Sök i Ratio Lex

Angående pensionsförbättring åt fästning spoliskonstapeln B. K. Boman

1921-03-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:223, Angående pensionsförbättring åt fästning spoliskonstapeln B. K. Boman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 223.

1

Nr 223.

Kungl. Maj\ts proposition till riksdagen angående pensionsförbättring

åt fästning spoliskonstapeln B. K. Boman;

given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF ADOLF.

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet a Stockholms

slott den 18 mars 1921.

N ärvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition till 1919 års lagtima riksdag

(nr 276) därom gjorda framställning beviljade riksdagen medel för

beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 189 höft. (Nr 223.) 632 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ansökning

av konstapeln

vid fästnings}

polisen

å Karlsborg

B. K. Boman.

Yttrande av

direktionen

över arméns

pensionskassa.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 223.

I enlighet med riksdagens beslut i ämnet fastställde Kungi. Maj:t

genom kungörelse den 20 augusti 1919 (Svensk författningssamling nr

538) grunder för ifrågavarande pensionsförbättrings utgående.

Uti det av arméns och marinens avlöningssakkunniga den 14 februari

1919 i ämnet avgivna betänkande, som låg till grund för nyssnämnda

proposition, anförde de sakkunniga, bland annat, att det funnes vissa

grupper tjänstinnehavare såväl bland den rent militära som i synnerhet

bland den civilmilitära personalen, vilka icke kunnat utan vidare inpassas

i det av de sakkunniga i annat sammanhang föreslagna definitiva

lönesystem, varför redan ifråga om tillfällig löneförbättring måst

för dem meddelas särskilda, från de allmänna reglerna för löneförbättringens

beräknande avvikande föreskrifter. Av samma skäl syntes det

jämväl • bliva nödvändigt att fastslå särskilda bestämmelser för beräknandet

av den pensionsförbättring, som borde tillkomma dylik personal.

Då emellertid inom vissa av här ifrågavarande personalkategorier, av

vilka för övrigt några omfattade allenast eu enda eller ett fåtal beställningshavare,

någon avgång av personal, berättigad till pension, icke

kunde beräknas äga rum under de närmaste åren, hade de sakkunniga

ansett sig kunna tills vidare, i avvaktan på genomförandet av en definitiv

löne- och pensionsreglering, lämna sådan personal å sido. Därest

under mellantiden i något undantagsfall skulle bliva nödvändigt att

ordna pensionsförhållandena för en eller annan tjänstinnehavare, tillhörande

någon av ifrågavarande personalgrupper, syntes frågan därom

lämpligen böra genom särskild .framställning föreläggas riksdagen till

avgörande.

I överensstämmelse med vad sålunda uttalats ansågos särskilda föreskrifter

för det dåvarande icke vara av nöden beträffande pensionsförbättring

åt, bland andra, konstaplar vid fästningspolisen.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift har konstapeln vid fästningspolisen

å Karlsborg B. K. Boman, som efter avsked med pension och

fyllnadspension den 22 augusti 191G från beställning såsom fanjunkare

vid Dalregementet den 5 maj 1917 vunnit nu innehavande anställning vid

fästningspolisen, anhållit att komma i åtnjutande av pensionsförbättring

med det belopp, som enligt förenämnda kungörelse den 20 augusti 1919

tillerkänts fanjunkare.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har direktionen över

arméns pensionskassa i skrivelse den 3 november 1920 anfört följande.

Boman vore född den 23 augusti 1863, hade kommit i krigstjänst

den 10 augusti 1880, konstituerats till sergeant av 2:a klassen vid Dal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 223.

regementet den 3 juli 1888 och transporterats till sergeant av l:a klassen

vid samma regemente den 9 februari 1898 samt befordrats till fanjunkare

vid regementet den 17 augusti 1905, varifrån ban vid uppnådd avgångsskyldighetsålder

beviljats avsked den 22 augusti 1916 med rätt från

och med 1 september samma år till pension och fyllnadspension å 1,000

kronor, därav 180 kronor i 9:e klassen av arméns pensionskassa och

820 kronor fyllnadspension av statsmedel. Vid avskedet både Boman alltså

räknat 9 år 7 månader 6 dagar såsom sergeant av 2:a Jdassen, 7 år

6 månader 8 dagar såsom sergeant av l:a klassen och 11 ar 5 dagar såsom

fanjunkare.

Den 5 maj 1917 både Boman utnämnts till konstapel vid tastmngspolisen

å Karlsborg med rätt från och med den 1 juli samma år till

600 kronor lön jämte tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, på grund

varav ban jämlikt direktionens beslut den 27 juni 1917 med stöd av

§ 64 i reglementet för arméns pensionskassa den 26 februari 1904 och

punkten 9 i pensioneringsgrunderna för armén, sådan punkten lyder

enligt kungörelsen den 6 augusti 1909, från och med den 1 juni 1917

frånträtt förenämnda pension och fyllnadspension å 1,000 kronor, som

ban emellertid, när helst han avginge utan pension från konstapels
befattningen,

ägde rätt att återfå. .

Bomans ansökning avsåge nu, att han måtte bliva förklarad berättigad

att avgå från innebavande beställning mot åtnjutande av samma

pensionsförmåner, som för närvarande utginge till fanjunkare, eller 2,22o

kronor, därav 180 kronor i 9:e klassen av arméns pensiouskassa, 820

kronor fyllnadspension av statsmedel samt 1,250 kronor pensionsför
bättring.

„ ,

Enligt ansökningen bifogat läkarbetyg vore Boman pa grund a\

organiskt hjärtfel i förening med nedsatta kroppskrafter och nedsatt

hörsel för framtiden oförmögen att bestrida sin tjänst, under vilka förhållanden

det måste från statens synpunkt vara fördelaktigare, att honom

nu bereddes rätt att avgå från sin innehavande tjänst med pension

därå jämte pensionsförbättring än att han tvingades kvarstå till den 23

augusti 1923, vilken dag han uppnådde den för fästningspohskonstapel

stadgade pensionsrättsåldern av 60 år. Visserligen hade Boman rätt

att när som helst vid avgång från innehavande beställning återfå förut

intjänt fanjunkarpension å 1,000 kronor, men då rätten till denna intjänats

långt före tillkomsten av bestämmelsen om pensionsförbättring,

ansåge direktionen hinder möta att i denna pension föreslå någon förbättring

i enlighet med i kungörelsen den 20 augusti 1919 angående

pensionsförbättring till viss personal vid armén angivna grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Yttrande av

arméns och

marinens

avlöningssakkunniga.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 223.

Pensionsförmånerna till fästningspoliskonstapel, som i likhet med

Boman intjänat tre ålderstillägg, utgjorde för närvarande allenast 900

kronor, därav 180 kronor i 9:e klassen av arméns pensionskassa och

720 kronor av statsmedel, enär i kungörelsen den 20 augusti 1919 icke

någon pensionsförbättring medgivits fästningspoliskonstaplar, ehuru de

vore i åtnjutande av tillfällig löneförbättring å 750 kronor för år,

oberoende av antalet tjänstår.

Under åberopande av vad de avlöningssakkuniga i sitt ovannämnda

betänkande den 14 februari 1919 anfört och då ett av de sakkunniga avsett

undantagsfall finge anses föreligga med avseende å Boman, som

vore av sjukdom för framtiden oförmögen att bestrida sin tjänst, ansåge

direktionen, att framställning om rätt för Boman att före uppnådd

pensionsålder avgå från innehavande tjänst med rätt till pension och

fyllnadspension även borde innefatta framställning om rätt för honom

till pensionsförbättring.

Beträffande beloppet av denna pensionsförbättring ansåge direktionen,

att då fästningspoliskonstaplar, som i likhet med Boman hade intjänat

tre ålderstillägg, i avlöningshänseende vore likställda med sergeanter av

Pa klassen, men Boman före sin utnämning till fästningspoliskonstapel

innehaft, förutom fanjunkarbeställning på stat i över 11 år, sergeantbeställning

på stat i över 17 år, det vore med rättvisa och billighet

förenat, att Boman också erhölle den pensionsförbättring, som tillerkänts

sergeanter av Pa klassen med minst 12 års tjänstetid eller 1,010 kronor.

På grund härav hemställde direktionen, att proposition måtte avlåtas

till riksdagen om rätt för Boman att på grund av sjukdom avgå från

innehavande tjänst mot åtnjutande från och med månaden näst efter

erhållet avsked av pension från statsmedel, motsvarande pension och

fyllnadspension i den tjänst, han innehade, eller 900 kronor, jämte 1,010

kronor i pensionsförbättring.

Arméns och marinens avlöningssakkunniga, vilka därefter anmodats

yttra sig i ämnet, hava uti den 8 november 1920 avgivet utlåtande anfört

följande.

Efter framställningar av Kungl. Majt:t hade riksdagen i ett flertal

fall på grund av förekomna omständigheter medgivit beställningshavare

vid armén, som icke uppnått stadgad levnadsålder för erhållande av pension

och fyllnadspension i sina innehavande beställningar, att på grund av

sjukdom dessförinnan avgå ur tjänst mot åtnjutande av pension från

allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande pensionen och fyllnadspensionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 223.

Då den tid, som återstode, till dess Boman uppnådde den för hans

nuvarande beställning såsom konstapel vid fästningspolisen å Karlsborg

stadgade pensionsåldern eller 60 år, vore relativt kort och med hänsyn

jämväl till hans långvariga anställningstid i statens tjänst, funne

avlöningssakkunniga det vara med rättvisa och billighet förenat, att

Boman berättigades att vid avgång från tjänsten på grund av sjukdom

undfå en sammanlagd pension, som i enlighet med de av direktionen

över arméns pensionskassa angivna grunder borde beräknas till 1,910

kronor.

Då emellertid Boman, på sätt direktionen upplyst, vore berättigad

att vid avgång från beställningen såsom fästningskonstapel återfå den

av honom såsom fanjunkare tidigare invänta pension och fyllnadspension

till belopp av 1,000 kronor, ansåge de sakkunniga, att framställning

borde till riksdagen avlåtas endast därom, att Boman finge

uppbära eu pensionsförbättring till belopp av (1,910 — 1,000 =) 910 kronor,

att utgå från allmänna indragningsstaten.

De sakkunniga hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Boman finge från och med månaden näst efter

den, i vilken han på grund av sjukdom erhölle avsked från sin innehavande

beställning, under sin återstående livstid såsom förbättring i

den av honom intjänta pension och fyllnadspension såsom fanjunkare

från allmänna indragningsstaten uppbära ett belopp av 910 kronor för

år räknat.

Statskontoret har i utlåtande den 23 november 1920 anfört, att

statskontoret ville ifrågasätta, huruvida den korta tid, varunder Boman

tjänat såsom konstapel vid fästningspolisen å Karlsborg, vilken befattning

i pensionsavseende vore sämre ställd än fanjunkarbeställning, borde

föranleda någon som helst pensionsförbättring för Boman. Då emellertid

Boman genom sin anställning vid fästningspolisen blivit delaktig i

den under senare åren till militära beställningshavare utgående tillfälliga

löneförbättring, som utgjorde förutsättning för åtnjutande av den

för sådan beställningshavare medgivna pensionsförbättringen, syntes. det

statskontoret billigt, att Boman, då han inom kort nödgades för sjukdom

lämna sin befattning, erhölle en pensionsförmån av tillhopa 1,910

kronor. Då Boman efter avgång från konstapelsbefattningen ägde ånyo

tillträda honom såsom f. d. fanjunkare tillkommande pensionsförmån å

1,000 kronor, syntes ett belopp av 910 kronor böra utverkas att till

honom utgå såsom pensionsförbättring av därtill avsedda medel.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 189 höft. (hr 223.) 632 21 2

Yttrande av

statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 223.

Statskontoret hemställde därför, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Boman finge från och med den tidpunkt, då han

ånyo tillträdde honom såsom f. d. fanjunkare tillkommande pensionsförmån,

under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp

av 910 kronor för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 20 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring

för viss personal vid armén och utgå från anslag, som

för beredande av sådan pensionsförbättring beviljats eller kunde komma

att beviljas.

Såsom ovan nämnts äger Boman vid avgång från sin beställning

såsom konstapel vid fästningspolisen tillträda honom i egenskap av f. d.

fanjunkare tillkommande pension jämte fyllnadspension å tillhopa 1,000

kronor. På grand av vad i ärendet förekommit anser jag i likhet

med avlöningssakkunniga och statskontoret det vara med rättvisa och

billighet överensstämmande, att pensionsförbättring utverkas åt Boman

till belopp av 910 kronor. I fråga om sättet för pension sförbättringens

bestridande synes mig anledning icke föreligga att, på sätt avlöningssakkunniga

föreslagit, denna skulle bestridas från allmänna indragningsstaten,

utan finner jag, i likhet med statskontoret, att densamma bör

utgå från vederbörande anslag till pensionsförbättring.

Jag hemställer alltså, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. fanjunkaren vid Dalregementet, konstapeln vid fästningspolisen

å Karlsborg B. K. Boman må från och med den tidpunkt, då

han ånyo tillträder honom såsom f. d. fanjunkare tillkommande pensionsförmån,

under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring

till belopp av 910 kronor för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 20 augusti 1919 angående grunder för

pensionsförbättring för viss personal vid armén och utgå från anslag,

som för beredande av sådan pensionsförbättring beviljats eller kan komma

att beviljas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:321 Skrivelse till Konungen, angående'' vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till ''pensionsoch indragningsstaterna. s. 2 i texten