Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av o och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff

1921-03-14 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:203, Med förslag till lag om ändrad lydelse av o och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Mdj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av o och 6 §§ i lagen den 24 mars

1916 angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff;

given Stockholms slott den 14 mars 1921.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 5

och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete

och fängelsestraff.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921- 1 samt. 171 käft. (Nr 203.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

Förslag

till

LA G

om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916

angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff.

Härigenom förordnas, att 5 och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående

verkställighet av straffarbete och fängelsestraff skola i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse:

* §•

Fånge, som — — — — — — — — — — tillfälligtvis påkallas.

Sedan fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år, avtjänat fyra

månader av strafftiden, samt annan fånge av strafftiden avtjänat ett år,

må, där med hänsyn till fångens vård, arbete eller behandling så finnes

lämpligt, cellen under arbetstid hållas öppen ävensom åt sådan fånge anförtros

att inom straffanstalten uträtta ärenden, vilka sammanhänga med

hans arbete, eller att utföra arbete gemensamt med andra fångar.

Genom noggrann tillsyn och på annat lämpligt sätt skall förebyggas,

att fången träder i förbindelse med andra fångar i vidare mån än som

påkallas av arbete, fången har att utföra. Därjämte skola-----1

— — — — — — — — — — — — andra fångar.

C §•

Straff i — — —-----möjligt förebyggas. Under sovtid skall

fånge, som undergår straff i gemensamhet, städse hållas avstängd från

andra fångar; dock må undantag härutinnan äga rum vid sådan med odlingsföretag

förenad anstalt, som är anordnad för särskilt pålitliga fångar.

Har fånge — — — — — — — — — arbete utomhus.

Fånge, som — — — — — — — — — därvid förhindras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 203.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 25 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve W RANGEL,

statsråden ERICSSON, DAHLBERG, MURRAY, ELMQUIST, MALM, BeRGQVIST,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde fångvårdsstyrelsens

underdåniga skrivelse den 11 januari 1921 om vissa andrmgar

i lagen den 24 mars 1916 (nr 90) angående verkställighet av straffarbete

och fängelsestraff, uti vilken skrivelse styrelsen anfört:

Under den tid, som förflutit sedan nyssnämnda lag börjat tillampas

eller från och med år 1917, hade dess bestämmelser visat sig möjliggöra

en utveckling av fångvården i önskad riktning av en mer individuell

behandling av fångarna. Sålunda hade hänsyn kunnat i vidgad

mån tagas ej blott till deras kroppsliga och andliga hälsas krav utan också

till ett ändamålsenligt användande av deras arbetskrafter. 1 sistnämnda

hänseende hade möjliggjorts att sysselsätta fångar i jordbruks- och andra

odlingsföretag, jämväl med avbrytande av den i regel föreskrivna ceUtiden,

omfattande* för den, som vid straffets början fyllt 20 år, hela strafftiden,

där denna icke överstege tre år, och där strafftiden vore längre de tre

första åren, samt för den, som vid strafftidens början icke fyllt 20 ai,

hela strafftiden, där denna icke överstege ett år, och, där strafftiden vore

längre, det första året. Fångens uttagande ur cellen före den sålunda bestämda

tidens utgång kunde, enligt verkställighetslagen, äga rum av hälsoskäl

ävensom då av annat skäl straff i enrum funnes för fangen uppenbarligen

olämpligt (8 §). Dessutom kunde fången efter ett år, om han

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

vid straffets början fyllt 20 år, och efter fyra månader, om han då varit

yngre, tilldelas den förmånen, att cellen under arbetstiden hölles öppen

samt att han finge inom straffanstalten uträtta ärenden, vilka sammanhängde

med hans arbete (5 §).

Sistnämnda bestämmelse hade skapat ett mellantillstånd mellan det

strängt upprätthållna cellstraffet och straffet i gemensamhet, ett mellantillstånd,

som ytterligare kännetecknades därav att fången efter ovan angivna

tid icke behövde under kyrko- och skolbesök, gymnastik och promenad

genom yttre anordningar isoleras från andra fångar.

Erfarenheten hade under den nya lagens tillämpning ådagalagt, hurusom

i många fall vore önskvärt att för omförmälta mellanklass något vidga

den redan medgivna friheten. Då lagen i 5 §, andra stycket, tillstadde, att

fången i denna klass finge inom straffanstalten uträtta ärenden, vilka sammanhängde

med hans arbete, läge detta helt nära ett medgivande, att han ock finge

utföra, arbete tillsammans med andra fångar, om sådant vore för arbetet

lämpligt. lian skulle fortfarande tillbringa sin fritid i cellen och härigenom

skiljas från den vanlige gemensamhetsfången, i fråga om vilken

dessutom för samvaron med andra fångar endast gällde den inskränkningen,

att genom fångarnas fördelning i grupper eller på annat sätt

straffet skulle så anordnas, att fara för skadlig inverkan fångarna emellan

såvitt möjligt förebyggdes. För den cellfånge, som tillätes arbeta i gemensamhet,

borde tillika gälla den i 5 § givna föreskriften, att genom

noggrann tillsyn och pa annat lämpligt sätt skulle förebyggas, att fången

trädde i förbindelse med andra fångar. En viss modifiering av denna

föreskrift vore dock erforderlig för att göra den fullt tillämplig i föreliggande

fall. Detta syntes lämpligen kunna ske genom inskjutande

exempelvis av ordet »olovlig» framför ordet förbindelse. Det syntes nämligen

varken böra eller kunna förhindras, att fången i det gemensamma

arbetet angående detta i bevakningens närvaro uttalade anvisningar till

eller mottoge sådana av annan fånge.

Genom att för ifrågavarande mellanklass medgiva arbete tillsammans

med andra fångar skulle tillgodoses ett allt mera framträdande behov av

tillräcklig arbetskraft, användbar vid jordbruk och industri i större mått.

Nödvändigheten att för dylika vid fångvården inrättade arbetsgrenar samt

för där pågående byggnadsföretag tillhandahålla dugliga fångar hade under

senare åren föranlett en måhända allt för fri tolkning av lagen, så att

fängelseföreståndarna på grund av lagens 8 § i gemensamhetsarbete uttagit

cellfångar, om vilka det endast med tvekan kunnat anses, att deras hälsa

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

påfordrade det eller att cell vistelsen vore för dem uppenbarligen olämplig.

Det syntes ur alla synpunkter bättre, att lagen vunne eu ändring, som

medgåve behovets tillgodoseende utan lagens allt för fria tolkning.

Det hade av styrelsen ifrågasatts, huruvida det behov, som nu framhållits,

icke helst borde tillgodoses på det sätt, att i allmänhet cellstraffet

till tiden inskränktes under vad nu vore bestämt, så att de i lagen angivna

begränsningar nedsattes exempelvis till halva liden, det vill säga

att för fångar, som vid straffets början fyllt 20 år, celltiden bleve begränsad

till aderton månader. För att härom utröna åsikten bland fängelsernas

direktörer, prästmän och läkare hade styrelsen inhämtat deras yttrande

i frågan.

Sedan dessa yttranden inkommit, hade styrelsen av dem funnit, att

av direktörerna hafva antalet tillstyrkte, men de övriga avstyrkte nedsättning

av celltiden samt att av prästmän och läkare flertalet ställde sig avvisande.

Det finge medgivas, att bibehållandet av den nuvarande celltiden såsom

regel medförde den väsentliga fördelen att icke fångar av opålitlig

läggning och för gemensamhetsarbete olämpliga måste på grund av lagens

föreskrift uttagas ur cellen till samvaro med andra ej blott under arbetet

utan även under fritid. Genom den av styrelsen i andra stycket av § 5 föreslagna

lagbestämmelsen skulle detta förekommas, på samma gång som medgivandet

av arbete i gemensamhet kunde göras beroende av fångens välförhållande

samt anordningen sålunda tjäna såsom en kraftig uppmuntran till gott

uppförande. Om celltiden i lagen nedsattes, komme utskrivningen ur cellen

att ske helt mekaniskt utan prövning av fångens förutsättningar för

den större friheten, under det att styrelsens förslag måste föranleda ett

noggrant övervägande och tvingade tjänstemännen att med ökad uppmärksamhet

söka vinna insikt om fångens karaktär. Möjligen kunde denna

fria prövning orsaka någon ojämnhet vid jämförelse de olika fängelserna

emellan; men det torde tillkomma styrelsen att härutinnan söka åstadkomma

överensstämmelse i tillämpningen.

Då det av professorn Johan C. W. Thyrén utarbetade förslaget till

ny allmän del av strafflagen utginge från ett treårigt cellstraff, torde ock

häri ligga ett skäl att icke för närvarande rubba på den i nuvarande lag

i enlighet härmed bestämda celltiden. Såvitt styrelsen hade sig bekant,

hade denna tid bibehållits av den kommission, som vore sysselsatt med

förslagets reviderande.

Även i eu annan del, än nu berörts, ansåge styrelsen önskvärt, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ls Proposition Nr 203.

ett tillägg gjordes till verkställighetslagen, också detta tillägg bidragande

till ökad klassindelning av fångarna samt främjande av ett progressivt

fängelsesystem.

Vid den enligt Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut upprättade

fångkolonien å Singeshult vore det nu befintliga logementet så inrättat, att

fångarna läge några tillsammans i varje rum, en anordning, som de lokala

förhållandena nödvändiggjort och som ej utan stora kostnader kunde undvikas

vid en anstalt som denna, där byggnaderna vore avsedda att framdeles

kunna användas såsom boningshus å mindre lantgårdar. Någon olägenhet

av fångarnas sammanboende nattetid hade vid anstalten icke visat

sig. Endast de mest pålitliga fångarna medgåves nämligen förmånen att

vistas vid denna anstalt, där största möjliga frihet tilldelades fångarna.

kör att bringa lagen i överensstämmelse med den sålunda efter lagens

tillkomst nyinrättade formen för avtjänande av frihetsstraff vid en jordbruks-

och skogsplanteringsfarm utan fast fängelse på platsen torde lämpligen

böra göras ett tillägg till verkställighetslagens 6 §, första stycket,

sista punkten, vilken föreskriver, att under sovtid skall fånge, som undergår

straff i gemensamhet, städse hållas avstängd från andra fångar.

Från denna regel medgåve lagen allenast, jämlikt 12 §, undantag för

det fall, att men för fånges andliga eller kroppsliga hälsa skulle inträda

eller uppenbarligen kunna befaras genom tillämpning av bestämmelsen, för

vilket ^ fall nödig jämkning däri finge ske. Det vore sålunda tillåtet att

vid fånges sjukdomsfall låta annan fånge vistas inne hos honom i hans

cell även under sovtiden för att över honom hava tillsyn etc.

Det önskade tillägget syntes böra innehålla, att från den omförmälta

bestämmelsen om gemensamhetsfånges enrums vistelse under sovtid undantag

finge göras vid sådan med odlingsföretag förenad anstalt, som vore anordnad

för särskilt pålitliga fångar.

. På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Eders Kung],

Maj.t behagade föreslå riksdagen att antaga de av styrelsen önskade ändringarna

i den ifrågavarande lagen.

Föredraganden anförde, att då han funnit vad fångvårdsstyrelsen andraga

innefatta fullgoda skäl för den ifrågasatta lagändringen, han låtit

inom justitiedepartementet upprätta ett förslag till lag om ändrad lydelse

av 5 och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av

straffarbete och fängelsestraff, upptagande de av styrelsen föreslagna bestämmelserna.

Härvid hade emellertid det av styrelsen till införande i 5 § tredje

stycket föreslagna ordet »olovlig» såsom till sin innebörd alltför obestämt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr SOS. <

ersatts med orden »i vidare mån än som påkallas av arbete, fången har

att utföra».

Föredraganden uppläste härefter det ifrågavarande lagförslaget, som var

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisarJ, samt hemställde, att lagrådets

yttrande över förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

!>ij -fr. .. * "0;

t it I

l j ;

l

<'' .VJ i

1 Denna bilaga, som . är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, bär här

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 203.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen den

11 mars 1921.

Närvarande:

Justitierådet Berglöf, regeringsrådet Ernberg, justitieråden Molin, Appel
BERG.

Enligt lagrådet tillhandakoramet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

februari 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den

24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och'' fängelsestraff.

Förslaget, som flunes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av förordnade revisionssekreteraren Styrbjörn Dahlqvist.

Detsamma föranledde inom lagrådet ej annan anmärkning, än att vid

5 § regeringsrådet Ernberg och justitierådet Appelberg yttrade:

Mot den föreslagna ändringen av 5 § måste man ställa sig i viss mån

betänksam. Betydelsen av densamma är ingalunda ringa; och dess genomförande

skulle i avsevärd mån bidraga att minska skillnaden mellan cellstraff

och gemensamhetsstraff. Med hänsyn härtill hade varit önskligt, att

utredning åstadkommits om vilken betydelse och verkan den föreslagna åtgärden

i praktiken kunde antagas få.

Den utredning, som av fångvårdsstyrelsen införskaffats från fängelsernas

direktörer, prästmän och läkare och av styrelsen i ärendet åberopats,

har avsett frågan om cellstraffets inskränkande i tiden och vissa i samband

därmed stående frågor men icke direkt berört den nu föreliggande.

Den omständigheten, att i berörda yttranden rakt motsatta meningar

gjorts gällande — i det att en del fångvårdsmän bestämt uttalat, att tiden

opaginerad Kontrollera mot PDF

,9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

för cellstraffet icke kunde utan våda inskränkas, under det att andra lika

bestämt ansett en nedsättning av denna tid vara i hög grad påkallad

tyder i viss mån på, att en slutlig lösning av spörsmålet om lämpligheten

av att i större eller mindre utsträckning använda cellstraffet icke kan vinnas

enbart genom fixerande av ett bestämt tidsmått. Förslaget gör ej heller

ändring i själva tiden för cellstraffet; det fullföljer den väg, på vilken man

vid förevarande lags tillkomst slog in, nämligen att vidtaga modifikationer

i sättet för cellstraffets tillämpning. Mot den ståndpunkt, förslaget härutinnan

intagit, synas vägande invändningar knappast kunna göras vare sig

från anhängarna av det längre eller anhängarna av det kortare cellstraffet.

Den av de förra framhållna faran för att den moraliska förbättring, som

en fånge under celltiden undergått, skall efter en kort tids vistelse i gemensamhetsfängelset

försvinna, torde icke med tillnärmelsevis samma styrka

göra sig gällande vid tillämpning av en anordning sådan som den nu föreslagna,

vilken är ämnad att komma till användning efter bedömande i varje

särskilt fall och endast avser gemensamhet under det av fångvårdspersonalen

övervakade arbetet, helst det bör vara möjligt att därvid avsevärt förhindra

skadlig inverkan fångarna emellan genom att uppdela dem i lämpliga

grupper. Och å andra sidan är uppenbart, att den förslöande och i

övrigt skadliga verkan, som det långa cellstraffet måhända ej sällan har, i

hög grad måste förringas, om fången tillätes utföra arbete gemensamt med

andra. I några av de omförmälda yttrandena har också den nu berörda

anordningen ifrågasatts och delvis samma synpunkter, som här framhållits,

gjorts gällande. _ o l;i,:

I fångvårdsstyrelsens i ärendet gjorda framställning har såsom'' ett

motiv för den ifrågavarande lagändringen anförts, bland annat, att genom

den föreslagna anordningen även ett alltmera framträdande behov att i

större utsträckning använda fångar inom vissa vid fångvården inrättade

arbetsgrenar (jordbruk och industri) ävensom vid fangvårdsanstalterna förekommande

byggnadsföretag skulle kunna tillgodoses. Att emellertid de

föreslagna bestämmelserna icke få erhålla tillämpning i annan mån än där

sådant finnes förestavat av hänsyn till själva fångvården, är givet.

Under förutsättning härav och då med en omsorgsfull tillämpning i

övrigt berörda bestämmelser torde kunna antagas verka övervägande gagneligt,

synes forslaget i nu ifrågavarande del kunna tillstyrkas.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 171 Käft. (Nr 203.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 203.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

måndagen den 14 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde lagrådets

den 11 i denna månad avgivna utlåtande över det den 25 februari 1921

till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i

lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och

fängelsestraff.

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets yttrande förklarade

föredraganden, att han förutsatte, att de föreslagna bestämmelserna icke

skulle erhålla tillämpning i annan mån än där sådant funnes förestavat av

hänsyn till själva fångvården, samt hemställde, att förslaget måtte, jämlikt

§ 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj it Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

(rösta Stenlund.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkstäl a1 i texten
  2. 1LU 1921:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av stra s. 1 i texten