Sök i Ratio Lex

Angående särskild ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare

1921-03-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:204, Angående särskild ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 204.

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild ersättning

av statsmedel åt röstlängdsupprättare; given Stockholms slott

den 14 mars 1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

''föreslå * riksdagen att för beredande av särskild ersättning åt häradsskrivare

för röstlängders upprättande på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Birger Ekeberg.

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 14

mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergig

vist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning inom justitie- och socialdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Ekeberg, följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 172 höft. (Nr 204.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Khngl. Maj:ts ftroposUim Nr 204.

torZdTav . »Sedan i enlighet med förslag i Kung!. Maj:ts proposition nr 286

den politiska till 1920 års riksdag vissa ändringar företagits i förordningarna om

ZtnaZ rM- kommuuahtV''else på landet’ i stad. och i Stockholm, om kyrkostämma

längden, samt kyrkoråd och skolråd, ävensom i landstingsförordningen och lagen

om val till riksdagen, avseende bland annat att möjliggöra ett sammanförande

av den politiska och den kommunala röstlängden till en gemensam

handling (Svensk författningssamling 1920 nr 384—389, 391), och

sedan de för en dylik anordning förutsatta grundlagsändringarna blivit

slutligt antagna, har Kungl. Maj:t den 29 januari 1921 utfärdat kungörelse

om upprättande av röstlängd för val'' till riksdagens andra kammare

och av kommunal röstlängd samt angående den i avseende härå

vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldigliet (Svensk författningssamling

nr 14).

Förslag till sagda kungörelse var såsom bilaga fogad till omnämnda

proposition nr 286, och konstitutionsutskottet förklarade sig i

sitt utlåtande nr 52 icke hava något att erinra mot detsamma. Enligt

såväl detta förslag som den nu utfärdade kungörelsen skola de sammanförda

röstlängderna upprättas i två exemplar, av vilka det ena bör i

regel användas vid val till riksdagens andra kammare och vid val av

landstingsmän samt det andra vid elektorsval, vid fullmäktigval och vid

övriga avgöranden i den borgerliga och den kyrkliga kommunen, och

skall till häradsskrivare ''för röstlängds upprättande, utöver vad av statsmedel

kan komma att utgå, av kommunen erläggas för det ena exemplaret

en avgift av en krona för varje helt eller påbörjat uppslag om

minst femton rader’. Denna avgift från kommunens sida är densamma,

som i den förut gällande kungörelsen den 8 april 1919 angående upprättande

av kommunal röstlängd m. m. (Svensk författningssamling nr 160)

tillerkändes häradsskrivare för den kommunala röstlängdens upprättande.

Beträffande den särskilda ersättning av statsmedel till röstlängdsupprättare,

som sålunda i enlighet med den nya kungörelsen eventuellt

skulle komma att utgå, anföra de jämlikt nådigt bemyndigande den 30

maj 1919 av dåvarande chefen lör civildepartementet för utredande

av hithörande och ändra frågor tillkallade korum unälförfättiiingssakkunniga

i sitt den 20 januari 1920 avgivna betänkande bländ annat

följande:

Frågan om eventuell ersättning härutöver av statsmedel för röstlängdernas

upprättande med tillämpning av de såsom vilande antagna ändringarna angående

rösträtt vid andrakammarval ligger strängt taget icke inom ramen för de sakkunnigas

uppdrag, men efter från civildepartementet uttalad önskan hava de sakkun
-

Kommunal
fOrfattnings
sakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition Nr 204. *

niga likväl'' upptagit, densamma till behandling och därvid kommit till den uppfattningen,

att sådan ersättning måhända bör tillerkännas häradsskrivarna i betraktande

''av dels den ökning i deras arbete, som uppstår genom röstlängdernas upprättande

på föreslaget sätt, och dels även de i hög grad ökade kostnaderna för

skrivbiträden, som häradsskrivarna måste vidkännas. Aven den av de sakkunniga

föreslagna föreskriften om skyldighet för häradsskrivarna att i vissa fall göra utdrag

nr handlingarna angående diskvalificerade personer medför någon ökning i

arbetet. Storleken av den ersättning, som sålunda kan tänkas utgå till häradsskrivarna

av statsmedel, lärer väl åtminstone i viss mån vara beroende av de löneintäkter,

varmed dessa tjänstemän i övrigt hava att räkna. I och för sig anse de

sakkunniga emellertid, att det belopp, som före 1917 års löneregleiing utgick till

häradsskrivarna för upprättandet av röstlängd för val till andra kammaren, d. v. s.

50 öre för varje helt eller påbörjat uppslag, torde vara tillfyllest, detta med hänsyn

till att det här icke är fråga om ersättning för hela arbetet med den politiska

längdens upprättande utan allenast för den ökning i hithörande arbete, som vållas

av °de nya reglerna för röstlängdernas upprättande samt för ökningen av härads
skrivarnas

utgifter för skrivbiträden---. Angående villkoren för ersättningens

utgående till häradsskrivare samt angående sättet för ersättningens utbetalande

torde böra gälla enahanda föreskrifter som tidigare i fråga om ersättning för upprättande

av röstlängder för val till andra kammaren — jfr nådiga kungörelsen den

30 juni 1916, Svensk författningssamling nr 250

Till det vid kungl. propositionen nr 286 fogade statsrådsprotokollet

uttalade dåvarande chefen för civildepartementet, att det icke

syntes honom nödigt att för närvarande beträffande den särskilda ersättningen

åt häradsskrivare göra något bestämt uttalande, utan kunde

frågan tills vidare bero.

Då nu upprättandet av röstlängder i enlighet med de nya bestämmelserna

pågår och frågan om särskild ersättning av statsmedel för

detta arbete sålunda torde böra avgöras, vill jag i anslutning till av

komm u nalförf attn i n gssakk un niga ovan anförda synpunkter framhålla,

att de nya bestämmelserna givetvis komma att medföra en avsevärd

ökning i häradsskrivarnas arbete. Medan den äldre röstlängden för val

till riksdagens andra kammare omfattade allenast de män, som vid

kalenderårets början uppnått en ålder av minst tjugu fyra år, och i ett

medelstort fögderi upptog omkring 10.000 personer, omfattar den nya

röstlängden alla de män och kvinnor, som uppnått elfor under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugutre år och upptager sålunda i ett medelstort

fögderi omkring 24,000 personer. Den äldre röstlängden krävde i allmänhet

endast eu instickning för varje person, men i den nya röstlängden

skall för varje person verkställas fyra instreckningar, d. v. s.

i ett medelstort fögderi nära 100,000 instreckningar. Dessa instreckningar

påfordra tydligen en stor noggrannhet och måste sålunda anses

Departe
mentschefen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

såsom synnerligen tidsödande. Därjämte skola i den nya röstlängden

efter mantalslängden upptagas varje persons födelseår och särskilda

anteckningar göras för de personer, som först nästpåföljande kalenderår

erhålla rösträtt, föreskrifter som innebära ytterligare arbetsökning för

häradsskrivarna. En sådan arbetsökning vålla även de nya bestämmelserna,

att häradsskrivare i de fall, då uppgifter om diskvalificerade personer

avse sådana från olika valdistrikt, skall ombesörja utskrivandet av

och bestyrka utdrag ur uppgifterna att biläggas röstlängden, ett för

varje valdistrikt. Dessa uppgifter äro dels de, som av domare skola

kommunvis uppgöras angående de personer, som stå under förmynderskap

eller äro försatta i konkurs, dels de av rullförings- och sjörullföringsområdesbefälhavare

församlingsvis avfattade uppgifterna angående

personer, som icke fullgjort dem åliggande värnpliktsövningar. Denna

skyldighet, som icke tidigare ålegat häradsskrivarna, kan på grund av

de nya bestämmelserna om en allmännare valdistriktsindelning understundom

bliva rätt betung-ande.

Det till häradsskrivarna för närvarande utgående förvaltningsbidraget

av 150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal av folkmängden i

tjänstedistriktet, d. v. s. för ett medelstort fögderi omkring 1,200 kronor

per år, förslår efter penningvärdets fall allenast till att avlöna ett skrivbiträde

under sex månader. Häradsskrivaren i ett medelstort fögderi har,

efter vad för mig uppgivits, numera anställda tre å fyra skrivbiträden

året om; vissa tider av året erfordras extra arbetskrafter till ett antal

överstigande det för ständiga biträden, och efter de nya bestämmelserna

angående röstlängds upprättande hava häradsskrivarna behov av ytterligare

extra biträden.

Under sådana förhållanden torde det vara nödvändigt att i samband

med de nya bestämmelserna angående röstlängds upprättande

bereda häradsskrivarna viss ökning i de från staten utgående löneförmånerna,

och detta torde lämpligen för närvarande kunna ske på det

sätt, som av kommunalförfattningssakkuuniga ifrågasatts, och som före

1917 års lönereglering tillämpades, d. v. s. att häradsskrivarna av statsmedel

erhålla särskild ersättning för röstlängdens upprättande. Det

av de sakkunniga ifrågasatta ersättningsbeloppet av 50 öre för varje helt

eller påbörjat uppslag av röstlängden torde härvid vara tillfyllest, detta

med hänsyn till att, såsom sagda sakkunniga framhålla, det här icke är

fråga om ersättning för hela arbetet med den politiska längdens upprättande

utan allenast för den ökning i hithörande arbete, som vållas

av de nya reglerna för röstlängdernas uppläggande samt för ökningen

av häradsskrivarnas utgifter för skrivbiträden. För täckande av hit
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204. 5

hörande kostnader synes ett särskilt anslag böra äskas hos riksdagen.

Storleken av detta anslag torde kunna beräknas med ledning av

nedanstående tabell.

ä n

Antal i röstlängden

upptagna

personer vid

1919 års vårval

å landsbygden

och i städer

under landsrätt

Beräknat antal

uppslag i röstlängden

(varje

uppslag uppta- j

gande 15 rader)

Beräknad

ersättning av

statsmedel

(50 öre per

uppslag)

Kr.

Stockholms län...............

Uppsala » ...............

Södermanlands län .........

Östergötlands » .........

Jönköpings » .........

Kronobergs » .........

Kalmar » .........

Gottlands » .........

Blekinge » .........

Kristianstads » .........

Malmöhus » .........

Hallands » .........

Göteborgs och Bohus län

Alvsborgs »

Skaraborgs »

Yärmlands »

Örebro »

Västmanlands »

Kopparbergs >

Gävleborgs »

Västernorrlands »

Jämtlands »

V ästerbottens »

Norrbottens »

Summa

119,075

55,669

77,220

115,453

104,890

82,294

106,044

27,734

55,899

122,408

146,354

62,842

107,119

143,654

119,621

129,916

97,079

64,745

128,163

112,766

121,128

62,296

81,853

79,242

7,939

3,712

5,148

7,697

6,993

5,487

7,070

1,849

3,727

8,161

9,757

4,190

7,142

9,577

7,975

8,662

6,472

4,317

8,545

7,518

8,076

4,154

5,457

5,283

3.969.50

1,856.—

2,574.—

3.848.50

3.496.50

2.743.50

3,535.—

924.50

1.863.50

4,080.60

4.878.50

2,095.—

3,571 —

4,788.50''

3,987.6 0

4,331.- 3,236.—

2.158.50

4.272.50

3,759.—

4,038.—

2,077.—

2.728.50

2,641.5 0

2 323 464

154 908

77 454

Med hänsyn därtill, att ersättning skulle komma att utgå även

för röstlängdsuppslag, som ej är fullskrivet, böra de i tabellen beräknade

kostnaderna ökas med omkring 2,000 kronor, d. v. s. till sammanlagt

omkring 80,000 kronor. Då de nya bestämmelserna angående

röstlängdernas upprättande, såsom ovan framhållits, varit beroende av

de nyligen antagna grundlagsändringarna, har något anslag för ifrågavarande

ändamål ej upptagits i årets statsverksproposition, men lärer,

enligt vad jag från chefen för finansdepartementet inhämtat, medel för

ändamålet kunna beredas å budgeten.

I anslutning till vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för beredande av särskild ersättning åt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 172 käft. (Nr 204.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.

häradsskrivare för röstlängders upprättande på tilläggsstat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående särskild ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare. a1 i texten
  2. SU 1921:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare. a1 i texten