Sök i Ratio Lex

Angående anslag för tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält

1921-03-18 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:218, Angående anslag för tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

1

Kr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för tecknande

av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält;

given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, anförde:

I en den 27 april 1920 dagtecknad skrift har styrelsen för aktiebolaget

Spetsbergens svenska kolfält hos Kungl. Magt gjort framställning

om avlåtande av proposition till riksdagen i sylte att för teckning

av aktier i bolaget måtte beviljas ett anslag av 5,000,000 kronor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört huvudsakligen

följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 höft. (Nr 218.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition Nr 218.

^tbllTns ■ Sedan g''euom av svenska forskare utförda geologiska undersöksvenska

9koi- Qiugar förekomsten av brytbara kolflötser på Spetsbergen blivit konstastäUnima7en

t®ra(*’ ^ade år 1910 försvars- och undersökningsarbeten utförts inom

37 apHi 1920. vissa områden, som därvid ockuperats för svensk räkning. Då ett år

1911 bildat aktiebolag'', aktiebolaget Isfjorden—Belsund, å vilket de

ockuperade områdena blivit överlåtna och vilket bolag årligen utfört

försvarsarbeten inom desamma, icke haft tillräckligt kapital för att påbörja

rationell brytning av stenkolen, hade för detta ändamål år 1916

aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält blivit bildat med ett aktiekapital

av 2,500,000 kronor. Aktiebolaget Isfjorden—Belsund överlämnade

därvid till sökandebolaget de för svensk räkning ockuperade områdena

mot erhållande av dels 350,000 kronor i aktier i sistnämnda bolag dels

ock en royalty av 50 öre per utbrutet ton stenkol att utgå sedan 250,000

ton brutits eller i varje fall från och med år 1923.

År 1917 hade aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält påböijat

anläggning för kolbrytning å den plats vid inre delen av Van Mijens

Bay, som numera benämnes Sveagruvan, och hade under 1918 års sommar

utskeppats omkring 4,000 ton kol. Till följd av de alltjämt ökade

material- och arbetspriserna hade det emellertid snart visat sig nödvändigt

att tillföra bolaget nytt kapital. På grund därav hade år 1917

utfärdats inbjudning till teckning av aktier i bolaget till ett belopp av

ytterligare 2,500,000 kronor, vilket belopp bolaget dock endast med

svårighet lyckats få fulltecknat. Under år 1919 hade från Sveagruvan

utskeppats omkring 20,000 ton kol, och under 1920 års sommar beräknades

omkring 50,000 ton kol kunna utskeppas. Av de utskeppade

kolen hade största delen levererats till statens järnvägar med Narvik

som huvudsaklig leveransort. För år 1920 hade''kontrakt tecknats med

järnvägsstyrelsen om leverans av 40,000 ton kol.

Av olika anledningar hade för bolaget uppstått behov av ökade

rörelsemedel, och hade lör tillgodoseende av detta behov styrelsemedlemmar

i bolaget måst ikläda sig borgen för avsevärda belopp. De

kapitalbelopp, som därigenom tillförts bolaget, vore emellertid icke tillräckliga.

Fn av bolagets verkställande direktör upprättad arbetsplan

gåve nämligen vid handen, att för täckande av bolagets behov av rörelsekapital

samt lör utförande av de anläggningar, som vore behövliga för

att möjliggöra en ur olika synpunkter önskvärd ökning av kolbrytningen

till 100,000 ton om året, erfordrades, att i bolaget insattes ett

kapital av ytterligare 5,000,000 kronor. Då utsikt icke förefunnes att

inom landet på . enskild väg få detta behov fyllt, hade fråga uppstått

att i företaget binda utländskt kapital eller att i yttersta fall sälja bolagets

fyndigheter och anläggningar till utlandet. Enär det emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 218.

syntes bolagsstyrelsen vara av synnerlig vikt, att, såsom stenkolsfragan

efter världskrigets slut utvecklat sig, Sverige icke avhande sig ifrågavarande

fyndigheter, samt då givetvis såväl fordelen i or Syende att

erhålla kol från Spetsbergen som utsikterna for ett ekonomiskt tillfredsställande

resultat av driften ökades, därest större kvantiteter kol årligen

brötes, funne sig styrelsen, på sätt ovan anförts, hora hemställa om

statens medverkan för erhållande av den erforderliga kapitalökningen.

Vid bolagets skrift finnas fogade, förutom ovannämnda arbetsplan #£

åtskilliga tryckta handlingar rörande ifrågavarande Myndigheter och förefintliga

bolagefs verksamhet, vilka handlingar emellertid aro för vidlyftiga foi »« r

att här kunna i detalj återgivas. Beträffande kolfältens belägenhet, beräkningen

av de kvantiteter kol, som föreiinnas pa de olika fälten och

kolens beskaffenhet tillåter jag mig likväl ur eu vid bolagets bi-dande

år 1916 utgiven broschyr anföra följande:

»De av aktiebolaget Isfjorden—Belsund inmutade kolfälten pa Spetsbergen

äro till antalet fyra stycken, nämligen Braganzadistriktet, Erdmanstundra, Pyramidberget

och Bunsows land. Samtliga fält ligga vid fjordar pa Spetsbergens västkust

och nästan mitt på densamma. Vid Isfjorden befinna sig Denne fält. längst

ut på fjordens norra sida Erdmans tundra samt längst in i fjorden på båda s d

om Billen Bay, Pyramidberget och Bunsows land. Braganzadistriktet hSoer nao°t

sydligare kring en bukt med samma namn, vilken utgch den innersta delen av en

fjord” som ut mot Ishavet benämnes Belsund, längre in v an Mijens Bay och s u -

hgen de kvantiteter kol, som förefinnas på de olika fälten, liaya

utförts av dr B. Högbom, och komma här hans siffror att anföras. \ ld samt lga

beräkningar medtagas endast de delar av kollagren, som ligga inom 10 kilometeis

avstånd^från^ lättast och tillförlitligast låter sig uppskattas, ar Braganza
distriktet

där den kolförande formationen har en nästan orubbad lagring och lasanhonninWrna

på bergsidorna ej nämnvärt försvåra undersökningsarbetena. För

hela detta distrikt får man en minimisiffra för koltillgången av cirka o40 miljoner

ton. Härav kommer huvudparten eller cirka 305 miljoner ton pa Ldjeyalchs berg

där man räknat med en areal av 100 kvadratkilometer och en medelmakti0het på

kolflötsen av 2.15 meter, uträknad ur samtliga blottade profiler.^ Någon hänsyn har

ej tagits till sannolikheten, att en parallellflöts skulle kunna påvisas. För Tore s

ber^ erhålles siffran 35 miljoner ton för en area av 28 kvadratkilometer och en fjot - mäktiHiet av endast 97 centimeter. Södra delen av distriktet, på sydsidan av \ an Mijens

Bay °som omfattar en areal av drygt 150 kvadratkilometer, har ej alls medtagit* i

beräkningen, då kolförekomsterna här ej varit åtkomliga för undersokm^sarbeten.

Vid Pi/ramidbérget har hitintills genom arbeten påvisats en total kolm,ikti0

het av över 15 meter, uppdelad på flera flötser av upp till 2 meters präktighet.

Av denna totalmäktighet utgöras cirka 7, av göda kol Raknar man en area av

39 kvadratkilometer och endast 7 meter brytvarda kol, sä få vi en till0åne p

ovei 380^''ljoneyrän^^ har yid uppskattningen av koltillgången måst användas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

siffror från Pyramidberget. De kolförande lagren i detta distrikt äro nämligen ei

eIped?tionenbtiUabudrhmkå!iedeS ej,ku7at uadersökas med de medel, som stått

i? • b T, Da kollagren har llgga 1 nivå med och lägre än havsytan

SJtiSKW ell,e.r schaktsänkningar företagas för att åtkomma kolen. Som

7 ra°de, formationen dock visat liten förändring i andra riktningar från Pvramidberget,

torde man här preliminärt kunna tillämpa Pyramidbergets Siffror på kol

maktigheten Fältets area utgör 302 kvadratkilometer, och med eu brytbar kolmaktighet

på 7 meter motsvarar detta en tillgång på cirka 3,000 miljon Jr ton

, , “d Edmans tundra har en kolflöts på 94 centimeter blottats, men som

tillsvidare SaÄf rL^ ^ ^ Så t0rde detta

Spetsbergskolen kunna med hänsyn till sin beskaffenhet uppdelas i tvenne

berget och^Lws1 tod Vld tulmkolen vid Pyramid
Av

dessa äro tertiärkolen bäst kända, då de redan äro införda på marknaden

hushållsord VtV11 ■ anVändnvng VM kraftcentraler, som bunkerkol, bkomotivkol,

hushallskol etc. i norra iNorge ävensom i Kiruna. De äro glänsande svarta med

senfäbUndenvkublSk- fVkl]’ftning och falla latt sönder i småkol och stybb.’ Den

”efSuapei1 ai> d°ck utan större olägenhet, då kolen vid eldning baka ihop

bestå? a? ett fint miöl V? Askkalten ä,r ]äg- sällan över 3 procent, och aska!,

Sw Jr. ?- 1 i] ’ SOm °J !.lar benägenhet att sintra fast vid rosten. Yärme.

.. et a högt och varierar för kol i naturligt tillstånd mellan 6,840 och 7 950

enheter^ KVflen°Cb f°r- ko1’ *orka* y.id 100 grader, mellan 7,560 och 8,290 värmeenheter

Kolen giva ej en for metallurgiskt bruk tillräckligt hållfast koks.

slate c Jal’l dek°lefptQfinn m tV7ne Äh dels ,magra- grä splint coal* (i Amerika

slate coal), dels feta, glansande bnght coal’ (’free coal’). De hitintills på

visade lagren hålla till övervägande del splint coal’. Dessa kol äro gråaktig och

DkelffbrinnaemedVaiånf \ stora paraUellepipediska block och äro av stor hållfasthet.

„ > 7 ,-i f °'' lysande låga ock lämna liksom tertiärkolen en pulverformig

So de i dt? ÄÄ Ej heller dTa k?‘ «" mebaUurgisf kota, 2

W.loit ^ • 1 tlll?tänd genom sm stora hållfasthet och sin låga svavel- och

cent tidmeS?aMOta LZTf'' a Askhaltf utgör från 6.7 procent upptill 15 pro1

, , da f p)> men trots detta är deras värmevärde högt eller 6 550_7 130

100mgerTdeer sSu ” J ^ ¥ °Cb 7’140~7’720 värmeenheter för torkat kol vid

vandel; av Zi Z kan. nämnas> att> vad värmeeffekten beträffar, medel
Ä:

mede,värdet fBr *vid *”•«« «*»

En sammanfattning av de kolkvantiteter, bolagets fyndigheter å

Spetsbergen beraknats innehålla, skulle alltså utvisa följande koltillgångar,

fördelade a de olika områdena:

Braganzadistriktet................................... 340 milj. ton

Pyramidberget ........................................ 380 „ J „

Biinsows land...........

3,000

Summa 3,720 milj. ton.

emellertid6 hittills ^ *-** 8°”

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Vad därefter angår bolagets ekonomiska ställning får jag hänvisa

till nedanstående i styrelsens förvaltningsberättelser för räkenskapsåren

den 1 september 1918—den 31 augusti 1919 samt den 1 september

1919—den 30 juni 1920 intagna vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar

:

Räkenskapsåret 1 september 1918—31 augusti 1919.

Vinst- och förlusträkning.

Kontors- och allmänna omkostnader

69,150

29,691

28,250

47

B alanserad vinst från föregående

00

s

ö

97

70

Vinst på kolförsäljningar ......

113,698

05

Förlust s/s »Belsund»s drift .........

98

Inseglad vinst s/s »Braganza»

23,326

3 G

Balanserad vinst från före- gående år.................. 10,298: 9 7

Vinst under året............ 9,931: 2fi

20,230

28

Summa kronor

147,323 3 8

Summa kronor

147.323''3 s

Balansräkning.

Kolgruvor och fyndigheter på Spets- bergen ....................................

1,980,000

1

Anläggningar vid Sveagruvan ......

1,785,429

04

Inventarier vid Sveagruvan............

308,840

89

Inventarier i Stockholm ...............

6,698

22

Förrådets och handelsbodens lager

vid Sveagruvan......... 944,923: 81

Kassa vid Sveagruvan ... 519: 35

Fordringar hos diverse

personer vid Sveagru- van ........................ 2,734: 09

948,177

25

Kontant i kassan vid Stockholms- kontoret .................................

1,468

6 G

Inköpt men ej uppsänd materiel ...

119,513

97

Kol i lager vid Sveagruvan och på

väg till destinations- ort........................ 1,059,617:34

Förskotterade frakter

för skeppning under

september ............ 258,450: —

1,318,067

34

Diverse fordringar........................

66,902

02

Egna fartyg.................................

1,125,800

43

Summa kronor

7,660,897

82

Aktiekapitalet...... 2,500,000: —

Nyemissionen 1917 2,500,000: — ! 5,000,000—''

Reservfonden ........................i 2,000 —

Diverse skulder.....................i 2,638,667 59

Från vinst- och förlusträkning 20,230,28

Summa kronor; 7,660,897''s äj

Bolagets

vinst- och föriusträkningar

samt balansräkningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Räkenskapsåret 1 september 1919—30 juni 1920.

Vinst- och förlusträkning.

Kontors- och allmänna omkostnader

i Stockholm...........................

Räntor .......................................

Förlust å s/s »Braganzais drift......

Förlust å s/s vBelsund>s drift ......

Avsättning till skatter..................

Balanserad vinst från föregående

år.................. 18,230: 23

Vinst under

räkenskapsåret

......... 12,561: 53

varifrån avgår

ovanstående i

avsättning

till skatter

7>000:___________ 5,561: 53

Summa kronor

Balanserad vinst från föregående

165,530

69

år ....................................

18,230

23

74,814

65

Kolförsäljningar.....................

393,702

96

131,960

37

8,835

72

7,000

23,791

76

411,933

19

Summa kronor

411,933

19

Balansräkning.

Aktiekapital ........................

5,000,000

1

1,980,000

—

Resex-vfond...........................

4,000

2,503,143

80

Skattefond ..........................

7,000

_''

299,166

54

Diverse skulder.....................

4,048,497

21

705,207

55

Från vinst- och föi-lusträkning

23,791

76''

369,886

39

1,065,247

78

-

8,654

83

i

4,230

89

. ■

189,657

19

i

1,958,094

—

9,083,288

97

Summa kronor

9,083,288

97

Kolgruvor och fyndigheter på Spetsbergen

....................................

Anläggningar vid Sveagruvan ......

Inventarier vid Sveagruvan............

Förrådslager, kassa och fordringar

vid Sveagruvan ........................

Inköpt men ej uppsänd materiel ...

Egna fartyg.................................

Inventarier i Stockholm ...............

Kassabehållning i Stockholm.........

Diverse fordringar........................

Kol i lager vid Sveagruvan .........

Summa kronor

I detta sammanhang tillåter jag mig omnämna, att bolaget i en

den 14 december 1920 avgiven uppgift approximativt beräknat sina

svävande skulder sålunda:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

bank- och låneskulder................................ 1,830,000

varuaccepter................ 95,000

diverse obetalda räkningar........................ 50,000

Summa 1,975,000

varvid bolaget emellertid meddelat, att i denna summa

arbetarnes outtagna arbetslikvider.

i

icke inginge

Över bolagets framställning har kommerskollegium avgivit infordrat

utlåtande samt därvid tillika överlämnat dels på föranledande av kollegium

i ärendet avgivna yttranden av fullmäktige i järnkontoret, ingenjörsvetenskapsakademien,

Sveriges industriförbund samt Sveriges redareförening

dels ock viss från bolaget inkommen ytterligare utredning i

ämnet.

Samtliga de av kollegium hörda korporationerna — vilka avgåvo

sina yttranden under våren förlidet år, då situationen på kolmarknaden

som bekant var synnerligen svår med knapp tillgång och höga priser

framhålla angelägenheten av att söka minska landets beroende av den

utländska kolmarknaden och tillstyrka för den skull bifall till bolagets

framställning under samstämmigt uttalande, att ett bibehållande i svensk

ägo av ifrågavarande kolfyndigheter måste betecknas såsom ett viktigt

nationellt intresse.

Kommerskollegii den 21 maj 1920 dagtecknade utlåtande i äiendet

är synnerligen omfattande och vidlyftigt. Jag ämnar därför nu endast

i vissa delar redogöra för detsamma, och tillåter jag mig att för närmare

kännedom om dess innehåll hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kollegium erinrar till en början, att Sveriges totala, förbrukning

av stenkolsbränsle under nedanstående år uppgått till följande kvantiteter,

angivna i 1,000-tal ton:

1913 1914 1915 1916 1917

5,576 5,788 6,028 6,051 4,670

Med avdrag av under året inom Sverige brutna kol

1913 1914 1915 1916 1917

364 367 412 415 443

resterade såsom förbrukad kvantitet importkol

1913 1914 1915 1916 1917

5,212 5,421 5,616 5,636 4,227

1918

1919

3,231

2,756.

1918

1919

404

429,

1918

1919

2,827

2,227

Yttranden

över bolagets

fram ställning.

Kommerskollegii

utlåtande

den

21 mai 192(K

Totalförbrukningen

av stenkolsbränsle

i

Sverige under

vissa år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Möjligheten

av intensivare

utnyttjande

av

inhemska

bränsletill
-

ir&near.

Bolagets

stenkols
fyndigheter.

Kolens

beskaffenhet

Vissa svårigheter

för

brytning och

skeppning på

grund av

klimatiska

förhållanden.

Kollegium lämnar därefter en längre redogörelse för en inom kollegium

verkställd utredning rörande utsikterna att kompensera den brist å

stenkolsbränsle, som enligt kollegii mening syntes en längre tid framåt

bliva rådande, genom ett intensivare utnyttjande av inhemska bränsletillgångar

såsom ved, bränntorv, tjäroljor, skifferoljor samt produkter

ur sulfitlut. Av denna utredning hade enligt kollegii åsikt framgått,

att någon lösning av bränsleproblemet ej kunde vinnas med enbart

anlitande av dessa utvägar, utan att man vore hänvisad till att i möjligaste

grad utnyttja alla tänkbara resurser för att undgå den inverkan,

en ytterligare inknappning i bränsletillgången skulle medföra. Visserligen

vore de kolkvantiteter, som årligen kunde utvinnas från bolagets

fyndigheter, icke i och för sig så synnerligen betydande i förhållande

till Sveriges hela kolbehov. Men enligt kollegii mening vore situationen

i avseende å bränslefrågan sådan, att det vore av största vikt, att alla

möjligheter till fyllande av bränslebehovet utnyttjades.

Beträffande de gjorda uppskattningarna av bolagets kolfyndigheter,

vilka uppgjorts av geologen B. Högbom och bergsingenjören B. Johnson,

anför, kollegium, att dessa uppskattningar givetvis vore mycket approximativa

och osäkra, såsom grundade på ofullständigt undersökningsmaterial.

Det kunde emellertid anses såsom med säkerhet fastslaget,

att stenkolstillgångarna vore mycket betydande samt att desamma räckte

till för varje nu tänkbar brytning under eu mycket lång tidsperiod.

De brutna kolen, särskilt de från Braganzadistriktet, hade, med

undantag av en anmärkt benägenhet att bilda stybb, visat sig vara av

utmärkt beskaffenhet samt i varuvärde och askhalt jämngoda med de

bättre engelska kolsorterna. Kulmkolen, som hade högre askhalt, hade

ansetts kunna få ökat värde för användning till metallurgiska ändamål

på grund av sina därför lämpliga egenskaper.

Kollegium framhåller härefter vissa svårigheter, som hittills hindrat

ett mera effektivt utnyttjande av ifrågavarande koltillgångar. Om dessa

svårigheter, som avse de förhållanden, under vilka brytningen och särskilt

skeppningen måst äga rum, anför kollegium följande:

»Medan i tekniskt avseende förhållandena i fråga om själva brytningen ställa

sig t. o. m. gynnsammare än i sydligare trakter, erbjuda de klimatiska förhållandena

på Spetsbergen och särskilt i de fjordar på öns västkust, där stenkolsfyndigheterna

äro belägna, betydande svårigheter för såväl brytningen som skeppningen.

Till följd av isförhållandena är skeppsfarten till det inre av fjorderna begränsad

till 2 V, ä 3 månader. Under ytterligare 2 å 3 månader kan i allmänhet

förbindelse uppehållas till iskanten i fjordarnas yttre del, medan resten av året

den direkta förbindelsen med yttervärlden är inskränkt till den trådlösa telegrafen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9-

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 318.

Skeppningssäsongens korthet medför, att de brutna kolen måste lagias under

eu stor del av året, varigenom behovet av förlagskapital ökas. Därjämte måste

anskaffandet av tonnage i erforderlig mängd under den korta skeppmngssäsongen

givetvis alltid medföra vissa svårigheter. . . ,

Den största vanskligheten i fråga om själva gruvbrytningen ligger tvivelsutan

i den psykologiska inverkan på den därvid anställda personalen av klimatets

hårdhet, avstängningen från yttervärlden och den omkring 4 månader varande

^ I dessa senare avseenden torde emellertid ej förhållandena på Spetsbergen i

alltför hög grad skilja sig från dem, som äro rådande i de nordligaste delarna av

vårt land. Givetvis komma också de härav förorsakade svårigheterna att i avsevärd

grad kunna minskas i den mån, såsom en följd av den industriella utvecklingen,

anordningar kunna träffas för en ökad trevnad inomhus för den anställda

personalen genom goda bostäder, elektrisk belysning, tillfällen till lampliga forstiftelser

m. in»

Med hänsyn till den goda arbetsförtjänsten samt de tillfällen till besparingar,

som en anställning vid Spetsbergens kolfält erbjuder, lära även, enligt vad kollegium

inhämtat, hittills inga som helst svårigheter i fråga om rekrytering av nödig arbetar
persona

^ om skeppningsmöjligheterna äro dessa avsevärt varierande från år

till år, beroende på polarisens utbredning i Nord-Ishavet. Medan om vin tern, då

havet utanför Spetsbergens västkust anses vara i allmänhet isfritt, sjöfarten hindras

av fjordisen, som bryter vipp under juni eller juli, beroende pa vinterns stränghet,

utgöres under sommarmånaderna hindret av drivisen, som av nordliga och nordostliga

vindar drives ned kring Spetsbergen. Härigenom begränsas sjöfarten till att i

regel omfatta månaderna juli—september. .

Professorn G. Andersson har påvisat sannolikheten av en viss penodicitet i

isens utbredning, så att på en serie av goda isår skulle följa en period, under vilken

Spetsbergskustens blockering genom drivisen sträckte sig över längre del av sommaren.

Tillräckliga observationer under längre tid saknas emellertid för ett tu

ständigt bedömande av dessa frågor, liksom i vad män seglationsperioden genom

användande av kraftiga isbrytare för foliering av fjordisen eventuellt skulle kunna

forlantoas^ ^ „ven framhållits, att genom anordnande av lnlastningshamn pa

Spetsbergens yttre, sydvästra kust, utanför fjordmynningen seglationsperioden

skulle kunna avsevärt förlängas. Detta skulle emellertid nödvändiggöra sjnneilmen

omfattande transportanordningar från det inre av fjorden till den yttre hamnen,

varjämte hamnförhållandena på den yttre kusten äro mindre gynnsamma. Mojhglieterna

härför, varigenom spetsbergskolen givetvis skulle kpnna vinna ostligt

ökad betydelse för Sveriges förseende med bränsle, torde alltså fa anses stalida pa

Skenpningen från de svenska kolfälten har hittills huvudsakligen skett till

Narvik och beräknas även vid den till 100,000 ton planerade ökade brytningen

komma att kunna äga rum till nämnda hamn samt eventuellt till Trondhjem. Dn

resa fram och åter, inklusive lossning och lastning, beräknas draga en tid av enka

14 dagar; med ångare om 2,000 tons lastdryghet kunna alltså i regel under en

seglationsperiod av 2 1/2—B månader fraktas 10—12,000 ton, och skulle sålunda foi

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 käft. (Nr 218.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

Spetsbergskolens

konkurrensförmåga

meandra

utländska

kol.

Kominers
kollegii
slutliga
uttalande.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

transporten av 100,000 ton per år erfordras 9—10 dylika ångare under förenämnda

tid.»

Kollegium gör härefter vissa jämförelser mellan priserna å spetsbergskol

och andra utländska kolsorter, därvid kollegium kommer till

,l det resultatet, att spetsbergskolen under dåvarande prisläge å stenkolsmarknaden

vore fullt konkurrenskraftiga med andra kol, ett förhållande,

som enligt kollega mening torde komma att fortfara under de närmaste

åren. Då dessa prisuppgifter med hänsyn till den förändrade situationen

på kolmarknaden numera icke hava något aktuellt intresse, har jag

ansett mig icke böra här redogöra för desamma; längre fram kommer

jag, att,^ så långt sig göra låter, söka åvägabringa en jämförelse av

hur förhållandena i sådant avseende nu gestalta sig.

Kollega utlåtande utmynnar i följande uttalande:

»Beträffande den efter nu planerade utvidgningar beräknade årliga bx-ytningen

och skeppningen av 100,000 ton är denna kvantitet, som ju representerar cirka 2 procent

av Sveriges årliga importbehov före kriget och cirka 4 procent av de kvantiteter

som under de senaste tre åren kunnat erhållas från utlandet, visserligen i och för

sig icke så synnerligen betydande i förhållande till Sveriges hela kolbehov. Men

såsom kollegium förut anfört, är situationen i avseende å bränslefrågan sådan att

det är av största vikt, att alla möjligheter till fyllande av bränslebehovet utnyttjas

Vidare torde eventuellt efter genomförandet av nu planerade ökade brytning en

ytterligare utökning till 200,000 ä 300,000 ton per år vara möjlig med jämförelsevis

begränsade ytterligare kostnader.

På grund av det anförda anser kollegium, i likhet med de i ärendet hörda

institutionerna och förbunden, det vara en angelägenhet av största vikt och betydelse

för Sveriges näringsliv i dess helhet, att de svenska kolgruvorna å Spetsbergen

förbliva i svensk ägo och att brytningen därstädes snarast möjligt utökas.

. såsom bolaget påvisat, det ej visat sig möjligt att för närvarande på

enskild väg uppbringa det erforderliga kapitalet, torde detta förhållande sammanhänga

dels med den allmänna penningknappheten i landet dels med de ovissa

moment, som ligga i fyndigheternas belägenhet och skeppningssvårigheterna.

®“?llertid lära dessa svårigheter ej hava förhindrat, att erbjudande från

utlandet lämnats om inköp av stenkolstillgängarna.

Under dessa förhållanden anser kollegium det vara ett statsintresse att vidtaga

åtgärder för bevarande av dessa betydande fyndigheter i svensk ägo och detta

företrädesvis under sådan form. att svenska staten beredes ett betryggande inflytande

över stenkolstillgångarnas _ utnyttjande, även om en sådan åtgärd måste

anses innebära en viss ekonomisk risk.

Det av bolaget beräknade kapitalbehovet utgör 5 miljoner kronor.

Den beräknade användningen av detsamma fördelar sig, enligt vad kollegium

inhämtat, ungefärligen på följande sätt:

till betalning av bolagets nuvarande svävande skulder .... c:a kr. 2,000,000

till nyanläggningar å Spetsbergen ........................................ » <> 82b 000

till ökat driftkapital ................................................................ » ~’i75’ooO

Summa kronor 5,000,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Den form, under vilken staten skulle lämna erforderligt kapitaltillskott, kan

uppenbarligen tänkas varierad på åtskilliga olika sätt, nämligen antingen såsom

aktieteckning eller som lån, eventuellt i samband med leveransförskott, eller medelst

en kombination av dessa båda utvägar. Emellertid synes formen av aktieteckning,

varvid staten, genom att ingå såsom aktieägare med 50 procent av aktiekapua.et

och sålunda faktiskt förvärva majoriteten inom bolaget, skulle erhålla fullt betryggande

inflytande över företagets ledning, vara ur det allmännas synpunkt att

Enligt vad den förebragta utredningen över kapitalbehovet utvisar, skulle de

erforderliga5 medlen fördela sig ungefärligen på följande sätt:

erforderligt under 1920 .................................................... kr. 2,750,000

, » 1921 .................................................... » 1,000,000

> » 1922 » 1,250,000.

Kollegium vill till sist erinra därom, att ehuru det ifrågasatta beloppet av

5 miljoner kronor, varmed staten skulle engagera sig i aktiebolaget Spetsbergens

svenska kolfält, kan synas mycket betydande, särskilt i betraktande av de darmed

förbundna riskerna, motsvarar detta belopp endast omkring 1 krona per ton av

Sveriges tidigare normala kolimport och cirka 2 kronor per ton av den under senaste

år erhållna importkvantiteten samt cirka 1.6 procent av kostnaden för de till

Sverige under 1918 importerade kolen. Tager man hänsyn enbart till järnvagarnas

behov av cirka 1 miljon ton, motsvarar beloppet ifråga 5 kronor per torn Det

synes icke uteslutet, att den prisreglerande inverkan, som den tryggade tillgängen

i statens hand till spetsbergskol skulle kunna utöva på kolleveranser från andra

håll även i och för sig kunde väl motivera detta kapitalutlägg.

Kollegium får alltså förorda, att Eders Kungl. Maj:t täcktes — —

föreslå riksdagen bevilja ett anslag å 5,000,000 kronor till teckning för statens

räkning av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält pa sätt och under de

närmare villkor, som kunna befinnas lämpliga.»

Sedermera har bolaget till mig överlämnat två den 14 december

1920 dagtecknade, alternativt uppgjorda arbets- och finansplaner för

åren 1921, 1922 och 1923, avseende skeppning av respektive 100,000

och 60,000 ton stenkol, beroende på huruvida staten för ökande av

bolao-ets brytningskapacitet understödde bolaget med 5,000,000 kronor

eller°3 000,000 kronor. Då dessa planer emellertid äro baserade på ett

stenkolepris av respektive 80, 70 och 65 kronor per ton och det numera

torde få anses synnerligen tvivelaktigt, huruvida sådana stenkolspns

kunna vara att påräkna, synas mig planerna vara av mindre intresse,

varför jag finner mig sakna anledning att här närmare ingå på desamma.

Däremot anser jag mig böra återgiva en av bolaget samtidigt me

ovannämnda planer upprättad tablå* utvisande de av bolaget beräknade

totalkostnaderna per ton stenkol för räkenskapsåren 1920—1923 vid en

brytning av respektive 100,000 och 60,000 ton. Ehuru bry t ning skostnaden

av bolaget beräknats med utgångspunkt från de av bolaget

Aktiebolaget

Spetsbergens

svenska kolfälts

arbetsök}.

finansplaner

av

december

månad 1920,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

i december 1920 betalade arbetslönerna, vilka bolaget, enligt vad för

mig uppgivits, hoppas icke oväsentligt kunna nedbringa, och man väl

även har att räkna med väsentligt lägre fraktkostnader än dem, bolaget

upptagit, synas mig de i tablån meddelade siffrorna dock vara

av ett visst intresse för bedömandet av bolagets konkurrenskraft under

de närmaste åren. Tablån har följande utseende:

100,000 tons skeppning

60,000 tons skeppning

1920—1921

1921—1922

1922—1923

1920—1921

1921—1922

1922—1923

Kostnad per ton kol fob

! Spetsbergen...............

I Frakter Spetsbergen—

51

88

36

—

32

80

51

88

40

85

37

-

.Nordnorge ...............

°

20

—

18

—

18

—

20

—

18

—

18

_j

Kostnad eif Nordnorge

bkeppningsår ..............

71

1921

88

54

1922

—

50

1923

80

71

1921

88

58

1922

85

55

1923

—!

Då, såsom av tablån framgår, bolaget räknat med utfraktning av

kolen till Nordnorge (Narvik), d. v. s. närmaste avlastningshamn från

opetsbeigen, vill jag i detta sammanhang lämna den upplysningen, att,

enligt vad från järnvägsstyrelsen meddelats mig, de kol, som av statens

järnvägar inköpts från bolaget, hittills till så gott som hela kvantiteten

levererats i. Narvik och därifrån på järnväg förts till förbrukningsplatserna

å linjen Riksgränsen—Luleå. I den mån emellertid denna järnvägslinje,

av vilken för närvarande delen Riksgränsen—Gällivare redan

är elektrifierad, blir helt omlagd för elektrisk drift, kommer naturligen

behovet av stenkol därstädes att minskas. Det kan därför eventuellt bliva

erforderligt att vid fortsatta leveranser av stenkol från Spetsbergen till

statens järnvägar låta leveransen av kolen ske i andra hamnar, av vilka

då närmast Trondhjem (Hommelvik) och Göteborg torde ifrågakomma.

Givet är, att den längre vägen mellan Spetsbergen och de sistnämnda

namnarna kommer att något fördyra fraktkostnaden för kolen och således

öka deras inköpspris. Det bör emellertid framhållas, att de väsentligt

bättre lossmngsanordningarna i särskilt Göteborg kunna i väsentlig

glad motväga den ökade fraktkostnaden. Denna synes jämväl kunna

kompenseras därav, att kostnaderna för bolagets materialtransporter till

Sveagruvan, vilka transporter ske med de återgående fartygen, minskas

i samma proportion som Göteborg respektive Trondhjem ligger närmare

bolagets mellansvenska leverantörer än Narvik.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Vidare tillåter jag mig återgiva en av bolaget den 28 nästlidna

februari upprättad tablå, utvisande de av bolaget numera beräknade svenska koltotalkostnaderna

per ton stenkol för räkenskapsåret 1921—1922. Bolaget

har därvid räknat dels med en såsom möjlig ansedd nedsättning av arbets- vadsberäkninlönerna

från nu utgående cirka 49 kronor per man och skift till 25 å

20 kronor dels ock med en fraktnedsättnmg per ton stenkol till 12

kronor. Tablån har följande utseende:

25 kronor per skift

20 kronor per skift

!

-1

1

Brytning ton

Brytning

ton

1

60,000

100,000

60,000 |

100,000

. . '' '' /'' ,

Kostnad per ton kol fob Spetsbergen

*29

55! *24

54

i i

*27 55;

* 22

54 !

Frakter Spetsbergen—Nordnorge......

12

12

—

12

12

—

Kostnad eif Nordnorge ..................

41

551 36

54

39 ''55''

| 1

34

54

* Därav arbetslöner å Spetsbergen...

9

25 9

25

7 40 j

7

40

Till jämförelse med de av bolaget för åren 1920—1923 beräknade

självkostnaderna för spetsbergskolen ber jag vidare^ att få lämna några

kortfattade uppgifter rörande cifpriset i Sverige lör engelska stenkol.

Priset å goda Newcastle ångkol, harpade, i svensk västkusthamn

ställde sig under första kvartalet 1920 i 140 å 150 kronor per ton och

steg under andra kvartalet ytterligare för att nå höjdpunkten i maj

1920 med 205 kronor per ton. Under tredje kvartalet vek priset så

småningom och sjönk mot slutet av fjärde kvartalet hastigt ned till

mindre än hälften av toppnoteringen. Genomsnittskolirakten England

—Stockholm sjönk från 67 kronor 50 öre per ton i januari 1920

till 20 kronor i december månad samma år. Under februari månad

innevarande år har cifpriset å ovannämnda kolsort i Stockholm växlat

mellan 60 och 65 kronor per ton och torde för närvarande utgöra

omkring 60 kronor per ton.

Vissa eif priser

för engelska

kol.

Beträffande slutligen frågan om Spetsbergsögruppens rättsliga status

och andra därmed sammanhängande förhållanden tillåter jag mig hän- folkrätt »lig

visa till innehållet i en mig i slutet av nästlidet år från utrikesdeparte- synpunkt.

mentets politiska och handelspolitiska avdelning tillhandakommen promemoria.

Denna promemoria är av följande lydelse:

»Spetsbergsögruppen jämte den s. k. Björnön har sedan gammalt räknats

såsom terra nullius’. Efter unionsupplösningen upptogs från norsk sida frågan om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 318.

ögruppens framtida ställning och på inbjudan av norska regeringen avhölls under

1910 i Kristiania en konferens av representanter för svenska, norska och ryska

regeringarna, varvid utarbetades ett förslag att ögruppen skulle med bibehållande

av sin karaktär av terra nullius förvaltas av nämnda tre makter gemensamt.

Detta förslag behandlades sedermera på tvenne konferenser av samtliga intresserade

regeringar, nämligen Amerikas förenta stater, Danmark, Frankrike, Nederländerna,

rsorge, Ryssland, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Den sista av dessa konferenser^

avhölls 1014, men hann på grund av världskriget ej avsluta sitt arbete.

Efter världskrigets slut blev frågan åter aktuell och under fredsförhandlingarna

i Paris förklarade sig de allierade och associerade makternas högsta råd

''. l*ans samtycka till en från norsk sida gjord hemställan om att ögruppens rättsliga

status skulle ordnas på grundval av erkännande av Norges fullständiga suveränitet

över densamma. I överensstämmelse härmed utarbetades en konvention,

som till undertecknande förelädes Amerikas förenta stater, Brittiska riket, Danmark]

frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Norge och Sverige. Denna konvention,

\aray

av Kungl Maj:ts minister i Paris den 9 februari 1920. har tills dato endast blivit

ratificerad av Nederländerna.

Artikel 3 i sagda konvention innehåller bestämmelser om fritt tillträde till

ögruppen och omgivande vatten för alla de fördragsslutande parternas undersåtar,

vilka bland annat skola äga rätt att där jämlikt denna artikel och artikel 7 på

grundval av full likställighet utöva alla slag av handel, industriell verksamhet, gruvdrift

eller sjöfart. Det stadgas särskilt, att norska undersåtar icke skola i något

hänseende beviljas en gynnsammare behandling än övriga fördragsslutande parters

undersåtar. Enligt artikel 6 erkännas redan gjorda ockupationer tillhörande någon

av de fördragsslutande parternas undersåtar i princip såsom giltiga, dock hänvisar

artikeln för avgörande i det enskilda fallet och särskilt ifråga om tvistiga ockupationer

till en vid konventionen fogad bilaga, vari fastställes ett förfarande för oparfisk

granskning inom viss angiven tid av de anspråk på områden inom Spetsbergsögruppen,

som framställts före dagen för konventionens undertecknande. Kostnaderna

för detta förfarande skola gäldas av vederbörande enskilda intressenter i

proportion till storleken av deras anspråk. Genom artikel S åtager sig Norge att för

Spetsbergsögruppen utfärda en bergverksordning, som skall tillförsäkra de fördragsslutande

parternas undersåtar, däri inbegripet Norges, en fullt likställd och opartisk

behandling vid utnyttjandet av deras anläggningar på ögruppen. I paragrafen stadgas

särskilt, att inga skatter eller avgifter må påläggas intressenterna utöver vad som

erfordras för användning på Spetsbergen. Slutligen inrymmes åt samtliga fördragsslutande

parter medbestämmanderätt vid bergverksordningens fastställande. Enligt

artikel 10 skall konventionen träda i kraft beträffande § 8, så snart alla signatärmakterna

ratificerat densamma, i övrigt samtidigt med nämnda bergverksordning.

Det från norsk sida utarbetade förslaget till bergverksordning har ännu icke av

norska regeringen för godkännande överlämnats till de intresserade regeringarna.»

För egen del. ber jag att i ärendet få anföra följande.

I1 ragan om tillgodoseende av landets behov av" bränsle har under

de senaste åren varit i alldeles särskild grad aktuell och givit anledning

till synnerligen omfattande åtgärder från statens sida. Under det att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. 1">

före världskriget och även under de första krigsåren importen av stenkol

till Sverige omfattade mellan 5 och 6 miljoner ton årligen, minskades

denna kvantitet från och med år 1917 kraftigt och uppgick under de

närmast därefter följande åren till mindre än hälften av den vanliga.

Den till följd därav starkt ökade användningen av vedbränsle har som

bekant möjliggjorts genom eu avverkning, varigenom en stor del sparat

skogskapital uttagits.

Alltsedan mitten av år 1920 är emellertid att anteckna en väsentlig

förbättring av kolimporten, och för närvarande ställer sig ju saken

sä, att, ehuru importen av stenkol ingalunda uppgått till kvantiteterna

före kriget, någon kolbrist, vad angår den löpande förbrukningen, icke

föreligger. Att märka är likväl, att den nu jämförelsevis goda tillgången

på stenkol i väsentlig grad har sin grund i den för närvarande rådande

industriella depressionen. Huru förhållandena i fråga om koltillgången

för framtiden komma att ställa sig, är omöjligt att nu förutsäga. Enligt

preliminära uppgifter i »Board of Trade Journal» har den engelska kolproduktionen

under år 1919 utgjort 229,700,000 engelska ton och under

år 1920 229,295,000 ton. Till jämförelse må meddelas, att kolproduktionen

i England under år 1913 utgjorde 287,430,000 ton. Av dessa

siffror framgår, att kolbrytningen i England nedgått högst betydligt

från sistnämnda år. Skulle för framtiden kolproduktionen i England

än ytterligare minskas och samtidigt den nu över hela världen rådande

lågkonjunkturen avlösas av en ny industriell uppsvingsperiod, lärer det

icke vara uteslutet, att frågan om vårt lands förseende med kolbränsle

åter kan komma i ett mer eller mindre allvarligt läge.

Trots den avgjorda lättnad i koltillförseln, som inträtt, sedan aktiebolaget

Spetsbergens svenska kolfälts nu förevarande framställning hos

Kungl. Maj:t gjordes, måste det sålunda, även om man endast tager

hänsyn till den mera närliggande framtiden, för vårt land vara av värde

— med hänsyn till ovissheten om, huru förhållandena å den utländska

kolmarknaden kunna komma att gestalta sig — att vara i besittningav

så stora egna koltillgångar som möjligt. Detsamma gäller givetvis

i än högre grad, om man ser saken på längre sikt. De mera centralt

belägna koltillgångar, ur vilka världsbehovet av kol nu täckes, äro ju

ingalunda outtömliga utan måste, om de alltjämt skattas lika hårt som

under de sista decennierna, inom en framtid, som redan kan överskådas,

börja att sina. Därest icke dessförinnan en tekniskt och ekonomiskt

framkomlig väg utfunnits att undvara eller effektivt minska användningen

av kolbränsle, framställer sig då nödvändigheten att gripa till

de koltillgångar, vilka på grund av sitt svårtillgängliga läge, klimatiska

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

förhållanden och dylikt för närvarande icke alls eller endast i mindre

mån tagas i anspråk.

Under sådana omständigheter torde det få betecknas som ett nationellt

intresse av stor vikt, att de väldiga kollager, vilka förefinnas inom

de av ovannämnda bolag och dess föregångare ockuperade områdena på

Spetsbergen och vilka vid nuvarande kolförbrukning skulle, därest de

tillfullo kunna utnyttjas, under århundraden framåt förslå till täckande

av hela vårt lands kolbehov, allt fortfarande bibehållas i svensk ägo

och under uteslutande svenskt inflytande. För att möjliggöra detta hava,

enligt vad jag förvissat mig om, vissa av bolagets styrelseledamöter hittills

. påtagit sig stora personliga risker. Då de nu icke äro i tillfälle

att ikläda sig de ytterligare uppoffringar, som erfordras för att säkerställa

bolagets fortbestånd, och det för bolaget behövliga rörelsekapitalet

under nu rådande ekonomiska depression icke lärer kunna genom aktieteckning

uppbringas bland allmänheten, synes det mig, som om staten,

för att förhindra försäljning till utlandet av bolagets ovannämnda naturtillgångar,

icke bör undandraga sig att lämna bolaget det stöd, varav

bolaget för fortsättande av sin rörelse är i behov.

Jag vill emellertid icke underlåta att betona, att jag, då jag nu

tillstyrker statligt stöd åt bolaget, därmed icke velat göra något som

helst uttalande i fråga om bolagets konkurrenskraft och ekonomiska

möjligheter under den närmaste framtiden. Den omständigheten, att

bolaget under de hittills gångna åren av sin verksamhet haft att uppvisa

någon om ock obetydlig vinsto på sin rörelse, lämnar i dylikt hänseende

knappast någon ledning. Å ena sidan har bolaget under dessa

år fått binda alla sina tillgängliga kapitaltillgångar i nyanläggningar,

vilka först småningom kunnat tagas i anspråk och göras räntabla; å

andra sidan åter hava ju under samma tid avsättnings- och prisförhållandena

å kolmarknaden varit för bolaget exceptionellt gynnsamma.

De upplysningar, som från bolaget lämnats, synas mig dock

giva anledning till förhoppning, att bolaget, om detsamma sättes i tillfälle

att utöka sina anläggningar till en årlig brytning av minst 60,000

ton, skall äga möjlighet att sälja sina kol i konkurrens med dem, som

från andra trakter av världen införas i vårt land. I vad mån dessa

lörhoppningar komma att infrias, beror emellertid i sista hand på utvecklingen

inom den internationella kolmarknaden, vilken utveckling för närvarande

undandrager sig varje säkert bedömande. I allt fall bör det stå

klart, att det stöd, som nu kan komma att lämnas bolaget, icke är avsett

att för bolaget möjliggöra intjänandet under den närmaste tiden av

några mera betydande vinster, utan helt bör betraktas som en på fram
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj;ts proposition Nr 218.

tiden inriktad åtgärd, avsedd att för kommande tider bevara de ifrågavarande

kolfyndigheterna åt vårt land.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att från norska

statens sida omfattande åtgärder vidtagits för stödjande av det norska

bolag, »Aktieselskabet Store Norske Spitsbergen Kulkompani», som under

liknande betingelser som det svenska bolaget för närvarande arbetar å

Spetsbergen.

Huruvida det stöd, som av staten kan komma att lämnas bolaget,

lämpligen bör givas i den form, som bolaget föreslagit, d. v. s. så, att

staten med visst belopp ingår såsom delägare i bolaget, eller på annat

sätt, kan ju vara föremål för olika meningar. Givetvis låter den

utvägen också tänka sig, att staten såsom lån ställer det erforderliga

beloppet till bolagets förfogande. Lånevägen erbjuder emellertid den

svårigheten, att bolaget, så länge de rättsliga förhållandena på Spetsbergen

icke äro ordnade och möjlighet till intecknande av bolaget6

egendom å ögruppen sålunda är utesluten, icke är i tillfälle att för lånet

ställa betryggande säkerhet. Å andra sidan kan mot den av bolaget

föreslagna formen för det statliga stödet invändas, att staten genom att

ingå såsom delägare i bolaget icke kan undgå att i viss mån bliva

medansvarig för bolagets framtid och därigenom nödgad till ytterligare

ekonomiska uppoffringar, som icke för närvarande kunna överskådas.

Då jag, i trots av denna invändning, vilken synes mig icke kunna frånkännas

visst fog, likväl ansluter mig till det av bolaget framställda

förslaget, beror detta därpå, att staten genom att inträda såsom aktieägare

i bolaget erhåller direkt del i de bolagets naturtillgångar, vilkas

bevarande åt Sverige enligt min mening utgör den bärande grunden för

ett statligt ingripande i den föreliggande angelägenheten. Härtill kommer,

att staten vid ett aktieförvärv med större berättigande än vid en vanlig

lånetransaktion kan knyta krav på visst inflytande å bolagets ledning och

viss kontroll över dess förvaltning och drift. Att statsinflytandet icke bör

sträckas längre än omständigheterna oundgängligen påkalla och i varje

fall icke därhän, att bolagets ställning såsom självständigt drivet affärsföretag

äventyras, synes mig å andra sidan med hänsyn till arten av

bolagets rörelse uppenbart.

Om jag alltså finner mig därutinnau böra biträda den av bolaget

gjorda framställningen, att jag tillstyrker statligt övertagande av aktier

i bolaget, anser jag mig däremot i så måtto höra föreslå eu avvikelse

från vad bolaget hemställt, att beloppet av statens aktieförvärv begränsas

till 3 miljoner kronor. Vad som föranleder mig att föreslå en dylik

begränsning är i främsta rummet statsfinansiella skäl. Men härtill komBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 höft. (Nr 218.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

™er,0 ^rsiktighcten synes mig bjuda att icke under förhandenvarande

förhållanden för nyanläggningsändamål i bolaget investera alltför betydande

kapital. Bolagets ledning beräknar själv, att, därest nytt rörelsekapital

till belopp av 3 miljoner kronor tillföres bolaget, dess anläggningar å

Spetsbergen skola kunna utvidgas därhän, att de möjliggöra en årlig

brytning och ^fraktning av kol till en kvantitet av 60,000 ton. Åven

om genom ett större kapitaltillskott kolbrytningen skulle kunna än mera

ukas och brytningskostnaden per ton därigenom ytterligare något nedbringas,

anser jag för min del riktigast att, intill dess förhållandena å

kolmaiknaden någorlunda stabiliserats och bättre överblick vunnits över

bolagets bärkraft och konkurrensmöjligheter, stanna vid det kapitalengagemang,

som för uppehållandet i skälig omfattning av bolagets

rörelse kan anses oundgängligen nödvändigt.

Då, enligt vad jag inhämtat, bolagets aktier, vilka hittills icke

medfört någon vinstutdelning, numera i den allmänna marknaden stå i

en kurs, betydligt understigande parivärdet, men betalning för de nytecknade

aktierna enligt gällande aktiebolagslag måste erläggas med

minst nominella beloppet, kan det ju ifrågasättas, huruvida icke staten

såsom villkoi för nyteckning av aktier bör påfordra, att dessförinnan en

nedsättning av bolagets nuvarande aktiekapital äger rum,- exempelvis

till 3 miljoner kronor, genom nedskrivning av aktiernas värde till motsvarande

procenttal av paribeloppef. Häremot kan emellertid med fog

invändas, att, då bolaget — utan förhoppning att å sin rörelse kunna

intjäna några snara vinster — med sin verksamhet fullföljer ett

nationellt syfte och de gamla aktieägarna i bolaget redan för flera år

sedan inbetalat sina aktier till pari, utan att sedermera hava fått någon

som helst ränta å sina i bolaget insatta medel, det knappast kan anses

vara med billigheten fullt överensstämmande, att staten såsom villkor

Öl nyteckning påfordrar att erhålla större del i bolaget än som betingas

av relationen mellan de enskilda aktieägarnas en gång redan gjorda

insatser och statens kapitaltillskott. Härtill kommer, att det, med hänsyn

till bolagets ställning och utsikter samt Spetsbergsögruppens rättsliga

status m. m., synes mig lämpligast, att statens och de enskilda

aktieagarnas andelar i bolaget så avvägas mot varandra, att trots statens

delägareskap bolagets karaktär av enskilt företag fullt bibehålies.

På grund härav och då bolagets aktier äro spridda på ett så stort antal

olika hander, att det lärer vara tvivelaktigt, huruvida det röstetal, som

erfordras för åvägabringande av ett bolagsstämmobeslut om aktiekapitalets

nedsättning, ens kan åstadkommas, har jag — med fasthållande

vid att ett statligt ingripande i förevarande angelägenhet helt bör ses

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

ur synpunkten av önskvärdheten att såsom en reserv för kommande

tider bevara bolagets naturtillgångar i svensk ägo — ansett mig höra

avstå från att föreslå, att krav på en dylik nedsättning av aktiekapitalet

från statens sida skola framställas.

Då bolaget redan under innevarande år är i trängande behov av

ökat rörelsekapital, torde anslag för det ändamål, varom nu är fråga,

böra bos riksdagen äskas redan å årets tilläggsstat. Anslaget bör

givetvis upptagas bland utgifter för kapitalökning samt utgå av lånemedel.

Något belopp för ändamålet har icke blivit i propositionen om

tilläggsstat till riksstaten för år 1921 beräknat. Anledningen härtill är

att söka däri, att jag vid tiden för sagda propositions avlåtande hyste

förhoppning, att bolagets kapitalbehov skulle kunna tillgodoses utan

statens mellankomst. Detta har emellertid för närvarande visat sig icke

vara möjligt. Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit lärer alltså den i

förslaget till tilläggsstat för år 1921 upptagna inkomsttiteln »Fast upplåning»

böra ökas med ett mot det ifrågavarande anslaget svarande belopp

av 3 miljoner kronor.

Jag anhåller nu att i korthet få redogöra för ett förslag till överenskommelse

mellan svenska staten och bolaget, som jag låtit upprätta

inom handelsdepartementet och som jämte den för bolaget nu gällande

bolagsordningen torde få såsom bilaga åtfölja protokollet i detta ärende.

Enligt förslaget skulle staten utfästa sig att, sedan bolaget i

vederbörlig ordning fattat beslut om ökning av sitt aktiekapital med

tre miljoner kronor, teckna och med nominella beloppet inbetala de

nya aktierna, vilka skulle vara likställda med förutvarande aktier i

bolaget samt berättiga till vinstutdelning från och med räkenskapsåret

den 1 juli 1921 — 30 juni 1922. Statens skyldighet att teckna aktierna

skulle dock icke inträda, förrän vissa ändringar i bolagsordningen,

avseende att trygga statens intressen i bolaget, vidtagits och registrerats.

För att emellertid möjliggöra för bolaget att komma i åtnjutande av

det nya aktiekapitalet redan innan berörda ändringar hunnit vidtagas,

skulle staten tillika utfästa sig att även dessförinnan verkställa teckningen,

såvida personlig förbindelse lämnades av ledamöterna i bolagets

styrelse att, i händelse bolaget bruste i fullgörandet av de föreskrivna

ändringarna i bolagsordningen, av staten, därest sa påfordrades, till

parikurs tillösa sig aktierna.

Det genom nyemissionen tillkomna aktiekapitalet skulle bolaget

utfästa sig att använda till nödigt rörelsekapital och till utbyggande av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr ä 18.

bolagets anläggningar pa Spetsbergen i ändamål att öka utskeppningen

ill minst 60,000 ten stenkol årligen. Staten skulle vidare -närmast

or,, dess j äril vägare behov — tillerkännas företrädesrätt i viss utsträckning

till inköp av de stenkol, som bolaget utskeppade, samt äga taga

del av bolagets undersökningar rörande koltillgången på Spetsbero-en

ävensom sjalv låta utföra sådana undersökningar inom bolagets områden,

och skulle bolaget förbinda sig att icke utan Kungl. Majds tillstånd

avhanda sig eller med inteckning belasta sina områden på Spetsbergen.

u df [oreslagna andringarna i bolagsordningen skulle Kung],

tapt aga att i bolaget utse en å två styrelseledamöter och en revisor jämte

suppleanter för dem 1 fråga om utövande av rösträtt å bolagsstämma

ulle den bestämmelsen intagas, att envar ägde rösta för fidla antalet

aktier, som lian agde eller för vilka han såsom ombud hade att föra

talan Utlännings aktieförvärv skulle begränsas och beslut om ändring

av bolagsordningen ävensom om ökning av aktiekapitalet utöver 8,000,000

kronor för sm giltighet göras beroende av Kungl. Maj ds godkännande.

Pa Kungl. Majd torde få ankomma att, därest det ifrågasatta anslaget

beviljas, underteckna kontrakt med bolaget, därvid Kungl. Makt

W6 wT- fg£\att vidSfa de ändringar i det av mig nu framlagda

ontiaktsforslaget, som tilläventyrs kunna belinnas påkallade.

anförts hemställer jag, att

Under åberopande av vad sålunda

Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen

, for tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska

koll alt i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förberörda kontraktslorslag

angives, a tilläggsstat för år 1921 bland utgifter för kapitalökning

anvisa ett reservationsanslag av ......................... kronor 3,000 000

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle

proposition i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eduard Francke.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition Nr 218.

21

Bilaga A.

! ''.''*?-!< ’> i * I • I *lki ‘ ^'' ■" '' 1 '' * '' ■''''

-t Yr. '' ty,! ••

Förslag

till överenskommelse mellan svenska staten och aktiebolaget Spetsbergens

svenska kolfält.

1 §•

Svenska staten utfäster sig att, sedan bolaget i vederbörlig ordningfattat

beslut om ökning av sitt aktiekapital från nuvarande fem miljoner

(5,000,000) kronor till åtta miljoner (8,000,000) kronor eller med tre

miljoner (3,000,000) kronor, teckna och med nominella beloppet inbetala

de nya aktierna i bolaget under iakttagande i övrigt av de bestämmelser,

som här nedan närmare angivas.

2 §.

De nya aktierna skola vara likställda med förutvarande aktier

i bolaget och alltså äga samma rätt som dessa till andel i bolagets tillgångar

och vinst, dock att de nya aktierna skola medföra rätt till vinstutdelning

först från och med räkenskapsåret den 1 juli 1921—30 juni 1922.

Därest för räkenskapsåret den 1 juli 1920—30 juni 1921 vinstutdelning

å de förutvarande aktierna ifrågakommer, må denna ej sättas

högre än 6 procent av det belopp, varå aktierna lyda.

3 §.

Staten vare ej skyldig teckna omförmälda aktier innan bolaget

vidtagit ändringar i sin bolagsordning i enlighet med vad under 1) 5)

av denna paragraf närmare förmäles och beslutet härom behörigen

registrerats.

1) Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra-högst sju å bolagsstämma

för ett år i sänder valda ledamöter med fyra suppleanter för dem,

varförutom Kungl. Maj:t skall äga att för tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

utse, därest antalet av de å bolagsstämma valda styrelseledamöterna

understiger fem, en styrelseledamot och en suppleant för honom, men

eljest två styrelseledamöter och två suppleanter för dem. Avgående

ledamot eller suppleant kan återväljas.

Styrelsen, som inom sig utser ordförande och vice ordförande, är

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 218.

beslutför, när fyra ledamöter äro tillstädes, såvida dessa äro om beslutet

ense.

Av Kungl. Maj:t utsedd styrelseledamot eller vid förfall för

honom hans suppleant skall bevisligen kallas till varje styrelsesammanträde

i god tid förut.

i Jl Granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

verkstalles. av tre revisorer, vilka utses, en jämte en suppleant för honom

av ungl. Maj:t för tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, och två jämte

tva suppleanter för dem å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa

ordinarie bolagsstämma.

3) Vid bolagsstämma må envar rösta för fulla antalet aktier, som

■Ä,?gf eller för vllk» han har att såsom ombud föra talan.

■ujoflimin Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre

ap en femtedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari

tinnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

aktiebolag vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat

svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom

lormales i 2 § 2 stycket av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i ratten att förvärva fäst egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag; dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet aktier må fört

yarvas ^v svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av berörda lao5)

Beslut om ändring av bolagsordningen eller om ökning av

aktiekapitalet utöver 8,000,000 kronor vare ej giltigt, med mindre

beslutet blivit av Kungl. Maj:t godkänt.

4 §•

i • o SckSe k°laget önska, att staten tecknar omförmälda aktier, innan

de i 6 § har ovan stadgade ändringar i bolagsordningen hunnit vidtagas,

skall staten vara skyldig härtill mot erhållande av personlig förbindelse

av nuvarande ledamöterna i bolagets styrelse, att de — i händelse berörda

andrmgar i bolagsordningen ej varda inom tid, då så lagligen

kan ske, vidtagna av staten, därest så påfordras, tillösa sig aktierna

för nominella beloppet jämte 7 procent ränta därå från den dag, staten

erlagt betalning för aktierna, ävensom att de en för alla och alla för

en såsom for egen skuld svara för köpeskillingens gäldande.

Bolaget utfäster sig att använda det för de nyemitterade aktierna

erhallna beloppet dels till nödigt rörelsekapital dels ock till utbyggande,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. ''

så snart ske kan, av bolagets anläggningar på Spetsbergen i sådan utsträckning,

att därifrån må kunna utskeppas minst 60,000 ton stenkol

årligen.

6 §.

Svenska staten skall äga företrädesrätt till inköp av intill hälften

av bolagets till skeppning avsedda stenkol. Önskar staten begagna

denna sin företrädesrätt, skall tillsägelse därom ske hos bolaget före

den 1 oktober året innan det, under vilket kolen skola levereras.

Kolen levereras på av staten anvisad plats, och skall köpeskillingen,

såvida ej annorlunda överenskommes, sålunda beräknas, att kostnaden

för varje ton om 1,016 kilogram å förbrukningsplatsen blir densamma

som kostnaden för andra med kolen från bolagets fyndigheter å

Spetsbergen jämnvärdiga utländska stenkol, som till statens järnvägar

till samma förbrukningsort över dennas närmaste importhamn levereras

under den tidsperiod, som bolagets leveranser omfatta, eller tiden juni

—oktober.

Bolaget erhåller, allt efter som kolen av bolaget för statens räkning

uppläggas i lager å Spetsbergen, av staten förskott å köpeskillingen till

skäligt belopp. Överenskommelse om förskottets storlek träffas, då staten

tillsäger om inköp. Uppnås ej enighet om förskottets belopp, bestämmes

detta av Kungl. Maj:t.

7 §•

Bolaget förbinder sig att icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd avhända

sig eller med inteckning belasta för bolagets räkning ockuperade eller

annorledes förvärvade områden på Spetsbergen med därtill hörande anläggningar.

. A. 8§.

Staten äger taga del av alla undersökningar, som bolaget utfört

eller kommer att utföra rörande kol tillgången på Spetsbergen, ävensom

att själv låta utföra sådana undersökningar inom bolagets områden, i

den mån det kan ske utan att arbetet i gruvorna därigenom hindras

eller uppehälles.

» §•

Tvister på grund av denna överenskommelse skola avgöras av tre

skiljemän, vilka utses en av kommerskollegium, en av överståthållarämbetet

i Stockholm och en av bolaget.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. M''ij:is proposition Nr 218.

Billiga. B.

Nu gällande bolagsordning

för aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält.

§ I
Detta

bolag, vars firma är aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält,

är grundat på aktier med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna

i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

§ 2.

Bolagets verksamhet skall hava till föremål att förvärva och tillgodogöra

stenkols- och andra fyndigheter på Spetsbergen samt idka

därmed sammanhängande verksamhet.

§ 3.

Bolagets styrelse skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Aktiekapitalet skall utgöra minst fyra miljoner (4,000,000) kronor

och högst tolv miljoner (12,000,000) kronor.

§ 5‘

Aktie skall lyda å etthundra (100) kronor. Aktiebreven skola

ställas till viss man.

§ 6.

Alla aktier skola medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar

och vinst.

§ 7.

Bolagets styrelse skall bestå av minst tre högst nio ledamöter med

tre suppleanter för dem.

Såväl ledamöter som suppleanter väljas vid ordinarie bolagsstämma

/

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knngtk Maj:ts proposition Nr 218.

till tiden för nästa ordinarie bolagsstämma. Avgående ledamot eller

suppleant kan återväljas.

Styrelsen, som inom sig utser ordförande, är beslutför, när tre

ledamöter äro tillstädes, såvida dessa äro om beslutet ense.

§ 8.

Bolagets firma tecknas av den eller dem, som styrelsen inom eller

utom sig därtill utser.

§ 9-

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill nästa ordinarie

stämma två revisorer och två suppleanter för dem.

§ io.

Bolagets räkenskaper skola den 30 juni varje år i fullständigt

bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 påföljande

november, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom

av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning

och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning

tillhandahållas de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 därpå

följande december böra över granskningen avgiva skriftligt utlåtande,

däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

§ n
Bolagsstämma

öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall

för honom, av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade

genom öppen omröstning sig emellan välja ordförande vid

stämman. Även i övrigt sker omröstning öppet, dock att val, om någon

det påyrkar, skall verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre sida

:-östetalet antecknas.

§ 12.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året

före december månads utgång.

Å denna stämma skall förekomma:

1) Val av ordförande vid stämman,

2) Justering av röstlängden,

3) Fråga om kallelse till stämman blivit behörigen kungjord,

4) Val av protokoll^ usterare,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 hlift. (Nr 218.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

5) Föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser,

6) Fastställande av balansräkningen,

7) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen,

8) Fråga om användande av förefintlig vinst,

9) Bestämmande av arvoden,

10) Val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

11) yal av revisorer och revisorssuppleanter samt

12) Ärenden, som blivit till stämman i behörig ordning hänskjuta.

§ 13.

Extra bolagsstämma skall hållas i Stockholm.

Å sådan stämma skall förekomma:

1) Val av ordförande vid stämman,

2) Justering av röstlängden,

3) Fråga om kallelse till stämman blivit behörigen kungjord,

4) yal av protokoll usterare samt

5) Ärenden, som varit i kallelsen till stämman angivna.

§ 14-

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarne

skola ske genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar samt

en annan i Stockholm utkommande tidning, kallelse till ordinarie bolagsstämma

senast två veckor och till extra bolagsstämma senast en vecka

före stämman.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält. s. 1 i texten
  2. SU 1921:203 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält. s. 1 i texten