Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av handelsgymnasierna

1921-02-11 · 63 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:197, Angående omorganisation av handelsgymnasierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av handelsgymnasierna; given Stockholms

slott den 11 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majrts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J:son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Gteer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murrat, Elmquist, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av anslagsbehoven under riksstatens

för år 1922 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkten

211, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 166 käft. (Nr 197.) 1

Omorganisa

tion av han

dehgymnasiema.

Inledning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

proposition angående omorganisation av liandelsgymnasi erna, beräkna

för ändamålet dels en höjning av det nuvarande ordinarie förslagsanslaget

till handelsgymnasier, nu högst 135,000 kronor, med 190,000

kronor till 825,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1922 ett

belopp av 10,000 kronor. Denna hemställan blev av Kungl. Maj:t

bifallen.

Vid nämnda tillfälle redogjorde jag i korthet för ärendets förhistoria

och det av skolöverstyrelsen i ämnet framlagda förslaget.

Sedan frågan numera undergått vederbörlig beredning inom ecklesiastikdepartementet,

anhåller jag att få ånyo och mera utförligt

upptaga densamma till behandling.

Såsom jag erinrade vid min första anmälan av ärendet, hade

skolöverstyrelsen av Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande att för utredning

angående handelsgymnasiernas framtida ställning och organisation

tillkalla högst fem sakkunniga. De personer, som i sådan

egenskap biträtt överstyrelsen vid utredningens verkställande, hava

varit rektorn vid Göteborgs handelsgymnasium Axel Ahlström, ledamoten

av riksdagens andra kammare hemmansägaren Per Nilsson i

Bonarp, lektorn vid handelshögskolan i Stockholm John Nyberg,

grosshandlaren i Stockholm Arthur Thiel samt ledamoten av riksdagens

första kammare kooperativa förbundets sekreterare Anders

Örne. Av de sakkunniga har Örne, sedan han den 30 juni 1920

förordnats till statssekreterare i finansdepartementet, av skolöverstyrelsen

erhållit begärd befrielse från berörda uppdrag.

Utredningsarbetet har i överstyrelsen fortskridit under samråd

med representanter för samtliga statsunderstödda handelsgymnasier.

Vidare har överstyrelsen till var och en av handelsgymnasiestyrelserna

översänt ett av de sakkunniga utarbetat utkast till betänkande

i ämnet och anhållit, att vederbörande styrelse ville efter

hörande av läroanstaltens rektor till överstyrelsen inkomma med det

yttrande, vartill den kunde finna anledning. Särskilt anmodades var

och en av styrelserna att angiva sina önskemål beträffande respektive

gymnasiums ställning i den nya organisation, som kunde bliva

en följd av utredningen. Styrelsernas i anledning härav avgivna

yttranden, till vilka jag tillåter mig att hänvisa, åtfölja överstyrelsens

utlåtande. Då jag i det följande redogör för den verkställda

utredningens resultat, sker det i nära anslutning till den framställning,

överstyrelsen lämnat i sitt utlåtande i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts ■proposition Nr 197''.

Skolöverstyrelsen ger först en historisk översikt över de olika

handelsgymnasiernas tillkomst och över den medverkan, som från

statens sida lämnats till deras uppehållande.

De högre handelsundervisningsanstalterna hava enskild företagsamhet att tacka

för sin tillkomst. Handelssocieteten i Göteborg grundade sålunda år 1826 Göteborgs

handelsinstitut med medel, som tillskjutits av enskilda köpmän i staden,

och år 1865 öppnades av grosshandelssocieteten i Stockholm landets andra mera

fullständiga handelsläroverk, Frans Schartaus handelsinstitut, vartill erforderliga

medel insamlats bland medlemmar av Stockholms börs. Först från och med år

1894 erhöllo dessa handelsinstitut understöd av staten. År 1904 upprättades

Malmö högre handelsinstitut, till vilket statsanslag utgick från och med år 1909.

Genom beslut av 1912 års riksdag blev även det likaledes år 1904 upprättade

Hälsingborgs högre handelsinstitut delaktigt av statsunderstöd.

Med anledning av ett av Kungl. Maj:t i ämnet väckt förslag anvisade 1913

års riksdag från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel ett förslagsanslag,

högst 85,000 kronor, till handelsgymnasier. Från detta anslag skulle enligt riksdagens

beslut utgå understöd till följande handelsgymnasier, nämligen till högre

handelsinstituten i Göteborg med 40,000 kronor, i Stockholm med 30,000 kronor

och i Malmö med 15,000 kronor. Å extra stat beviljades samtidigt åt Hälsingborgs

handelsgymnasium 3,000 kronor. Såsom villkor för anslagens utgående

föreskrevs, att kommun, där dylik läroanstalt åtnjöte statsunderstöd, skulle själv

eller genom enskilda donatorer årligen lämna ett bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet.

Berörda anslag höjdes sedermera av 1914 och 1915 års riksdagar för beredande

av understöd åt två nya handelsgymnasier: i Örebro och i Norrköping, och

utgick för vart och ett av åren 1916 och 1917 med 115,000 kronor. Det av 1913

års riksdag till Hälsingborgs handelsgymnasium på extra stat beviljade anslaget

höjdes för år 1915 av 1914 års senare riksdag till 10,000 kronor och utgick för

åren 1916 och 1917 å extra stat med oförändrat belopp. Genom beslut av 1917

års riksdag höjdes det ordinarie anslaget till handelsgymnasier med 20,000 kronor

till högst 135,000 kronor, av vilket belopp jämväl handelsgymnasiet i Hälsingborg

skulle erhålla understöd. För åren 1919 och 1920 utgick det ordinarie förslagsanslaget

till liandelsgymnasierna med oförändrat belopp, 135,000 kronor.

Av 1919 års riksdag överflyttades anslaget från sjunde till åttonde huvudtiteln.

Ifrågavarande överflyttning av anslaget sammanhängde med att de statsunderstödda

handelsgymnasierna, som dittills sorterat under kommerskollegium samt

varit underkastade inspektion av en särskild inspektör, i samband med 1918 års

beslut om upprättande av praktiska ungdomsskolor, från och med år 1919 blivit

lagda under den från och med sagda år nybildade skolöverstyrelsens ledning och

överinseende. Samma riksdag beviljade på tilläggsstat för år 1919 för beredande

på vissa villkor åt samtliga de sex handelsgymnasierna av tilläggsunderstöd ett

förslagsanslag, högst 90,400 kronor. Ifrågavarande tilläggsunderstöd voro föranledda

av ansökningar av de särskilda gymnasiernas styrelser om förhöjt understöd

för avhjälpande av de stora ekonomiska svårigheter, varuti gymnasierna un
-

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Handelsgymnasiernas

nuvarande

organisation.

Anordning

och lärjungantal.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

der de senare åren kommit, särskilt genom de av kristiden föranledda stegrade

driftkostnaderna.

1920 års riksdag har för enahanda ändamål av samma skäl anvisat dels å

tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag högst å 145,000 kronor, dels å extra

stat för år 1921 ett förslagsanslag högst å 150,000 kronor.

Genom beslut den 9 april 1920 har Kungl. Maj:t funnit gott förordna, att

av det ordinarie förslagsanslaget, högst, till handelsgymnasier årligt statsunderstöd

skall utgå med följande belopp, nämligen dels för vart och ett av åren 1920,

1921 och 1922 till Stockholms handelsgymnasium 30,000 kronor, till Göteborgs

handelsgymnasium 40,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium 20,000 kronor

samt till vartdera av handelsgymnasierna i Örebro och Hälsingborg 15,000 kronor,

dels ock för år 1920 till handelsgymnasiet i Norrköping 15,000 kronor. Vidare

har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1920 förordnat, att årligt

understöd skall utgå till sistnämnda handelsgymnasium jämväl för vart och ett

av åren 1921 och 1922 till samma belopp som det för år 1920 beviljade, samt

att förhöjt understöd av de förutnämnda av riksdagen härför anvisade anslagen

skall utgå för år 1920 med följande belopp, nämligen till Stockholms handelsgymnasium

30,000 kronor, till Göteborgs handelsgymnasium 53,000 kronor, till

Malmö handelsgymnasium 20,800 kronor, till Hälsingborgs handelsgymnasium

15,550 kronor, till Örebro handelsgymnasium 13,650 kronor och till Norrköpings

handelsgymnasium 12,000 kronor samt för år 1921 med följande belopp, nämligen

till Stockholms handelsgymnasium 30,000 kronor, till Göteborgs handelsgymnasium

53,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium 22,000 kronor, till Hälsingborgs

handelsgymnasium 19,350 kronor, till Örebro handelsgymnasium 13,650

kronor och till Norrköpings handelsgymnasium 12,000 kronor.

För åtnjutande av de åt förenämnda handelsgymnasier anvisade

statsunderstöd gälla de i Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 november

1918 (sv. förf.-sand. nr 970) intagna villkor och bestämmelser.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande de statsunderstödda

handelsgymnasierna omfatta de en tvåårig normalkurs, byggd på

i huvudsak genomgången sexårig kurs vid allmänt läroverk eller

motsvarande kunskapsmått. Några av handelsgymnasierna hava därjämte

inrättat en särskild ettårig kurs för lärjungar, som avlagt

studentexamen.

Av en i överstyrelsens utlåtande intagen översikt över antalet

lärjungar och lärjungeavdelningar vid handelsgymnasierna höstterminen

1920 framgår, att elevantalet vid Stockholms, Gföteborgs

och Malmö handelsgymnasier är så stort, nämligen respektive 259,

225 och 131, att parallellavdelningar i deras normalkurser måst inrättas.

Så är vid vart och ett av Stockholms och Göteborgs han
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

delsgymnasier vardera årsklassen delad i tre avdelningar och i

Malmö vardera årsklassen i två parallellavdelningar. Vid övriga

handelsgymnasier har en uppdelning av årsklasserna i parallellavdelningar

ännu icke erfordrats, dock är beträffande Hälsingborg,

som höstterminen 1920 hade ett elevantal av 66, en sådan anordning

tilltänkt. Handelsgymnasierna i Örebro och Norrköping hade

höstterminen 1920 vartdera 45 lärjungar. Vid handelsgymnasierna i

Stockholm, Gröteborg och Hälsingborg finnes, förutom tvåårig normalkurs,

även särskild ettårig kurs för studenter med respektive

92, 83 och 10 lärjungar under nämnda termin. Vid vartdera av

handelsgymnasierna i Stockholm och Gröteborg är jämväl denna kurs

uppdelad i tre parallellavdelningar. Vid handelsgymnasierna i Malmö,

Örebro och Norrköping har ingen särskild kurs för studenter inrättats

utan hava elever, som avlagt studentexamen, erhållit sin huvudsakliga

undervisning gemensamt med eleverna i tvååriga kursens andra klass

förutom under ett fåtal veckotimmar, då de erhållit särskild undervisning.

Vid Malmö handelsgymnasium är emellertid en särskild dylik

kurs påtänkt. Vidare har vid Malmö handelsgymnasium inrättats

en så kallad förberedande kurs, som är ettårig och avser att meddela

nödiga förkunskaper åt förut ej kompetenta inträdessökande.

I denna kurs funnos höstterminen 1920 18 elever.

Vad som vid de tillfällen, då under de senare åren en reform

av vår högre handelsundervisning varit på tal, städse framhållits

såsom huvudorsaken till det mindre tillfredsställande läge, vari

samma undervisning allmänt ansetts befinna sig, är de nuvarande liandelsgymnasiernas

svaga ekonomiska ställning. Omförmälda av skolöverstyrelsen

tillkallade sakkunniga och överstyrelsen själv hava och

under utredningsarbetet i första rummet inriktat sig på att söka

finna utvägar till avhjälpande av berörda missförhållande. Innan

jag redogör för de förslag, som härutinnan framkommit, vill jag,

med ledning av vad överstyrelsen i ämnet anfört, med några ord

uppehålla mig vid de närmaste orsakerna till de stora svårigheter,

med vilka handelsgymnasierna i ekonomiskt hänseende haft att

kämpa.

Handelsgymnasierna hava för sin verksamhet i väsentlig grad varit beroende

av vissa på förhand bestämda understöd, dels av staten, dels av kommun,

där gymnasium är beläget, eller enskilda korporationer eller donatorer. Deras

Ekonomisk

ställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sakkunniga.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

övriga inkomster, av vilka elevavgifterna äro de enda väsentliga, uppgå endast

till en mindre del av det hela. Så beräknas inkomsterna av elevavgifter i betänkande

av kommittén för utredningen av frågan om handelsundervisningens

ordnande den 18 september 1908, fastän häri räknas med en elevavgift av 200

kronor för läsår och elev, till mellan 23 och 38 procent av samtliga inkomster.

Genom 1913 års riksdagsbeslut nedsattes emellertid elevavgifterna till högst 150

kronor för läsår och elev, varigenom inkomsten av elevavgifterna blev procentuellt

ändå mindre. Visserligen medgav 1918 års riksdag en höjning av dessa avgifter

till högst 200 kronor för läsår och elev, men, enligt vad överstyrelsen uppger,

är det oaktat inkomsten därav nu procentuellt vida lägre än förut. Så utgjorde

densamma år 1919 mellan lägst 16,5 procent och högst 24 procent av samtliga

inkomster med undantag för Stockholms handelsgymnasium, där inkomsten av

elevavgifter uppgick till 36 procent.

Då handelsgymnasierna icke haft möjlighet att genom ytterligare höjning

av elevavgifterna öka sina inkomster för att kunna möta de under de senaste

åren allt mera stegrade utgifterna, har deras enda utväg blivit att vända sig till

de myndigheter, korporationer eller enskilda, som förut understött läroanstalterna,

för att av dem utverka ytterligare extra understöd för verksamhetens uppehållande.

Emellertid hava de, som hittills anslagit understöd för uppehållande av

handelsgymnasiernas verksamhet, nämligen staten, respektive kommuner och i

vissa fall enskilda korporationer, visserligen åtagit sig ett för visst eller vissa år

bestämt understöd men inga som helst förpliktelser därutöver. För en eventuellt

på grund av oförutsedda utgiftsökningar uppkommen brist hava de ingen skyldighet

att påtaga sig ansvar. Överstyrelsen framhåller också, att det med skål

kan befaras, att det för de respektive kommunerna och enskilda korporationerna,

på grund av deras även i övrigt utomordentligt ökade utgifter, i längden blir

för betungande att bära även de större bördor, som uppehållandet av handelsgymnasiernas

verksamhet numera oundgängligen kräver.

Handelsgymnasiernas svaga ekonomiska ställning kar haft menliga

följder särskilt med hänsyn till rekryteringen av lärarkrafter

för dessa skolor. Härom hava omförmälda av överstyrelsen tillkallade

sakkunniga uttalat sig på sätt av följande framgår.

Osäkerheten i handelsgymnasiernas ekonomiska ställning hade helt naturligt

inverkat menligt på deras förmåga att fylla sin uppgift. Denna förmåga kunde

väl sägas huvudsakligen bero av, huruvida läroanstalterna kunde erhålla och sedan

behålla väl kvalificerade och även i övrigt lämpliga lärare. Det vore likväl

lärarnas ställning samt avlönings- och pensionsförhållanden, som av förut antydda

ekonomiska svårigheter alldeles särskilt rönt en oförmånlig påverkan.

Det antal ordinarie lärare, som enligt gällande bestämmelser skulle finnas vid

de olika statsunderstödda handelsgymnasierna, vore alldeles för ringa, men Kungl.

Maj:t syntes med hänsyn till handelsgymnasiernas ekonomi hava ansett sig icke

kunna stadga ett högre antal. Faktiskt funnes emellertid, rektorerna inberäknade,

i Göteborg 7, i Stockholm 4, vid vart och ett av handelsgymnasierna i Hälsing
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majjts proposition Nr 197.

borg,'' Örebro och Norrköping 2 och i Malmö 1 ordinarie lärare. Dessutom vore

i Göteborg anställd 1 ordinarie övningslärare och ävenså 1 i Malmö.

Då de ämnen, som inginge i handelsgymnasiernas undervisningsplan, emellertid

från synpunkten av lärarnas utbildning tillhörde vitt skilda kunskapsområden

och ämneskombinationer, vore det enligt de sakkunnigas mening icke möjligt

att vid handelsgymnasierna i samma utsträckning som vid de allmänna och

tekniska läroverken uppehålla undervisningen med ordinarie lärare. Antalet ordinarie

lärare motsvarade dock icke på långt när behovet med undantag möjligen

för ett par av de minsta gymnasierna. Ända intill tre fjärdedelar av undervisningen

vid handelsgymnasierna meddelades nämligen av extra lärare. Det läge i

sakens natur, att extra läraren måste hava sitt väsentliga intresse fäst vid det arbete,

som är hans egentliga inkomstkälla, och hans undervisning vid handelsgymnasiet

bleve därför ofta nog av mera tillfällig art. De extra lärarkrafterna vore dessutom

bundna av sitt huvudsakliga arbete vid vissa bestämda tider och anlitandet

av ett alltför stort antal sådana medförde därför alltid betydande svårigheter vid

uppgörandet av arbetsordningen och omöjliggjorde stundom åstadkommandet av

en för handelsgymnasiet fullt tillfredsställande sådan.

I jämförelse med de allmänna läroverkens och de tekniska läroverkens lärare

på motsvarande undervisningsstadium hade handelsgymnasiernas lärare en i

ekonomiskt hänseende mycket ogynnsam och osäker ställning, vilket haft till följd,

att för denna undervisning särskilt lämpliga och intresserade lärare ofta icke vågade

helt ägna sig åt handelsgymnasiernas tjänst utan sökte sig till andra läroanstalter.

Härigenom nödgades handelsgymnasierna att i allt för stor utsträckning

uppehålla sin undervisning genom timlärare.

Härtill komme, att i regel handelsgymnasiernas undervisningsmateriell icke

motsvarade behovet och de krav, som nu måste ställas på densamma, I allmänhet

saknades i det närmaste de moderna maskiner och hjälpmedel, som numera

användas på snart sagt varje kontor.

Skolöverstyrelsen understryker ytterligare vad de sakkunniga

sålunda anfört om olägenheterna av det sätt, varpå handelsgymnasiernas

ekonomi för närvarande är ordnad, samt påpekar att, då

varje möjlighet för dem saknas att genom elevavgifternas höjning

eller på annat sätt öka sina inkomster efter de behov, verksamhetens

fortsatta naturliga utveckling eller dyrtidens inverkan nödvändiggör,

deras ekonomiska ställning påtagligen kan bliva fullkomligt

ohållbar.

Såsom den första betingelsen för åstadkommande av en tryggad

ställning för handelsgymnasierna framhålla de sakkunniga och skolöverstyrelsen

enstämmigt tillskapandet av en sådan organisation

av dessa läroanstalter, att varje handelsgymnasium tillförsäkras en

bestämd målsman, som ekonomiskt ansvarar för läroanstaltens upp
-

Skolöversty
relsen.

Åtgärder till

beredande av

en tryggad

ekonomisk

ställning åt

handelsgymnasierna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts proposition Nr 197.

rätthållande. I avseende å berörda målsmanskap åter kunna, framhålles

det, olika utvägar tänkas anlitade. Såsom målsman för handel

sgymnasium kan tänkas antingen staten eller kommun, inom vilken

handelsgymnasium är beläget, eller enskilda, vare sig viss korporation,

såsom köpmanssammanslutning eller dylikt, eller, privat

person, en eller flera.

Sakkunniga. De sakkunniga upptaga nämnda olika möjligheter till diskussion

och yttra därvid följande:

Om staten helt övertoge målsmanskapet för handelsgymnasierna och dessa

sålunda bleve statsläroverk, skulle detta säkerligen såväl beträffande handelsgymnasiernas

verksamhet och fortsatta utveckling, som beträffande lärarnas rättsliga

och ekonomiska ställning innebära den största tryggheten. Härigenom komme

statens förhållande till handelsundervisningen att bliva detsamma som dess förhållande

till den tekniska undervisningen. De tekniska gymnasierna och fackskolorna,

som på handelsundervisningens område motsvarades av de nuvarande

handelsgymnasierna, vore ju statsläroverk. Handelsgymnasierna skulle följaktligen

genom en sådan anordning närmare ansluta sig till det system av praktiska

ungdomsskolor, som innefattades i 1918 års riksdagsbeslut, vilken anordning nära

nog kunde synas vara en logisk följd av detta beslut.

Hittills hade elevernas egen kostnad för utbildningen vid handelsgymnasierna

varit vida mera betungande än vid andra skolor på motsvarande stadium, vid

vilka staten åtagit sig betydligt större kostnader för undervisningen. Den orättvisa,

som detta innebure gentemot dem, som skulle utbilda sig för handelsyrket,

hade vid flera tillfällen även inom riksdagen klart framhållits. Ett förstatligande

av handelsgymnasierna skulle helt naturligt medföra, att kostnaden för eleverna

för denna utbildning icke borde bliva större än för motsvarande utbildning på

andra områden.

I fråga om alternativet med vederbörande kommun såsom målsman skulle

det enligt de sakkunnigas mening i större städer eller i stad, där köpmannaverksamheten

vore särskilt starkt utvecklad, kunna tänkas ett lokalintresse nog stort

för att kommunen själv skulle anse det med sin fördel förenligt att ikläda sig

ansvaret för uppehållande av en läroanstalt av förevarande art.

Beträffande slutligen handelsgymnasierna såsom enskilda läroanstalter med

vare sig korporation (förening, bolag) eller en eller flera privata personer såsom

målsman för vederbörande gymnasium hava de sakkunniga erinrat om att de två

största handelsgymnasierna, såsom framginge av den lämnade historiken, tillkommit

på enskilda köpmäns initiativ och genom deras ekonomiska bidrag samt hurusom

från vissa köpmannasammanslutningars sida ådagalagts ett varmt intresse

och gjorts betydande ekonomiska uppoffringar för handelsgymnasierna.

Handeisgym- I de yttranden, som, enligt vad förut nämnts, handelsgymnastyreiser

siemas styrelser avgivit över de sakkunnigas utkast till betänkande,

hava samtliga styrelser i nu berörda huvudspörsmål om upprättande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197. 9

av statliga handelsgymnasier och om understödjande vid sidan därav

av handelsgymnasier av friare typ biträtt förslaget i denna del.

Flera av styrelserna hava därvid framhållit vikten av att handelsgymnasierna

även efter ett deras övertagande av staten må bibehålla

en efter deras ändamål betingad rörelsefrihet och alltjämt få

stå i direkt kontakt med representanter för affärslivet.

Skolöverstyrelsen uttalar sig i föreliggande fråga på följande sätt:

I överensstämmelse med de sakkunniga anser överstyrelsen, att av ovannämnda

möjligheter för ordnandet av det ekonomiska målsmanskapet för handelsgymnasierna

det första alternativet med staten såsom målsman vore den bästa

lösningen av den föreliggande frågan om tryggandet av handelsgymnasiernas

framtid. Visserligen skulle förevarande läroanstalter anordnade såsom kommunala

säkerligen kunna erhålla en stadga i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende,

som vore fullt betryggande. Med hänsyn till att lärjungarna, som de

olika handelsgymnasierna utbilda, till större delen- komma från andra delar av

landet än den ort, i vilken vederbörande gymnasium är beläget, anser emellertid

överstyrelsen det vara i första rummet en statens uppgift att genom upprättande

av egna handelsgymnasier främja lösningen av den förevarande frågan och att

samma skäl, som föranlett, att de till det av 1918 års riksdag godkända skolsystemet

hörande tekniska läroverken blivit organiserade såsom statsläroverk och

icke såsom kommunala läroanstalter, även föreligga beträffande handelsgymnasierna.

Erfarenheten på undervisningens område i allmänhet visar dock, att det icke

är nödvändigt eller ens önskligt, att alla läroanstalter av samma art organiseras

och administreras på samma sätt. På undervisningsområden, där vid sidan av

statsläroverk förefunnits läroanstalter, som haft en gent emot det allmänna mera

fri och oberoende ställning, hava dessa senare i flera fall givit nya impulser åt

och verkat till fromma för undervisningen i dess helhet. I likhet med de sakkunniga

anser överstyrelsen, att detta bör beaktas i alldeles särskild grad, då det

gäller handelsundervisningen, där det är av den allra största betydelse, att undervisningen

anpassas efter de nya uppslag och förändringar, som affärslivets ständigt

fortgående utveckling medför. Överstyrelsen anser på grund härav och med

hänsyn till handelsgymnasiernas förut berörda uppkomst och utveckling det vara

berättigat och ändamålsenligt, att staten jämte underhållande av egna handelsgymnasier

jämväl för framtiden bereder möjlighet för han delsgymnasium, vars

ledning icke funne det lämpligt för vederbörande läroanstalts verksamhet, att läroanstalten

överginge till statsanstalt, att erhålla statsunderstöd i för läroanstaltens

betydelsefulla uppgift tillräcklig omfattning, dock under förutsättning att för sådant

gymnasium finnes viss bestämd målsman, vare sig kommun, korporation

eller enskilda, som enligt uttryckligt åtagande förbundit sig att i ekonomiskt hänseende

ansvara för sådan läroanstalts upprätthållande i överensstämmelse med de

föreskrifter, som därom må bliva gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 166 käft. (Nr 197.) 2

Skolöversty
relsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Handels
gymnasiernas
undervisning.

Skolöverstyrelsen

om

handelsgymnasiernas

uppgift,

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

Såväl de sakkunniga som överstyrelsen hava uttalat att, samtidigt

med åtgärders vidtagande för beredande åt handelsgymnasierna

av en förbättrad ställning i ekonomiskt hänseende, det jämväl bör

tagas under omprövning, huruvida icke reformering av deras undervisning

i vissa hänseenden kunde befinnas erforderlig för att de på

bästa sätt skola kunna fylla sin viktiga uppgift.

För att giva en uppfattning av vad som ytterligare kan erfordras

för att handelsgymnasierna skola fylla de berättigade krav, som på

dem ställas, ingår överstyrelsen något närmare på frågan om vad

handelsgymnasiernas uppgift i vår tid kan anses vara. Jag torde

här böra återgiva vad överstyrelsen i sådant avseende yttrar.

För icke så länge sedan voro, bortsett från några rent privata handels- och

bokhålleriskolor, de dåvarande handelsinstituten de enda förmedlarna av merkantil

bildning.

Handelsgymnasierna äro nu icke längre ensamma om denna uppgift. A ena

sidan finnas numera handelshögskolor för tillgodoseende av den vetenskapliga

forskningen och undervisningen och å andra sidan hava lärlings- och yrkesskolor

samt ett-åriga handelsskolor och vissa högre folkskolor upptagit arbetet med den

mera elementära handelsundervisningen. Handelsgymnasiernas nutida uppgift

torde därför kunna sägas vara att med tillämpande av den vetenskapliga forskningens

resultat meddela den högre handelsutbildning, som jämte praktisk erfarenhet

erfordras för personer å mera krävande platser i handelns tjänst.

Den nuvarande organisationen av våra högre handelsläroverk har så småningom

på ett fullt naturligt sätt vuxit fram, i ständig kontakt med handelsvärlden

och med aktgivande på dess särskilda önskemål. I sina huvuddrag har

den bibehållit sig oförändrad sedan ett trettiotal år tillbaka. Men inom den ram,

som då skapades, har sedermera under den långa följden av år intvingats en

myckenhet nytt undervisningsstoff, under det att jämförelsevis mindre partier

kunnat utrangeras.

De fordringar, som ännu för ett kvartssekel sedan ställdes på de från dåvarande

handelsinstituten avgående eleverna, voro icke stora. Inom köpmannakåren

rådde i allmänhet den meningen, att den blivande affärsmannen i allt väsentligt

skulle få sin utbildning å kontoret. Vilket mått av kunskaper han dit

medförde ansågs vara av mindre betydelse.

Med handelns och särskilt de utländska affärsförbindelsernas betydande utveckling

följde emellertid en specialisering av kontorsarbetet och en ökning av

arbetstakten, som gjorde, att kontoret icke längre blev tjänligt som utbildningsanstalt.

De krav, som handelsvärlden numera ställer på den högre handelsundervisningen,

äro därför helt andra än de, som gjorde sig gällande vid förut omnämnda

tidpunkt. Den begär nu att till sitt förfogande erhålla arbetskrafter, som

efter minsta möjliga övningstid skola kunna åtaga sig självständigt arbete av

skilda slag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Därtill kommer, att här såsom på de flesta andra undervisningsområden genom

de nya rön och framsteg, som under senare tid blivit gjorda, själva undervisningsstoffet

i hög grad ökats. Handelsgymnasierna hava sålunda för att fortfarande

kunna fylla sin uppgift måst betydligt utvidga kurserna i större delen av

förutvarande ämnen ävensom å undervisningsplanen upptaga läroämnen, i vilka

förut icke undervisning meddelats.

Handelsgymnasiernas undervisningsuppgift är således mycket omfattande,

och den tid de hava till sitt förfogande är allt för kort, för att de skulle kunna

på ett fullt tillfredsställande sätt lösa densamma, fastän de efter bästa förmåga

sträva därtill.

Följden bär blivit, att den arbetsbörda, som nu vilar på lärjungarna, är alldeles

för stor. Även de fullt normalt begåvade av dessa äro betydligt mera ansträngda,

än vad som för deras psykiska och fysiska utveckling kan anses

nyttigt.

För att undanröja de svårigheter, som, enligt vad överstyrelsen

sålunda framhållit, uppkommit genom överbelastningen i handelsgymnasieelevemas

arbetsbörda, hava de sakkunniga föreslagit en uppdelning

av nuvarande handelsgymnasiers andra klass i en kandelsteknisk

linje och en språklinje samt i vissa fall undervisningstidens

utsträckande till tre år. Enligt de sakkunniga borde den ifrågavarande

undervisningen för framtiden komma att tillgodoses av två

slags läroanstalter, nämligen det nuvarande handelsgymnasiet, ombildat

dels till tvåårigt handelsgymnasium (handelsfackskola) med två

linjer, en handelsteknisk och en språklig, dels till treårigt bandelsgymnasium.

Dessa båda typer skulle på visst sätt bilda motsvarigheter

till de tekniska fackskolorna och gymnasierna.

Den ifrågasatta uppdelningen av handelsgymnasiernas andra

klass på två linjer motivera de sakkunniga sålunda:

De flesta lärjungarna hade i regel ganska utpräglad läggning åt den ena

eller andra av de båda ämnesgrupperna, den merkantila och den språkliga. Med

anledning härav hade redan en viss specialisering i ifrågavarande riktning ägt

rum vid handelsgymnasierna och de sakkunniga ansåge, att en vidare utveckling

härav borde på föreslaget sätt främjas.

Lärjungarna å den handelstekniska linjen skulle icke behöva deltaga i de

skriftliga språkövningarna, och fordringarna på deras språkkunskaper borde även

i övrigt icke ställas allt för högt. Deras undervisning i språkliga ämnen skulle

minskas med cirka 6 timmar i veckan och hemarbetet i nämnda ämnen skulle

väsentligt lättas. I stället skulle kurserna i merkantila ämnen ökas. För språklinjen

skulle kurserna i handelsteknik i motsvarande grad avkortas, varigenom

även en del hemarbete skulle besparas.

En sådan anordning skulle medföra synnerligen beaktansvärda'' fördelar. Inom

Sakkunnigas

reformförslag

Tvåårigt han

delsgymnasium

med

linjeuppdelning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

den handelstekniska linjen skulle därigenom möjlighet beredas särskilt till mera

övning i bokföringstekniken, varigenom lärjungarna skulle uppnå större färdighet

och deras förmåga till självständigt arbete ökas. Inom språklinjen skulle en utökning

av undervisningen i främmande språk och av övningen i handelskorrespondens

möjliggöras, varigenom lärjungarna, sedan de gått ut i det praktiska

affärslivet, hastigare än hittills skulle kunna utveckla sig till dugliga korrespondenter

på främmande språk.

Det vore även uppenbart, att resultatet av kurserna skulle i hög grad vinna

därpå, att begåvningssynpunkten finge tillfälle att i vida högre grad än hittills

göra sig gällande.

Däremot syntes en längre gående uppdelning efter affärsbranscher, som

mångenstädes förekomme i utlandet och som vore kännetecknande för de tekniska

fackskolorna, icke för närvarande böra ifrågakomma för de tvååriga handelsgymnasierna.

Treårigt han*

delsgymnasium.

Till stöd för inrättandet av treåriga hand el sgymnasier anföra

de sakkunniga:

Det kunde på goda grunder sättas i fråga, huruvida den strängt fackliga

undervisning, som de tvååriga handelsgymnasierna sålunda skulle meddela, vore

den mest lämpliga för den ungdom, vars allmänna utbildning i regel icke hunnit

längre än till realskolexamensstadiet. För det egentliga kontorsarbetet, även om detta

är av mera krävande art, kunde den möjligen vara tillräcklig. Men även ett

icke ringa antal självständiga köpmän och affärslodare hade under gångna tider

erhållit sin teoretiska utbildning vid handelsgymnasierna, ett förhållande, som säkerligen

även framdeles i minst lika hög grad torde bliva fallet. Av dessa krävdes

för att de rätt skulle kunna fylla sina uppgifter, att de förvärvat en jämförelsevis

vidsträckt överblick och förståelse för vår tids företeelser på många områden.

Då dessutom det ekonomiska livet utgjorde den oundgängliga grunden

för allt kulturellt framåtskridande, vore det särskilt nödvändigt, att de män, som

ägnade sig åt affärsföretag, även finge blicken öppen för mera ideella livsvärden.

Att köpmanskåren själv kände behovet av en grundligare allmän förbildning

bevisades därav, att ett så betydande antal av dem, som ämnade ägna sig

åt affärsverksamhet, först avlade studentexamen.

Den fördjupning och utvidgning av den förberedande köpmansutbildningen,

som på anförda grunder vore önskvärd, kunde vinnas endast genom en utökning

av undervisningstiden. En sådan ökning av lärotiden syntes med hänsyn till här

förut antydda mål för undervisningen böra omfatta ett läsår. Detta skulle alltså

leda till ett treårigt handelsgymnasium.

Genom de nuvarande kursernas fördelning på ett större antal timmar skulle

lärare och lärjungar erhålla önskvärd arbetsro och kunna utan den jäktande forcering,

som nu ofta förekomme, grundligare ägna sig åt sina uppgifter.

Tiden skulle medgiva, att lärjungarna utan att över hövan ansträngas kunde

få något grundligare insikter i vissa ämnen, som för den blivande köpmannen

vore av stor betydelse. I främsta rummet skulle bättre kunna tillgodoses det

grundläggande ämnet nationalekonomi. Även den nu mycket försummade men

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

för en köpman synnerligen lärorika handelshistorien skulle väl behöva att bliva

föremål för ett ökat intresse. Språken, särskilt franskan, skulle ock kunna erhålla

en något förbättrad ställning och resultatet av tre års språkstudier skulle

naturligtvis bliva avsevärt bättre än det, som kunde uppnås med de nuvarande

tvååriga kurserna.

Det treåriga gymnasiet skulle ock kunna bereda lärjungarna rikligare tillfällen

till mera självständigt arbete.

Tillbördig omvårdnad skulle ock kunna ägnas åt ungdomens fysiska fostran.

Köpmansvärldens krav på väl kvalificerade medhjälpare skulle utan tvivel

genom det treåriga handelsgymnasiet bliva bättre tillgodosett.

De treåriga liandelsgymnasiernas längre lärotid skulle emellertid

även kunna anses komma att medföra vissa olägenheter. Härom

yttra de sakkunniga:

Så skulle den längre studietiden för lärjungarna förutsätta större uppoffringar

i tid och penningar, men dessa lära uppvägas av de djupare kunskaper och

den större mognad, som det treåriga gymnasiet skulle bereda sina elever. Vidare

skulle driftkostnaderna för ett treårigt handelsgymnasium ställa sig högre än för

ett tvåårigt. För staten skulle emellertid kostnadsökningen icke bliva så betydande,

då sannolikheten talade för, att det treåriga handelsgymnasiet med tiden komme

att draga till sig en betydande del av sådana elever, som nu befolkade de allmänna

läroverkens gymnasieavdelningar, och vid den ifrågasatta omorganisationen

av dessa sistnämnda gymnasier behörig hänsyn kunde tagas till de redan inrättade

treåriga handelsgymnasiema.

Ävenledes hava de sakkunniga förslagit, att med såväl tvååriga Bj“r

som treåriga handelsgymnasier skulle såsom vid de nuvarande han- denter.

delsgymnasierna kunna förenas ettåriga kurser för lärjungar, som

avlagt studentexamen.

Beträffande inträdesfordringar hava de sakkunniga föreslagit, Intradeef°rd''

att för inträde i första klassen av tvåårigt handelsgymnasium skulle

fordras fullt godkända kunskaper i svenska, tyska, engelska, geografi

och matematik, motsvarande sjätte klassens eller första ringens kurser

vid allmänt läroverk. För inträde i första klassen av treårigt

handelsgymnasium skulle uppställas liknande fordringar, som gälla

för inträde i andra ringen vid allmänt läroverk.

Vidare hava de sakkunniga såsom sin mening uttalat, att vid Avgings

såväl tvååriga som treåriga handelsgymnasier skulle liksom vid de

tekniska läroverken årligen anställas avgångsexamen med lärjungarna

i högsta klassen, såvitt möjligt i samband med årsavslutningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Handdsgym
nasiernas
styrelser.

Skolöver
styrelsen.

Linjeuppdel
ning.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Avgångsexamen vid tvåårigt handelsgymnasium skulle övervakas

och ledas av medlem av skolöverstyrelsen eller, där medlem

icke kunde tillstädeskomma, av annan för ändamålet av överstyrelsen

utsedd person. Det treåriga gymnasiet skulle såsom det tekniska

utgöra en likvärdig och likställd motsvarighet till det allmänna

gymnasiet. Det borde därför liksom det tekniska gymnasiet avslutas

med en mot studentexamen svarande avgångsexamen. Denna senare

skulle i enlighet med av Kungl. Maj:t därför utfärdad instruktion

övervakas och ledas av särskilda personer, som på förslag av skolöverstyrelsen

skulle utses av Kung]. Maj:t.

Överstyrelsen har, såsom förut nämnts, givit nuvarande statsunderstödda

handelsgymnasiers styrelser tillfälle att yttra sig över

de sakkunnigas förut återgivna förslag. I vad som däri berör undervisningen

har emellertid styrelsen för Gröteborgs handelsgymnasium

icke gjort något uttalande. Styrelserna för de övriga handelsgymnasiema

hava härutinnan i huvudsak gjort följande uttalanden.

I fråga om förslaget att uppdela tvååriga gymnasiets andra årsklass på två

linjer tillstyrka styrelserna för handelsgymnasierna i Stockholm, Malmö och Hälsingborg

detsamma. Styrelserna för Norrköpings och Örebro handelsgymnasier

ställa sig däremot tveksamma, huvudsakligen med hänsyn till svårigheten att vid

de mindre handelsgymnasierna på grund av det ringa elevantalet kunna förverkliga

den föreslagna linjeuppdelningen. Styrelsen för handelsgymnasiet i Örebro

anser vidare, att den specialisering, som hittills ägt rum, borde få så småningom

på erfarenhetens väg vidare utvecklas och att med den av de sakkunniga föreslagna

linjeuppdelningen därför borde få anstå tills vidare. Vad de treåriga handelsgymnasierna

beträffar tillstyrka styrelserna för handelsgymnasierna i Malmö,

Hälsingborg och Norrköping det. härom gjorda förslaget. Styrelserna för handelsgymnasierna

i Stockholm och Örebro hava däremot ställt sig avisande mot detsamma.

Skolöverstyrelsen biträder de sakkunnigas förslag såväl i fråga

om uppdelning av de tvååriga handelsgymnasiernas andra årskurs

på två linjer, en handelsteknisk och en språklig, samt inrättande

jämsides med tvååriga gymnasier jämväl av handelsgymnasier med

treårig lärotid som ock beträffande ettåriga kurser för studenter, inträdesfordringar

och avgångsexamen, i fråga om inträdesfordringar

dock med viss modifikation, såsom av det följande skall visa sig.

Beträffande den ifrågasatta linjeuppdelningen yttrar överstyrelsen:
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Överstyrelsen anser för sin del, att förslaget om anordnande av tvååriga

gymnasier med andra årsklassen uppdelad på två linjer, en han delsteknisk och

en språklig, innebär en naturlig anpassning efter de på detta undervisningsområde

hittills vunna erfarenheterna och skulle komma att, såsom av det ovan anförda

framgår, medföra mycket beaktansvärda fördelar för handelsgymnasiernas undervisning.

Visserligen skulle, såsom de sakkunniga även framhållit, genomförandet

av den föreslagna linjeuppdelningen för de mindre handelsgymnasiema kunna

möta vissa svårigheter. Huru undervisningen vid de olika läroanstalterna i enskildheter

skall utformas, torde emellertid böra bestämmas i den undervisningsplan,

som för varje handelsgymnasium bör upprättas. Handelsgymnasiernas styrelser,

vilka det, på sätt överstyrelsen längre fram kommer att föreslå, skulle

tillkomma att var och en för sitt gymnasium uppgöra förslag till dylik undervisningsplan,

bliva därvid i tillfälle att taga nödig hänsyn till förefintliga särskilda

förhållanden. Härigenom skulle alltså ovanberörda svårigheter kunna övervinnas

eller minskas.

Rörande förslaget om inrättande av treåriga handel sgymn asier

innehåller överstyrelsens utlåtande följande:

Om sålunda genom den ifrågasatta linjeuppdelningen avsevärda fördelar

skulle kunna vinnas dels genom möjligheten till utökning av timantalet i de ämnen,

där en sådan är nödvändig och uppdelningen på grund av det i andra ämnen

minskade timantalet tillåter, dels genom att anlag och begåvning i högre grad än

hittills få tillfälle att göra sig gällande, torde en specialisering i linjer på föreslaget

sätt likväl knappast ensamt kunna anses innebära lösningen av handelsgymnasiernas

inre organisation. Som av det föregående framgår, hava de sakkunniga

kraftigt framhållit, att arbetsbördan för närvarande vid handelsgymnasiema är

så stor, att fara för lärjungarnas överansträngning föreligger, samt att den starkt

fackliga läggning, som blivit en följd av undervisningsstoffets ständiga ökning,

gör handelsgymnasiernas nuvarande utbildning ganska ensidig. Så har undervisning

i gymnastik, fastän kroppsövningar vid ett så träget skolarbete äro synnerligen

behövliga, i regel icke kunnat erhålla någon plats å arbetsordningen. En

ändring härutinnan måste anses synnerligen önskvärd.

Med hänsyn dels därtill, att de tvååriga handelsgymnasiema även efter den

ifrågasatta uppdelningen på linjer komma att få en i förhållande till undervisningstiden

jämförelsevis stor arbetsbörda, dels därtill, att på grund av affärslivets

alltjämt fortsatta utveckling framdeles som hittills nya och ökade krav kunna

väntas bliva ställda på handelsundervisningen och att sålunda ständigt plats måste

beredas vid handelsgymnasiernas undervisning åt både vidgat och nytt undervisningsstoff,

anser överstyrelsen i likhet med de sakkunniga, att ett anordnande av

handelsgymnasiema såsom treåriga i flera hänseenden skulle innebära stora fördelar.

Detta torde sannolikt bliva den organisationsform, som i framtiden bäst

kommer att motsvara handelsgymnasiernas ändamål. Från vissa håll hava emellertid

farhågor uttalats, att en del av den ungdom, som eljest skulle söka inträde

i handelsgymnasiema, skulle, därest undervisningstiden utsträcktes till tre år,

komma att vända sig till privata lägre handelsskolor med kortare utbildningstid

Treåriga

handels
gymnasier.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Inträdes
fordringar.

Timplaner.

16 Kungl. Maj:ts •proposition Nr. 197.

och handelsgymnasiernas elevantal sålunda minskas. Härvidlag bör enligt överstyrelsens

mening stort avseende givetvis fästas vid de åsikter och önskningar,

som nuvarande gymnasiers ledning hava i frågan. Med hänsyn härtill samt till

önskvärdheten av att, innan den föreslagna organisationen av treåriga handelsgymnasier

mera allmänt genomföres, vinna nödig erfarenhet anser överstyrelsen,

att treåriga handelsgymnasier för närvarande böra anordnas endast vid ett eller

två av de nuvarande handelsgymnasierna vid sidan av de hittillsvarande tvååriga

normalkurserna. Härtill återkommer överstyrelsen i annat sammanhang.

/

Med avseende å inträdesfordringarna föreslår överstyrelsen,

att avlagd realskolexamen med minst godkända vitsord i svenska,

tyska, engelska, geografi och matematik eller däremot svarande

kunskaper böra berättiga till inträde jämväl vid treåriga handelsgymnasier.

För varje handelsgymnasiums kurser skulle enligt de sakkunniga

fastställas undervisningsplaner, vartill förslag skulle uppgöras av vederbörande

gymnasiestyrelse. Under förutsättning att omorganisation

av handelsgymnasierna beslutas i huvudsaklig överensstämmelse med

föreliggande förslag, avser överstyrelsen att i sinom tid uppgöra förebilder

till undervisningsplaner, som kunde tjäna till ledning vid uppgörandet

av förut angivna förslag till undervisningsplaner för de

särskilda gymnasierna. Då det emellertid enligt överstyrelsens mening

är av vikt att redan på frågans nuvarande stadium kunna bedöma

ämnesfördelning och timantal, har överstyrelsen uppgjort

exempel å timplaner för de föreslagna kurserna, nämligen för

tvåårigt handelsgymnasium med andra årsklassen uppdelad på två

linjer, för treårigt handelsgymnasium och för ettårig kurs för studenter.

Dessa exempel äro intagna i överstyrelsens utlåtande, till vilket

jag i sådant avseende får hänvisa.

I de av överstyrelsen sålunda uppgjorda timplanerna har antalet

timmar för obligatoriska ämnen upptagits till 37 veckotimmar,

inbegripet för gymnastik två veckotimmar i det tvååriga och tre

veckotimmar i det treåriga gymnasiet. Enligt Kungl. Maj:ts stadga

för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier skall i sistnämnda

läroanstalter antalet undervisningstimmar i veckan för varje klass i

medeltal utgöra 40. Beträffande nämnda skillnad i avseende å antalet

veckotimmar mellan berörda kategorier av läroanstalter anför

överstyrelsen:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Eleverna vid de tekniska gymnasierna och tekniska fackskolorna äro icke

skyldiga att deltaga i alla undervisningsämnen. Uti de förslag till timplaner,

som överstyrelsen uppgjort för tekniska gymnasier och tekniska fackskolor, är det

lägsta antalet veckotimmar för obligatoriska ämnen 37. Vid handelsgymnasierna

är emellertid antalet frivilliga ämnen större än vid de tekniska läroverken och

torde i regel taga lärjungarnas tid i anspråk i högre grad än vad de frivilliga

ämnena göra vid de tekniska läroverken. Ävenledes måste lärjungarna vid handelsgymnasierna

inom båda huvudämnesgrupperna — den merkantila och språkgruppen

— utföra ett icke ringa arbete utanför skolan, för vilket nödig tid måste

beredas dem. Med hänsyn härtill synes begränsningen av antalet obligatoriska

veckotimmar till 37, inberäknat 2 å 3 timmar för gymnastik, väl motiverad.

Jag övergår nu till att redogöra för de utav skolöverstyrelsen

föreslagna allmänna grunder för av staten upprättade handelsgymnasier.

Överstyrelsen följer härutinnan i huvudsak av de sakkunniga

gjorda uttalanden.

I likhet med de sakkunniga anser överstyrelsen, att beträffande

organisationen av de statliga handelsgymnasierna i stort sett de principer

böra vara vägledande, som legat till grund för den av riksdagen

godkända organisationen av de tekniska fackskolorna och de

tekniska gymnasierna.

Överinseendet över statens handelsgymnasier skulle tillkomma

skolöverstyrelsen, som härutinnan skulle hava samma åligganden och

funktioner som i fråga om motsvarande tekniska läroverk.

För varje statens handelsgymnasium skulle finnas en lokal styrelse,

bestående huvudsakligen av personer med sakkunskap från

det praktiska affärslivets områden. Antalet styrelsemedlemmar

borde lämpligen vara fem, läroanstaltens rektor såsom självskriven

ledamot däri inbegripen. Av de övriga anser överstyrelsen

en, tillika ordförande, böra utses av Kungl. Maj:t, en av stadsfullmäktige

i den kommun, inom vilken läroanstalten är belägen,

samt två av handelskammaren i vederbörande handelskammardistrikt,

. Dock borde Kungl. Maj:t i särskilt fall kunna medgiva,

att, då enskild korporation eller förening är ägare till för handelsgymnasium

upplåtna lokaler eller före statens övertagande av vederbörande

handelsgymnasium till väsentlig del bidragit till dess

hittillsvarande upprätthållande, sådan korporation eller förening må

utse den ena eller båda av de ledamöter, som eljest tillkommer

handelskammare att välja. Gren om befintligheten av lokalstyrelser

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 166 käft. (Nr 197.) 3

Statliga han■

delsgymnasiers

organisation.

Styrelse och

förvaltning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Rektor.

Lärare.

Kompetens
villkor.

18 Kungl. Maj.ts proposition Nr 197.

för h andelsgymnasierna, sammansatta på sätt, som nu föreslagits,

skulle såväl handelsgymnasierna som den centrala ledningen, skolöverstyrelsen,

städse kunna upprätthålla erforderlig kontakt med affärslivet

och de olika lokala förhållandena, på samma gång som åt

handelns och de merkantila intressenas målsmän skulle tillförsäkras

ett starkt inflytande på handelsgymnasiernas utveckling.

Ordförande och ledamöter i lokalstyrelse borde lämpligen utses

för tidsperioder om fyra år i sänder. Avginge styrelseledamot under

den tid, för vilken han blivit utsedd, skulle i hans ställe ny ledamot

utses för återstoden av ifrågavarande tidsperiod.

Styrelse skulle tillkomma att öva allmän tillsyn över handelsgymnasiet,

söka främja dess verksamhet och tillvarataga dess intressen.

Sålunda skulle det tillkomma styrelse att handhava den

ekonomiska förvaltningen av vederbörande handelsgymnasium och

därmed sammanhängande angelägenheter, att till skolöverstyrelsen

avgiva förslag i fråga om gymnasiets undervisningsplan samt beträffande

anställande av rektor och övriga lärare vid detsamma, att antaga

och entlediga skolläkare, bibliotekarie och för gymnasiet erforderlig

vaktbetjäning samt att till skolöverstyrelsen avgiva sådana

framställningar och förslag beträffande gymnasiet och dess verksamhet,

vartill förhållandena kunna giva anledning.

Den närmaste ledningen och tillsynen över varje handelsgymnasium

skulle tillkomma dess rektor, tillsatt av Kungl. Maj:t i samma

ordning, som är gällande beträffande rektor vid tekniskt läroverk.

Vid läroanstalt, som omfattade både tvåårigt och treårigt handelsgymnasium

samt hade större lärjungantal, borde en av lektorerna

kunna förordnas att mot lämplig minskning i undervisningsskyldigheten

biträda rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen.

Förutom rektor borde vid varje handelsgymnasium vara anställda

ordinarie lärare och extra lärare i erforderlig omfattning.

Liksom vid de tekniska läroverken, vilkas lärare undervisade

på samma undervisningsstadium som handelsgymnasiernas, borde inga

bestämda kompetensfordringar för handelsgymnasiernas lärare uppställas.

Det torde dock såsom regel kunna förutsättas, att till ordinarie

lärare vid handelsgymnasium endast sådana personer kunde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197,

ifrågakomma, som ägde liögskolebildning, förvärvad antingen vid

handelshögskola i de rent merkantila och därmed besläktade undervisningsämnena

eller vid universitet och därmed jämställd högskola

beträffande språkliga med flera ämnen. Men förutom på ena eller

andra sättet vunnen teoretisk utbildning borde av en ordinarie

handelsgymnasielärare fordras, att han förvärvat erforderliga insikter

på de områden av affärslivet, som berörde hans ämnen. Därjämte

måste naturligen en handelsgymnasielärare hava erforderlig

undervisningsvana.

De ordinarie lärarna borde tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag

av skolöverstyrelsen, sedan vederbörande lokalstyrelse och rektor

avgivit yttrande rörande sökandes lämplighet. Vid statligt handelsgymnasiums

upprättande genom statens övertagande av hittills statsunderstött

gymnasium borde givetvis vederbörande lokalstyrelse och

skolöverstyrelsen erhålla rätt att utan tjänsts ledigförklarande efter

prövning av varje särskilt fall till ordinarie anställning föreslå lärare

vid ifrågavarande gymnasium, som befunnes därtill behörig.

Vad angår de ordinarie lärarnas tjänstgöringsskyldighet borde

densamma, i likhet med vad som gällde för lektorerna vid de tekniska

läroverken, sättas till tjugu ä tjugufyra veckotimmar i medeltal

för läsår räknat, häri icke inräknat den tid, som erfordrades för

att utom lärorummet granska och rätta lärjungarnas skriftliga

arbeten eller som åtginge till förarbeten för lektioner. Rektor borde

givetvis i likhet med motsvarande befattningshavare vid andra läroanstalter

hava en undervisningsskyldighet av mindre omfattning än

övriga ordinarie lärare, lämpligen såsom vid de tekniska läroverken

sexton till tjugu timmar, med rätt för skolöverstyrelsen att i särskilt

fall medgiva ytterligare inskränkning härutinnan.

Rektor borde tillerkännas rätt till samma avlöningsförmåner

som rektor vid tekniskt läroverk. Likaså borde, då de krav på såväl

teoretisk som praktisk utbildning, som man måste ställa på handelsgymnasiemas

ordinarie lärare, vore fullt jämförliga med motsvarande

fordringar på lektorer i exempelvis språk och liandelstekniska ämnen

vid de tekniska läroverken, de förra erhålla samma ställning samt

avlönings- och pensionsförmåner som sistnämnda lärare. Utan att''

nu nämnda förmåner tilldelades de blivande ordinarie handelsgvm
-

Lärares tillsättning.

Lärares

tjänstgörings
skyldighet.

Lärares avlöningsförmåner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Avlönings
villkor.

20 Kung!. Maj:ts proposition Nr 197.

nasielärarna, torde det knappast vara möjligt att till dessa befattningar

förvärva personer med erforderlig kompetens, vilket vore ett

oeftergivligt krav för att handelsgymnasiema skola kunna fylla sin

samhällsviktiga uppgift.

Avlöningsförmånerna borde alltså utgöra för rektor 7,500 kronor,

därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte fri bostad eller ersättning därför samt för lektor 5,800 kronor,

därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill för lektor skulle komma två ålderstillägg till lönen vart och

ett å 500 kronor. •

Vidare borde pensionsundérlaget för rektor bestämmas till 5,600

kronor och högsta pensionsunderlaget för lektor till 4,600 kronor.

Beträffande avlöningsvillkoren föreslår överstyrelsen, att samma

villkor, som äro av riksdagen bestämda i fråga om avlöningarna för

de tekniska läroverkens befattningshavare, i tillämpliga delar må

bliva gällande även för handelsgymnasiernas rektorer, lektorer och

vaktmästare. Börande storleken av de sistnämnda befattningshavarnas

avlöningsbelopp får jag hänvisa till, vad härutinnan kommer att föreslås

i samband med framläggande av förslag till de särskilda gymnasiernas

stater. De för de tekniska läroverkens befattningshavare

gällande avlöningsvillkoren återfinnas i kungörelsen den 18 december

1918, svensk författningssamling nr 1108. Överstyrelsen, vars utlåtande

innehåller ett fullständigt förslag till dylika avlöningsvillkor

för de statliga handelsgymnasiernas befattningshavare, har vid uppgörande

av berörda förslag utom i ett avseende, för vilket jag strax

skall redogöra, i tillämpliga delar följt bestämmelserna i nämnda

kungörelse, dock att, i överensstämmelse med vad som numera, enligt

kungörelsen den 16 juli 1919, svensk författningssamling nr 517,

gäller beträffande rektor vid tekniska läroverk m. fl. läroanstalter,

i förslaget intagits föreskrift om rektors semester.

Den punkt, på vilken, såsom jag nyss antytt, överstyrelsens förslag

saknar motsvarighet i vad som är gällande för de tekniska läroverkens

befattningshavare, avser rätt för lektor vid ett statens handelsgymnasium

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tid, han efter genomförandet av den nya organisationen av hantdelsgymnasierna

d. v. s., enligt förslaget, efter den 1 januari 1922

kan hava tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid statsunderstött handelsgymnasium.

Överstyrelsen säger sig finna stadgandet av en så
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 197. 21

dan rätt både skäligt och med hänsyn tagen till den framtida rekryteringen

av handelsgymnasiemas lärarkår lämpligt, då enligt överstyrelsens

förevarande förslag vid sidan av statens egna handelsgymnasier

staten alltjämt skulle understödja de hittillsvarande statsunderstödda

handelsgymnasier, vilkas ledning icke ansett det önskvärt

att ifrågavarande gymnasium för närvarande överginge till

statsanslag, och då överstyrelsen i det följande komme att såsom

villkor för fortsatt statsunderstöd åt berörda handelsgymnasier föreslå,

bland annat, att de ordinarie lärarna vid statsunderstödda gymnasier

skulle avlönas med minst samma belopp som lektorerna vid

de statliga handelsgymnasiema.

Enligt de nu gällande bestämmelserna för de statsunderstödda

handelsgymnasiema skola de ordinarie lärarna vid desamma åtnjuta

avlöning till minst samma belopp som adjunkter vid de allmänna

läroverken. Då den av överstyrelsen föreslagna begynnelseavlöningen

för lektor vid handelsgymnasium, 5,800 kronor, motsvarar ordinarie

slutavlöning för adjunkt vid allmänt läroverk och, såvitt överstyrelsen

kunnat utröna, de ordinarie lärama vid nuvarande statsunderstödda

handelsgymnasier, vilkas övertagande av staten komme

att föreslås, därest de ifrågakomme till utnämning till lektorer,

därigenom skulle erhålla förbättrad ekonomisk ställning, har överstyrelsen

icke funnit erforderligt att föreslå något allmänt övergångsstadgande

om° rätt för sådan lärare att efter utnämning till lektor

för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig före omorganisationens

genomförande fullgjord tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid statsunderstött

handelsgymnasium.

I anslutning till de föreslagna avlöningsbestämmelsema för statliga

handelsgymnasier, i vad de angå ålderstillägg, föreslår överstyrelsen,

att till de avlöningsbestämmelser, som gälla beträffande

lärarna vid de tekniska elementarskolorna, tekniska fackskoloma och

tekniska gymnasierna, högre lärarinneseminariet, allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna, göres tilllägg av innehåll, att lektor vid

nämnda läroanstalter för erhållande av ålderstillägg må tillgodoräknas

den tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid

statens handelsgymnasium.

Med avseende å pension för handelsgymnasiemas rektorer och

lärare föreslår överstyrelsen, att desamma skola erhålla full pension

Pension.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Familjepen*

sionering.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

vid 65 levnads- och. 30 tjänstår, i likhet med vad härutinnan är

gällande vid de tekniska läroverken.

I fråga om rätt till tjänstårsberäkning för pension föreslår överstyrelsen

en avvikelse från regeln, att för tjänstår för pension endast

får räknas tjänstgöring i statens tjänst, i så måtto, att såsom

tjänstår för pension ordinarie lärare vid hittillsvarande statsunderstött

handelsgymnasium, som utnämnes till lektor vid statligt handelsgymnasium,

skulle äga tillgodoräkna sig den tid, varunder han

vid statsunderstött handelsgymnasium haft en tjänstgöring av ungefärligen

samma omfattning, som komme att åligga lektor vid statligt

handelsgymnasium. Överstyrelsen säger sig finna berörda avvikelse

»fullt motiverad av det sätt, på vilket staten hittills upprätthållit

handelsundervisningen på gymnasialstadiet» samt framhåller

för övrigt, att det här kan bliva fråga endast om ett ringa

antal lärare.

Liksom med avseende å de tekniska läroverkens rektorer och

lektorer bör enligt överstyrelsens mening genom beredande av obligatorisk

delaktighet för handelsgymnasiemas ordinarie lärare i elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa sörjas för pensionering av

deras efterlevande. Överstyrelsen upptar därför bland de föreslagna

a.vinnings vi 11 kor eu föreskriften att »befattningshavare skall vara skyldig

ingå i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa enligt de bestämmelser,

som därom varda stadgade».

Med anledning av överstyrelsens förslag i denna del har genom

remiss utlåtande infordrats och den 4 februari 1921 avgivits av di

rektionen över nämnda kassa.

Direktionen har, under förutsättning att nyssberörda föreskrift,

med hänsyn till överstyrelsens därför avgivna motivering, vore att

tolka såsom avseende allenast de statliga handelsgymnasiemas ordinarie

lärare och icke deras vaktbetjäning, förklarat sig icke hava något att

invända mot ifrågavarande förslag, under villkor att kassan bereddes

det ökade statsbidrag, som erfordrades för att den skulle åtaga sig

denna pensionering. Någon utredning i sistnämnda hänseende har

dock direktionen med hänsyn till ärendets brådskande art icke varit

i tillfälle att förebringa. Emellertid erinrar direktionen, hurusom

Kungl. Maj:t genom beslut den 22 oktober 1920 förordnat om utredning

genom sakkunniga, huruvida och under vilka villkor kassan

s. 23 Kontrollera mot PDF

lärare.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197. 23

må böra inordnas under statens anstalt för pensionering av folkskolm-

A-, vilken utredning för närvarande påginge. Under sådana

lorballanden anser direktionen det böra stadgas delaktighet för omormälda

lärarkår i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- ocli

pupillkassa eller den pensionsanstalt, som kunde komma att övertaga

sagda kassas funktioner.

De delaktighetsbelopp, efter vilka familjepensionernas belopp be^T°

1 1kassans reglemente (svensk författningssamling nr

155/1911) fixerade. Delaktighetsbeloppet för rektor och lektor vid

högre allmänt läroverk, vilka åtnjuta samma avlöning och hava

samma tjanstepensionsunderlag, som enligt förslaget skulle tillkomma

?nnnr\ resPektl™. lektor vid ett statens handelsgymnasium, utgör

4,00.°Akl''ofor- Direktionen framhåller, att högre delaktighetsbelopp

an 4,000 kronor därför ej heller skäligen kan tillkomma sistnämnda

befattningshavare.

Da de ämnen, som ingå i handelsgymnasiernas undervisnings- Extra

plan från synpunkten av lärarnas utbildning tillhöra vitt skilda

kunskapsområden och ämneskombinationer, måste — framhåller överstyrelsen

en jämförelsevis stor del av undervisningen uppehållas

a,v timlärare, motsvarande de tekniska läroverkens extra lärare. T

likhet med vad av riksdagen blivit godtaget med avseende å avlöningen

av sistnämnda extra lärare föreslår överstyrelsen, att jämväl

arvodena till extra lärare vid handelsgymnasierna beräknas att utgå

efter i medeltal 175 kronor för veckotimme och läsår. Extra lärare

skulle efter av vederbörande lokalstyrelse avgivet förslag förordnas

av överstyrelsen. Lokalstyrelse skulle tillkomma att meddela ordinarie

eller extra lärare tjänstledighet för kortare tid än en termin

samt att förordna erforderliga vikarier.

.tord^,> enliU överstyrelsens mening, även kunna bliva lämpligt att för

undervisningen i vissa övnmgsämnen anställa facklärare med ordinarie anställning

attnnärmtstamotrl0nmg/n den för.lekt10r föreslagna. En sådan facklärare komme

att närmast motsvara ordinarie ovnmgslärare vid de allmänna läroverken och folk
skolesemmanerna.

Under hänvisning till att fråga uppkommit om inrättande av

dyhka facklararbefattmngar aven med avseende å de tekniska läroverken, tillkänna
S

Är!Te«SaaIyfte.““ '' “““ “Mg frfare”het VUImi,s'' ^

mm-T1? Var’je handelsgymnasium borde för vården av läroanstaltens Bibliotekarie,

bibliotek och samlingar finnas en bibliotekarie, vilken borde bland

Facklärare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj ds proposition Nr 197.

gymnasiets lärare för viss tid eller tills vidare utses av styrelsen

mot åtnjutande av arvode, vartill medel upptoges i gymnasiets stat.

Skolkare. Därjämte borde för uppsikten över lärjungarnas fysiska fostran

och vården av gymnasiets sundhetsförhallanden finnas en skolläkare,

som av styrelsen för en tid av högst fem ar i sänder antoges mot

åtnjutande av ett arvode, som likaledes i skolans stat bestämdes.

Undervis- För vart och ett av statens handelsgymnasier skulle finnas sär
ningspian.

g]dld underv:isnjngSplan, angivande målet för undervisningen i de olika

undervisningsämnena jämte timplan och kursfördelning. Förslag till

sådan undervisningsplan skulle tillkomma vederbörande gymnasiums

styrelse att, med ledning av förefintliga av skolöverstyrelsen utarbetade

exempel å undervisningsplaner, efter lärarkollegiets hörande

avgiva till överstyrelsen för granskning och fastställelse. _ Rörande

de olika läroämnena och timfördelning hänvisas till vad i det föregående

härutinnan anförts. Liksom vid de tekniska fackskolorna

och de tekniska gymnasierna borde, om ej särskilda förhållanden

föranledde undantag, icke mer än högst 30 lärjungar erhålla undervisning

tillsammans. I de ämnen, där undervisningens art det pakallade,

borde uppdelning i smärre lärjungegrupper få ske.

Lärotider. Beträffande läsårets längd är vid de tekniska läroverken bestämt,

att detsamma, inberäknat tiden för höstterminens inträdes- och nyttningsprövningar,

skall omfatta vid teknisk fackskola 280 dagar och

vid tekniskt gymnasium 270 dagar. I fråga om två- och treåriga

handelsgymnasier syntes anledning till en liknande skillnad i läsårets

omfattning icke förefinnas. Det syntes i stället lämpligt, att

läsåret för dem båda bestämdes såsom vid de allmänna läroverken.

Läsåret skulle således, utöver tiden för höstterminens inträdes- och

flyttningsprövningar, omfatta trettioåtta veckor. I denna tid sku e

inberäknas påsk- och pingstferier samt dessutom 4, högst 6 dagars

ledighet under läsåret enligt rektors bestämmande.

Undervis- I överensstämmelse med vad härutinnan gäller i fråga om de

ningsiokaier tekniska läroverken skulle det åligga den kommun, inom vilken hanm''m''

delsgymnasium vore beläget, att tillhandahålla för detsamma erforderliga

undervisningslokaler med inredning och möblering ävensom

bereda fri bostad eller hyresersättning åt rektor. I händelse vid

större handelsgymnasium en av lektorerna skulle komma att förord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 197.

nas till biträdande rektor, borde kommunen jämväl åtaga sig att

bereda bostad eller hyresersättning åt denne.

Enligt gällande bestämmelser för de tekniska fackskolorna och

de tekniska gymnasierna bestämmas inskrivnings- och terminsavgifter

av vederbörande styrelse, dock icke till högre belopp än för inskrivningsavgifter

tio kronor och för terminsavgifter femton kronor. De

genom nu nämnda avgifter influtna medlen skola användas till läroverkets

bästa på sätt styrelsen bestämmer. Obemedlade eller mindre

bemedlade lärjungar kunna efter styrelsens beprövande helt eller

delvis befrias från erläggande av avgifter. Vad i fråga om inskrivnings-

och terminsavgifter sålunda är föreskrivet angående de tekniska

läroverken anser överstyrelsen böra gälla också beträffande de

statliga handelsgymnasierna.

Slutligen påpekar överstyrelsen nödvändigheten av att, såsom

för de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna, för de

statliga handelsgymnasierna av Kungl. Maj:t utfärdas en stadga,

innehållande bestämmelser om deras ändamål och allmänna anordning,

inträdesfordringar, allmänna bestämmelser om undervisningen,

avgångsexamina, rektor, övriga lärare och tjänstemän, tillsättning

av tjänster, ekonomisk förvaltning och styrelse.

Innan jag går vidare i min redogörelse för den i ärendet verkställda

utredningen, torde jag lämpligen här böra göra ett uppehåll

för att klarlägga min egen ståndpunkt i de frågor, vilka hittills

varit föremål för behandling, nämligen behovet av en omorganisation

av handelsgymnasierna, de allmänna grunderna för en sådan

omorganisations genomförande, ifrågasatta reformer i han delsgymnasiernas

undervisning och organisationen av statliga handelsgymnasier.

Vad den första frågan angår, behovet av en omorganisation av

handelsgymnasierna, torde genom den framställning, som här förut

lämnats av handelsgymnasiernas ekonomiska ställning, klart hava

framgått, att dessa läroanstalters nuvarande yttre anordning icke

kan anses tillfredsställande. Tillkomna genom privat initiativ hava

handelsgymnasierna under den tid, de varit i verksamhet, i väsentlig

grad varit hänvisade till den hjälp, som på grund av enskilt intresse

och enskild offervillighet kunnat komma dem till del. Visserligen

hava statsmakterna under de senare åren för handelsgymnasiernas

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 166 käft. (Nr 197.) 4

Inskrivningsoch

terminsavgifter.

Stadga.

Departe
mentschefen.

Behovetaven

omorganisation

av handelsgymna

siema.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Allmänna

grunder för

en omorganisation

av

handelsgymnasierna.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

räkning anslagit avsevärda summor, men detta bistånd från det allmännas

sida har likväl icke varit tillräckligt för att i fråga om berörda

anstalter möjliggöra en utveckling i enlighet med tidens krav

eller ens för att bereda dem den tryggade ställning, förutan vilken

en nöjaktig rekrytering av deras lärarkår — huvudvillkoret för ett

gott resultat av skolornas arbete — måste möta stora svårigheter.

Betänker man, att det för vårt lands näringsliv måste äga den

allra största betydelse att, särskilt numera, sedan våra handelsförbindelser

med främmande länder blivit allt livligare, äga tillgång

till i merkantilt hänseende grundligt skolade arbetskrafter, måste

man vid en jämförelse med det sätt, varpå staten sedan många år

sörjt för den högre tekniska yrkesutbildningen, säga sig att landets

handelsundervisning på motsvarande stadium blivit av det allmänna

eftersatt, ja, det torde i själva verket vara utan motstycke

i något annat land med ett ordnat undervisningsväsende, att en för

landets materiella välstånd så viktig gren av undervisningen som

den nu ifrågavarande från statsmakternas sida röner så jämförelsevis

föga av intresse och stöd som hos oss hittills varit förhållandet.

Grivetvis innebär det på detta liksom på övriga undervisningsområden

en fördel att i begynnelsen, och innan ännu tillräckliga

erfarenheter vunnits, överlämna åt det enskilda initiativet att

liksom treva sig fram, att fritt göra sina försök för att utröna

vad som bör behållas och vad som bör förkastas, och jag vill

alldeles icke förneka, att det arbete, som härutinnan blivit utfört,

haft och fortfarande har sina mycket stora förtjänster, men i

längden torde staten, för så vitt den undervisning, varom fråga är,

överhuvud äger allmänt intresse, icke vara betjänt med ett sådant

sakernas tillstånd. Förr eller senare kommer den tidpunkt, då ett

statsingripande är av nöden för åvägabringande av den fasta organisation,

de enskilda var för sig verkande krafterna icke mäktat

åstadkomma. För vår högre handelsundervisnings vidkommande, i

den mån densamma uppbäres av handelsgymnasierna, synes, av allt

att döma, denna tidpunkt redan hava inträtt.

Såsom den kraftigaste hävstång till handelsgymnasiernas förhjälpande

ur deras nuvarande svaghetstillstånd har allmänt framhållits,

att varje handelsgymnasium erhölle en bestämd målsman, vilken

på ett i ekonomiskt hänseende betryggande sätt ansvarade för läroanstaltens

bestånd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Liksom de sakkunniga och skolöverstyrelsen anser även jag

att, om man uteslutande lägger vikt vid att stadgan i organisationen

blir den största möjliga, nyssnämnda mål säkrast skulle

vinnas därigenom, att staten träffade samma anstalter med nu förevarande

skolor som i fråga om deras motsvarigheter på den tekniska

undervisningens område, de tekniska gymnasierna och fackskolorna,

d. v. s. helt övertoge målsmanskapet för handelsgymnasierna

och genom dessas inrättande till statslära verk i jämnbredd med de

tekniska gymnasierna och fackskolorna infogade dem i det system

av praktiska ungdomsskolor, som uppbyggts på grundval av 1918

års riksdagsbeslut. Erkänner man emellertid det riktiga i den mening,

överstyrelsen uttalat — och det vill jag obetingat göra — att

det är av den allra största betydelse, att handelsundervisningen anpassas

efter affärslivets ständigt fortgående utveckling, måste man

även, synes det mig, instämma med överstyrelsen däri, att det är

berättigat och ändamålsenligt att icke staten helt och hållet tager

denna undervisning i sina händer utan vid sidan av sin egen verksamhet

lämnar utrymme och stöd åt det enskilda initiativet. Jag

vill därför förorda den medelväg, som av överstyrelsen anvisats, och

anser, i likhet med överstyrelsen, såsom en allmän grund vid omorganisationens

genomförande böra gälla, att staten dels själv upprättar

egna handelsgymnasier, dels ock alltjämt lämnar

understöd till dem av de nuvarande statsunderstödda handelsgymnasierna,

vilkas ledning finner det för vederbörande

läroanstalts verksamhet önskvärt att alltjämt bibehålla en

gentemot staten friare ställning.

På sätt överstyrelsen jämväl påpekat bör, för att önskemålet

om en säkrare ekonomisk ställning må varda tillgodosett även

beträffande icke förstatligat handelsgymnasium, såsom villkor för statsunderstöd

till sådant gymnasium gälla, att för detsamma finnes viss

bestämd målsman, vilken enligt uttryckligt åtagande förbundit sig

att i ekonomiskt hänseende ansvara för läroanstaltens upprätthållande

i enlighet med därom meddelade föreskrifter. Härtill återkommer

jag i det följande.

Av de sakkunniga och skolöverstyrelsen har ifrågasatts att i

samband med den nu omtalade omorganisationen i avseende å handelsgymnasiernas

yttre ställning jämväl skulle vidtagas en reformering

av berörda läroanstalters undervisning. Man har händd pekat

Reformer

med avseende

å. handelsgymnasiernas

under

visning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

på vissa av affärslivets fortgående utveckling betingade förhållanden,

vilka göra att handelsgymnasierna, även med en förbättrad ekonomi,

icke utan en omläggning av undervisningen i vissa hänseenden torde

bliva i stånd att uppfylla de fordringar i fråga om undervisningsresultat,

som för närvarande måste ställas på dem. Dels har framhållits

handelsvärldens ökade krav på personalens föregående utbildning,

vartill det merkantila arbetets specialisering och stegrade intensitet

givit anledning, dels har påvisats, hurusom genom själva

undervisningsstoffets ökning en sådan utvidgning av handelsgymnasiernas

lärokurser måst äga rum, att även normalt utrustade lärjungar

vid dessa skolor i allmänhet lida av överansträngning.

Till avhjälpande av nu angivna olägenheter har föreslagits dels

en uppdelning av handelsgymnasiernas andra årskurs på två linjer,

en handelsteknisk och en språklig, dels ock en utsträckning för vissa

fall av lärotiden till att omfatta tre i stället för såsom nu två år.

Flertalet av de handelsgymnasiestvrelser, som yttrat sig över förslaget,

har tillstyrkt detsamma.

Även jag vill lämna detta förslag mitt förord. Förslaget synes

mig å ena sidan vara ägnat att på ett lämpligt sätt tillmötesgå

önskemålen om en större specialisering i utbildningen, anpassad efter

de behov, som, enligt vad erfarenheten visat, särskilt göra sig gällande

på affärslivets område, och å andra sidan kommer det att

medföra en behövlig avlastning av gymnasieelevernas arbetsbörda.

Grenom att varje gymnasium, på sätt överstyrelsen föreslagit, erhåller

sin särskilda av överstyrelsen fastställda undervisningsplan,

blir det möjligt att taga hänsyn till förhållandena i de olika fallen

och sålunda giva organisationen den erforderliga smidigheten.

Jag instämmer likaledes i överstyrelsens mening att i början,

innan nödig erfarenhet vunnits, treåriga .gymnasiekurser böra tillsvidare

anordnas endast vid ett eller ett par av de nuvarande handelsgymnasierna

jämsides med de tvååriga normalkurserna.

Vid sidan av de regelmässiga två- och treåriga kurserna böra,

såsom hittills, kunna hållas ettåriga kurser för lärjungar, som avlagt

studentexamen.

I fråga om inträdesfordringarna ansluter jag mig i allt väsentligt

till överstyrelsens förslag (se sid. 16).

Utöver nu nämnda inträdesfordringar torde, särskilt med hänsyn

till sådana inträdessökande, vilka icke avlagt realskolexamen men

styrka sig äga motsvarande kunskaper, böra för inträde i första

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 197.

klassen vid handelsgymnasium uppställas det villkor, att sökanden

fyllt 15 år, d. v. s. samma inträdesålder, som gäller för de tekniska

gymnasierna.

De sakkunnigas av överstyrelsen biträdda förslag rörande avgångsexamen

(se sid. 18) överensstämmer med vad som är föreskrivet

beträffande tekniska fackskolor och. tekniska gymnasier och ger

mig icke anledning till någon erinran.

Ej heller har jag något att invända mot vad i fråga om timplaner

för handelsgymnasiema blivit föreslaget (se sid. 16).

Jag har i det föregående (sid. 17—25) utförligt redogjort för Statliga bandet

av överstyrelsen framlagda i detalj utformade förslaget till de 8fers^r<^ni

statliga handelsgymnasiernas organisation. Vad överstyrelsen här- sation.

utinnan föreslagit finner jag mig kunna, på av överstyrelsen anförda

skäl till alla delar biträda utom i ett avseende, där jag har att anmäla

en avvikande mening.

Överstyrelsen har beträffande rätt till tjänster,sberäkmng för

pension föreslagit, att ordinarie lärare vid hittillsvarande statsunderstött

handelsgymnasium, vilken utnämnes till lektor vid av staten

inrättat handelsgymnasium, skulle äga i nyssnämnda hänseende tillgodoräkna

sig den tid, varunder han, efter genomförandet av den föreslagna

nya organisationen av handelsgymnasiema, vid statsunderstött

handelsgymnasium haft tjänstgöring av ungefär samma omfattning,

som komme att åligga lektor vid ett statens handelsgymnasium. Förslaget

strider mot den civila pensionslagens föreskrifter, enligt vilka

dylik tjänstårsberåkning äger rum endast för tjänstgöring i statstjänst.

Den fråga, överstyrelsen här berört, har uppenbarligen en

mycket viktig principiell betydelse, i det att liknande anspråk redan

framförts och på enahanda grunder kunna komma, att göras gällande

från andra kategorier av statsbefattningshavare än de nu avsedda.

Spörsmålet är för närvarande underkastat utredning på vederbörligt

håll och i avbidan på denna utrednings resultat torde, oavsett

vilken mening man kan hava om det i och för sig berättigade

i överstyrelsens förslag, överstyrelsens hemställan i ämnet icke böra

för närvarande föranleda någon framställning till riksdagen.

Vad beträffar familjepensioneringen torde det vara klart, att

överstyrelsen med uttrycket »befattningshavare skall vara skyldig

ingå i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa avsett stadgande

av dylik skyldighet endast i fråga om gymnasiernas ordinarie

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

lärare, således icke vad angår vaktmästare och annan ordinarie vaktbetjäning.

För pensioneringen av dessa senares efterlevande torde,

liksom i fråga om de tekniska läroverkens vaktpersonal, bliva sörjt

genom beredande av delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa.

Direktionen över elementarläramas nya änke- och pupillkassa

har påyrkat ökat statsbidrag till kassan, därest ifrågavarande nya

kategori av lärare skulle bliva delaktig i densamma. Då emellertid,

såsom förut nämnts, fråga är å bane att låta kassan inordnas i statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. 11. och i samband härmed

det torde komma under övervägande att vidtaga ändring i grunderna

för beräkning av delaktighetsbeloppen, därom allt förslag torde kunna

förväntas till nästkommande års riksdag, anser jag någon ökning av

kassans statsbidrag åtminstone tillsvidare icke böra ifrågasättas, dettaså

mycket mindre som jag har anledning antaga att med hänsyn till

de grunder, efter vilka statsbidraget till kassan tidigare bestämts,

intet sådant tillskott, i varje fall icke för omorganisationens första

år, skall bliva behövligt.

I enlighet med vad jag nu anfört förordar jag, att för åtnjutande

av de avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie befattningshavare

vid av staten inrättade handelsgymnasier måtte fastställas

följande villkor och bestämmelser, nämligen:

i fråfja, om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m. :

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en blivande omorganisation

av handelsgymnasierna eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med

befattningen förenade göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att

vid en blivande omorganisation av handelsgymnasierna ävensom

eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov,

efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas

till annan befattning inom området för statens undervisningsväsende,

dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort,

skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning för

flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall

bestämmer;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

att ordinarie lärare skall vara skyldig att, enligt de bestämmelser,

som därom varda meddelade, ingå såsom delägare i elementarläramas

nya änke- och pupillkassa eller den pensionsanstalt, som

kan komma att övertaga nämnda kassas funktioner;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig

de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande

mot smittosam lungsot;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å

rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,

så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och

efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid gymnasiet, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
att

ordinarie befattningshavare ej må åtaga sig undervisning i

vare sig enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt

icke, vad angår lektor, vederbörande gymnasiums styrelse eller, vad

angår rektor, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och

efter prövning att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid gymnasiet, finner uppdraget kunna

få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att, därest för läroämnen, i vilka undervisningen är avsedd att

uppehållas genom extra ordinarie lärarkrafter, extra ordinarie lärare

icke kunnat anskaffas, ordinarie ämneslärare skall, i den mån han

därtill är kompetent, vara skyldig dels att utan ersättning bestrida

sådan undervisning till viss begränsad omfattning, dels ock därutöver

mot särskild ersättning bestrida undervisning av angiven art,

allt enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m. :

att tjänstgöringspenningar skola för lektor beräknas utgå för

läsårets antal läsveckor samt att de i rektors avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår men till

olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t fastställas;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.is proposition Nr 197.

att tjänstgöringspenningar skola för vaktmästare eller maskinist

och eldare beräknas utgå efter kalenderår;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå

till den, som förordnats att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

äger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller

av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenniiigar

avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för lektor efter fem år

samt för vaktmästare eller maskinist och eldare efter tre år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande

av honom åliggande militär tjänstgöring, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem, respektive tre år, på

samma villkor, samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 197.

tredje förhöjningen, där sådan kan ske för vaktmästare eller maskinist

och eldare, efter än ytterligare tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att, därest adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

som befordras till lektor vid handelsgymnasium, intjänat tre

ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg

som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som

ordinarie lektor vid annat statens handelsgymnasium, teknisk elementarskola,

teknisk fackskola eller tekniskt gymnasium eller vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk, folkskoleseminarium eller sjökrigsskolan,

ävensom den tid han må efter den 1 januari 1922 hava tjänstgjort

såsom ordinarie lärare vid statsunderstött handelsgymnasium;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan upppnått den levnadsålder, vid

vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke

må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromälens

behöriga gång, åtnjutas av rektor under en och en halv

månad och av vaktmästare samt maskinister och eldare, där sådana

finnas, under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträde till befattningen stadgat.

Härjämte anser jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet,

att i anslutning till vad jag nu föreslagit, riksdagens

medgivande inhämtas därtill, att lektor vid teknisk elementarskola,

teknisk fackskola, tekniskt gymnasium, högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk, folkskoleseminarium och sjökrigsskolan må för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig tid, varunder han må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid statens handelsgymnasium.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 166 käft. (Nr 197.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kostnads
beräkningar.

Allmänna

grunder.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Jag förutsätter såsom självfallet att befattningsliavarna vid statens

handelsgymnasier från och med den nya organisationens ikraftträdande

komma i åtnjutande av dyrtidstillägg enligt samma grunder,

som gälla för övriga motsvarande befattningshavare i statens tjänst.

Frågan om beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid statens handelsgymnasier och det i samband därmed stående

spörsmålet, huruvida och i vilken mån dylik löneförbättring må

böra tillkomma motsvarande befattningshavare vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna, synas däremot böra upptagas till särskild

prövning, men torde därmed lämpligen böra anstå till 1922 års

riksdag.

Jag övergår nu till att redogöra för överstyrelsens förslag och kostnadsberäkning

angående upprättande av statliga handelsgymnasier.

På sätt i det föregående omnämnts har överstyrelsen infordrat

handelsgymnasiestyrelsernas yttranden över det utkast till'' de sakkunnigas

betänkande, som legat till grund för överstyrelsens förevarande

förslag, och därvid särskilt anhållit, att vederbörande styrelse

ville angiva de önskemål, den hade beträffande sitt gymnasiums

framtida ställning i den ifrågasatta nya organisationen. I de sålunda

inkomna yttrandena hava styrelserna för handelsgymnasierna

i Malmö, Hälsingborg och Norrköping uttalat sig för att staten snarast

möjligt må övertaga handelsgymnasierna i nämnda städer. På

grund härav föreslår överstyrelsen, att åtgärder nu måtte vidtagas

för statens upprättande av egna handelsgymnasier med den organisation,

som i det föregående föreslagits, i Malmö, Hälsingborg och

Norrköping genom övertagande av de nuvarande statsunderstödda

handelsgymnasierna därstädes.

Sedermera har jämväl styrelsen för handelsgymnasiet i Örebro

i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t ville

föreslå riksdagen förstatligande även av sistnämnda handelsgymnasium.

I häröver på grund av remiss avgivet, den 2 februari 1921

dagtecknat utlåtande har överstyrelsen tillstyrkt berörda anhållan.

Överstyrelsen framhåller i sitt utlåtande av den 20 november

1920, att statens övertagande av ifrågavarande handelsgymnasier

förutsätter att, om det föreliggande förslaget vinner statsmakternas

bifall, före beslutets genomförande överenskommele träffas med de

korporationer, som hittills jämte staten upprätthållit dem, rörande

de villkor, enligt vilka de nuvarande gymnasiernas fonder och övriga

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

\Kungl.

egendom må övergå till vederbörande statliga gymnasier. Överstyrelsen

meddelar att vid liandelsgymnasierna i Malmö, Hälsingborg

och Norrköping finnas fonder till stipendier och premier åt elever,

vilka vid 1919 års utgång ungefärligen utgjorde i Malmö 58,600

kronor, i Hälsingborg 20,000 kronor och i Norrköping 8,800 kronor.

I Norrköping finnes därjämte en mindre fond å 2,500 kronor till

lärares pensionering. Beträffande handelsgymnasiet i Örebro har

jag inhämtat, att därstädes finnas fonder till stipendier och premier,

till bibliotek och samlingar samt till lärares pensionering å sammanlagt

omkring 8,200 kronor. Pensionsfondens belopp uppgår till

1,500 kronor.

I sammanhang härmed meddelar överstyrelsen, att handelsgymnasiema

i Malmö, Hälsingborg och Norrköping disponera av

vederbörande kommun upplåtna undervisningslokaler. Handelsgymnasiet

i Örebro är inrymt i förhyrda lokaler.

Vid uppgörandet av förslag till stater för omförmälda fyra handelsgymnasier,

vilka ifrågasatts skola av staten övertagas, har överstyrelsen

tillämpat de i det föregående framlagda grunder rörande

lärares avlöning m. m. och i övrigt följt de normer, som varit gällande

vid uppgörandet av de tekniska läroverkens stater. Härvid

förutsätter överstyrelsen, att de ifrågavarande handelsgymnasiernas

ombildning till statsgymnasier äger rum från och med den 1 januari

1922.

Enligt vad som i det föregående framhållits har antalet ordinarie

lärare vid nuvarande handelsgymnasier varit allt för ringa på grund

av handelsgymnasiernas hittillsvarande svaga ekonomiska ställning.

Överstyrelsen anser, att antalet ordinarie lärare vid handelsgymnasiema

bör bestämmas efter antalet lärjungeavdelningar. Minst en

ordinarie lärare bör enligt överstyrelsens mening vara anställd för

de två första lärjungeavdelningarna och därefter en ordinarie lärare

för varje lärjungeavdelning därutöver. Med lärjungeavdelningar

anser överstyrelsen i förevarande hänseende de avdelningar böra

jämställas, som vid linjeuppdelning, på sätt i det föregående föreslagits,

måste bildas för undervisningen i de till vederbörande linjes

timplan hörande särskilda ämnen, även om ifrågavarande avdelningar

hava samfälld undervisning i övriga ämnen. Överstyrelsen har därför

vid uppgörandet av statförslagen följt denna norm.

Avlöningarna till vaktmästare och med den jämförliga befattningshavare

hava beräknats efter samma grunder, som gälla för mot
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Stat för handelsgymnasiet

i Malmö.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

svarande befattningshavare vid de tekniska fackskolorna och de tekniska

gymnasierna.

Ävenledes hava utgiftsposterna för skolläkare, bibliotekarie samt

bokförings- och skrivbiträde åt rektor upptagits med ungefär samma

belopp, till vilka de beräknats i staterna för nyssnämnda läroanstalter.

Följande utgiftsposter, nämligen »Böcker, underhåll av samlingar

m. m.», »Trycksaker, annonser, skrivmaterialier m. m.» samt

»Uppvärmning, belysning, renhållning m. m.» säger sig överstyrelsen

icke hava upptagit till så stora belopp, som under nuvarande dyrtid

enligt överstyrelsens mening skulle vara behövliga, utan i enlighet

med de erfarenheter, som legat till grund vid uppgörandet av normalstaterna

för motsvarande tekniska läroanstalter, jämförda med hittillsvarande

kostnader beträffande förevarande poster vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna, Med hänsyn härtill förutsättes,

att medel till förstärkning skola kunna beredas genom anslag å

extra stat såsom ägt rum beträffande de tekniska läroverken.

Av förut berörda från handelsgymnasiernas styrelser inkomna

yttranden har framgått, att styrelsen för Malmö handelsgymnasium

bestämt önskar, att vid Malmö handelsgymnasium vid sidan av det

redan befintliga tvååriga måtte inrättas även treårigt handelsgymnasium.

Detta handelsgymnasium skulle alltså komma att omfatta

ett tvåårigt handelsgymnasium med såsom hittills varje årsklass

uppdelad på två parallellavdekiingar, ett treårigt handelsgymnasium

och en ettårig kurs för studenter, sålunda tillhopa åtta lärjungeavdelningar.

Däremot har överstyrelsen icke ansett det statliga

gymnasiet böra omfatta någon kurs, motsvarande den vid det nuvarande

handelsgymnasiet i Malmö inrättade förberedande kursen

för inträdessökande, som ej är att räkna till det egentliga handelsgymnasiet.

Genom nyssnämnda parallellavdelningar, som överstyrelsen

finner motiverade av det stora lärjungeantalet, anser överstyrelsen

samtidigt linjeuppdelning av andra årsklassen i det tvååriga

gymnasiet, i enlighet med vad i det föregående föreslagits, kunna

äga rum. För läroverket i färdigt skick beräknar överstyrelsen enligt

de i det föregående av överstyrelsen framlagda exempel å timplaner

antalet undervisningstimmar i veckan till sammanlagt 312.

Fördelningen av berörda timantal på de olika avdelningarna framgår

av en i överstyrelsens utlåtande intagen tablå, till vilken jag hänvisar.

Överstyrelsen påpekar, att i eldighet med den förut angivna

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

normen för beräknandet av antalet ordinarie lärare detta bör utgöra

7, inbegripet rektor. Under förutsättning av att undervisningsskyldigheten

för rektor och lektorer vid handelsgymnasiema bestämmes

på sätt i det föregående föreslagits, skulle de ordinarie lärarnas undervisning

omfatta cirka 150 veckotimmar. Således skulle återstå

312—150 = 162 veckotimmar att bestridas av extra lärare.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits beräknar överstyrelsen

följande:

Ordinarie stat för handelsgymnasiet i Malmö i färdigt skick.

1 rektor (förutom av kom- munen bekostad bostad el-

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa,

ler ersättning därför) . . .

5,000: —

2,500: —

7,500: —

1 lektor...............

3,900: —

1,900: —

5,800: —

5 lektorer..............

19,500: —

9,500: —

29,000: —

1 vaktmästare...........

900: —

550: —

1.450: —

1 » , tillika maski- nist och eldare........

1,100: —

650: —

1,750: —

Arvoden åt extra lärare (162

veckotimmar)..........

—

—

28,350: —

Bokförings- och skrivbiträde

åt rektor .............

—

—

1,000: —

Skolläkare .............

—

—

600: —

Bibliotekarie........... .

—

—

400: —

Böcker, underhåll av samlin- gar och undervisningsma-

teriell...............

—

—

2,500: —

Trycksaker, annonser, skriv-

materialier m. in........

—

—

2,700: —

Uppvärmning, belysning, ren-

hållning m. m.........

—

—

13,700: —

Summa kronor

94,750: —

Anm.

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och efter

10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 3 år kan

lönen höjas med

100 kronor, efter

6 år med ytterligare

100 kronor

och efter 9 år med

än ytterligare 100

kronor.

Förestående stat är emellertid avsedd att vinna tillämpning först

sedan handelsgymnasiet i Malmö fullständigt erhållit den föreslagna

organisationen. Upprättandet av treårigt handelsgymnasium vid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

sidan av de nu förefintliga kurserna förutsätter utförandet av en redan

planerad tillbyggnad av handelsgymnasiets nuvarande lokaler. Enligt

vad överstyrelsen meddelat skulle på grund bärav ett nyinrättat

treårigt gymnasium därstädes icke kunna börja sin verksamhet förrän

tidigast vid början av höstterminen 1923. Särskild kostnadsberäkning

med hänsyn härtill måste därför göras för år 1922.

Under år 1922 skulle handelsgymnasiet, i enlighet med det

förut anförda, omfatta ett tvåårigt handelsgymnasium med parallellklasser

och ettårig kurs för studenter, tillhopa sålunda fem lärjungeavdelningar.

Sammanlagda antalet veckotimmar under sistnämnda

år beräknar överstyrelsen till 196. Antalet ordinarie lärare skulle

enligt förut angiven beräkningsgrund utgöra 4, rektor inbegripen,

och sammanlagda antalet undervisningstimmar för dem omkring 84.

Det skulle således återstå 112 veckotimmar att bestridas av extra lärare.

För år 1922 skulle för handelsgymnasiet i Malmö krävas ordinarie

anslag enligt följande av överstyrelsen uppgjorda

Förslag till stat för handelsgymnasiet i Malmö för år 1922.

1 rektor (förutom av kommunen

bekostad bostad eller

ersättning därför) . . . .

1 lektor...............

2 lektorer..............

1 vaktmästare...........

1 » , tillika maskinist

och eldare........

Arvoden åt extra lärare (112

veckotimmar)..........

Bokförings- och skrivbiträde

åt rektor .............

Skolläkare..............

Bibliotekarie............

Lön.

Tjänst
görings
-

Summa.

Anm.

penningar.

5,000: —

3,900: —

7,800: —

900: —

1,100: —

2,500

1,900

3,800

550

650:

7,500

5,800

11,600

1,450

1,750:

Efter 6 år kan lönen

höjas med 600 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

Efter 8 år kan lönen

höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor

och efter 9 år med än

ytterligare 100 kronor,

19,600: —

800: —

500: —

300: —

Böcker, underhåll av samlingar

och undervisningsma
teriell.

..............

Trycksaker, annonser, skriv
materialier

m. m........

Uppvärmning, belysning, renhållning

m. m.........

2,500

2,500

Summa kronor

9.000: - 63.300: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant

‘onordnats, anvisas åt vaktmästare eller maskinist och eldare, skall av lönen avstås för bostad

ach bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest ifrågavarande befattningshavare

åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom

då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall

det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som

för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning

av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar; åtnjutes lyse, skall befattningshavaren

själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skall ifråga om förmån av bostad m. m. i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918

angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

Här må anmärkas, att statens anslag till ifrågavarande handelsgymnasium

för år 1921 uppgår till sammanlagt 42,000 kronor.

För genomförande av den fullständiga organisationen av ifrågavarande

liandclsgymnasium med upprättande av jämväl treårigt

handelsgymnasium skulle, enligt överstyrelsen, komma att krävas en

övergångstid av två år, efter det att en första årskurs av sistnämnda

treåriga gymnasium blivit anordnad. Upplysningsvis meddelar överstyrelsen,

att utgifterna för första övergångsåret för närvarande kunna

beräknas till omkring 73,000 kronor och under andra till omkring

84,000 kronor.

Handelsgymnasiet i Hälsingborg skulle omfatta ett tvåårigt handelsgymnasium

med andra årsklassen uppdelad på två linjer med

delvis samfälld undervisning i enlighet med i det föregående framlagt

förslag samt ettårig kurs för studenter, tillhopa fyra lärjungeavdelningar.

Beträffande detta handelsgymnasium skulle icke erfordras någon

övergångstid, då den föreslagna linjeuppdelningen lämpligen skulle

kunna genomföras från och med vårterminen 1922.

Sammanlagda antalet veckotimmar beräknar överstyrelsen, på

sätt av dess utlåtande närmare framgår, till 132. De ordinarie lärarnas

antal skulle, rektor inbegripen, utgöra 3 med en undervisningstid

av tillsammans omkring 62 veckotimmar. Det skulle sålunda

återstå 132—62 = 70 veckotimmar att bestridas av extra

lärare.

Stat för handelsgymnasiet

i Hälsingborg.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stat för handelsgymnasiet

i Norrköping.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

I enlighet härmed förslår överstyrelsen följande

Stat för handelsgymnasiet i Hälsingborg för år 1922.

1 rektor (förutom av kommunen

bekostad bostad eller

ersättning därför) . . . .

1 lektor...............

1 » ...............

1 vaktmästare...........

Arvode åt extra lärare (70

veckotimmar)..........

Bokförings- och skrivbiträde

åt rektor .............

Skolläkare..............

Bibliotekarie............

Böcker, underhåll av samlingar

och undervisningsma
teriell.

..............

Trycksaker, annonser, skriv
materialier

m, m........

Uppvärmning, belysning, renhållning

m. m. . . ......

Lön.

Tjänst
görings
-

Summa.

Anm.

penningar.

5,000: —

3,900: —

3,900: —

900: —

2,500: —

1,900: —

1,900: —

550: —

7,500: —

5,800: —

5,800: —

1,450: —

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

Efter 8 år kan lönen

höjas med 100

kronor, efter 6 år med

ytterligare 100 kronor

och efter 9 år med än

ytterligare 100 kronor.

12,250: —

600: —

400: —

200: —

1,500: —

2,000: —

Summa kronor

6,000: -

43,500: —

Vid denna stat skulle fogas i tillämpliga delar enahanda anmärkning

beträffande vaktmästarens avlöningsförmåner som vid den

föreslagna staten för handelsgymnasiet i Malmö för år 1922.

För år 1921 lämnar staten till uppehållande av ifrågavarande

handelsgymnasium bidrag å tillhopa 34,350 kronor.

Handelsgymnasiet i Norrköping skulle omfatta ett tvåårigt handelsgymnasium

med andra årsklassen uppdelad på två linjer med delvis

samfälld undervisning, utgörande tillhopa tre lärjungeavdelningar.

Antalet veckotimmar skulle enligt överstyrelsens beräkning uppgå

till 96. De ordinarie lärarna skulle här vara två, rektor inbegripen,

med en undervisning av tillsammans 42 veckotimmar. Sålunda

skulle återstå 96—42 = 54 veckotimmar att bestridas av extra lärare.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Någon övergångstid finner överstyrelsen icke erforderlig utan

anser omorganisationen i sin helhet kunna genomföras med början

av vårterminen 1922.

I enlighet härmed föreslår överstyrelsen följande

Stat för handelsgymnasiet i Norrköping för år 1922.

1 rektor (förutom av kommunen

bekostad bostad eller

ersättning därför) ....

1 lektor...............

1 vaktmästare...........

Arvode åt extra lärare (54

veckotimmar)..........

Bokförings- och skrivbiträde

åt rektor............

Skolläkare .............

Bibliotekarie............

Böcker, underhåll av samlingar

och undervisnings
materiell.

............

Trycksaker, annonser, skriv
-

Lön.

5,000:

3,900:

900:

Tjänst
görings
penningar.

Summa.

Anm.

2,500: —

7,500:

1,900: —

•550: —

5,800: —

1,450: —

Efter 5 år kan lönen''

höjas med 500 kronor;

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor. I

Efter 3 år kan lö-j

nen höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor

och efter 9 år med än

ytterligare 100 kronor.

9,450: —

500: —

250: —

150: —

1,500:

materialier m. m........

Uppvärmning, belysning, renhållning

m. m. . . . .

Summa kronor

1,800:

5,000:

33,400: —

Till denna stat skulle, beträffande vaktmästarens avlöningsförmåner,

fogas enahanda anmärkning som till den föreslagna staten

för handelsgymnasiet i Hälsingborg.

Handelsgymnasiet i Norrköping åtnjuter för år 1921 statsunderstöd

med sammanlagt 27,000 kronor.

» ; t ■ , ■

Handelsgymnasiet i Örebro skulle omfatta ett tvåårigt handels- Stat för hangymnasium

med andra årsklassen uppdelad på två linjer med delvis sie^förebro.

samfälld undervisning, utgörande tillhopa tre lärjungeavdelningar.

Detta handelsgymnasium skulle således erhålla samma organisation

som handelsgymnasiet i Norrköping. Överstyrelsen beräknar också

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 166 käft. (Nr 197.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Ordinarie

reservationsanslag

till

statens handelsgymnasier.

Anslag till

arvoden åt

extra lärare

och vikarier

samt för

oförutsedda

behov.

Anslag till

förstärkande

av reserva
-

42 Kung1. May.ts proposition Nr 197.

kostnaderna för liandelsgymnasiet i Örebro till samma belopp som

för handelsgymnasiet i Norrköping och föreslår för år 1922, från

och med vilken tid ifrågavarande gymnasium skulle erhålla sin nya

organisation, en stat, vilken till alla delar är likalydande med den

nyss härförut återgivna staten för Norrköpingsgymnasiet, till vilken

jag hänvisar.

Örebrogymnasiet har för år 1921 tillerkänts sammanlagt 28,650

kronor i statsanslag.

De för nu omförmälda handelsgymnasier enligt här åberopade

statförslag erforderliga anslagsbeloppen anser överstyrelsen böra sammanföras

under ett gemensamt ordinarie reservationsanslag med

rubrik »statens handelsgymnasier».

I överensstämmelse med vad riksdagen beslutat för de tekniska

läroverkens vidkommande bör, enligt överstyrelsens mening, i berörda

reservationsanslag därjämte ingå en för samtliga ifrågavarande

gymnasier gemensam anslagspost »till arvoden åt extra lärare och

vikarier samt för oförutsedda behov», avsedd att förutom till erforderliga

vikarieersättningar användas för möjliggörandet av vissa anordningar

vid undervisningen, till vilka hänsyn icke kunnat tagas

vid uppgörandet av statförslagen. Det kan nämligen — framhåller

överstyrelsen — vid vissa övningar på grund av lärjungeantalets

storlek stundom bliva nödvändigt, att lärjungeavdelningama uppdelas

i mindre grupper, varigenom det verkliga timantalet måste

bliva större än det i timplanen upptagna antalet veckotimmar, som

legat till grund för statberäkningama. Vidare kan exempelvis bliva

erforderligt att på grund av lärjungarnas anslutning till de frivilliga

ämnena anordna undervisning i dessa i något större omfattning

än som vid statförslagens uppgörande beräknats.

Beloppet av sistnämnda anslagspost har överstyrelsen i sitt den

20 november 1920 avgivna utlåtande, alltså innan ännu fråga uppkommit

om förstatligande jämväl av handelsgymnasiet i Örebro,

beräknat till 9,800 kronor. Med hänsyn till Örebrogymnasiets övertagande

av staten anser överstyrelsen anslaget böra höjas med 1,600

kronor eller således till 11,400 kronor.

Såsom i det föregående anförts förutsätta de av överstyrelsen

gjorda anslagsberäkningarna, att med hänsyn till de nu rådande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

ekonomiska förhållandena anslag å extra stat anvisas till förstärkande

av nu ifrågasatta reservationsanslag.

I sistnämnda hänseende har överstyrelsen beräknat följande förstärkningsbelopp

beträffande de särskilda gymnasierna:

för handelsgymnasiet

i Malmö..... kronor

5,000: -

» »

i Hälsingborg. »

3,000: —

» »

i Norrköping. »

2,000: —

» »

i Örebro..... »

2,000: —

Summa kronor

12,000: —

Såsom jag förut framhållit bör, enligt min mening, vid avgörande

av frågan, vilka handelsgymnasier som skola av staten övertagas, skälig

hänsyn tagas till den ståndpunkt, vederbörande gymnasiestyrelse härtill

intager. Då nu styrelserna för handelsgymnasierna i Malmö, Hälsingborg,

Norrköping och Örebro uttryckligen hemställt att ett förstatligande

av nämnda handelsgymnasier måtte ske, anser jag framställning

härom böra göras till riksdagen.

Omorganisation torde, i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit,

böra taga sin början från och med den 1 januari 1922.

Såsom villkor för statens övertagande av nämnda gymnasier

torde böra föreskrivas, att vederbörande kommun åtager sig att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor, ävensom, därest lektor skulle förordnas till

biträdande rektor, bostad eller hyresersättning åt sådan lektor.

Vinner förslaget om berörda fyra handelsgymnasiers övertagande

av staten Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall, bör, på sätt skolöverstyrelsen

erinrat, innan ifrågavarande åtgärd bringas till verkställighet,

överenskommelse träffas med de för samma handelsgymnasier

hittills ansvariga korporationer rörande de villkor, på vilka vid gymnasierna

förefintliga fonder och annan gymnasierna tillhörig egendom

må övergå till statens vederbörande handelsgymnasium. Därvid

torde böra tillses, att gymnasierna tillhöriga fonder i största möjliga

utsträckning avses för utgifter, som eljest'' skolat bestridas genom

statsmedel.

Lika med skolöverstyrelsen anser jag, att vid handelsgymnasiet

i Malmö bör anordnas treårigt gymnasium i enlighet med vederbörande

gymnasiestyrelses därom framställda begäran. Sådant kan

dock, av förut angivna skäl, icke komma till stånd förr än tidigast

under år 1928.

tionsanslaget

till statens

handelsgymnasier.

Departe
mentschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kuntjl. Maj. ts proposition'' Nr 197.

De allmänna grunder skolöverstyrelsen följt vid uppgörande av

sina kostnadsberäkningar för de olika gymnasierna finner jag mig

för min del kunna godtaga. Vad de särskilda statförslagen beträffar

överensstämma dessa, i vad angår avlöning åt ordinarie personal,

med de tekniska läroverkens stater, vilket ju är i sin ordning, då

de statliga liandelsgymnasierna enligt förslaget skulle i berörda hänseende

organiseras på samma sätt som nämnda läroverk, och synas

i övrigt vara uppgjorda med noggrannhet och klok beräkning, vadan

jag anser mig kunna lämna dem mitt godkännande. Jag vill emellertid

framhålla, att det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

i sinom tid fastställa stater för de handelsgymnasier, staten kan

komma att övertaga.

Liksom vid de tekniska läroverken torde även vid statens handelsgymnasier

styrelsen böra äga att beträffande de utgiftstitlar å

ordinarie eller extra stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie

personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast

anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas.

Av de förut angivna kostnadsberäkningarna framgår, att till de

föreslagna statliga handelsgymnasierna erfordras följande belopp:

till handelsgvmnasiet i Malmö ....

kronor

68,300: —

» » i Hälsingborg

'' >>

43,500: —

» » i Norrköping.

»

33,400:

» » i Örebro ....

»

33,400: —

Summa kronor

173,600: —

Dessa anslagsbelopp torde böra sammanföras under ett gemensamt

/ordinarie reservationsanslag med rubrik: statens handelsgymnasier.

I berörda reservationsanslag torde, på sätt fallet är med reservationsanslaget

till tekniska läroverk, böra ingå en anslagspost, avsedd

till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda ändamål.

Nämnda anslagspost bör komma till användning på samma sätt

som motsvarande post i reservationsanslaget till tekniska läroverk.

Jag hänvisar i sådant avseende till bilagan, åttonde huvudtiteln,

till 1920 års statsverksproposition sid. 681—682. Till ifrågavarande

ändamål skulle enligt överstyrelsens beräkning erfordras sammanlagt

11,400 kronor. Emot denna beräkning har jag intet att anmärka.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

Sammanlagda beloppet av det ordinarie reservationsanslaget till

statens handelsgymnasier skulle i enlighet med vad nu anförts för

år 1922 komma att utgöra 185,000 kronor.

Jag förutsätter, att medel till ålderstillägg och dyrtidstillägg

enligt riksdagens medgivande skola utgå av anslag under annan

rubrik.

Så länge ännu icke en stabilisering i det allmänna prisläget

ägt rum, torde det vara nödvändigt att äga tillgång till extra anslagsmedel

för förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

statens handelsgymnasier. Ett dylikt förstärkningsanslag finnes även

för de tekniska läroverkens räkning. De i det föregående gjorda

anslagsberäkningarna äro ock verkställda under förutsättning att

anslag på extra stat beviljas för ändamålet. Den av överstyrelsen

(se sid. 43) gjorda beräkning av det belopp, som sålunda är erforligt,

12,000 kronor, har mitt gillande. Anslaget torde i likhet med

med motsvarande anslag till de tekniska läroverken böra få karaktären

av förslagsanslag, högst, samt fördelas efter Kungl. Maj:ts beprövande.

Bestämmelser härutinnan torde sedermera böra meddelas

av Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande.

Jag anser mig slutligen här böra framhålla, att man icke behöver

befara något hinder för den föreslagna omorganisationens genomförande

i brist på lärarkrafter. Tillgången på kompetenta personer

för de tilltänkta lektoraten torde vara så stor, att det icke

skall möta några svårigheter att få dessa besatta.

Såsom i det föregående föreslagits, skulle staten, jämte det att

den upprättade egna handelsgymnasier, alltjämt lämna statsunderstöd

till de handelsgymnasier, vilkas ledning önskade, att vederbörande

läroanstalt finge bibehålla en gent emot staten mera fri

ställning. Jag anhåller nu att få redogöra för det förslag, skolöverstyrelsen

härutinnan framlagt.

Överstyrelsen framhåller, att med hänsyn till den svaga ekonomiska

ställning, som de nuvarande statsunderstödda handelsgymnasiema,

enligt vad den föregående utredningen torde hava ådagalagt,

haft och alltjämt hava, det är erforderligt, att staten genom väsentligt

ökade bidrag medverkar till att bereda en tryggad ekonomi för

gymnasierna samtidigt med att staten genom de bestämmelser, vilka

den fastställer såsom villkor för statsundei-stödets utgående, söker

Förslag angående

statsunderstödda

handelsgymnasier.

Skolöver
styrelsen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Grunder för

statsbidrags

utgående.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 197.

<giva jämväl åt ifrågavarande handelsgymnasier en såväl beträffande

ekonomi som undervisning förbättrad organisation.

Rörande de grunder, efter vilka statsbidrag hittills utgått till

handelsgymnasierna lämnar överstyrelsen i sitt utlåtande av den 20

november 1920 en kortfattad historisk överblick, vilken jas: här torde

ta atergiva.

De ordinarie statsunderstöden till handelsgymnasierna hava hittills grundat

sig på de av 1908 års handelsundervisningskommitté i dess betänkande den 20

december 1910 angivna beräkningar och kommerskollegiets däröver avgivna yttrande.

Handelsundervisningskommittén föreslog, att som norm för statsunderstödet

skulle läggas lärarlönerna och att staten till dessa skulle bidraga med 3/i

av utgående fasta löner och 2/s av övriga lärarlöner, rektorsarvode inberäknat.

Kommerskollegium åter uttalade den meningen, att understödet borde utgå efter

varje handelsgymnasiums särskilda behov, och att det vore tillräckligt att stipulera

ett maximibelopp statsbidrag för varje särskilt statsunderstött handelsgymnasium,

dock under villkor, att kommun eller enskilda dels tillhandhölle erforderliga

lokaler, dels därutöver bidroge med ett belopp, uppgående till minst \U av

statsunderstödet. I stort sett kom likväl kommerskollegium vid beräkningen av

understödsbeloppen i varje särskilt fall till samma resultat som handelsundervisningskommittén.

1913 års riksdag beslöt också i huvudsaklig överensstämmelse med kommerskollegiets

förslag, dock med den förändringen, att det från kommun eller

enskilda utgående kontanta bidraget skulle uppgå till minst en tredjedel av statsunderstödet.

Enligt såväl 1913 års riksdags beslut som, med avseende å de senare tillkomna

statsunderstödda handelsgymnasierna i Örebro och Norrköping, 1914 och

1915 års riksdagars beslut uppgingo de handelsgymnasierna tillerkända stats

understöden i varje särskilt fall till mellan 60 och 63 procent av samtliga beräknade

omkostnader för läroanstalterna.

Vad beträffar de nya grunder, efter vilka statens bidrag till

här ifrågavarande handelsgymnasier borde utgå, har överstyrelsen

funnit lämpligast, att statsunderstödet, för att detsamma lättast skall

kunna anpassas efter det förhandenvarande anslagsbehovet, uppdelas

på två poster, av vilka en i form av ett grundanslag skulle utgöra

bidrag till bestridande av läroanstaltens kostnader oavsett lärarnas

avlöning, en annan bestämmas såsom viss del av kostnaderna

för lärarnas avlöning. Beträffande den sistnämnda posten torde,

anser överstyrelsen, densamma ur anslagssynpunkt höra i sin tur

uppdelas på två belopp, av vilka det ena skulle beräknas med hän
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1.97.

syn till de för ifrågavarande slag av anstalter fastställda avlöningarna

och det andra skulle utgöra statens bidrag till dyrtidstillägg

i samma proportion som statens bidrag till nyssnämnda avlöningar.

Överstyrelsen påpekar emellertid, att sistnämnda belopp, i överensstämmelse

med vad som gäller beträffande statens bidrag till dyrtidstillägg

för lärarna vid andra statsunderstödda läroanstalter, torde

böra utgå som särskilt anslag och sålunda icke hänföras till det

normala understödet till läroanstalten.

Överstyrelsen föreslår, att det ifrågasatta grundanslaget till Grundanslag,

själva läroanstalten må beräknas efter 5,000 kronor för vardera av

de två första lärjungeavdelningarna, 4,000 kronor för vardera av

tredje och fjärde lärjungeavdelningarna samt 3,000 kronor för en

var av övriga lärjungeavdelningar. Härvid förutsättes, att var och

en av ifrågavarande lärjungeavdelningar omfattar minst 15 lärjungar.

Anslag för parallellavdelning eller ny sådan må sålunda icke beräknas

med mindre än att antalet lärjungar i redan befintliga lärjungeavdelningar

överstiger 30.

Överstyrelsen motiverar detta sitt förslag sålunda:

Då överstyrelsen haft att överväga, efter vilka principer det ovan ifrågasatta

grundanslaget till de särskilda statsunderstödda handelsgymnasierna borde beräknas,

har överstyrelsen vid prövning av eu del olika möjligheter, som härutinnan

tilläventyrs kunna föreligga, efter tagen kännedom om handelsgymnasiemas

ekonomiska behov, såvitt desamma kunnat utrönas dels genom för ändamålet

särskilt inhämtade uppgifter rörande senast avslutade räkenskapsår 1919, dels

genom överstyrelsens förberedande behandling av gymnasiernas hittillsvarande

understödsfrågor, stannat för följande förslag. Överstyrelsen har nämligen ansett

lämpligt, att grundanslaget, i likhet med vad som gäller i fråga om grunderna

för beräkningen av statens bidrag till högre folkskolor och kommunala mellanskolor,

sättes till visst belopp i förhållande till antalet lärjungeavdelningar. Enligt

nu gällande bestämmelser, som i det föregående blivit anförda, skola de

statsunderstödda handelsgymnasierna hava en tvåårig normalkurs och omfatta sålunda

minst två lärjungeavdelningar. På grund härav och under förutsättning

att statsunderstödet i övrigt kommer att utgå i form av bidrag till lärarnas avlöning,

på sätt överstyrelsen i det följande kommer att föreslå, har överstyrelsen

ansett, att grundanslaget för att fylla sitt syfte att utgöra statens bidrag i erforderlig

omfattning till läroanstaltens övriga utgifter, bör sättas till ett jämförelsevis

högre belopp för de två första lärjungeavdelningama än för de följande. Av

samma anledning har överstyrelsen ansett, att grundanslaget för tredje och fjärde

lärjungeavdelningarna bör sättas något högre än för de eventuellt därutöver ifrågakommande

avdelningarna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bidrag till

lärares avlöning.

Bestämmelser

för utgående

av statsunderstöd

till

handelsgymnasium.

Klingf. May.ts proposition Nr 197.

Såsom jag nämnde, liar överstyrelsen föreslagit, att statsunderstödet

till nu ifrågavarande handelsgymnasier skulle förutom med

omförmälda grundanslag utgå med visst bidrag till lärarnas avlöning.

Sistnämnda bidrag'' bör enligt överstyrelsens mening för att kunna

motsvara det föreliggande understödsbehovet icke sättas lägre än till

hälften av omkostnaderna för ifrågavarande utgifter. Överstyrelsen

föreslår alltså, att berörda bidrag beräknas utgå mod belopp, motsvarande

hälften av lärarnas fastställda avlöningar, ålderstilläffg: inbegripna.

För utgående av statsunderstöd till handelsgymnasium föreslår

överstyrelsen följande bestämmelser:

1. Statsunderstött handelsgymnasium skall hava viss bestämd

målsman, vare sig kommun, korporation eller enskilda, som enligt

uttryckligt åtagande för en tid av minst tre år i sänder förbundit

sig att i ekonomiskt hänseende ansvara för läroanstaltens upprätthållande.

2. Det åligger handelsgymnasiets målsman att tillhandahålla

tjänliga undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell

ävensom bostad eller hyresersättning åt sektor samt att till läroanstaltens

uppehållande årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet.

3. Lärjungeavdelning, för vilken statsunderstöd utgår, skall omfatta

minst 15 lärjungar.

4. Vid varje handelsgymnasium skall finnas minst 1 ordinarie

lärare för de två första lärjungeavdelningarna samt ytterligare minst

1 ordinarie lärare för varje lärjungeavdelning därutöver. Från denna

bestämmelse må likväl skolöverstyrelsen äga att, då särskilda förhållanden

det föranleda, medgiva undantag. Av de ordinarie lärarna

skall en vara gymnasiets rektor.

5. Rektor och övriga ordinarie lärare skola avlönas med minst

samma belopp och i enlighet med samma grunder, som för motsvarande

befattningshavare vid statens handelsgymnasier äro eller kunna

varda stadgade.

6. I avseende å ordinarie lärares uppflyttning i högre lönegrad

skall iakttagas

att ordinarie lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöring, som efter den 1 januari 1922 blivit full
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kurigl. MäyAs proposition Nr 197. 49

gjord såsom ordinarie lärare vid statens eller statsunderstött handelsgymnasium,

att sådan tjänstgöring vid statsunderstött handelsgymnasium

skall hava varit av samma omfattning, som är fastställd för motsvarande

befattningshavare vid statens handelsgymnasier,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år och

att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den bestämda tjänståldern

uppnåtts,

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad prövas av

skolöverstyrelsen, samt

att i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad angående ordinarie

lärares vid statens handelsgymnasier uppflyttning i högre lönegrad

ät stadgat.

7. I fråga om inträdesfordringar, undervisningens allmänna

anordning och avgångsexamina skall i huvudsak gälla vad häri

utinnan beträffande statens handelsgymnasier är eller kan varda

stadgat.

8: Befrielse från och nedsättning i inskrivnings- och termins
avgifter

skola'' medgivas till derb omfattning Kung!. Mäj:t bestämmer.

9. Statsunderstött handelsgymnasium skall stå under inseende

av skolöverstyrelsen.

10. Vid värjo handelsgymnasium skäll finnas en styrelse, av

vilken gymnasiets rektor skall vara självskriven ledamot och i vilken

sakkunskap på affärslivets områden skall vara företrädd.

11. För varje handelsgymnasium skall finnas ett av skolöverstyrelsen

fastställt reglemente med därtill hörande undervisningsplan,

innehållande bestämmelser, bland annat, rörande gymnasiets undervisning,

styrelse, förvaltning, rektor och lärare samt sättet för deras

antagande och entledigande.

12. Statsunderstött handelsgymnasium skall i övrigt vara

underkastat den kontroll och de bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Beträffande den i punkten 4 föreslagna bestämmelsen anför

överstyrelsen:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 166 käft. (Nr 197.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition Nr 197.

Ehuru vid de flesta handelsgymnasierna varit anställda flera ordinarie lärare

än som enligt förut anförda nu gällande bestämmelser varit erforderligt, är antalet

ordinarie lärare, såsom i det föregående påvisats, alldeles otillräckligt. I

överensstämmelse med vad överstyrelsen i förevarande avseende anfört beträffande

statliga handelsgymnasier synes det därför nödvändigt, att minimiantalet ordinarie

lärare väsentligt ökas och att härvid antalet lärjungeavdelningar bör vara avgörande.

Handelsgymnasium med endast två lärjungeavdelningar torde sålunda

böra förpliktas att anställa minst en ordinarie lärare och gymnasium med flera

än två lärjungeavdelningar ytterligare en ordinarie lärare för varje avdelning därutöver.

I detta antal ordinarie lärare inbegripes rektor. Med lärjungeavdelningar

böra i förevarande hänseende de avdelningar jämställas, som vid linjeuppdelning,

på sätt överstyrelsen i det föregående föreslagit, måste bildas för undervisningen

i de till vederbörande linjes timplan hörande särskilda ämnen, även om ifrågavarande

avdelningar hava samfälld undervisning i övriga ämnen. Överstyrelsen

tillåter sig i detta sammanhang ånyo erinra, att, såsom i det föregående framhållits,

under alla förhållanden undervisningen i ett handelsgymnasium måste bestridas

till stor del jämväl med extra lärare. Ehuru fastställande av minimiantalet

ordinarie lärare vid ifrågavarande handelsgymnasier, på sätt överstyrelsen

nu föreslagit, skulle medföra en jämförelsevis stor ökning i berörda hänseende,

komme likväl antalet undervisningstimmar, bestridda av ordinarie lärare, vid

desamma i förhållande till antalet med extralärare bestridda timmar att bliva avsevärt

mindre än vid läroanstalter i allmänhet.

Bestämmelsen rörande visst minimiantal ordinarie lärare, som jämväl på

visst sätt återfinnes i nu gällande bestämmelser angående statsunderstöd åt handelsgymnasierna,

förutsätter en skillnad mellan ordinarie och extra lärare. Hittills

hava vederbörande handelsgymnasiers styrelse haft full frihet att efter gottfinnande

träffa avtal med såväl ordinarie som extra lärare. Mera bindande avtal med de

ordinarie lärarna torde vid flertalet handelsgymnasier icke föreligga. Bestämmelsen

om skyldighet att tillsätta ordinarie lärare torde emellertid böra åsyfta att genom

tillförsäkrandet av en tryggad ställning för lärarna lämna garanti för att

vid de statsunderstödda handelsgymnasierna väl kvalificerade och även i övrigt

lämpliga lärare anställas.

Överstyrelsen har därför ansett erforderligt, att åtskillnaden mellan ordinarie

och extra lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier gives en reell innebörd

på det sätt, att styrelsens beslut om antagande eller entledigande av ordinarie

lärare skall underställas skolöverstyrelsens prövning och fastställelse.

Bestämmelser härom liksom om de för varje gymnasium av vederbörande

styrelse träffade anstalter för tryggande av de ordinarie lärarnas ställning böra

intagas i det i moment 11 omförmälda reglementet.

Till stöd för den i punkten 5 föreslagna bestämmelsen yttrar

överstyrelsen:

Det torde vara uppenbart, att om undervisningen vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna skall kunna hållas kvalitativt fullt likvärdig med undervisningen

vid de statliga, garantier måste skapas för att lärarna vid de förstnämnda

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. 3faj:ts proposition Nr 197. 51

komma att åtnjuta löneförmåner, som fullt motsvara dem, som tillkomma lärarna

vid de statliga handelsgymnasierna.

Rörande punkten 8 heter det i överstyrelsens utlåtande:

Såsom en del andra statsunderstödda läroanstalter torde även de statsunderstödda

handelsgymnasierna medgivas rätt att fortfarande som hittills upptaga inskrivnings-

och terminsavgifter, vilka fastställas av läroanstaltens styrelse. Någon

maximibegränsning av avgifterna anser överstyrelsen icke vara behövlig dels emedan

avgifternas storlek ändock måste begränsas med hänsyn till elevtillslutningen,

i all synnerhet då avgifterna vid motsvarande statsläroverk bliva särdeles låga,

dels även emedan gymnasiets målsman, oavsett elevavgifterna, själv alltid måste

bidraga med ett belopp, motsvarande minst Vs av statsunderstödet förutom tillhandahållandet

av lokaler m. m.

Läroanstalterna böra likväl, på sätt i moment 8 av de ovan föreslagna bestämmelserna

angivits, förpliktas att bevilja befrielse från eller nedsättning i inskrivnings-

och terminsavgifter.

Såsom redan framhållits, hava styrelserna för handelsgymnasierna

i Stockholm och Gföteborg ej funnit önskligt, att vederbörande

gymnasium ombildas till statligt. Nämnda handelsgymnasier äro

alltså de, som skulle tills vidare bibehålla sin nuvarande karaktär

av statsunderstödda.

För att utröna de kostnader för statsverket, som ett understödjande

av dessa handelsgymnasier i enlighet med av överstyrelsen

föreslagna grunder skulle medföra, har överstyrelsen för desamma

uppgjort särskilda utgifts- och inkomstberäkningar, vilka jag strax

här skall återgiva. Först vill jag dock nämna några ord om de

grunder, överstyrelsen iakttagit vid beräkningarnas verkställande.

Jämväl vid de beräkningar, som avse andra utgifter än till rektors

och övriga ordinarie lärares avlöningar, har överstyrelsen i tilllämpliga

delar följt samma normer, som legat till grund för de av

överstyrelsen angivna kostnadsberäkningarna för de föreslagna statliga

handelsgymnasierna.

Följande utgiftsposter, nämligen »Böcker, underhåll av samlingar

m. m.», »Trycksaker, annonser, skrivmaterialier in. in.» samt »Uppvärmning,

belysning, renhållning in. in.» äro liksom i förut angivna

förslag till stater för de statliga gymnasierna icke upptagna till så

stort belopp, som under nuvarande dyrtid enligt överstyrelsens mening

skulle vara erforderligt. Då emellertid överstyrelsens förslag

innebär, att det för varje statsunderstött gymnasium skulle finnas

Kostnadsberäkningar

för

statsunderstödda

handelsgymnasier.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Utgifts- och

inkomstberäkning

för

handelsgymnasiema

i

Stockholm

och Göteborg.

52 Kung1. Maj;ts proposition Nr 197.

bestämd målsman, som det skulle åligga att i ekonomiskt hänseende

ansvara för samtliga utgifter, som icke täckas av statsunderstödet,

bör, anser överstyrelsen, det jämväl ankomma på denne att svara

för eventuellt å dessa poster uppkommande utgiftsökningar.

Överstyrelsen förutsätter att, så länge motsvarande befattningshavare

vid statens handelsgymnasier åtnjuta tillfällig löneförbättring

oGh dvrtidstillägg, staten, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som i berörda hänseende gäller beträffande av staten och andra bidragsgivare

upprätthållna särskilda anstalter för yrkesundervisning,

bidrager med hälften av de belopp, vartill tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg åt lärarna vid statsunderstödda handelsgymnasier,

utgående efter samma grunder som för de statliga gymnasiernas lärare,

komma att uppgå.

Överstyrelsen har i sina utgifts- och inkomstberäkningar ej upptagit

medel till ålderstillägg åt ordinarie lärare. Till denna fråga

återkommer jag längre fram.

Slutligen bör nämnas, att överstyrelsen utgår från att de nya

grunderna för statsunderstödets utgående skola vinna tillämpning

från och med den 1 januari 1922.

Jag torde här böra återgiva den av överstyrelsen förslagsvis

uppgjorda utgifts- och inkomstberäkningen för handelsgymnasierna i

Stockholm och Göteborg. Då dessa gymnasier äro till sin organisation

alldeles lika, är beräkningen tillämplig på växt och ett av

samma gymnasier.

Vartdera gymnasiet omfattar ett tvåårigt handelsgymnasium

med varje årsklass uppdelad på tre paraltellavdelningar samt en ettårig

särskild kurs för studenter, jämväl uppdelad på tre paralleEavdelningar,

eller sålunda tillhopa nio lärjungeavdelningar.

Genom nyssnämnda parallellavdelningar, som äro motiverade

av det stora lärjungeantalet, anser överstyrelsen linjeuppdelning samtidigt

kunna äga rum under det andra läroåret i enlighet med vad

i det föregående föreslagits.

Eldigt en i överstyrelsens utlåtande närmare utförd beräkning,

till vilken jag tillåter mig hänvisa, skulle sammanlagda antalet

veckotimmar vid vartdera gymnasiet komma att uppgå till 344.

Enligt de av överstyrelsen föreslagna bestämmelserna, för statsunderstödets

utgående skulle de ordinarie lärarna, rektor inbegripen, vid

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

vartdera gymnasiet vara 8 med en undervisning av tillhopa 170

veckotimmar. Sålunda skulle återstå 344— 170 = 174 veckotimmar

att bestridas av extra lärare.

Utgifter:

Avlöningar:

1 rektor (förutom av gymnasiets

målsman bekostad

fri bostad eller ersätt
-

ning härför)...........

1 ordinarie lärare........

6 » » ........

Avlöning åt extralärare

(174 veckotimmar).....

Bibliotekarie och skrivbiträde

åt rektor ........

1 vaktmästare . . .........

1 » , tillika el
dare

och maskinist.....

Skolläkare..............

Böcker, underhåll av samlingar,

undervisningsmateriell

Trycksaker, annonser, skriv
materialier

m. m.........

Uppvärmning, belysning, renhållning

m. m...........

Till oförutsedda utgifter

kronor 7,500: —

» 5,800: —

» 34,800: —

» 30,450: — 78,550: —

» 1,500: —

» 1,450: —

» 1,750: —

* 700: — 83,950: —

» 2,500: —

» 2,800: —

» 15,000: —

» _10,000: -

Summa kronor 114,250: —

Inkomster:

Statsunderstöd:

Grundanslag (2 . 5,000 + 2.4,000

+ 5.3,000....................kronor 33,000: —

o Till lärarnas avlöningar (78,550 : 2) » 39,275: — 72,275:_

Återstå att täcka på annat sätt genom

ortsbidrag (minst 1/a av statsunderstödet

24,091 kronor) och elevavgifter

........................... »_41,975: —

Summa kronor 114,250: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj:ts proposition Nr 197.

Av berörda utgifts- och inkomstberäkning framgår, att till statsunderstöd

åt nu ifrågavarande handelsgymnasier, utgående i enlighet

med i det föregående föreslagna grunder, skulle erfordras följande

belopp:

till handelsgymnasiet i Stockholm kronor 72,275: —

» » » Göteborg >_72,275: —

Summa kronor 144,550: —

För beredande av medel till statsunderstöd till ifrågavarande

handelsgymnasier anser överstyrelsen, att, liksom nu är fallet, ett

ordinarie förslagsanslag bör i riksstaten vara uppfört för ändamålet.

Överstyrelsen framhåller emellertid, att i berörda förslagsanslag, förutom

nyss nämnda beräknade sammanlagda belopp, 144,550 kronor,

böra ingå medel dels till att täcka kostnaderna för statens bidrag till

de ordinarie lärarnas ålderstillägg, dels till oförutsedda behov, såsom

till statsunderstöd för undervisning i frivilliga ämnen i större omfattning

än som av överstyrelsen beräknats, och dylikt. På grund

härav anser överstyrelsen, att ifrågasatta ordinarie förslagsanslag bör

avrundas uppåt till att utgöra högst 155,000 kronor.

Departe- Jag har nu att klargöra min ståndpunkt till överstyrelsens för
mentschefen.

s[ag rörande ändrade bestämmelser i fråga om statsunderstöd till

handelsgymnasier. De handelsgymnasier, vilka, enligt vad förut

nämnts, fortfarande skulle bibehålla ställningen av enskilda, ehuru

av staten understödda läroanstalter, äro handelsgymnasierna i Stockholm

och Göteborg, på vilka alltså de föreslagna nya bestämmelserna

skulle bliva tillämpliga.

Såsom jag i början av min framställning erinrade utgår jämlikt

nu gällande föreskrifter statsunderstöd till handelsgymnasierna efter

varje gymnasiums särskilda behov; några fixa grunder för statsbidragets

beräknande äro icke fastställda, utan, sedan riksdagen med

ledning av Kung!. Maj:ts på de olika gymnasiernas år från år gjorda

anslagsäskanden stödda framställningar beviljat en klumpsumma för

ändamålet, har denna av Kungl. Maj:t fördelats efter omständigheterna

i de olika fallen. Emellertid har vederbörande kommun varit

skyldig att antingen själv eller genom enskilda tillhandahålla erforderliga

lokaler samt att till läroanstaltens uppehållande lämna kontant

bidrag, motsvarande minst 1/z av statsunderstödet. Tvdligtvis

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Åfaj.ts proposition Nr 197. 55

hava dessa bestämmelser icke erbjudit några som helst garantier för

att kostnaderna för läroanstaltens verksamhet bleve i sin helhet

täckta genom statens och kommunala eller enskilda bidrag. Detta

har just utgjort den svaga punkten i handelsgymnasiernas hittillsvarande

organisation och varit vad som ytterst givit anledning till

den här föreliggande utredningen.

Då jag nu funnit mig böra förorda en sådan form för en reformering

av handelsgymnasieundervisningen, a tv staten delvis skulle

taga densamma i egna händer och delvis fullfölja sin understödjande

verksamhet, ^är det klart, att jag icke kan finna det tillfredsställande,

on); staten atnöjer sig med blott de förbättringar, den kan komma

att -vidtaga med avseende å sina egna han delsgy m nasier, och i övrigt

låter allt förbliva vid det gamla tillståndet, vilket visat sig behäftat

med i ögonen fallande bristfälligheter. Skall staten överhuvud

fortsätta att lämna bidrag för ändamålet, måste det ligga i dess intresse

att tillse, att vad den härutinnan åtgör icke får karaktären

av allenast ett vidmakthållande av ett system, som erfarenheten utdömt.

Den måste lämna sitt bistånd under sädana betingelser, som

garantera staten en fullgod valuta för dess! utgifter.

Det kan icke undvikas att för ernående av ett dylikt mål ökade

ekonomiska uppoffringar från statens sida bliva nödvändiga. Tv

svagheten i det nuvarande systemet tigger just, såsom flera gånger

påpekats, i den otillräckliga hjälp, »som från det allmännas sida kommit

handelsgymnasierna till del. Programmet för en reform av bestämmelserna

rörande statens understödjande av handelsgymnasierna

synes därför böra bliva det av skolöverstyrelsen uppställda, nämligen

att staten genom väsentligt ökade bidrag medverkar till att

bereda gymnasierna »n tryggad ekonomi, samtidigt med att

staten för bidragens utgående fastställer bestämmelser, ägnade

att stärka. gymnasiernas ställning i såväl ekonomiskt

som organisatoriskt hänseende.

Överstyrelsens förslag till nya grunder för utgående av statsunderstöd

till handelsgymnasier vill jag förorda. Jag anser alltså,

att staten bör till handelsgymnasierna lämna bidrag dels genom ett

grundanslag att användas till bestridande av andra läroanstaltens

kostnader än avlöning åt lärarpersonal, dels ock genom anslag till

avlönande av lärare. Sistnämnda anslag bör avses såväl för ordinarie

som extra lärare och beräknas även för ålderstillägg, men icke för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kung1. Maj:ts proposition Nr 197.

dyrtidstillägg eller tillfällig löneförbättring. Vad beträffar dyrtidstillägg,

anser jag att efter omorganisationen dyrtidstillägg bör utgå,

jämväl till lärarna vid de statsunderstödda liandelsgymnasierna efter

samma grunder som vid statens handelsgy mn asier, dock att staten

bör bidraga till kostnaderna härför endast i samma proportion, i

vilken staten bidrager till bestridande av lärarnas avlöning. Däremot

torde det böra ankomma, på vederbörande statsunderstödda handelsgymnasium

att, själv sörja för dyrtidstillägg åt övrig vid gymnasiet

anställd personal. I det föregående har jag redan angivit, att jag

anser spörsmålet ofn tillfällig löneförbättring till lärarna vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna och vad med detta spörsmål sbår i

samband lämpligen höra för närvarande undanskjutas och upjåtagas

till avgörande först vid 1922 års riksdag.

På sätt överstyre] sen föreslagit bör grundanslagets belöpp sättas

i ett bestämt förhållande till antalet lärjungeavdélningar. Enligt

överstyrelsen borde anslaget beräknas efter’ 5,000 kronor för vardera

av de två första lärjungeavdelningama, 4,000 kronor för vardera av

tredje och fjärde avdelhingarna samt 3,000 kronor för varje överskjutande

avdelning Säkerligen har i sin mån hänsynen till dét

för närvarande rådande prisläget inverkat på överstyrelsens förslag

i denna del. Emellertid viyar ju den allmänna prisnivån numera

en tendens att sjunka och mai, synes mig med skäl kunna antaga,

att gymnasiernas driftkostnader, för vilka grundanslaget skulle vara

avsett, under år 1922 komma att ställa sig väsentligt lägre än de

varit under de senare årens dyrtid. Jag vill därför föreslå en nedsättning

av de utav överstyrelsen föreslagna beloppen med 1,000 kronor

för varje avdelning. Sålunda skulle grundanslaget beräknas

efter 4,000 kronor för vardera av de två första lärjungeavdelningarna,

3,000 kronor för vardera av tredje och fjärde avdelningarna

samt 2,000 kronor för varje avdelning dämtöver.

Såsom ett nödvändigt komplement till nu berörda föreskrifter

bör meddelas bestämmelse om visst minimiantal lärjungar i varje avdelning.

Överstyrelsen har i sådant avseende föreslagit minst 15 lärjungar

såsom minimum, ett förslag, som synes mig kunna godtagas.

Vad beträffar anslaget till lärares avlöning arJSer jag, i likhet

med skolöverstyrelsen, detsamma böra utgå med ett belopp, motsvarande

hälften av lärarnas fastställda avlöningsförmåner, ålderstillägg

inbegripna.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

I detta sammanhang vill jag framhålla vikten därav, att såsom

ett villkor för statsbidrags utgående till enskilt handelsgymnasium

den bestämmelsen meddelas, att lärare vid sådant handelsgymnasium,

saväl ordinarie som extra, åtnjuta enahanda löneförmåner som lärare

vid statens handelsgymnasier. Detta är uppenbarligen nödvändigt,

för att undervisningen vid de enskilda handelsgymnasierna skall

kunna hållas uppe på kvalitativt samma nivå som vid de statliga

gymnasierna. Bestämmelsen utgör ock en förutsättning för det av

mig i det föregående föreslagna stadgandet om rätt för ordinarie

lärare vid statens handelsgymnasium att för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig. tid, varunder han efter ifrågavarande omorganisations

genomförande må hava tjänstgjort vid statsunderstött

handelsgymnasium.

För nyssberörda ändamål — åvägabringande av full likställighet

med avseende å undervisningens kvalitet mellan de statliga och

de statsunderstödda handelsgymnasierna — torde vidare böra, vilket

överstyrelsen tydligtvis även avsett, såsom villkor för statsbidrags

utgående till handelsgymnasium stadgas, att lärarnas undervisningsskyldighet

och läsårets längd skola i huvudsak vara desamma vid

statsunderstött handelsgymnasium som vid statens.

Mot de av överstyrelsen eljest föreslagna bestämmelserna för

statsunderstöds utgående (se sid. 48) har jag endast ett par anmärkningar

att göra.

Stadgandet i punkten 2 anser jag böra erhålla följande avfattning:

Det åligger handelsgymnasiets målsman att tillhandahålla tjänliga

undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor samt att till läroanstaltens

fullt tillfredsställande uppehållande i enlighet med av Kungl. Maj: t

meddelade föreskrifter rörande statsunderstödda handelsgymnasiers

organisation årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande vad av

kostnaderna för gymnasiets uppehållande icke täckes av statsunderstöd

och inflytande elevavgifter, dock att nämnda kontanta bidrag i

intet fall må understiga en tredjedel av det belopp, som i statsunderstöd

sammanlagt utgår.

Det synes mig nämligen nödvändigt att, i överensstämmelse med

den i punkten 1 angivna principen, uttryckligen fastslå målsmannens

förpliktelse att svara för samtliga de gymnasiets utgifter, till vilkas

bestridande beviljat statsunderstöd och elevavgifterna icke förslå. Be
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 166 käft. (Nr 197.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

stämmelsen om en minimigräns för målsmannens kontanta bidrag

torde ur den synpunkten vara välbetänkt, att, då nu någon maximigräns

för elevavgifternäs belopp icke ansetts böra meddelas, malsmannen

likväl härigenom avhålles från frestelsen att genom fastställande

av höga elevavgifter minska sin ekonomiska bidragsplikt.

Till stadgandet i punkten 6 bör uppenbarligen, i enlighet med

vad som föreslagits beträffande statens handelsgymnasier, i fråga om

ordinarie lärares rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig viss föregående tjänstgöring göras det tillägg, att sådan

rätt må äga rum jämväl för tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid

teknisk elementarskola, teknisk fackskola, tekniskt gymnasium, högre

lärarinneseminariet, allmänt läroverk, folkskoleseminarium eller sjökrigsskolan.

Därest på grund av särskilda förhållanden för något fall en avvikelse

från villkoren för statsunderstöds utgående till handelsgymnasium

skulle befinnas påkallad, torde det böra ankomma på Kungl.

Maj:t att medgiva sådant undantag.

De nya föreskrifterna om statsunderstöd till handelsgymnasier

torde böra vinna giltighet från och med år 1922.

Med tillämpning av nu angivna, av mig förordade grunder för

statsbidrags utgående skulle för år 1922 till understöd åt vartdera

av handelsgymnasierna i Stockholm och Gföteborg erfordras i grundanslag

24,000 kronor (2 X 4,000 + 2 X 3,000 + 5 X 2,000) och såsom

bidrag till lärares avlöning 39,275 kronor eller sammanlagt för båda

gymnasierna 126,550 kronor, således 18,000 kronor mindre än som

av överstyrelsen beräknats.

Nämnda belopp, 126,550 kronor, borde alltså i riksstaten uppföras

såsom ordinarie förslagsanslag, högst. I samma förslagsanslag

böra emellertid jämväl ingå medel till bestridande av statens bidrag

till de ordinarie lärarnas ålderstillägg ävensom till oförutsedda behov,

såsom för undervisning i frivilliga ämnen i större omfattning än som

beräknats, för bidrag till vikariearvode vid ordinarie lärares sjukdom

för det fall, att hans undervisning icke skulle kunna uppehållas

genom anlitande av gymnasiets övriga ordinarie lärarkrafter och

vikarie icke kan anskaffas, vilken är villig att bestrida tjänsten mot

arvode efter vanliga, beräkningsgrunder, eller för andra med dessa

jämförliga ändamål. Förslagsanslaget torde med anledning härav

böra avrundas uppåt till 135,000 kronor, vilket belopp med 20,000

kronor understiger den av överstyrelsen äskade summan.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Anslaget torde böra stå till Kungl. Maj:ts disposition att av

Kungl. Maj:t i enlighet med angivna grunder fördelas efter prövning

i varje särskilt fall.

Till nyss angivna kostnader skulle så för år 1922 komma utgifter

för statens bidrag till dyrtidstillägg åt lärama. Överstyrelsen

anser staten böra bidraga med halva kostnaden härför och åberopar

såsom en motsvarighet till en dylik anordning vad som gäller ifråga

om de s. k. särskilda anstalter för yrkesundervisning d. v. s. tekniska

skolorna i Stockholm och Eskilstuna, vävskolan i Borås samt bergsskolorna

i Filipstad och Falun. Såsom jag redan antytt, vill jag förorda

en sådan beräkningsgrund, vilken överensstämmer med vad jag

föreslagit beträffande statens anslag till ifrågavarande lärares ordinarie

avlöningsförmåner. I annat sammanhang kommer jag att för

Kungl. Maj:t framlägga förslag i nu förevarande avseende.

Innan jag lämnar frågan om de statsunderstödda liandelsgymnasierna

vill jag till sist framhålla, att enligt min mening, så snart

sig göra låter, utredning bör verkställas rörande det sätt, varpå de

statsunderstödda handelsgymnasiernas ordinarie lärare och deras efterlevande

må kunna beredas en i pensionshänseende tryggad ställning.

Till detta ämne torde jag få anledning att i sinom tid återkomma.

För år 1921 är å ordinarie stat såsom anslag till handelsgymnasierna

uppfört ett förslagsanslag, högst 135,000 kronor. Härutöver

har riksdagen på extra stat för nämnda år till samma ändamål beviljat

ett förslagsanslag, högst 150,000 kronor. Statens anslag till

handelsgymnasiema under år 1921 uppgå således till sammanlagt

285,000 kronor. Den föreslagna nya organisationen skulle för staten,

vad angår de statliga handelsgymnasiema, för år 1922 betinga anslag

å tillhopa .197,000 kronor (185,000 + 12,000) och i fråga om

de statsunderstödda ett anslag å 185,000 kronor eller tillhopa 332,000

kronor. Den av omorganisationen föranledda så att säga ordinarie

merutgiften skulle således belöpa sig till 47,000 kronor, vartill skulle

komma kostnaderna för dyrtidstillägg.

Såsom framgår av bilagan, åttonde huvudtiteln, till 1921 års

statsverksproposition punkten 211, avsåg skolöverstyrelsens förslag

till omorganisation av handelsgymnasiema ursprungligen, att endast

gymnasierna i Malmö, Hälsingborg och Norrköping skulle av staten

ämf örande

kostnadsberäkning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

övertagas. Örebrogymnasiets förstatligande ifrågasattes icke, emedan

något tillkännagivande från detta gymnasium om önskan att

bliva upptaget bland statens liandelsgymnasier då ännu icke förelåg.

I stället hänfördes gymnasiet i Örebro till de liandelsgymnasier, som

enligt förslaget allt fortfarande skulle med statsmedel understödjas.

Under nu angivna förutsättningar beräknades det till statens liandelsgymnasier

erforderliga beloppet till allenast 150,000 kronor, det

ifrågasatta förstärkningsanslaget till 10,000 kronor och anslaget till

understöd åt liandelsgymnasier till 175,000 kronor. I enlighet härmed

har också Kungl." Maj:t på min hemställan begärt, att riksdagen

för omorganisation av handelsgymnasierna skulle beräkna på ordinarie

stat 325,000 kronor och på extra stat 10,000 kronor.

Sedan emellertid ett förstatligande jämväl av gymnasiet i Örebro

blivit ifrågasatt, kräves, såsom av det föregående inhämtas, en

höjning av det till statens liandelsgymnasier först beräknade anslaget

från 150,000 kronor till 185,000 kronor samt av förstärkningsanslaget

från 10,000 kronor till 12,000 kronor, varemot anslaget till

understöd åt handelsgymnasier anses kunna nedprutas till 135,000

kronor. Sammanlagt skulle således för genomförande av ifrågavarande

omorganisation för år 1922 erfordras på ordinarie stat 320,000

kronor eller 5,000 kronor mindre än som ursprungligen beräknats

samt på extra stat 12,000 kronor eller 2,000 kronor mera än det

först upptagna beloppet.

Till sist tillåter jag mig framhålla att, för den händelse förevarande

av mig nu framlagda förslag till omorganisation av handelsgymnasierna

vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, förklaring

torde av Kungl. Maj:t böra meddelas därom, att de av mig

i det föregående (sid. 4) omförmälda beslut av den 9 april och den

3 december 1920, varigenom Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter rörande

understöd för år 1922 åt handelsgymnasierna i Malmö, Hälsingborg,

Norrköping, Örebro, Stockholm och Gröteborg, må i nu

berörda del anses hava förfallit.

På grund av vad jag i det föregående anfört och föreslagit

hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels medgiva, att i Malmö, Hälsingborg, Norrköping

och Örebro må från och med den 1 januari

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

1922, genom övertagande av de nuvarande statsunderstödda

handelsgymnasiema i nämnda städer,

inrättas statens handelsgymnasier, organiserade på

sätt av mig i det föregående närmare angivits,

under förutsättning att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

och bostad eller hyresersättning åt

rektor ävensom, där lektor skulle förordnas till

biträdande rektor, bostad eller hyresersättning åt

sådan lektor;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer,

lektorer, maskinister och eldare samt vaktmästare

vid statens handelsgymnasier i Malmö,

Hälsingborg, Norrköping och Örebro till följande

belopp, nämligen:

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar:

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor;

för maskinist och eldare till 1,750 kronor,

därav 1,100 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 100 kronor; samt

för vaktmästare till 1,450 kronor, därav 900

kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 100 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie

befattningshavare vid förénämnda statens handelsgymnasier

må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg;

dels besluta, att för ordinarie rektorer och

lektorer vid nyss omförmälda gymnasier pensionsunderlaget

för rektor skall utgöra 5,600 kronor

och högsta pensionsunderlaget för lektor 4.600

kronor, samt att, om befattningshavare varit till
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

förordnad rektor, sådant förordnande skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom

till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

dels godkänna de av mig föreslagna villkoren

och bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie

befattningshavare vid omförmälda handelsgymnasier

föreslagna avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter

ingången av år 1922 tillträder ordinarie befattning

vid någon av ifrågavarande läroanstalter,

skall vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor

och bestämmelser;

dels medgiva, att lektor vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk, folkskoleseminarium,

teknisk elementarskola, tekniskt gymnasium, teknisk

fackskola eller sjökrigsskolan må för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig tid, varunder

han tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid

statens handelsgymnasium;

dels, vid bifall till här förut framlagda förslag,

i riksstaten för år 1922 under rubrik: Statens

handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie reservationsanslag

å 185,000 kronor samt därav beräkna

för handelsgymnasiet i Malmö ett belopp av

68,300 kronor, för handelsgymnasiet i Hälsingborg

ett belopp av 43,500 kronor, för handelsgymnasiet

i Norrköping ett belopp av 33,400 kronor och för

handelsgymnasiet i Örebro likaledes ett belopp av

33,400 kronor ävensom till arvoden åt extra lärare

och vikarier samt för oförutsedda behov ett belopp

av 11,400 kronor;

dels till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till statens handelsgymnasier anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst

12,000 kronor, att utgå efter de närmare bestämmelser,

Ivungl. Maj:t kan finna gott utfärda;
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

dels medgiva, att styrelse för statens handelsgymnasium

må äga att beträffande de utgiftstitlar

ej mindre å ordinarie än även å extra stat, som

icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å

en post göra minskning och å en annan ökning,

endast anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas;
dels

ock — med uteslutande ur riksstaten av

det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier,

nu högst 135,000 kronor — för beredande av

understöd, enligt av mig förut angivna grunder,

åt handelsgymnasierna i Stockholm och Gföteborg,

att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, i

riksstaten för år 1922 under rubrik: Statsunderstödda

handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie

förslagsanslag, högst 135,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1921:117 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående omorganisation av handelsgymnasierna. s. 1 i texten
  2. SU 1921:96 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående omorganisation av handelsgymnasierna jämte en i ämnet väckt motion. s. 7 i texten