Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst av honom till statsverket inbetalt belopp

1921-03-18 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:217, Angående ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst av honom till statsverket inbetalt belopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Proposition Nr 217.

1

Nr 217.

Kungl. Ma.j:ts proposition till riksdagen angående ersättning till

tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst

av honom till statsverket inbetalt belopp; given Stockholms

slott den 18 mars 1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson erhåller ersättning

för vad han på grund av Kungl. Maj:ts utslag den 17 juni 1920 till

statsverket inbetalt, eller 1,421 kronor 27 öre,

att, vid bifall härtill, ifrågavarande belopp må utgå från sjunde huvudtitelns

anslag till restitutioner.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 184 käft. (Nr 217.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 217.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Itegenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve WRANGEL,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist’

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen statsrådet Ekeberg anhöll att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning en av tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson gjord

ansökan om ersättning för visst av honom till statsverket inbetalt belopp.

Härvid anförde föredraganden.

Genom kungl. kungörelse den 23 juli 1908 utfärdades nytt reglemente

för uppbördsverket i Stockholm. Enligt föreskrifter i reglementet

erhåller den skattskyldig^ vid betalning av utskylder såsom kvitto ett av

överståthållarämbetet på förhand kontrollstämplat betalningsbevis å utskyldsbeloppet.

Betalningsbevisen för utskylder, som icke erlagts å vidkommande

uppbördsstämma, överlämnas jämte förteckningar över restantierna, mot å

restlängden tecknat kvitto, till tredje stadsfogden för indrivning. Vid

denna har tredje stadsfogden biträde av uppbördsman. — Enligt § 1 i

den av överstathallarämbetet utfärdade instruktionen för uppbördsman och

extra uppbördsman utses av överståthållarämbetet på förslag av tredje

stadsfogdeu en uppbördsman för var och en av stadens rotar. Till biträde

åt uppbördsmännen anställas på enahanda sätt extra uppbördsman till erforderligt

antal. Jämlikt § 4 i instruktionen står uppbördsman under förmanskap

av tredje stadsfogden. Det åligger uppbördsman att verkställa

de tjänsteförrättningar, som av tredje stadsfogden påkallas, därvid uppbördsmannen

har att ställa sig till noggrann efterrättelse alla de före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is Proposition Kr 217.

skrifter, som av stadsfogden meddelas eller finnas givna i utsökningslagen

jämte därtill hörande författningar. Vid indrivningen tillgår sä, att stadsfogden,

sedan han utkvitterat bctalningsbevisen å restantierna, omedelbart

för indrivning överlämnar bevisen till uppbördsmannen i vidkommande

rote. Uppbördsmannen skall sedan för varje vecka till stadsfogden överlämna

redovisning för influtna medel. Enligt § 2 i instruktionen är uppbördsman

skyldig att, innan lian inträder i tjänstgöring, för de uppbördsmedel,

han får om bänder, ställa av överståtbållarämbetet godkänd

borgen.

Sedan tredje stadsfogden Viktor Karlson för indrivning mottagit 3,027

av överståthällarämbetet utfärdade, stämplade betalningsbevis å resterande

kronoutskylder för år 1912 samt 754 dylika bevis å resterande kronooch

kommunalutskylder för åren 1907, 1909, 1910 och 1911, utkvitterade

i sin ordning för enahanda ändamål C. -T. J. Hedén, vilken av överståthållarämbetet

förordnats till uppbördsman, den 21 och 31 december 1912

hos Karlson nämnda bevis, uppgående till ett sammanlagt antal av 3,781.

Den 1 april 1913 avvek Hedén.

Vid en av uppbördsinspektören i Stockholm den 3 i samma månad

verkställd inventering befanns, att av omförmälda 3,781 betalningsbevis

allenast 1,120 blivit av Hedén behörigen redovisade samt att av de 2,661

bevis, för vilka redovisning icke avgivits, 2,397 återfunnits i Hedéns bostad,

varemot 264 bevis, representerande ett sammanlagt belopp av 10,796

kr. 74 öre, saknades.

I skrivelse till kammarrätten den 20 februari 1914 anmälde överståthållarämbetet,

att Hedén avvikit och efterlämnat uppbördsbrist till belopp

av 10,796 kr. 74 öre, därav 1,406 kr. 35 öre utgjorde kronomedel

och 30 öre sjukvårdsavgift. Tillika meddelade överståtbållarämbetet, dels

att vid inventering, som överståthållarämbetet låtit verkställa hos Karlson,

intet förekommit, som givit överståtbållarämbetet anledning till någon åtgärd

mot honom, dels ock att, på framställning av enskild borgenär, Hedén

försatts i konkurs, vilken dock jämlikt 126 § konkurslagen blivit genom

Stockholms rådstuvurätts beslut d. 21 juli 1913 från vidare behandling

avskriven. — Hedén hade ställt uppbördssäkerhet för 3,000 kronor.

Advokatfiskal sämbetet vid kammarrätten, till vars åtgärd handlingarna

överlämnades, yrkade i memorial den 30 januari 1915, att förevarande

balans, såvitt den anginge medel, för vilka redogörelse inginge till kammarrättens

revisionsavdelning, måtte fastställas till 1,406 kr. 65 öre samt

att Karlson i sin egenskap av tredje stadsfogde måtte förpliktas att ersätta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. May.ts Proposition Nr 217.

samma belopp jämte 6 procent ränta därå från redovisningstidens utgång,

den 31 mars 1913, till dess betalning kom me att ske.

Karlson, som förmenade att enligt gällande bestämmelser ansvarsskyldighet

för den ifrågavarande balansen icke kunde åvälvas honom, anförde

vidare följande: Det vore omöjligt för tredje stadsfogden att bära ansvaret

för förskingringar av uppbördsmännen. Dessa hade under 1912 varit 34

och antalet hade under 1913 ökats till 38. Det antal restposter å 1912

års utskylder, som år 1912 för uppbördsverket överlämnades till indrivninggenom

uppbördsmännen, utgjorde 243,230. Det belopp, som indrevs, uppgick

till 2,867,782 kr. 72 öre, varförutom av utskylder för tidigare år

indrevs ett belopp av 291,077 kr. 38 öre. Uppenbart vore, att en tjänsteman,

vars inkomster av tjänsten vore jämförelsevis ringa, icke kunde

svara för en uppbörd till sådana belopp som de angivna och vilken handhades

av så många personer.

Kammarrätten yttrade i utslag den 4 juli 1919: Enär i målet blivit

upplyst, att tredje stadsfogden Karlson för indrivning emottagit av överståthållarämbetet

utfärdade, stämplade betalningsbevis å resterande bevillning,

inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomstskatt, mantalspenningar

och sjukvårdsavgift till sammanlagt belopp av 1,406 kr. 65 öre ävensom

att Karlson i sin ordning för indrivning överlämnat betalningsbevisen till

uppbördsmännen Hedén utan att denne för samma betalningsbevis avlämnat

redovisning, alltså och då, jämlikt §§ 16 och 25 i kungl. kungörelsen

angående nytt reglemente för uppbördsverket i Stockholms stad den 23

juli 1908, Karlson varit ansvarig för nämnda redovisning, vilken skolat

avgivas före utgången av mars månad 1913, funne kammarrätten skäligt

förpliktiga Karlson att till statsverket utgiva 1,406 kr. 65 öre jämte 6

procent ränta därå från och med den 1 april 1913.

Kungl. Maj.t, varest Karlson anförde besvär, yttrade i utslag den 17

juni 1920: Enär Karlson jämlikt 3 § i kungl. förordningen den 12 juli

1878 ang. förändrade föreskrifter om utmätning för krono- och kommunalutskylder,

allmänna avgifter m. m. samt 3 § utsökningslagen enligt sistnämnda

lagrums lydelse i lagen den 10 maj 1901 vore ansvarig för redovisningen

av ifrågakomna, av Hedén indrivna medel, 1,406 kr. 65 öre,

vilken redovisning skolat avgivas före utgången av mars månad 1913,

prövade Kungl. Maj:t rättvist fastställa det slut, vartill kammarrätten i

sitt utslag kommit.

I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökan har nu Karlson — under förmälan

att vid fördelning den 3 juni 1913 av till bristens täckande till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 217. -r>

gängliga medel ett belopp av 431 kr. 36 öre tillfallit statsverket, .samt

att Karlson till statsverket inbetalt återstoden 975 kr. 29 öre jämte ränta

med tillhopa 1,421 kr. 27 öre — anhållit att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärder för att sistnämnda belopp bleve efterskänkt och ur räkenskaperna

avfört samt till Karlson återbetalt.

Karlson har vid sin ansökan fogat intyg från kamreraren i överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden Er. von Friesen att Karlson

å ämbetets giroräkning i riksbanken insatt av Hedén oredovisade skattebelopp

jämte ränta eller sammanlagt 1,421 kr. 27 öre.

Över förevarande ansökan hava överståthållarämbetet, justitiekanslersämbetet

och statskontoret avgivit infordrade utlåtanden.

Överståthållarämbetet tillstyrker framställningen.

Justitiekanslersämbetet yttrade: JUrsambttrt.

Justitiekanslersämbetet kunde visserligen ej finna, att sökanden anfört något

skäl för sin begäran om återbetalning av det belopp, han nödgats erlägga

på grund av den honom lagligen åliggande skyldigheten att svara för redovisning

av medel, som indrivits av den utav honom anlitade uppbördsmannen; justitiekanslersämbetet

saknade emellertid för sin del anledning avstyrka bifall till

ansökningen.

I sitt yttrande anförde statskontoret, bland annat:

Statskontoret ville att börja med erinra, att ett med det föreliggande likartat

ärende tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Sedan kronofogden C. O.

Helmer uppdragit åt en kronolänsman att indriva vissa å restlångd uppförda

kommunalskattebelopp, befanns vid en i anledning av den sistnämndes frånfälle

verkställd inventering, att denne av de indrivna medlen tillgripit och förskingrat

2,745 kronor 88 öre. Genom beslut av Kungl. Maj:t tillerkändes socknen er

sättning för de förskingrade utskylderna, men blev Helmer av vederbörande

häradsrätt förpliktad att ersätta Kungl. Maj:t och Kronan motsvarande belopp

med ränta från stämningsdagen till dess betalning skedde. Efter av Helmer

fullföljd talan blev domen av hovrätten och högsta domstolen fastställd. En av

Helmer gjord anhållan att av nåd bliva befriad från ersättningsskyldighet fann

justitiekanslersämbetet, från vilket utlåtande infordrats, sig icke böra avstyrka,

enär Helmer icke förfarit felaktigt genom att uppdraga indrivningen av ifrågavarande

utskylder åt länsmannen. Statskontoret, som därefter hördes, instämde

i vad justitiekanslersämbetet yttrat. Efter framställning av Kungl. Maj:t till

1920 års riksdag (propositionen nr 195) medgav riksdagen, att Hebner befriades

från den honom jämlikt Kungl. Maj:ts nyss omförmälda dom åliggande betalningsskyldighet

samt att beloppet iinge ur räkenskapen avföras. Genom nådigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

G Kungl. Maj:ts Proposition Nr 217.

brev den 17 december ^1920 hade Kong], Maj:t sedermera förordnat, att beloppet

i fråga skulle avföras a andra huvudtitelns allmänna besparingar.

föreliggande fallet syntes statskontoret jämförbart med det ovan relaterade.

Att stadsfogde icke vore en statens tjänsteman, torde ej böra inverka

på frågans bedömande, då det enligt gällande förordningar ålåge stadsfogde att

indriva resterande kronoutskylder. Högsta domstolens fällande utslag beträffande

sökanden stödde sig jämväl på samma författningsbestämmelser som i fallet Helmer

Då någon försummelse, så vitt känt vore, ej heller kunde läggas sökanden

till last, syntes starka billighetsskäl tala för ett tillmötesgående av sökandens

begäran. Det kunde även nämnas att, enligt vad sökanden i annat sammanhang

uppgivit, Stockholms stadsfullmäktige efterskänkt den del av det förskingrade

beloppet, som utgjorde kommunalutskylder. Statskontoret funne sig därför böra

tillstyrka, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva att sökanden er

hölle ersättning för vad han på grund av Kungl. Maj:ts dom den 17 juni 1920

till statsverket inbetalt, eller 1,421 kronor 27 öre. att utgå från sjunde huvudtitelns

anslag till restitutioner.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser även jag ifrågavarande

framställning böra tillmötesgås. Såsom statskontoret anfört synas

starka billighetsskäl tala härför, då någon försummelse, såvitt känt är, ej

kan läggas Karlson till last.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att tredje stadsfogden i Stockholm \ iktor Karlson erhåller ersättning

för vad han på grund av Kungl. Maj:ts utslag den 17 juni 1920 till stats°- verket inbetalt, eller 1,421 kr. 27 öre,

att, vid bifall härtill, ifrågavarande belopp må utgå från sjunde huvudtitelns

anslag till restitutioner.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Tians Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Vid protokollet:

A. Cervin.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst av honom till a1 i texten
  2. SU 1921:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst av honom till statsverket in s. 3 i texten