Sök i Ratio Lex

Angående understöd till upprättande och underhåll av särskilda boksamlingar för fortsättningsskolor samt för vissa till yrkesundervisningen hörande läroanstalter

1921-03-04 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:176, Angående understöd till upprättande och underhåll av särskilda boksamlingar för fortsättningsskolor samt för vissa till yrkesundervisningen hörande läroanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ds proposition Nr 176.

1

Nr 176.

Kung!. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd

till upprättande och underhåll av särskilda

boksamlingar för fortsättningsskolor samt för

vissa till yrkesundervisningen hörande läroanstalter;

given Stockholms slott den 4 mars 1921.

Kung!. Maj:t vill härmed, under åberopande av hilagda utdragav

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majd, Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wranget..

statsråden Ericsson, Dahlberg, Morrat, Elmqcist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

De skolbibliotek, som genom riksdagens beslut år 1912 angående Understöd

understödjande av folkbiblioteksväsendet bereddes förmånen av stats- 4" “pprfttan

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 148 höft. (Nr 176.) 1 häU av''sär''

s. 2 Kontrollera mot PDF

skilda boksamlingar

för

fortsättningsskolor

samt

för vissa till

yrkesundervisningen

börande

läroanstalter.

Bibliotek för

fortsättningsskolor.

2 Kungt. Maj:ts proposi tion Nr 170.

understöd, voro, bibliotek vid egentliga folkskolor, högre folkskolor

kommunala mellanskolor, folkhögskolor och småskoleseminarier. De då

icke slutgiltigt organiserade fortsättningsskolorna hlevo däremot icke

delaktiga av denna förmån. Vid anmälan inför Kung!. Majtt av

omförmälda ärende (prop. nr 179/1912) uttalade emellertid dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet, att om framdeles fortsättningsskolan

i vårt land kunde komma att erhålla en vidgad uppgift

och eu kraftigare utveckling, särskilda åtgärder torde bliva av

nöden för skolbibliotekens förstärkning med sådan litteratur, som

vore erforderlig för fortsättningsskolans verksamhet. Då nu genom

1918 års riksdagsbeslut om upprättandet av praktiska ungdomsskolor

en fast organisation av fortsättningsskolan kommit till stånd och

därjämte åtskilliga yrkesbestämda skolformer genom samma beslut

tillkommit, synes (let mig följdriktigt att nu till prövning upptaga

frågan om beredande av statsunderstöd till bibliotek jämväl vid dessa

skolor.

I detta ämne föreligger en den 13 november 1920 dagtecknad, av

skolöverstyrelsen hos Kung!. Maj:t gjord framställning, vars huvudsakliga

innehåll jag anhåller att få här återgiva.

Efter att inledningsvis hava betonat, hurusom, när det gäller

dessa för mognare ungdom avsedda skolor, skolbibliotekens oumbärlighet

som komplement till den i skolan lämnade undervisningen

framstår med särskild styrka, yttrar sig överstyrelsen först angående

frågan om beredande av statsunderstöd åt bibliotek för fortsättvingss

Jcolor.

I stadgan den 16 september 1918 angående fortsättningsskolan framhäves

kravet på självverksamhet i uttryck, som tydligt ange, att elevernas fostran till

fria bokliga studier måste få ett betydande utrymme i dessa skolor. När det

gäller undervisningen i modersmålet, sägcs uttryckligen syftet vara »att bereda

lärjungarna tillfälle till läsning av göda, i främsta rummet svenska författare och

därigenom giva näring och lyftning åt deras tanke- och känsloliv, odla deras smak

samt väcka deras intresse för bildande läsning». De fria studiernas betydelse

framhäves också genom föreskriften om att tillfälle bör beredas lärjungarna att

under skolans ledning organisera sig till mer eller mindre självstyrda kamratliga

sammanslutningar, däribland även läsecirklar.

Av dessa redan i berörda stadga framlagda riktlinjer för fortsättningsskolans

verksamhet framgår, att det för dennas behov oundgängligen kräves ett bibliotek,

innefattande såväl skönlitteratur som facklitteratur i skilda ämnen, lämpad för

det åldersstadium, som fortsättningsskolan avser, och att detta bibliotek ej hör

begränsas till de läroämnen, som äro upptagna på skolans schema. Därvid synes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 170.

ej minst vikt bura läggas vid ett någorlunda rikhaltigt referensbibliotek, upptagande

eu vald samling uppslagsböcker. Eu ej oviktig del av den fostran till

självstudier, som fortsättningsskolan bör söka att bibringa sina elever, svnes nämligen

vara den handledning i bruket av viktigare enkla uppslagsböcker, som för

det stora flertalet elever är nödvändig, om de någonsin skola kunna vinna vana

att handskas med böcker.

Fortsättningsskolans uppgift i här nämnda avseenden är givetvis ej artskild

från folkskolans, utan den liar endast att bygga vidare på den grund, som lagts

under de tidigare skolåren. Den litteratur, som erfordras, sammanfaller därför

också delvis med den, som behöves redan för folkskolornas bibliotek. Under

sådana förhållanden synes lämpligast att ej skapa helt nya bibliotek för fortsättningsskolorna

utan att anpassa folkskolornas boksamlingar även för nämnda skolors

behov genom att för dem bilda särskilda avdelningar inom skolbiblioteken.

I större samhällen, där stundom särskilda lokaler finnas för fortsättningsskolan,

vore det därvid säkerligen i regel lämpligast att inrätta en särskild filial av biblioteket

inom fortsättningsskolans lokal, men i det störa flertalet skoldistrikt, där

lokalerna äro gemensamma, torde det vara lämpligast att sammanhålla boksamlingarna

och ej heller göra för sträng åtskillnad dem emellan vid utlåningen. Men

vilken av dessa utvägar man väljer, är det av vikt, att vid bokurvalet hänsyn

tages till det åldersstadium, fortsättningsskolan avser. Med hänsyn till dess behov

kräves därför eu ökning av de kommunala anslagen till skolbiblioteken såväl för

bokinköp som för de stegrade utgifterna för bibliotekets drift, till exempel höjning

av arvodet till bibliotekarien.

Någon möjlighet att erhålla särskilt statsanslag för en dylik avdelning av

skolbiblioteket finnes emellertid ej för närvarande. I de mindre folkskolbiblioteken,

där man endast har ett statsanslag lägre än maximum, 150 kronor, finues

visserligen den utvägen att öka det egna anslaget till biblioteket med ett särskilt

belopp mod hänsyn till fortsättningsskolans behov, varigenom man kan erhålla

motsvarande höjning av statsanslaget, I alla de skoldistrikt, där man hittills

lämnat anslag om 150 kronor, finnes däremot cj någon möjlighet att erhålla

ytterligare anslag till bibliotek för fortsättningsskolan.

Anslaget till fortsättningsskolbiblioteken synes överstyrelsen

lämpligen kunna utgå i form av ett tilläggsanslag till skoldistrikt

med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och underhåll av

särskild avdelning för fortsättningsskolans behov, varvid anslaget ej

synes kunna sättas lägre än statsunderstödet till övriga arter av

skolbibliotek, eller lägst 15 kronor och högst 150 kronor.

Bestämmelserna i gällande författning angående understödjande

av folkbiblioteks väsendet anser överstyrelsen i övrigt utan förändringkunna

tillämpas även i fråga om dessa anslag. Dock föreslår överstyrelsen

följande tillägg till villkoren för statsanslags åtnjutande:

1 fråga om skolbibliotek, som åtnjuter särskilt tilläggsanslag till

biblioteksavdelning för fortsättningsskolan, skall iakttagas, att såväl

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bibliotek för

lärlings- och

yrkesskolor.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 17G.

detta tilläggsanslag, som det däremot svarande anslaget från kommun

eller enskilda må användas endast till utgifter för denna avdelning.

Delvis samma synpunkter, som framhållits med avseende på

vikten av välförsedda skolbibliotek för fortsättningsskolan, anser överstyrelsen

kunna anföras, när det gäller behovet av bibliotek för

lärlings- och yrkesskolorna. I detta hänseende uttalar sig överstyrelsen

sålunda:

1 stadgan den 1(3 september 1918 för den kommunala yrkesundervisningen

framhålles starkt behovet av självständighet och självverksamhet vid undervisningen,

och även här ”tiller, liksom i fråga om fortsättningsskolan, att donna

självverksamhet också måste ta formen av självstudier. Ej minst i fråga om

tekniska och närgränsande ämnen, där värjo är medför nva betydelsefulla uppfinningar

på det ena eller andra området, måste skolutbildningen få eu sådan

läggning, att. cleVerna bibringas vana vid studier på egen hand, sa att de kunna

efter slutad skolgång ej blott underhålla och fördjupa sina kunskaper utan >ävän

följa med; viktigare.framsteg inom sitt fack. '' c > •—=••!•''< 1 |!| m

•,öi nJ,>.et kan...möjligen yppas-^lika.maningar jiöin-ihehovgt-ilavesiirskildaiibibliotek

fpria^ftdså)i skolor llimdkinf iojmfenaiidiel attt läirawitågvid-.lu&irkjjvisiliirgdnmbu 1 ko hmdun

hänvisa till litteraturen i folkbiblioteken. Dessa b iMwteWyItgkikiiiHlloöböoafnifr«

s^r®utfiIclrnia’vtiilabdö.)eijidtis^./ih.fläiU}§!)Btalidriiliainta|fåfld4 stthTésflgiiijMffl. iw^éKiingar

avldfetiotfattnj, vtfvomi bär är fofegtg^umrlill i<bn pn e hirattI dnbamd ar r i ll lä <ihäibÄkiiidol*

ä»r.iwH storstag valet!, attninämnskwlanflg^euj^lekialiiflHnWs eir lbokfcnnliiBigrtföiijihnvMridt

riihgiii-omedelbar) atishihihigiitillbskdhtödenvjsnihgeuJo Hr. nogövJu ir»h iiegihossiv

r;II bi hl fråga; iom dasstu-åknalbiblicltek höifoiHe^uibihiSjmj tilll undivmshingens aptrofch

i- i Ittvötentestämihelsgi-itwijl. .de Ibfueiteäitndilugprffedgai^ivim r|ktiUj>ö£åm«bitoedelmn

tillscte,-) att bokbijstamktgejb ajfUföiufltriiött IwgjÄsgi^djJJiifletiöJnti^ihsterijavddnaioftl

garna, utan att även till o x ^ a^lepf t chnit äf m> it t rti t''t a léktoil«hbaii Wwl lpalÉanäntt Biff ftbttrf

görlig» ämnen anskaffas, liksom i de fall, då undervisning i främmande språk

fötr-köiihhdi'';7jämväl'' (för ilVåshiWMhih ''4fölWifefilfigOAlnpligt vdl^liltämtur på

kddetbfjirlunde ijjöäkn

litteiiåhp-.e^wp fålkavh«hotåch,iljåUej,,hiiniiHv.pMäihwtlk^vi^iiingobwnc.TOåtlfhilapn

härmäst efter -d_______I ■

((tåns1'' ''Afbila It rf i'' litbifåifii

atf, el

ge

y,i-, , .............

det begränsade1 !6blhiådÄ Iföli^^VltleséifftdiétttU.''11''''I <! I folio ./InJorldiiU

o! k i i, [i veTv/ipä; land cd »HätjtytöifdepftiiiHökirfgti lettdsuiintiiibeUi muMaanrifolkduihäitefeaflet och

läthhhfr 1,''tthf''k,.yrkefekphws! iäbhofpkj^börn,åyägftbfihgådi<##^At;

slpyst^v ..inpilig^ ptbge ay,

biblioteken, som säkerligen i regel bliva, .Kikare,försedda..med litteratur i tekniska

ämnen äb''fölkhilMiofeket'' ihiuh '' kohihlhftih/bdi^ i ^WnmÄg

imki r- fér11 ékdl&bé UiVilAiriigé 11 kålt! i.felcé MMgi va''} HdlHHtr ‘(åvÖn1 ttl-I ålit!rå* än sina

åleve^ ddki av nålfil )bbtird kisel skälld ‘dervid; null'',i miu <«koll vib litrt eke t'' ilrli^enl •ktiinkidfi

10/1

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Xr 176. 5

till folkbiblioteket eu förteckning över sina nyförvärv, så att detta vid förfrågningar

om teknisk litteratur, i de fall, då det ej självt kunde sta till tjänst, kunde

hänvisa till skolans bibliotek. Härigenom skulle man också vinna, att man kunde

undvika onödiga dubbelanskaffningar o. s. v.

Av ännu större vikt för undvikande av dubbla inköp är givetvis, att ej

i kommun, som äger såväl lärlingsskola som yrkesskola, de båda skolformernas

bibliotek organiseras fullt fristående från varandra, utan att de allt efter de lokala

förhållandena antingen uppställas och skötas som eu enhet eller i varje fall ställas

under gemensam ledning.

Vidare framhåller överstyrelsen, att vad som sagts om lärlingsoch

yrkesskolornas bibliotek, givetvis gäller även om de i stadgan

lör den kommunala yrkesundervisningen omnämnda ettåriga handelsskolor

na. Också do där omförmälda hnshå/tssko/onia behöva för

undervisningen ett bibliotek omfattande böcker och planschverk, om

än av mindre omfattning än övriga skolors. Samma är förhällandet

med ■verkstadsskolorna (so bilagan åttonde huvudtiteln, till 11)21 års

statsverksproposition, punkten 212) i de fall, där sådana ordnas såsom

usb Jir ,1/shbtmu ihdgmisgmlbennöi abajriödialw JJis tob i mikdriod

Att staten bör genom anslag uppirtmatotif tifthimiditta.flöthorimhMrajffftfcpkBi-aiyrä 1

vitithäibiBfirålgiaTOi^aimidfiktåBdfofimejfuiiiijMilgasrtooisTrö viiäleasMdor^nSEkkBfcnii^siktjfär, ettåriga

handelsskolor o cl a I d ite laéÄfldnTlc^/riliii i sur brcrsfhtnildifri Hd d>Biftiisjtn d^lrödnn

^fiofa.thetiyfrlolsefcij.iiavtsd-ylikäoMifeMjHek ,Blmfeag)pfeiiitba#ttv dotoildid flit gafsriA

iäväs Våd^jfgstitlillalldäfe hk/ ihvloppdimoftjuV^tataiiH ahsIagbMrndnli^ti ''övlodtvrrlHfais

lublidigia biajifid (uranA odi (did länssak. Hill »it tirioluia-.i slo i littrffiflljit mf > i n«gol räh;sStrdÉ>liesHiyvbhr

j attiffldcMélitliiih t kusligt A;&råldrus,.Ährloq[)^d''uj jdsätftis- llägro/ din stiiiHbsaxHinaa i Bittra

för) advilitga 1 tibyl 1 uikflidbe k* hd lnödä^xfc v 1 ii idebboioctinlu^vbehjili; laÄYiri momus

•iföl ,Ö&9raty®efefeinijSiiiaqodlctiiir^dign®! isbtoftjiläid iräoyanaidödlV^sligilihidsa gbna^Br

I ÖbriÄtutäribdgrdtödgrtilb/lbiblipfritt iTVHUi ivu^-Tjfnf[ti^eilldit *sähgiiarn vafkdautbiMsirijiBgBitor
stalter

än dem, som gälla i fråga om redan anslagsberättigade skolbibliotek. Av

Sfi?»!)jäftgiRithi io$)VerBiörr(tl^i)s, xnijhdg •jE^utorpfot8if«cle< j#tri|$dQtfprxjöver
-

géihtftmm >méksytvvéw1 d m

>ifrdsii>dtrt/ib tfa meta

‘tedv iitgji fri''!! etf ‘fciklsfohWgkUkdlÖi

bil naiölE'' rai hkdla r tliw£miv / ;figs u r bege

"JOv(b älPaå^f t^1 rf * i It éfTéOi-’11 Hl rVdW1 ‘ k i tf aihM I, f ilU

teksväsondet anser överstvrelsen för övrigt i’ ‘Mlftl

Bibliotek för

handels , hushålls-

och

verkstadsskolor.

U’i;cm >>l

vriinJfcv*1 i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. 3Iaj:ts proposition Nr 176.

Koitnads
beräkning.

departementet utgivna kataloger och förmedlade till biblioteket genom

statsunderstödd förmedlingsanstalt. Beträffande här ifrågavarande

yrkesundervisningsanstalter finner överstyrelsen skäl tala för att

understödet får utgå kontant.

Överstyrelsen motiverar denna sin mening sålunda:

De genom ecklesiastikdepartementets försorg utgivna katalogerna kunna ej

för dessa bibliotek vara normerande på samma sätt som i fråga om övriga, dels

därför att de innehålla litteratur även i ämnen, som ej falla inom området för

lärlings- och yrkesskolornas undervisning, dels ock framför allt därför att de ej

alls innehålla utländsk litteratur, som i dessa bibliotek måste finnas i stor utsträckning.

För att vinna garanti för att anslagen ej användas till mindervärdig eller

föråldrad litteratur eller till litteratur, som faller alldeles utanför skolans undervisning,

synes man i stället böra föreskriva, att listor upptagande de böcker, som

biblioteket önskar inköpa, före rekvisitionen skola insändas till överstyrelsen för

granskning och godkännande, varvid ingen skillnad synes böra göras i fråga om

inköpen för statsanslag och för däremot svarande egna medel. Därjämte synes i

fråga om dessa bibliotek starka skäl kunna anföras för att bestämmelsen om

anslagets utgående i form av böcker, förmedlade genom statsunderstödd förmedlingsanstalt

skall utgå, bland annat med hänsyn därtill, att de fördelar i form av

hög rabatt, som man sökt vinna genom bokinköpens centralisering, till stor del

bortfalla, i det att vederbörande förmedlingsanstalt meddelat, att den ej kan

lämna någon rabatt å utländsk litteratur.

På grund härav föreslår överstyrelsen följande bestämmelse rörande statsanslags

utgående till bibliotek vid nu ifrågavarande skolor:

Anslag till bibliotek vid lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårighandelsskola

eller hushållsskola må utgå kontant, varvid skall iakttagas, att såväl

statsunderstödet som det däremot svarande anslaget från kommun eller enskilda,

i den mån detta användes för bokinköp, må användas endast till litteratur i de

ämnen, i vilka undervisning meddelas i vederbörande skola, samt att listor upptagande

samtliga de böcker, som biblioteket önskar inköpa för dessa medel, före

rekvisitionen skola insändas till skolöverstyrelsen för granskning och godkännande.

Vad angår kostnaderna för statsverket av de ifrågasatta nya

statsunderstöden anser överstyrelsen, att desamma böra bestridas

av förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek men att icke med

anledning härav, någon höjning av berörda anslag nu bör begäras,

utan att därmed bör anstå, till dess någon erfarenhet vunnits rörande

det anslagsbelopp, som kan bliva för ändamålet erforderligt. Överstyrelsen

yttrar härom:

Det är knappast möjligt att med någon större grad av sannolikhet bei’äkna

det belopp, som skulle erfordras för anslag till dessa nya skolformers bibliotek i enlighet

med här föreslagna grunder. För fortsättningsskolornas vidkommande torde

man, då de mindre skolbiblioteken, som ovan nämnts, redan genom en höjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kung!. Maj.is proposition Nr 176.

av anslaget till befintligt skolbibliotek kunna vinna motsvarande ökning av statsanslaget

utan anlitande av utvägen av ett särskilt tilläggsanslag, endast behöva

taga hänsyn till de större skolbiblioteken. Hela antalet folkskolbibliotek, som för

ar 1920 begärt statsanslag, är 663, varav 191 lämnat ett eget anslag om minst

150 kronor, 108 från och med 100 till och med 149 kronor samt 13 från och

med 76 till och med 99 kronor eller sammanlagt 312 bibliotek om minst 76

kronor. Av dessa större skolbibliotek synes man ej kunna antaga att till en början

mer än högst cirka 200 betjäna sig av möjligheten att begära särskilt tilläggsanslag

för fortsättningsskolornas behov, bland annat med hänsyn därtill att ännu

år 1922 åtskilliga kommuner ej torde hava hunnit inrätta fortsättningsskolor. Med

utgångspunkt från ett medelanslag om 100 kronor skulle man alltså komma till

ett sammanlagt belopp av cirka 20,000 kronor.

Lärlings- och yrkesskolor, ettåriga handelsskolor och hushållsskolor finnas

för närvarande till ett antal av cirka 120, men för år 1922 synes man för att ej

taga en för låg siffra böra utgå från ett antal av ungefär 150. Om man antar,

att samtliga skolor begära statsanslag med i medeltal 100 kronor, är man alltså

uppe i en summa av lo,000 kronor. Även i detta fall synes man dock åtminstone

till en början kunna räkna med, att ett något mindre antal skolor använda

anslagsmöjligheten, och skulle möjligen kunna utgå från en siffra om 100 skolor,

motsvarande ett anslagsbelopp om 10,000 kronor.

De ifrågavarande nya understöden anser överstyrelsen böra utgå

från cell med år 1922.

1 infordrat utlåtande hava de inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för en

vidgad folkbildningsverksamhet tillstyrkt bifall till skolöverstyrelsens

ifråga varan de framställning.

1912 ars beslut angående omorganisation av folkbibliotoksväsendet

innebar ett otvetydigt erkännande från statsmakternas sida av dessa

biblioteks stora betydelse ur uppfostrings- och utbildningssynpunkt.

Med styrka framhölls också från skilda håll under den utredning,

som föregick avlåtandet av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, hurusom

skolbiblioteken utgjorde ett nödvändigt komplement till själva

skolundervisningen på samma gång som de voro i hög grad ägnade att

genom tillhandahallande av lör de ungas tanke- och känsloliv anpassad

litteratur motverka spridningen av mindre värdefulla eller

skadliga litterära alster.

Dessa omdömen äga tydligtvis i lika hög grad giltighet med

avseende pa fragan om behovet- av särskilda boksamlingar för nu

ifrågavarande skolor, foitsättningsskolor, lärlings- och vrkesskolor.

verkstadsskolor samt ettåriga handelsskolor och hushållsskolor.

Folkbild
ningssakknn
niga.

Departe
mentschefen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17(i.

Skolöverstyrelsen liar till stöd för sin framställning särskilt framhållit

behovet av skolbibliotek såsom komplement till undervisningen

vid nämnda skolor och såsom medel att i enlighet med andan i de

för ifrågavarande skolformer av Kungl. Maj:t utfärdade stadgor fostra

eleverna till själv verksamhet. Jag tillmäter också de sålunda framförda

synpunkterna en synnerligen stor betydelse och finner dem

innebära avgörande skäl för tillstyrkande av proposition till riksdagen

i det av skolöverstyrelsen angivna syftet. Jag anser mig

emellertid även böra framhålla, att det måste framstå såsom särdeles

angeläget att möjlighet beredes den halvvuxna ungdom, som begagnar

sig av undervisningen vid ifrågavarande skolor att erhålla lätt

tillgång till god förströelselitteratur, lämpad för deras ålder och intressen.

Om än vid de förutnämnda, till yrkesundervisningen hörande läroanstalterna

bokurvalet måste, på sätt överstyrelsen angivit, liegränsas

till vissa bestämda litteraturområden, torde dock genom den av

överstyrelsen ifrågasatta samverkan mellan berörda skolors bibliotek

och folkbiblioteken i egentlig mening samt i övrigt genom ett lämpligt

bokurval mycket kunna vinnas i nyss angivna syfte även i fråga

om dessa skolor. Vad fortsättningsskolorna beträffar möter härför

ingen svårighet, då ju för dessa skolors bibliotek bokurvalet kan

göras betydligt mera oberoende av hänsynen till undervisningens

krav på speciell facklitteratur.

Jag år fullt ense med skolöverstyrelsen därom att i fråga om

fortsättningsskolorna upprättandet av bibliotek, helt åtskilda från do

egentliga folkskolornas boksamlingar, icke erfordras, utan att fortsättningsskolans

behov av tillgång till lämplig litteratur för lärjungarna

bör tillgodoses genom inrättandet vid sidan av folkskolbiblioteket

av en särskild för fortsättningsskolan avsedd avdelning, men

berättigad till statsbidrag, oberoende av folkskolans bibliotek och

efter samma grunder som detta, Med folkskolbiblioteket bör fortsättningsskolans

boksamling hava gemensam ledning för vinnande

av samverkan vid bokinköp och eljest samt för nedbringande av

kostnaderna.

Av enahanda skäl torde en liknande anordning böra komma till

stånd beträffande övriga nu ifrågavarande boksamlingar. Med iakttagande

av att, då flera än ett av dessa slag av skolor finnas inom

samma skoldistrikt, varje skolforms bokbestånd utgör en del för sig

med rätt till statsbidrag såsom för självständigt skolbibliotek enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

liknande grunder som i fråga om statsbidrag till övriga arter av

skolbibliotek, böra alltså de olika avdelningarna av yrkesundervisnings

anstalternas bibliotek ställas under gemensam ledning. Denna

synes, såsom överstyrelsen föreslagit, lämpligen böra utövas av en

särskild biblioteksstyrelse.

Givetvis ställer det sig svårt att nu beräkna ungefärliga storleken

av det belopp, som för år 1922 skulle erfordras för att för

ifrågavarande ändamål bereda statsbidrag åt samtliga nyssnämnda

skolformer. Med hänsyn härtill och då enligt överstyrelsens kostnadsberäkningar,

mot vilka jag icke har något att erinra, ett jämförelsevis

litet belopp skulle för nämnda år bliva för ändamålet behövligt,

anser jag i likhet med överstyrelsen, att någon höjning av

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek icke för samma år

bör med anledning av det nu föreliggande förslaget ifrågasättas. Jag

erinrar, att Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit riksdagen,

att omförmälda anslag för år 1922 måtte höjas från dess nuvarande

belopp 310,000 kronor, med 53,000 kronor till 363,000 kronor.

Till vad skolöverstyrelsen i övrigt i detta ärende anfört ansluter

jag mig helt och tillåter mig sålunda hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det under riksstatens åttonde huvudtitel

å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

understöd åt folkbibliotek må från och med år

1922 tills vidare enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

och under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, utgå

dels understöd till skoldistrikt med statsunderstött

skolbibliotek med ett belopp av lägst 15 kronor

och högst 150 kronor, för år räknat, för upprättande

och underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan

såsom särskild avdelning av skolbiblioteket.

,

dels ock understöd till styrelse för statsunderstödd

lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårig

handelsskola eller hushållsskola med ett belopp

av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år

räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek;

dock att, där beträffande viss kommun

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 148 käft. (Nr 176.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen

tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna

skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga

dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med

lägst 15 kronor och högst 150 kronor för varje

skolform.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florin.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående understöd till upprättande och underhåll av särskilda boksamlingar för fortsättning sskolor samt för s. 21 i texten