Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en katalog över naturvetenskaplig litteratur m. m

1921-03-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:209, Angående anslag till en katalog över naturvetenskaplig litteratur m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

1

Nr 209.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till en katalog över naturvetenskaplig litteratur

m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Et.mquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist yttrade:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 176 käft. (Nr 209.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Katalog över

naturvetenskaplig

litteratur

m. m.

Under punkt 41 av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på proposition angående anslag till utgivande av en internationell

katalog över naturvetenskaplig litteratur samt upprätthållande av

en för katalogarbetet anordnad regionalbyrå för Sverige, beräkna,

för ändamålet på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

26,400 kronor.

Jag ber nu att få återkomma till denna fråga, vilken vid statsverkspropositionens

avlåtande ej var färdigberedd, och skall då först

lämna några upplysningar rörande omförmälda katalog m. m.

Frågan om anslag till katalogen förevar hos riksdagen första

gången år 1901. På begäran av Royal Society i London hade då

genom brittiska ministern i Stockholm gjorts framställning om bidrag

från Sveriges sida för utgivande av en internationell fortlöpande

katalog över naturvetenskaplig litteratur.

Royal Society, som låtit utarbeta och i 11 digra band utgivit en katalog

över innehållet i matematisk-fysiska och naturvetenskapliga tidskrifter och andra

liknande publikationer, omfattande tiden från år 1800 till och med år 1883, hade

kommit till insikt om att detta arbetes fullföljande och utveckling till att motsvara

den nutida vetenskapens fordringar icke kunde åstadkommas uteslutande

med ifrågavarande samfunds egna krafter, utan fordrade samverkan från hela

den vetenskapligt intresserade världen. Sedan Royal Society genom skrift-välling

med vetenskapliga auktoriteter i skilda länder fått visshet om att denna uppfattning

vore mera allmänt rådande, hade samfundet under hänvisning härtill utverkat,

att den brittiska regeringen utfärdat inbjudning till en internationell konferens

för frågans närmare behandling. Denna konferens, bestående av ombud

från de flesta civiliserade länder, hade år 1896 sammanträtt i London, och hade

även Sverige där varit representerat. Därvid hade enhälligt uttalats, att det av

Royal Society planlagda företaget vore synnerligen önskvärt, och beslutits, under

förutsättning av de särskilda ländernas anslutning, att från och med år 1900 —

senare ändrat till år 1901 — genom internationell samverkan skulle utgivas en katalog,

upptagande samtliga från nämnda tid utkomna arbeten inom de matematiska,

fysiska och naturhistoriska vetenskaperna, såsom matematik, astronomi, fysik, kemi,

mineralogi, geologi, matematisk och fysisk geografi, botanik, zoologi, anatomi,

fysiologi, allmän och experimentell patologi, psykofysik och antropologi, vare sig

självständigt utgivna eller ingående i tidskrifter, sällskaps publikationer eller andra

samlingsverk.

Vid en andra konferens, där Sverige även varit representerat, fastställdes

år 1898 de vetenskapsgrenar, som katalogen skulle omfatta. En tredje konferens

i ämnet hölls sedermera år 1900. Därvid tillkännagåvo några stater definitivt sig

villiga att deltaga i företaget och andra meddelade, att deras anslutning vore

sannolik, varför konferensen förklarade sig anse företagets finansiella sida så betryggad,

att man kunde skrida till närmare åtgärder för katalogens utgivning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung1. Maj:ts proposition Nr 209.

Vid sistnämnda konferens — i inbjudningen hade ifrågasatts,

att de utsedda ombuden borde vara försedda med fullmakt att deltaga

i ekonomiskt bindande beslut — hade Sverige icke låtit sig

representeras. På uppdrag av konferensen tillkom emellertid Royal

Societys ovannämnda framställning, som gick ut på att svenska regeringen

måtte ansluta sig till företaget genom upprättandet av en

s. k. regionalbyrå och subskription för en tid av 5 år på ett antal

fullständiga exemplar av den blivande katalogen.

Vetenskapsakademien, som hördes över den gjorda framställningen,

anslöt sig till ett av två bland dess ledamöter såsom utsedda

kommitterade avgivet utlåtande, ur vars innehåll jag torde böra här

anföra följande:

Vid avgörande av frågan, huruvida Sverige borde antaga ifrågavarande inbjudning,

borde först framhållas att, såsom akademien vid flera tillfällen yttrat,

nyttan av ett katalogarbete av ifrågavarande beskaffenhet vore otvivelaktig. Litteraturen

på det naturvetenskapliga området hade vuxit till en omfattning, som

redan länge gjort sammanfattande översikter över dess särskilda grenar till oumbärliga

hjälpredor för forskaren. Såsom sådana hjälpredor tjänade i främsta

rummet de årsberättelser, vilka årligen utgåves, företrädesvis i Tyskland, för de

flesta vetenskapsgrenar. I samma mån som den vetenskapliga produktionen ökades,

hade det emellertid visat sig, att svårigheterna bleve allt större för dessa årsberättelser

att följa med sin tid. Endast få av dem förmådde att, oaktat en utsträckt

arbetsfördelning, redogöra för det närmast föregående årets vetenskapliga

verksamhet; de flesta utkom me först flera år efter det, för vars produktion de

redogjorde, och gåve således icke den vetenskaplige forskaren tillfälle att följa

sin vetenskaps framsteg intill den senaste tiden. Härtill bidroge icke minst svårigheten

att insamla materialet till dessa årsberättelser, vilket vore spritt i det

ständigt växande antalet av vetenskapliga tidskrifter, som utkomme på alla språk

och i alla jordens länder. Uppenbart vore, att en snabbt utkommande och så vitt

möjligt fullständig katalog över den vetenskapliga litteraturen skulle utgöra icke

blott en synnerligen välbehövlig och arbetsbesparande grundval för de refererande

årsberättelserna, utan även oberoende av dessa tjäna som en snart sagt.oumbärlig

vägledning för forskaren. Och att fordringarna på fullständighet och snabbhet

i utgivningen för ett sådant arbete icke kunde vinnas utan internationellt samarbete,

vore obestridligt. , ,

Om redan denna synpunkt betingade, att vårt land icke borde undandraga

sig att samverka med övriga nationer för målets vinnande, så komme därtill en

omständighet av icke mindre betydelse, nämligen företagets internationella karaktär.

Ett folk, som ville upprätthålla sitt anseende bland övriga civihserade nationer,

kunde icke underlåta att taga del i dylika internationella angelägenheter,

även om den direkta vinsten icke vore omedelbar och påtaglig. Kungl. Maj:t

och riksdagen hade också på mångfaldigt sätt visat sig godkänna den tankegång,

som läge till grund för detta påstående.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is proposition Nr 209.

. Yad angmge den viktiga frågan om sakens ekonomiska sida, hade akademien

i utlåtande av den 12 april 1899 framlagt en ungefärlig beräkning av de

Dlivandé kostnaderna, vilka vore av två slag, nämligen dels för den s. k. regionalbyrå,

som enligt företagets plan skulle upprättas i Sverige och som skulle hava

1 v. aY insamla och katalogisera den ifrågavarande svenska litteraturen

och dels för den centrala byrån i London, som skulle sammanarbeta de från olika

länder inkommande uppgifterna samt utgiva och trycka själva katalogen.

1 utlåtandet uppgavs att den beräknade kostnaden för centralbyråns arbete

skulle utgöra 5,200 engelska pund sterling om året och att för betäckande av

denna utgift subskription på 300 fullständiga exemplar, vart exemplar beräknat

till 17 pund, vore erforderlig. Vidare meddelades, att ett antal länder hade förklarat

sig beredda att subskribera på inalles 163 exemplar; vissa andra länder

kunde förväntas övertaga tillhopa 55 exemplar.

• i , ^ utlåtandet framlades slutligen vissa förslag i avseende å Sveriges deltagande

i katalogarbetet.

Jämlikt föredragande departementschefens hemställan framlade

Kungl. Maj:t för riksdagen ett förslag i ämnet, på grund varav riksdagen
dels

för inlösen under fem ar av fullständiga exemplar och enstaka

delar av en internationell fortlöpande katalog över naturvetenskaplig

litteratur beviljade ett belopp av 10,000 kronor och därav

pa extra stat för ar 1902 anvisade 2,000 kronor;

dels ock på extra stat för år 1902 anvisade för upprätthållande

under åren 1901 och 1902 av en för ifrågavarande katalogarbete

avsedd regionalbyrå för Sverige ett belopp av 2,000 kronor.

Den 7 juni 1901 förklarade Kungl. Maj:t härefter, att omförmälda

företag att genom internationell samverkan utgiva en fortlöpande

internationell katalog över naturvetenskaplig litteratur skulle

av Sverige för en tid av fem år från och med år 1901 på det sätt

understödjas, att för samma tid skulle av statsmedel inlösas fem

fullständiga exemplar av katalogen jämte ett antal exemplar av

enstaka delar av densamma och att en regionalbyrå för utförande

av Sveriges andel i nämnda katalogarbete skulle genom vetenskapsakademiens

försorg anordnas på sätt akademien funne lämpligt.

Tillika meddelade Kungl. Maj:t nödiga föreskrifter i avseende å de

av riksdagen anvisade penningmedlens utbetalande.

Till inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av ifrågavarande

katalog har riksdagen sedermera på extra stat för vart och

ett av åren 1903—1916 anvisat anslag av 2,000 kronor. För år 1917

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition Nr 209.

äskade Kungl. Maj:t ej anslag för berörda ändamål; anledningen

därtill var den, att katalogen för tillfället uppkört att utkomma.

Sedan vetenskapsakademien emellertid i skrivelse den 13 september

1916 anmält, att enligt ingånget meddelande katalogen fortfarande

komme att utgivas, beviljade 1917 års riksdag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag för år 1918 på extra stat ett reservationsanslag

av 2,000 kronor att för ovannämnda ändamål användas. Enahanda

anslag anvisades jämväl för vartdera av åren 1919 och 1920.

För år 1921 har ej någdt anslag anvisats. Vetenskapsakademien

hade först anhållit om beredande av medel för ändamålet, men återkallade

sedermera sin framställning, sedan från Royal Society ingått

meddelande, att utgivandet av katalogen i samma form som dittills

av ekonomiska skäl ej kunde fortsättas. I utsikt ställdes däremot

utgivandet vart femte år av en förteckning över utkomna vetenskapliga

arbeten, utan annat bidrag från övriga länder än en uppgift

på titlarna å under fem-årsperioden utkomna avhandlingar.

Det beklagliga upphörandet av den värdefulla katalogen, vilket

sålunda hotat, synes emellertid kunna bliva avvärjt.

I juni månad 1920 ingick nämligen till vetenskapsakademien

en skrivelse från Royal Society, i vilken skrivelse framhölls möjligheten

av att fortsätta utgivandet av ifrågavarande katalog, under

förutsättning att de olika ländernas bidrag väsentligen ökades. Det

framgick av skrivelsen, att Sverige för erhållande såsom hittills av

5 exemplar av katalogen skulle lämna ett årligt bidrag av 270 pund

— efter en kurs av 18 kronor = 4,860 kronor — i stället för hittillsvarande

2,000 kronor. Royal Society inbjöd samtidigt vetenskapsakademien

att genom ombud deltaga i en konferens, som komme

att hållas i London den 28 september 1920 för att överlägga om

möjligheten att fortsätta katalogens utgivande.

Med anmälan härom anförde akademien i en till Kungl. Maj:t

den 27 augusti 1920 avlåten skrivelse:

Enär akademien anser det högeligen önskligt att denna katalog, som har så stor

betydelse för den vetenskapliga forskningen, kommer att fortsättas i ungefär samma

form som hittills, anser hon att Sverige bör bliva representerat vid kongressen och

att ombudet erhåller i uppdrag att uttala sig för fortsättandet samt att, under

förutsättning av riksdagens bifall, utlova Sveriges deltagande i kostnaderna, med

270 pund om året, dock under uttrycklig förutsättning, att katalogen hädanefter liksom

före världskriget kommer att omfatta alla länders naturvetenskapliga litteratur.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj: is proposition Nr 209.

Enär ett eventuellt anslag till katalogen och anslaget till den svenska regionalbyrån

kommer att bliva beroende av det beslut konferensen kan komma att

fatta, tillåter sig akademien anhålla att senare, då konferensens beslut blivit känt,

få inkomma med framställning angående dessa anslag.

I anledning av akademiens framställning förordnade Kungl. Maj:t

den 10 september 1920 Sveriges minister i London eller hans ställföreträdare

att såsom ombud för Sverige deltaga i omförmälda konferens

och föreskrev tillika, att ombudet skulle vid konferensen dels

uttala sig för fortsättandet av ifrågavarande katalog i ungefär samma

form som hittills, dels, under villkor av riksdagens bifall, utlova

Sveriges deltagande i kostnaderna därför med 270 pund om året,

dels ock framhålla önskvärdheten av att katalogen hädanefter liksom

före världskriget komme att omfatta alla länders naturvetenskapliga

litteratur. Ombudet skulle till ecklesiastikdepartementet ingiva redogörelse

över förhandlingarna vid konferensen.

På grund härav har chargé d’affaires friherre J. M. Alströmer,

vilken såsom Sveriges ombud övervarit konferensen, avlämnat en

redogörelse över dessa förhandlingar. I redogörelsen lämnas till en

början upplysning rörande deltagandet i konferensen, vilkens förhandlingar

leddes av Royal Societys president Sir Joseph Thomson.

Vid konferensen närvoro åtskilliga medlemmar av Royal Society

samt representanter för the British departement of Scientific and Industrial

Research. I övrigt voro följande länder representerade vid

konferensen, nämligen, förutom Sverige, Danmark, Frankrike, Förenta

staterna, Holland, Japan, Norge, Schweiz, Indien, Queensland, Victoria,

Västaustralien, Nya Zeeland och Sydafrika. Ur redogörelsen

torde jag få återgiva följande:

På förslag av ordföranden antogs enhälligt en dagordning, varigenom det

tillkom konferensen att

I. taga i övervägande, huruvida några och i så fall vilka av följande förändringar

i den nuvarande katalogen vore önskvärda, nämligen

a) en katalog endast angivande författarnamn,

b) ett överlämnande av detta namnregister till andra institutioner eller enskilda,

vilka skulle vara ansvariga för en mera detaljerad katalog,

c) en katalog utan underavdelningar för olika grenar av vetenskap, eller

d) en katalog, utkommande endast vart femte år;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

II. överlägga huruvida andra förändringar i den nuvarande katalogen vore

önskvärda;

III. överlägga om storleken av kostnaderna för åstadkommande av en katalog

av den beskaffenhet, som sålunda av konferensen tillstyrkts;

IV. taga under övervägande, huru medel till dessa kostnader skulle kunna

anskaffas, särskilt beträffande erforderligt rörelsekapital, betalning i förskott av

de särskilda staternas bidrag m. m.

Såsom ledning för diskussionen tillställdes ombuden en redogörelse över

den nuvarande finansiella ställningen och de svårigheter utgivarna av katalogen

haft att kämpa med.

Rörande första punkten av dagordningen uppstod en synnerligen livlig debatt,

under vilken så gott som samtliga ombuden uppträdde och vilken pågick hela

första dagen. Därunder framställdes från amerikanskt håll en mycket skarp

kritik över den nuvarande katalogen och det oerhört dyrbara sätt, på vilket densamma

uppgjordes, i det knappast något samarbete ägde rum mellan katalogens

förläggare och andra institutioner, som arbetade för samma ändamål. Denna

kritik understöddes ävenledes kraftigt av några engelska vetenskapsmän, som ansågo

att den internationella katalogen såsom institution var död, och att det därför

vore bättre söka få något nytt, som vore lämpat efter tidens krav. Försvaret för

katalogen i dess nuvarande form och för organisationen i och för åstadkommande

av densamma sköttes huvudsakligen av prof. Armstrong.

I enlighet med de mig givna instruktioner uttalade jag mig för fortsättandet

av katalogen i ungefär samma form som hittills, vilken vetenskapsakademien

hade funnit vara av stort värde för vetenskaplig forskning, och utlovade jag att,

under villkor av riksdagens bifall, Sverige skulle deltaga i kostnaderna för en

dylik katalog med pund 270 om året.

Jag framhöll vidare att vetenskapsakademien ansåg självklart, att katalogen

hädanefter, liksom före världskriget, skulle komma att vara eu verklig internationell

katalog och sålunda omfatta naturvetenskaplig litteratur från alla länder.

För katalogens fortsatta utgivande i dess nuvarande form talade även ombuden

för Japan, Danmark, Schweiz och Holland och betonade de tre sistnämnda även

kraftigt nödvändigheten av att katalogen komme att omfatta alla länders naturvetenskapliga

litteratur. Även flera engelska vetenskapsmän uttalade sig för

nödvändigheten av internationellt samarbete härutinnan.

Slutligen antogs av konferensen följande resolution:

»Konferensen uttalar sig för att katalogen tillsvidare för år 1915 bör utkomma

i dess nuvarande form samt om möjligt även för åren 1916—1920 i ett

gemensamt häfte, förutsatt att erforderligt finansiellt understöd kan erhållas. Vid

första lägliga tillfälle bör hela frågan rörande det framtida organiserandet av

sagda katalog tagas under förnyad prövning.

Därvid bör särskilt tagas i beaktande möjligheten av en förändring av den internationella

katalogen till ett gemensamt namn- och sakregister, utgivet med mellantid

av tre, fem eller tio år, allt efter behovet inom de olika vetenskapsgrenarna, varvid

materialet så långt som det vore praktiskt möjligt borde erhållas genom samarbete

med förut befintliga tidskrifter och andra vetenskapliga registreringsbyråer».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.)

Beträffande övriga frågor på dagordningen beslöt konferensen, då de flesta av

ombuden ej hade bemyndigande från sina respektive regeringar att utlova något

visst bestämt bidrag, att endast uttala sig för önskvärdheten av att ett rörelsekapital

anskaffades, förutom årliga bidrag av de särskilda staterna. Börande desssa bidrags

storlek framställdes ett förslag gående ut på att desamma skulle beräknas, icke

såsom hittills efter antalet subskriberade katalogexemplar, utan efter folkmängden

i de olika länderna i samma proportion, som dessa länder deltogo i kostnaderna

för »The International Research Council».

För att närmare utreda dessa och övriga vid konferensen diskuterade frågor

tillsattes slutligen en kommitté bestående av amerikanske delegeraden dr Robert

Yerkes, Royal Society’s sekreterarare Mr. Jeans, schweiziske delegeraden dr H.

A. Bather.

Denna kommitté, som omedelbart efter konferensens slut sammanträdde,

skulle snarast avgiva sitt förslag till framtida utgivandet av katalogen och det

ekonomiska betryggandet av densamma till The Council of the Royal Society,

som sedermera skulle direkt sätta sig i förbindelse med respektive vetenskapliga

institutioner i de skilda länderna.

\ etenskapsakademien torde därför inom kort få emotse närmare förslag i

frågan från The Royal Society.

Sistberörda förslag inkom till vetenskapsakademien den 17 november

1920 i form av en cirkulärskrivelse från Royal society.

Akademien avlät sedermera den 1 december 1920 skrivelse till

Kung!. Maj:t, i vilken skrivelse akademien bland annat anmärker,

att, jämlikt förslaget, bidragen till kostnaden för katalogens utgivande

skulle beräknas efter varje lands folkmängd samt bestå dels

av ett bidrag för en gång till en grundfond för katalogen å 34,000

pund, dels ock av årliga bidrag. Härefter yttrar akademien:

För Sverige, vars folkmängd ligger mellan 5 och 10 millioner, skulle bidraget

till grundfonden uppgå till 850 pund (= ungefär 15,300 kronor) samt det

årliga bidraget till 476 pund (= 8,568 kronor.) I ersättning härför skulle Sverige

erhålla 10 friexemplar av varje årgång av katalogen i stället för de fem

hela exemplar jämte enstaka delar, som hittills inlösts mot en årlig avgift av

omkring 2,000 kronor.

Ehuru akademien under nuvarande förhållande endast med tvekan ansett

sig böra hemställa om ett så stort anslag för ifrågavarande ändamål, har hon

dock med hänsyn till katalogens stora betydelse för det internationella naturvetenskapliga

samarbetet ej ansett, att vårt land borde undandraga sig denna

utgift, därest densamma kommer att beviljas av övriga kulturländer. Hon gör

detta dock endast under det uttryckliga villkor, att katalogen liksom före världskriget

blir verkligt internationell d. v. s. kommer att omfatta den naturvetenskapliga

litteraturen i alla länder. Innehållet i mom. 4 av Royal Societys cirkulärskrivelse

synes visserligen ej ingiva förhoppning om, att detta skulle bliva

fallet, men om ock en del av de länder, som varit i krig med England, tills
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

vidare ej skulle kunna lämna ekonomiskt bidrag till katalogen, torde det ej möta

svårigheter att även från dem — med undantag av Ryssland, där dock så vitt

man vet, för närvarande inga vetenskapliga arbeten utkomma erhålla de uppgifter,

som behövas för katalogen. Dessa länder skulle då komma i samma ställning,

’ som de 29 till konferensen inbjudna länder, från vilka Royal Society ej

synes vänta sig kunna erhålla något ekonomiskt understöd för katalogens ut
givmn^uUe

katalogen bliva ofullständig och endast upptaga en del av världslitteraturen,

har den förlorat största delen av sin betydelse och förtjänar ingalunda

den ekonomiska uppoffring, som det ifrågasatta bidraget skulle innebära. Av

Royal Societys skrivelse framgår vidare, att frågan nu närmast rör katalogen för

åren 1915—1920 och att varje deltagare skulle binda sig för dessa år. De sammanlagda

årsbidragen för dessa år skulle således uppgå till ett belopp av 2,806

pund eller efter en kurs av 18 kronor 51,408 kronor. Till täckande av denna

summa finnes av de för samma år redan beviljade anslagen å 2,000 kronor reserverat

ett belopp å 7,714 kronor 16 öre, som endast till mindre del torde behövas

för inlösen av ännu ej utkomna delar av katalogen för år 1914. Tdl en början

torde därför för år 1922 ej behöva beviljas större belopp än som behöves för

bidrag till grundfonden samt för en årgång av katalogen.

Under åberopande härav hemställde akademien, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på extra stat för år 1922 bevilja dels ett anslag för en

gång av 850 engelska pund, dels ett årsbidrag av 476 engelska pund

att utbetalas till Royal Society, under förutsättning att genom dess

försorg kommer att utgivas en internationell katalog över naturvetenskaplig

litteratur, som i samma utsträckning som före världskriget

upptager all dylik litteratur, som förekommer i världsmarknaden;

samt o

att medgiva, att nyssnämnda belopp, därest så bennnes nödigt,

må förskottsvis få utbetalas redan under år 1921 och att därvid

även må tagas i anspråk de besparingar a föregående ^anslag för

inköp av den internationella katalogen, som tilläventyrs återstå, sedan

1914 års årgång av densamma blivit tillfullo betald.

Såsom nämnts i akademiens skrivelse finnes av de för de senare

åren anvisade anslagen besparat ett belopp av tillhopa 7,714

kronor 16 öre. Enligt vad jag inhämtat kan det beräknas, att av

detta belopp omkring 250 kronor komme att erfordras till inlösen

av katalogens avdelning för »physiology» år 1914, vilken ännu ej utkommit

och således ej blivit betald.

Vid sin tillstyrkan av anslags beviljande till katalogens utgivande

har vetenskapsakademien fäst det uttryckliga villkor, att kaBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 176 käft. (Nr 209.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

talogen liksom före världskriget bleve verkligt internationell d. v. s.

komme att omfatta den naturvetenskapliga litteraturen i alla länder.

Då tillgängliga handlingar i ärendet icke syntes fullt oförtydbart

giva vid handen huru därmed komme att förhålla sig, har jag genom

utrikesdepartementets bemedling sökt förskaffa mig tillförlitlig

upplysning härutinnan. Till svar därå överlämnades till ecklesiastikdepartementet

ett meddelande från svenska beskickningen i London,

vari åberopades en bilagd skrivelse från Royal Societys sekreterare.

I denna skrivelse meddelades under hand, att det vore Royal Societys

bestämda avsikt, att katalogen för framtiden skulle innehålla

vetenskaplig litteratur från alla länder, under förutsättning att detta

läte sig gorå. Sekreteraren erinrar därvid om att vissa tvivelsmål

om möjligheten att erhålla tyska och österrikiska bidrag yppat sig

vid konferensen i september. För egen del tror han ej på någon

svårighet i detta avseende. Han försäkrar sig ej hava från någon

medlem av Royal Society hört antagas annat än att katalogen

skulle bliva i vidsträcktaste mening internationell.

Den av sekreteraren utlovade officiella bekräftelsen på detta

underhandsmeddelande innehålles i en av honom till friherre Alströmer

avlaten, i svensk översättning så lydande skrivelse:

London den 21 jan. 1921.

I överensstämmelse med mitt brev till Eder av den 13 jan. framlade jag

igår inför Royal Society’s ordförande och råd den fråga, som avhandlades i Edert

brev den 11 januari.

De uppdraga åt mig att försäkra Eder, fullt och utan reservation, att det

är Royal Societys avsikt, att katalogen för framtiden skall omfatta, till samma

utsträckning som före kriget, världens hela vetenskapliga litteratur.

De enda mått och steg, som hittills hava tagits i sådant syfte, hava varit

försök att försäkra sig om de nödiga medlen. Innan det är känt, huruvida

dessa kunna anskaffas, har Royal Society ej vidtagit och kan ej vidtaga detaljerade

åtgärder för att garantera, att något som helst lands litteratur blir katalogiserad

i den nya katalogen.

Högaktningsfullt

J. H. Jeans.

Sekreterare i R. S.

Det lider intet tvivel att det skulle innebära en stor förlust för

forskningen på naturvetenskapernas olika områden, om den ifrågavarande

internationella katalogen av ekonomiska skäl skulle komma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

att upphöra. Roy al Society, som hittills burit även det finansiella

ansvaret för katalogens utgivande, har förklarat sig ej längre kunna

fortfara därmed; samfundet synes redan hava åsamkat sig en jämförelsevis

betydande skuld för upprätthållandet av företaget. Det

är därför tydligt,, att ett ingripande maste ske, därest katalogen

fortfarande skall kunna utgivas. Det har då ansetts, att de särskilda

stater, vilkas vetenskapliga värld dragit nyttan av katalogen och

komme att lida skada av dess upphörande, skulle pa ett kraftigare

sätt än hittills lämna bidrag till kostnaderna för katalogarbetet.

Med insikt om vad katalogen betytt för det vetenskapliga arbetet

överallt måste man principiellt finna anspraken härpå grundade,

även om man, fika med vetenskapsakademien, maste beteckna de

belopp, som nu skulle krävas av Sverige, såsom rätt avsevärda.

De bidrag, som sålunda enligt angivna grunder erfordrades för

Sveriges del, skulle utgöra dels tillskott till en grundfond med ett

belopp av 850 pund, dels årliga bidrag av 476 pund.

Grundfondens ändamål synes skola vara att lämna Royal Society

medel i händerna till att förskottsvis bestrida nödiga utgifter för

katalogens utarbetande, tryckande m. m. i avbidan på att dessa utgifter

kunna ersättas medelst inflytande årsavgifter. I händelse av

katalogens upphörande torde tillskottet till grundfonden kunna återfås.

I svenskt mynt har tillskottet från Sverige, efter en kurs av 18 kronor

för ett engelskt pund, beräknats till omkring 15,300 kronor.

Det årliga bidraget från Sverige har som sagt beräknats till

476 pund, efter nyssnämnda kurs motsvarande 8,568 kronor. Vetenskapsakademien

har erinrat, att frågan närmast rör katalogen föi

de sex åren 1915—1920, för vilken tid varje deltagare skulle binda

sig. Sammanlagt skulle då i svenskt mynt för dessa ar komma att

erfordras, förutom tillskottet till grundfonden, 51,408 kronor.

Hela detta belopp behöver emellertid ej äskas hos riksdagen. Enligt

vad av akademien meddelade upplysningar giva vid handen,

finnes av de för åren 1915—1920 (bortsett från år 1917) anvisade

anslagen, vilka varit av reservationsanslags natur, besparat ett för

inlösen av katalogen för sagda sex ar utan vidare tillgängligt belopp

av omkring 7,450 kronor. Med avdrag härför kräves alltså

tillsvidare för ändamålet ett belopp av omkring 43,950 kronor. Dära\

skulle, enligt akademiens hemställan, för år 1922 behöva anvisas

beloppet av ett årsanslag, beräknat till 8,568 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts proposition Nr 209.

Innan jag framställer förslag om Sveriges deltagande i katalogarbetet

på sätt nu avsetts, måste jag återkomma till en sak, som

synes vara av största betydelse i avseende å värdet av katalogen.

Jag menar frågan huruvida katalogen kommer att omfatta den naturvetenskapliga

litteraturen i alla länder, särskilt då litteraturen

från Centraleuropa. Otvivelaktigt har vederbörandes goda vilja i

detta stycke tillfredsställande betygats. Handlingarna vid septemberkonferensen

synas emellertid giva vid handen, att utarbetandet

av nödiga uppgifter rörande litteraturen från nyssberörda område ej

komme att anförtros dithörande korporationer eller sakkunniga.

Man måste då fråga sig åt vem detta skall anförtros och om det

vid omförmälda förhållande kan med säkerhet väntas bliva utfört

på ett fullt betryggande sätt. Det är tydligt, att katalogens värde

i hög grad nedsättes om en naturvetenskaplig produktion av den betydenhet,

som den ifrågavarande hittills ägt, framdeles ej komme

att på ett tillfredsställande sätt ingå i katalogen. Vetenskapsakademien

har visserligen nttalat, att det ej borde möta svårigheter

att från ifrågavarande länder erhålla behövliga uppgifter för katalogen,

men jag kan ej frånse att på denna punkt ännu råder en

viss oklarhet.

Med hänsyn härtill och då tydligtvis, såsom även Royal Societys

sekreterares skrivelse den 21 januari 1921 ger vid handen, katalogens

tilltänkta fortsättande beror på huruvida nödiga medel från

olika håll kunna anskaffas, torde det för närvarande vara svårt att

slutgiltigt bestämma sin ställning till den viktiga frågan. Emellertid

synes man böra försäkra sig om att medel kunna vara att tillgå,

därest det visar sig, att frågan om katalogens fortsättande utvecklar

sig på ett tillfredsställande sätt. Jag föreställer mig, att Kungl.

Maj:t bör hos riksdagen göra framställning om beviljande av nödiga

medel till bestridande av Sveriges andel i grundfonden samt bekostande

av på Sverige belöpande årsbidrag för åren 1915—1920. Riksdagens

eventuella beslut torde böra genom utrikesdepartementets

bemedling bringas till Royal Societys kännedom, med anhållan tilllika

om upplysning beträffande utfästa bidrag från andra länder

till katalogens fortsättande samt om de utvägar man ämnar anlita

för erhållande av nödiga uppgifter för Centraleuropas vidkommande.

Det torde sedermera efter omständigheterna få bero

på Kungl. Maj:t att besluta om Sveriges deltagande i katalogens

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds proposition Nr 209.

fortsättande. Om, mot vad jag vill hoppas, förhållandena icke ställa

sig gynnsamma, lärer vederbörlig anmälan härom böra ske till

riksdagen.

I sammanhang med frågan om anslag till den internationella

katalogen har jag att anmäla behovet av anslag till den s. k. regionalbyrån.

Anslaget till denna byrå anvisades såsom nämnt första gången

vid 1901 års riksdag med 2,000 kronor för åren 1901 och 1902. För

vart och ett av åren 1903—1921 har riksdagen för byrån anvisat

extra anslag till belopp av 1,600 kronor.

När vetenskapsakademien under år 1919 tillkännagav, att anslag

till katalogen ej krävdes för år 1921, äskade akademien likväl

anslag till regionalbyrån för det året. Detta ansågs fortfarande

behövligt.

I sin förutnämnda skrivelse den 1 december 1920 upprepar vetenskapsakademien,

att regionalbyråns arbete under alla förhållanden

bör fortgå. Akademien syftar därvid dels på behovet av att

kunna lämna nödiga uppgifter till de utländska fackkataloger, som

kunna komma att utgivas, dels på det eventuella utgivandet av en

katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.

I avseende å anslagsbeloppet anmärker akademien, att det hittillsvarande

anslaget å 1,600 kronor för år förut varit tillräckligt

och stundom till någon mindre del kunnat besparas statsverket. På

grund av ökad arbets- och materialkostnad hade emellertid under

år 1920 anslaget visat sig otillräckligt. Då ingen utsikt funnes att

under närmaste tiden kunna nedbringa dessa kostnader, hemställde

akademien, att för upprätthållande under år 1922 av den för ifrågavarande

katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige måtte

hos riksdagen utverkas ett anslag av 2,500 kronor.

Regionalbyrån synes vara behövlig, även om, mot förväntan,

den förut nämnda av Royal Society utgivna katalogen komme att

upphöra. Jag finner mig således böra understödja akademiens begäran

om anslag för byråns upprätthållande och har intet att erinra

ifråga om det äskade beloppet.

De belopp, som enligt vad jag nu utvecklat skulle behöva äskas

å extra stat för år 1922, utgöra tillhopa 26,368 kronor, alltså nå
-

Regional
byrån.

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj: ts proposition Nr 209.

got mindre än ovannämnda till beräknande föreslagna belopp av

26,400 kronor.

o

Åberopande vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

ej mindre, såsom bidrag för Sveriges del, till

bestridande av kostnaderna för fortsatt utgivande,

väsentligen i samma form som hittills, av den internationella

katalog över naturvetenskaplig litteratur,

vars publicerande ombesörjts av Royal

Society i London, dels anvisa på extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 15,300 kronor,

att efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgöra tillskott

till en av Eoyal Society bildad grundfond

för katalogen, dels ock bevilja ett anslag av

43,950 kronor, att utgå såsom bidrag till katalogens-

utgivande för åren 1915—1920, och därav

på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 8,568 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

beprövande utgå,

än även för upprätthållande av en för katalogarbetet

anordnad regionalbyrå för Sverige

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, gilla och

skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

910648

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående anslag till en katalog över naturvetenskaplig litteratur m. rn. a1 i texten