Sök i Ratio Lex

Angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader

1921-03-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:224, Angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader;

given Stockholms slott den 11

mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Hos Kungl. Maj:t har arbetarnas bildningsförbund anhållit, biidningsdet

Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen hemställa om f<^ann,-Jör

anvisande för vart och ett av åren 1921 och 1922 av ett anslag a tionskost23,

750 kronor såsom bidrag till bestridande av förbundets organisa- nader

tions- och administrationskostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 190 käft. (Nr 224.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

Till stöd för sin ansökning anför förbundet huvudsakligen följande:
Bland

de folkbildningsorganisationer, som för närvarande äro verksamma i

vårt land, är arbetarnas bildningsförbund den, som är stadd i den livskraftigaste

utvecklingen och som har största möjligheten att nå de vidaste kretsarna av vårt

folk. Arbetarnas bildningsförbund utgör en sammanslutning av 14 riksorganisationer

med tillsammans 896,041 medlemmar. Det är sålunda till ett stort antal människor

i vårt land, som förbundet vänder sig med sitt upplysnings- och bildningsarbete.

Vid slutet av senaste arbetsåret 1919—1920 ägde förbundet 425 bibliotek

runt omkring i landet, med ett bokbestånd av tillsammans 79,937 band Sista

årets bokförvärv uppgick till 48,310 kronor 44 öre. Kring biblioteken är en planmässig

och målmedveten studiecirkel- och föreläsningsverksamhet organiserad.

Under nyssnämnda arbetsår ha 811 studiecirklar med tillsammans 11,252 medlemmar

varit i arbete. Av förbundet har anordnats 315 föreläsningskurser omfattande

föreläsningar. Dessutom bedrives av olika lokalavdelningar också annan

bildnings verksamhet.'' åtgärder vidtagas för att höja sång- och musiklivet, regelbundna

museibesök under sakkunnig ledning anordnas, för medlemmarnas fysiska

hälsa verka gymnastikgrupper o. s. v.

Under sin åttaåriga verksamhet har arbetarnas bildningsförbund kunnat

glädja sig över en allt större välvilja från statsmakternas sida. Sedan år 1914 uppbär

förbundet statsanslag för sin studiecirkelverksamhet och sedan år 1919 för sin

föreläsningsverksamhet. Under de senaste riksdagarna har också från alla håll

oförbehållsamt erkännande lämnats förbundets synnerligen samhällsgagnande

verksamhet, om också diskussion förekommit angående formen för statsbidragets

utgående.

Emellertid har det för förbundet, på grund av det ständigt ökade intresset

bland medlemmarna i de anslutna organisationerna, blivit allt svårare att administrera

den omfattande verksamheten. De till förbundet anslutna biblioteken

måste av ledningen inspekteras och instruktion måste lämnas till bibliotekarier

och studieledare; på grund av de oerhört stegrade resekostnaderna sluka dessa

grenar av verksamheten allt större summor. Likaså ökas utgifterna för trycksaker

på grund av pappersprisets höjning och för porto på grund av portoförhöjningen

(från förbundets centralbyrå utgick under arbetsåret 1919—1920 icke mindre än

9,198 postförsändelser). Det växande arbetet kpäver mer arbetskraft och utgifterna

för löner växa i förhållande härtill. För alla dessa utgifter, vilka under arbetsåret

1919 1920 uppgingo till 27,216 kronor 94 öre erhåller förbundet ingen hjälp

av staten, som endast lämnar anslag till böcker och föreläsningar. På grund av

den hastiga utvecklingen under arbetsåret 1919—1920 blev det nödvändigt för de

anslutna riksorganisationerna att betydligt höja sina anslag. Under detta år har

antalet studiecirklar ökats med 296 från 515 till 811; cirklarnas bokförvärv uppgick

till 48,310 kronor 44 öre mot 29,494 kronor 69 öre föregående år och antalet

förmedlade föreläsningar har varit 1,271 mot 425 föregående år. Trots det

att de anslutna riksorganisationerna detta år höjde sina anslag till 32,509 kronor

34 öre från 21,842 kronor 36 öre föregående år, uppvisade verksamheten detta år

en förlust av 1,846 kronor 53 öre. Den snabba utvecklingen av förbundets verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 224.

samhet synes fortgå också under det arbetsåret 1920—1921. Som exempel härå

kan nämnas, att cirklarna redan den 15 augusti gjort så stora bokinköp, att de

medel, som förbundet kunnat anslå till cirklarna, redan äro förbrukade (förbundet

lämnar till cirklarna i anslag 20 procent av vad de själva insända).

Skall icke denna glädjande utveckling hämmas, är det nödvändigt att förbundets

inkomster högst betydligt ökas. Då det är omöjligt för de anslutna riksorganisationerna

att ytterligare höja sina anslag, är enda möjligheten den, att

staten träder hjälpande emellan med ett anslag till förbundets organisation och

administration.

I själva verket är arbetarnas bildningsförbund den enda mera betydande

folkbildningsorganisation, som ej erhåller anslag till sin administration. I bilaga

till ansökningen lämnas en förteckning å de anslag som för närvarande utgå till

olika folkbildningsorganisationer och som ej äro avsedda för vissa ändamål,

exempelvis bokinköp och föreläsningar. Att riksdagen inser nödvändigheten av

att också på detta sätt understödja folkbildningsarbetet framgår av att vid senaste

riksdagen ett administrationsbidrag å 15,000 kronor beviljades till det år 1918 organiserade

jordbrukarungdomens förbund. Det vill synas, som om riksdagen ej

skulle kunna undgå att utanordna ett liknande anslag till arbetarnas bildningsförbund,

vars verksamhet i det stora hela är likartad med jordbrukarungdomens

förbund, så mycket mera som arbetarnas bildningsförbund genom åttaårig verksamhet

visat sig utföra ett synnerligen samhällsnyttigt arbete, liksom det har betydligt

flera medlemmar. (Till arbetarnas bildningsförbund är bl. a. anslutet

svenska lantarbetarförbundet med 10,000 medlemmar.)

I staten för arbetsåret 1920—1921 upptages till organisations- och administrationskostnader

32,500 kronor. Det vore skäligt och med gällande praxis överensstämmande

att staten i anslag bidroge med halva denna summa eller 16,250

kronor. Enligt bifogade statförslag för förbundets underavdelningar i Stockholm

och Göteborg har bildningsarbetet där nått en sådan omfattning, att det visat sig

nödvändigt att hyra egen expeditionslokal och anställa fast avlönad studieledare.

Det vill synas som om det vore rimligt, att staten också i dessa fall biträdde med

halva kostnaden för organisation och administration, d. v. s. beviljade till Stockholmsavdelningen

5,000 kronor och till Göteborgsavdelningen 2,500 kronor. För

förbundets centralbyrå och de bägge lokalavdelningarnas expeditioner uppgå sålunda

för arbetsåret 1920—1921 de sammanlagda utgifterna för organisation och

administration till 47,500 kronor och för arbetsåret 1921 1922 antagligen till

minst lika stort belopp. Det vore därför önskligt att riksdagen på tilläggsstat för

år 1921 beviljade 23,750 kronor och på ordinarie stat för år 1922 samma belopp.

Vid ansökningen hava fogats handlingar, vilka bestyrka de av

förbundet lämnade uppgifterna rörande dess ekonomi och utvecklingen

av förbundets verksamhet.

Efter härå erhållen remiss har skolöverstyrelsen i en den 20

december 1920 dagtecknad, den 14 januari 1921 till ecklesiastikdepartementet

inkommen skrivelse avgivit eget utlåtande i ämnet.

Med avseende på frågan, huruvida förbundet överhuvudtaget bör

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. May.ts proposition Nr 224.

tillerkännas understöd för ifrågavarande ändamål anför överstyrelsen

följande:

Under sin åttaåriga verksamhet har arbetarnas bildningsförbund gjort en

synnerligen betydande insats i svenskt folkbildningsarbete. I ansökan anföras

några belysande siffror från sista arbetsåret.

De anförda siffrorna, huru talande de än äro, giva dock icke ensamma

föreställning om hela betydelsen av arbetarnas bildningsförbunds verksamhet. På

olika områden har förbundet tagit initiativ, som varit till gagn ej blott för dess

egen närmaste uppgift utan även för lolkbildningsområden, som ligga utanför

detsamma. Förbundets centralbyrå har sålunda sedan ett par år bedrivit en omfattande

pressagitation med utsändande av uppsatser och notiser i folkbildningsfrågor

till landets arbetartidningar. Den broschyr innehållande »allmänna upplysningar

om arbetarnas bildningsförbund», som sedan några år utgivits, har år 1920

utvidgats till att omfatta alla grenar av svenskt folkbildningsarbete och har därigenom

blivit en nyttig handledning för alla, som äro intresserade av dithörande

frågor. Det är också ett initiativ från arbetarnas bildningsförbund, som kan anses

ha vant första anledning till de kurser för biblioteksföreståndare, till vilka 1920

års riksdag anslog medel. Likaledes har förbundet haft en stor andel i att frågan

om understöd åt svensk biblioteksverksamhet i utlandet blivit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet.

I fråga om förbundets föreläsningsverksamhet vill överstyrelsen särskilt framhålla,

att arbetarnas bildningsförbund är den enda centralorganisation, som planmässigt

koncentrerat sig på anordnandet av serieföreläsningar, och vilka tankar man än

kan hysa angående möjligheterna att mera allmänt ersätta enkel föreläsningar med

serier, måste det likväl anses vara av stor betydelse, att strävandena mot en fördjupning

av föreläsningsverksamheten fått så kraftigt stöd av en organisation

med arbetarnas bildningsförbunds vidsträckta förbindelser, ett erkännande som kan

givas, utan att man därför vill förringa de insatser, som på detta område gjorts

och alltjämt göras av de egentliga föreläsningsföreningarna.

Efter överstyrelsens uppfattning är därför arbetarnas bildningsförbunds

verksamhet av den art och ledes på sådant sätt, att den måste anses väl förtjänt

av understöd från det allmänna, ej enbart — som hittills — till inköp av böcker

eller till arvoden åt föreläsare, utan även för själva organisationsarbetet. Såsom

i ansökan framhålles, åtnjuta för närvarande flera andra sammanslutningar med

socialt och folkbildande syfte understöd av statsmedel i och för själva organisationsarbetet.

Utom det ovan nämnda jordbrukarungdomens förbund kunna i

detta avseende förtjäna framhållas de större nykterhetsorganisationerna, Sveriges

storloge av I. O. G. T., Sveriges blåhandsförening, Sveriges nationaltempel av

templarorden, nationalgodtemplarorden, vita bandet och nykterhetsorden Verdandi,

vilka alla erhålla understöd för sin studie- och ungdomsverksamhet. Det kan också

Dåra till hands att erinra om de anslag, som utgå till centralanstalterna för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar: folkbildningsförbundet i Stockholm,

centralbyrån i Lund och västra Sveriges folkbildningsförbund i Göteborg,

samt om de understöd, som lämnas föreläsningsförbunden i de särskilda länen.

I visst avseecnde skulle alltså ett anslag till arbetarnas bildningsförbund i och för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition Nr 224.

dess organisationsarbete ej kunna anses beteckna eu fullständig nyhet i statens

anslagspolitik, men å andra sidan utgå de ovan omnämnda understöden under

olika anslagsrubriker, och ingen av dessa rubriker är av den natur, att det i föreliggande

ansökan begärda anslaget skulle kunna helt föras in därunder. I annat

sammanhang bär överstyrelsen framhållit, att då nu frågan om det allmänna

folkbildningsarbetets ändamålsenliga anordnande är föremål för särskild utredning,

anledning synes föreligga, att därvid jämväl tages under övervägande, huruvida

icke de från anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande utgående understöden till vissa nykterhetsorganisationers studieverksamhet

för framtiden böra utgå under annan anslagsrubrik. Givetvis bör

därvid också undersökas, i vad mån enhetliga bestämmelser böra utfärdas angående

statens understödjande av det egentliga organisationsarbetet inom de olika

folkbildningsföreningarna och -institutionerna. Måhända kunna därför visso, skäl

anses tala för att frågan om det här begärda statsunderstödet tages upp till avgörande

först i sammanhang med en allmän reglering av statens förhållande till

det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Överstyrelsen vill emellertid för sin

del tillstyrka, att arbetarnas bildningsförbund måtte, redan innan en dylik allmän

reglering föreligger, tilldelas statsbidrag för sin administrationsverksamhet, dock

tills vidare endast på extra stat, Om staten icke snarast möjligt träder hjälpande

och stödjande emellan, torde det nämligen, såsom framgår av de ovan meddelade

siffrorna angående förbundets ekonomi, vara små utsikter, att förbundet skall

kunna, i samma omfattning och med samma initiativkraft som hittills, fullfölja

sin för hela vårt folkbildningsarbete betydelsefulla verksamhet.

Korande de begärda statsanslagens belopp yttrar överstyrelsen:

Vad det begärda beloppet angår, synes det överstyrelsen, att man alldeles

bör se bort från anslagsbehovet för lokalavdelningarna i Stockholm och Göteborg.

Lokalavdelningarna böra nämligen efter överstyrelsens mening helt hänvisas till

bidrag från lokala anslag. För centralbyråns organisationskostnader bär anslagsbehovet,

som ovan nämnts, beräknats tiil 16,250 kronor. Överstyrelsen finner sig

dock ej kunna tillstyrka detta belopp oavkortat. Den med arbetarnas bildningsförbund

jämförliga folkbildningsorganisationen Sveriges storloge av I. O. G. T.

åtnjuter för närvarande ett understöd till sin studieverksamhet om 6,000 kronor,

ett belopp som överstyrelsen emellertid föreslagit skola höjas till 12,000 kronor.

Jämför man de båda organisationernas omfattning, finner man, att antalet år 1920

verksamma studiecirklar utgjorde i arbetarnas bildningsförbund 811 och i I. O. G. T.

1,274, samt att antalet medlemmar var i de förra 11,252 och i de senare 18,409,

Om man lägger dessa siffror till grund för bedömandet av verksamhetens omfattning,

finner man, att arbetarnas bildningsförbunds verksamhet ännu så länge

motsvarar endast emellan 60 och 70 procent av I. O. G. T.:s. Skulle statsunderstödet

utgå efter denna beräkningsgrund, skulle det, under förutsättning att L O.

G. T. erhåller det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 12,000 kronor, för arbetarnas

bildningsförbund komma att utgöra cirka 8,000 kronor. Då emellertid

kostnaderna och därmed också anslagsbehovet givetvis äro relativt större i den

mindre organisationen än i den större, finner överstyrelsen skäl att föreslå samma

statsbidragsbelopp för båda organisationerna eller 12,000 kronor. De sålunda av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. May.ts proposition Nr 224.

överstyrelsen tillstyrkta understöden uppgå visserligen ej till samma belopp som

det till jordbrukarungdomens förbund beviljade anslaget eller 15,000 kronor, men

därvid är att märka, att av sistnämnda belopp omkring 2,500 kronor äro avsedda

som bidrag till lokalföreningarna och snarast att jämföra med det understöd, som

lämnas de båda förstnämnda riksförbunden till inköp av böcker för studiecirklarna.

I fråga om villkoren för det föreslagna understödets åtnjutande

finner överstyrelsen lämpligt, att det, såsom skett beträffande jordbrukarungdomens

förbund, föreskrives, att förbundet visar sig hava

från annat håll för sin organisationsverksamhet anskaffat minst lika

stort belopp. Likaledes synes det överstyrelsen lämpligt att statsbidraget

utbetalas halvårsvis.

Såsom av det föregående inhämtas har arbetarmas bildningsförbunds

insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet med varje år blivit

allt mera betydelsefulla och kommit att omfatta allt flera för detta arbete

viktiga uppgifter. På olika områden har förbundet, såsom av

skolöverstyrelsen vitsordats, tagit initiativ, som varit till gagn ej blott

för dess egentliga verksamhet utan även för folkbildningsområden,

som ligga utanför densamma.

Denna utveckling av förbundets verksamhet har, såsom framgår

av förbundets framställning, medfört starkt ökade utgifter icke blott

för förbundets centralorganisation utan även för dess båda största

lokalavdelningar: i Stockholm och Göteborg. Trots en avsevärd

stegring av de anslutna riksorganisationernas anslag, utvisade därför

förbundets räkenskaper vid slutet av arbetsåret 1919—1920 en förlust

av inemot 1,850 kronor.

Hittills har förbundet åtnjutit understöd av statsmedel allenast

för sin biblioteks- och föreläsningsverksamhet av för sådan verksamhet

avsedda anslag och i enlighet med givna bestämmelser för dylika

understöds utgående. Däremot har förbundet icke av statsmakterna

erhållit någon hjälp till bestridande av de med själva organisationsoch

administrationsarbetet förbundna kostnaderna. Den föreliggande

utredningen synes mig hava ådagalagt att förbundet för att kunna

i samma utsträckning som för närvarande fullfölja sin verksamhet

är i behov av bidrag från det allmännas sida även till sistberörda

utgifter. Överstyrelsen har påpekat, att ett anslag av denna art

icke kan betraktas såsom någon nyhet och härvid erinrat om de

understöd, som för enahanda ändamål ehuru under olika anslagsrubriker

utgå till jordbrukarungdomens förbund och åtskilliga nykter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

hetsorganisationer. I likhet med överstyrelsen anser jag det väl

motiverat, att jämväl ifrågavarande sammanslutning, arbetarnas bildningsförbund,

vars arbete i folkbildningens tjänst från alla håll vitsordats

såsom i hög grad gagnande, av staten tilldelas ett motsvarande

understöd. Enligt min mening bör något hinder härför icke

möta i det förhållandet, att det frivilligade folkbildningsarbetets organisation

för närvarande är föremål för sakkunnig utredning, vilken

givetvis, såsom överstyrelsen uttalat, även bör göra till sin uppgift

att undersöka, huruvida och i vad mån enhetliga normer kunna utfinnas

för statens understödjande av det egentliga organisationsarbetet.

Om arbetarnas bildningsförbund skulle nödgas avvakta resultatet

av denna utredning, innan staten i nu förevarande avseende

lämnade detsamma sin hjälp, skulle förbundet tydligtvis råka i en

mycket svår ställning, vilken kunde komma att menligt inverka på

dess förmåga att fullfölja sin verksamhet. Inför en sådan eventualitet

böra mera formella betänkligheter uppenbarligen falla. Givetvis

bör dock det bidrag, som för omförmälda ändamål kan komma

att tillerkännas förbundet, åtminstone tills vidare utgå på extra stat.

Vad beträffar anslagets belopp har förbundet hemställt om anvisande

av 23,750 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Av

detta belopp, som motsvarar hälften av de i förbundets stat för arbetsåret

1920—1921 upptagna organisations- och administrationskostnader,

äro 16,250 kronor beräknade för den centrala administrationen,

5,000 kronor för lokalavdelningen i Stockholm och 2,500

kronor för lokalavdelningen i Göteborg.

I likhet med överstyrelsen anser jag något bidrag för lokalavdelningarna

icke böra ifrågakomma. Dessa avdelningars organisationskostnader

synas böra bestridas helt och hållet av lokala understöd.

Alltså skulle endast centralorganisationen komma i åtanke

till erhållande av statsunderstöd. På av överstyrelsen anförda skäl

anser jag detta understöd för vartdera av åren 1921 och 1922 böra

bestämmas till 12,000 kronor, eller samma belopp, som för år 1922

äskats till Sveriges storloge av I. O. G. T. såsom understöd för dess

studieverksamhet.

Medel till förenämnda understöd torde kunna beredas därigenom

att andra anslagsbehov, vilka i årets statsverksproposition eller i

propositionen om tilläggsstat för år 1921 tagits i beräkning under

åttonde huvudtiteln, antingen icke alls eller i mindre mån, än som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

i nämnda propositioner ifrågasattes, komma att behöva tillgodoses

genom anvisande av medel å 1922 års riksstat eller 1921 års tillläggsstat.

Såsom villkor för understödets utgående torde böra stadgas, att

förbundet styrker sig hava från annat håll för ifrågavarande ändamål

tilldelats minst lika stort belopp, som statsbidraget. I övrigt

torde erforderliga bestämmelser rörande understödets åtnjutande böra

meddelas av Kungl. Maj:t, då anslaget sedermera ställes till förfogande.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och

adminstrationskostnader anvisa såsom särskilda förslagsanslag,

högst, nedan angivna belopp, nämligen

dels å tilläggstat för år 1921 ett belopp av

12,000 kronor,

dels och å extra stat för år 1922 ett belopp av

likaledes 12,000 kronor,

båda anslagen att utgå under villkor, att förbundet

visar sig hava från annat håll för ändamålet

under respektive år tilldelats understöd å

minst lika stort belopp som statsbidraget, och i

övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla;

och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

210644

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader jämte en i ämnet s. 14 i texten
  2. SU 1921:98 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:tsproposition angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationsko stnader jämte en i ämnet väckt motion s. 24 i texten