Angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader
1921-03-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:224, Angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition Nr 224.
1
Nr 224.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd
till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader;
given Stockholms slott den 11
mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
B. J.son Bergqvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:
Hos Kungl. Maj:t har arbetarnas bildningsförbund anhållit, biidningsdet
Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen hemställa om f<^ann,-Jör
anvisande för vart och ett av åren 1921 och 1922 av ett anslag a tionskost23,
750 kronor såsom bidrag till bestridande av förbundets organisa- nader
tions- och administrationskostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 190 käft. (Nr 224.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.
Till stöd för sin ansökning anför förbundet huvudsakligen följande:
Bland
de folkbildningsorganisationer, som för närvarande äro verksamma i
vårt land, är arbetarnas bildningsförbund den, som är stadd i den livskraftigaste
utvecklingen och som har största möjligheten att nå de vidaste kretsarna av vårt
folk. Arbetarnas bildningsförbund utgör en sammanslutning av 14 riksorganisationer
med tillsammans 896,041 medlemmar. Det är sålunda till ett stort antal människor
i vårt land, som förbundet vänder sig med sitt upplysnings- och bildningsarbete.
Vid slutet av senaste arbetsåret 1919—1920 ägde förbundet 425 bibliotek
runt omkring i landet, med ett bokbestånd av tillsammans 79,937 band Sista
årets bokförvärv uppgick till 48,310 kronor 44 öre. Kring biblioteken är en planmässig
och målmedveten studiecirkel- och föreläsningsverksamhet organiserad.
Under nyssnämnda arbetsår ha 811 studiecirklar med tillsammans 11,252 medlemmar
varit i arbete. Av förbundet har anordnats 315 föreläsningskurser omfattande
föreläsningar. Dessutom bedrives av olika lokalavdelningar också annan
bildnings verksamhet.'' åtgärder vidtagas för att höja sång- och musiklivet, regelbundna
museibesök under sakkunnig ledning anordnas, för medlemmarnas fysiska
hälsa verka gymnastikgrupper o. s. v.
Under sin åttaåriga verksamhet har arbetarnas bildningsförbund kunnat
glädja sig över en allt större välvilja från statsmakternas sida. Sedan år 1914 uppbär
förbundet statsanslag för sin studiecirkelverksamhet och sedan år 1919 för sin
föreläsningsverksamhet. Under de senaste riksdagarna har också från alla håll
oförbehållsamt erkännande lämnats förbundets synnerligen samhällsgagnande
verksamhet, om också diskussion förekommit angående formen för statsbidragets
utgående.
Emellertid har det för förbundet, på grund av det ständigt ökade intresset
bland medlemmarna i de anslutna organisationerna, blivit allt svårare att administrera
den omfattande verksamheten. De till förbundet anslutna biblioteken
måste av ledningen inspekteras och instruktion måste lämnas till bibliotekarier
och studieledare; på grund av de oerhört stegrade resekostnaderna sluka dessa
grenar av verksamheten allt större summor. Likaså ökas utgifterna för trycksaker
på grund av pappersprisets höjning och för porto på grund av portoförhöjningen
(från förbundets centralbyrå utgick under arbetsåret 1919—1920 icke mindre än
9,198 postförsändelser). Det växande arbetet kpäver mer arbetskraft och utgifterna
för löner växa i förhållande härtill. För alla dessa utgifter, vilka under arbetsåret
1919 1920 uppgingo till 27,216 kronor 94 öre erhåller förbundet ingen hjälp
av staten, som endast lämnar anslag till böcker och föreläsningar. På grund av
den hastiga utvecklingen under arbetsåret 1919—1920 blev det nödvändigt för de
anslutna riksorganisationerna att betydligt höja sina anslag. Under detta år har
antalet studiecirklar ökats med 296 från 515 till 811; cirklarnas bokförvärv uppgick
till 48,310 kronor 44 öre mot 29,494 kronor 69 öre föregående år och antalet
förmedlade föreläsningar har varit 1,271 mot 425 föregående år. Trots det
att de anslutna riksorganisationerna detta år höjde sina anslag till 32,509 kronor
34 öre från 21,842 kronor 36 öre föregående år, uppvisade verksamheten detta år
en förlust av 1,846 kronor 53 öre. Den snabba utvecklingen av förbundets verk
-
3
Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 224.
samhet synes fortgå också under det arbetsåret 1920—1921. Som exempel härå
kan nämnas, att cirklarna redan den 15 augusti gjort så stora bokinköp, att de
medel, som förbundet kunnat anslå till cirklarna, redan äro förbrukade (förbundet
lämnar till cirklarna i anslag 20 procent av vad de själva insända).
Skall icke denna glädjande utveckling hämmas, är det nödvändigt att förbundets
inkomster högst betydligt ökas. Då det är omöjligt för de anslutna riksorganisationerna
att ytterligare höja sina anslag, är enda möjligheten den, att
staten träder hjälpande emellan med ett anslag till förbundets organisation och
administration.
I själva verket är arbetarnas bildningsförbund den enda mera betydande
folkbildningsorganisation, som ej erhåller anslag till sin administration. I bilaga
till ansökningen lämnas en förteckning å de anslag som för närvarande utgå till
olika folkbildningsorganisationer och som ej äro avsedda för vissa ändamål,
exempelvis bokinköp och föreläsningar. Att riksdagen inser nödvändigheten av
att också på detta sätt understödja folkbildningsarbetet framgår av att vid senaste
riksdagen ett administrationsbidrag å 15,000 kronor beviljades till det år 1918 organiserade
jordbrukarungdomens förbund. Det vill synas, som om riksdagen ej
skulle kunna undgå att utanordna ett liknande anslag till arbetarnas bildningsförbund,
vars verksamhet i det stora hela är likartad med jordbrukarungdomens
förbund, så mycket mera som arbetarnas bildningsförbund genom åttaårig verksamhet
visat sig utföra ett synnerligen samhällsnyttigt arbete, liksom det har betydligt
flera medlemmar. (Till arbetarnas bildningsförbund är bl. a. anslutet
svenska lantarbetarförbundet med 10,000 medlemmar.)
I staten för arbetsåret 1920—1921 upptages till organisations- och administrationskostnader
32,500 kronor. Det vore skäligt och med gällande praxis överensstämmande
att staten i anslag bidroge med halva denna summa eller 16,250
kronor. Enligt bifogade statförslag för förbundets underavdelningar i Stockholm
och Göteborg har bildningsarbetet där nått en sådan omfattning, att det visat sig
nödvändigt att hyra egen expeditionslokal och anställa fast avlönad studieledare.
Det vill synas som om det vore rimligt, att staten också i dessa fall biträdde med
halva kostnaden för organisation och administration, d. v. s. beviljade till Stockholmsavdelningen
5,000 kronor och till Göteborgsavdelningen 2,500 kronor. För
förbundets centralbyrå och de bägge lokalavdelningarnas expeditioner uppgå sålunda
för arbetsåret 1920—1921 de sammanlagda utgifterna för organisation och
administration till 47,500 kronor och för arbetsåret 1921 1922 antagligen till
minst lika stort belopp. Det vore därför önskligt att riksdagen på tilläggsstat för
år 1921 beviljade 23,750 kronor och på ordinarie stat för år 1922 samma belopp.
Vid ansökningen hava fogats handlingar, vilka bestyrka de av
förbundet lämnade uppgifterna rörande dess ekonomi och utvecklingen
av förbundets verksamhet.
Efter härå erhållen remiss har skolöverstyrelsen i en den 20
december 1920 dagtecknad, den 14 januari 1921 till ecklesiastikdepartementet
inkommen skrivelse avgivit eget utlåtande i ämnet.
Med avseende på frågan, huruvida förbundet överhuvudtaget bör
4 Kungl. May.ts proposition Nr 224.
tillerkännas understöd för ifrågavarande ändamål anför överstyrelsen
följande:
Under sin åttaåriga verksamhet har arbetarnas bildningsförbund gjort en
synnerligen betydande insats i svenskt folkbildningsarbete. I ansökan anföras
några belysande siffror från sista arbetsåret.
De anförda siffrorna, huru talande de än äro, giva dock icke ensamma
föreställning om hela betydelsen av arbetarnas bildningsförbunds verksamhet. På
olika områden har förbundet tagit initiativ, som varit till gagn ej blott för dess
egen närmaste uppgift utan även för lolkbildningsområden, som ligga utanför
detsamma. Förbundets centralbyrå har sålunda sedan ett par år bedrivit en omfattande
pressagitation med utsändande av uppsatser och notiser i folkbildningsfrågor
till landets arbetartidningar. Den broschyr innehållande »allmänna upplysningar
om arbetarnas bildningsförbund», som sedan några år utgivits, har år 1920
utvidgats till att omfatta alla grenar av svenskt folkbildningsarbete och har därigenom
blivit en nyttig handledning för alla, som äro intresserade av dithörande
frågor. Det är också ett initiativ från arbetarnas bildningsförbund, som kan anses
ha vant första anledning till de kurser för biblioteksföreståndare, till vilka 1920
års riksdag anslog medel. Likaledes har förbundet haft en stor andel i att frågan
om understöd åt svensk biblioteksverksamhet i utlandet blivit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet.
I fråga om förbundets föreläsningsverksamhet vill överstyrelsen särskilt framhålla,
att arbetarnas bildningsförbund är den enda centralorganisation, som planmässigt
koncentrerat sig på anordnandet av serieföreläsningar, och vilka tankar man än
kan hysa angående möjligheterna att mera allmänt ersätta enkel föreläsningar med
serier, måste det likväl anses vara av stor betydelse, att strävandena mot en fördjupning
av föreläsningsverksamheten fått så kraftigt stöd av en organisation
med arbetarnas bildningsförbunds vidsträckta förbindelser, ett erkännande som kan
givas, utan att man därför vill förringa de insatser, som på detta område gjorts
och alltjämt göras av de egentliga föreläsningsföreningarna.
Efter överstyrelsens uppfattning är därför arbetarnas bildningsförbunds
verksamhet av den art och ledes på sådant sätt, att den måste anses väl förtjänt
av understöd från det allmänna, ej enbart — som hittills — till inköp av böcker
eller till arvoden åt föreläsare, utan även för själva organisationsarbetet. Såsom
i ansökan framhålles, åtnjuta för närvarande flera andra sammanslutningar med
socialt och folkbildande syfte understöd av statsmedel i och för själva organisationsarbetet.
Utom det ovan nämnda jordbrukarungdomens förbund kunna i
detta avseende förtjäna framhållas de större nykterhetsorganisationerna, Sveriges
storloge av I. O. G. T., Sveriges blåhandsförening, Sveriges nationaltempel av
templarorden, nationalgodtemplarorden, vita bandet och nykterhetsorden Verdandi,
vilka alla erhålla understöd för sin studie- och ungdomsverksamhet. Det kan också
Dåra till hands att erinra om de anslag, som utgå till centralanstalterna för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar: folkbildningsförbundet i Stockholm,
centralbyrån i Lund och västra Sveriges folkbildningsförbund i Göteborg,
samt om de understöd, som lämnas föreläsningsförbunden i de särskilda länen.
I visst avseecnde skulle alltså ett anslag till arbetarnas bildningsförbund i och för
5
Kungl. Maj. ts proposition Nr 224.
dess organisationsarbete ej kunna anses beteckna eu fullständig nyhet i statens
anslagspolitik, men å andra sidan utgå de ovan omnämnda understöden under
olika anslagsrubriker, och ingen av dessa rubriker är av den natur, att det i föreliggande
ansökan begärda anslaget skulle kunna helt föras in därunder. I annat
sammanhang bär överstyrelsen framhållit, att då nu frågan om det allmänna
folkbildningsarbetets ändamålsenliga anordnande är föremål för särskild utredning,
anledning synes föreligga, att därvid jämväl tages under övervägande, huruvida
icke de från anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande utgående understöden till vissa nykterhetsorganisationers studieverksamhet
för framtiden böra utgå under annan anslagsrubrik. Givetvis bör
därvid också undersökas, i vad mån enhetliga bestämmelser böra utfärdas angående
statens understödjande av det egentliga organisationsarbetet inom de olika
folkbildningsföreningarna och -institutionerna. Måhända kunna därför visso, skäl
anses tala för att frågan om det här begärda statsunderstödet tages upp till avgörande
först i sammanhang med en allmän reglering av statens förhållande till
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Överstyrelsen vill emellertid för sin
del tillstyrka, att arbetarnas bildningsförbund måtte, redan innan en dylik allmän
reglering föreligger, tilldelas statsbidrag för sin administrationsverksamhet, dock
tills vidare endast på extra stat, Om staten icke snarast möjligt träder hjälpande
och stödjande emellan, torde det nämligen, såsom framgår av de ovan meddelade
siffrorna angående förbundets ekonomi, vara små utsikter, att förbundet skall
kunna, i samma omfattning och med samma initiativkraft som hittills, fullfölja
sin för hela vårt folkbildningsarbete betydelsefulla verksamhet.
Korande de begärda statsanslagens belopp yttrar överstyrelsen:
Vad det begärda beloppet angår, synes det överstyrelsen, att man alldeles
bör se bort från anslagsbehovet för lokalavdelningarna i Stockholm och Göteborg.
Lokalavdelningarna böra nämligen efter överstyrelsens mening helt hänvisas till
bidrag från lokala anslag. För centralbyråns organisationskostnader bär anslagsbehovet,
som ovan nämnts, beräknats tiil 16,250 kronor. Överstyrelsen finner sig
dock ej kunna tillstyrka detta belopp oavkortat. Den med arbetarnas bildningsförbund
jämförliga folkbildningsorganisationen Sveriges storloge av I. O. G. T.
åtnjuter för närvarande ett understöd till sin studieverksamhet om 6,000 kronor,
ett belopp som överstyrelsen emellertid föreslagit skola höjas till 12,000 kronor.
Jämför man de båda organisationernas omfattning, finner man, att antalet år 1920
verksamma studiecirklar utgjorde i arbetarnas bildningsförbund 811 och i I. O. G. T.
1,274, samt att antalet medlemmar var i de förra 11,252 och i de senare 18,409,
Om man lägger dessa siffror till grund för bedömandet av verksamhetens omfattning,
finner man, att arbetarnas bildningsförbunds verksamhet ännu så länge
motsvarar endast emellan 60 och 70 procent av I. O. G. T.:s. Skulle statsunderstödet
utgå efter denna beräkningsgrund, skulle det, under förutsättning att L O.
G. T. erhåller det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 12,000 kronor, för arbetarnas
bildningsförbund komma att utgöra cirka 8,000 kronor. Då emellertid
kostnaderna och därmed också anslagsbehovet givetvis äro relativt större i den
mindre organisationen än i den större, finner överstyrelsen skäl att föreslå samma
statsbidragsbelopp för båda organisationerna eller 12,000 kronor. De sålunda av
Departe
mentschefen.
6 Kungl. May.ts proposition Nr 224.
överstyrelsen tillstyrkta understöden uppgå visserligen ej till samma belopp som
det till jordbrukarungdomens förbund beviljade anslaget eller 15,000 kronor, men
därvid är att märka, att av sistnämnda belopp omkring 2,500 kronor äro avsedda
som bidrag till lokalföreningarna och snarast att jämföra med det understöd, som
lämnas de båda förstnämnda riksförbunden till inköp av böcker för studiecirklarna.
I fråga om villkoren för det föreslagna understödets åtnjutande
finner överstyrelsen lämpligt, att det, såsom skett beträffande jordbrukarungdomens
förbund, föreskrives, att förbundet visar sig hava
från annat håll för sin organisationsverksamhet anskaffat minst lika
stort belopp. Likaledes synes det överstyrelsen lämpligt att statsbidraget
utbetalas halvårsvis.
Såsom av det föregående inhämtas har arbetarmas bildningsförbunds
insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet med varje år blivit
allt mera betydelsefulla och kommit att omfatta allt flera för detta arbete
viktiga uppgifter. På olika områden har förbundet, såsom av
skolöverstyrelsen vitsordats, tagit initiativ, som varit till gagn ej blott
för dess egentliga verksamhet utan även för folkbildningsområden,
som ligga utanför densamma.
Denna utveckling av förbundets verksamhet har, såsom framgår
av förbundets framställning, medfört starkt ökade utgifter icke blott
för förbundets centralorganisation utan även för dess båda största
lokalavdelningar: i Stockholm och Göteborg. Trots en avsevärd
stegring av de anslutna riksorganisationernas anslag, utvisade därför
förbundets räkenskaper vid slutet av arbetsåret 1919—1920 en förlust
av inemot 1,850 kronor.
Hittills har förbundet åtnjutit understöd av statsmedel allenast
för sin biblioteks- och föreläsningsverksamhet av för sådan verksamhet
avsedda anslag och i enlighet med givna bestämmelser för dylika
understöds utgående. Däremot har förbundet icke av statsmakterna
erhållit någon hjälp till bestridande av de med själva organisationsoch
administrationsarbetet förbundna kostnaderna. Den föreliggande
utredningen synes mig hava ådagalagt att förbundet för att kunna
i samma utsträckning som för närvarande fullfölja sin verksamhet
är i behov av bidrag från det allmännas sida även till sistberörda
utgifter. Överstyrelsen har påpekat, att ett anslag av denna art
icke kan betraktas såsom någon nyhet och härvid erinrat om de
understöd, som för enahanda ändamål ehuru under olika anslagsrubriker
utgå till jordbrukarungdomens förbund och åtskilliga nykter
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.
hetsorganisationer. I likhet med överstyrelsen anser jag det väl
motiverat, att jämväl ifrågavarande sammanslutning, arbetarnas bildningsförbund,
vars arbete i folkbildningens tjänst från alla håll vitsordats
såsom i hög grad gagnande, av staten tilldelas ett motsvarande
understöd. Enligt min mening bör något hinder härför icke
möta i det förhållandet, att det frivilligade folkbildningsarbetets organisation
för närvarande är föremål för sakkunnig utredning, vilken
givetvis, såsom överstyrelsen uttalat, även bör göra till sin uppgift
att undersöka, huruvida och i vad mån enhetliga normer kunna utfinnas
för statens understödjande av det egentliga organisationsarbetet.
Om arbetarnas bildningsförbund skulle nödgas avvakta resultatet
av denna utredning, innan staten i nu förevarande avseende
lämnade detsamma sin hjälp, skulle förbundet tydligtvis råka i en
mycket svår ställning, vilken kunde komma att menligt inverka på
dess förmåga att fullfölja sin verksamhet. Inför en sådan eventualitet
böra mera formella betänkligheter uppenbarligen falla. Givetvis
bör dock det bidrag, som för omförmälda ändamål kan komma
att tillerkännas förbundet, åtminstone tills vidare utgå på extra stat.
Vad beträffar anslagets belopp har förbundet hemställt om anvisande
av 23,750 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Av
detta belopp, som motsvarar hälften av de i förbundets stat för arbetsåret
1920—1921 upptagna organisations- och administrationskostnader,
äro 16,250 kronor beräknade för den centrala administrationen,
5,000 kronor för lokalavdelningen i Stockholm och 2,500
kronor för lokalavdelningen i Göteborg.
I likhet med överstyrelsen anser jag något bidrag för lokalavdelningarna
icke böra ifrågakomma. Dessa avdelningars organisationskostnader
synas böra bestridas helt och hållet av lokala understöd.
Alltså skulle endast centralorganisationen komma i åtanke
till erhållande av statsunderstöd. På av överstyrelsen anförda skäl
anser jag detta understöd för vartdera av åren 1921 och 1922 böra
bestämmas till 12,000 kronor, eller samma belopp, som för år 1922
äskats till Sveriges storloge av I. O. G. T. såsom understöd för dess
studieverksamhet.
Medel till förenämnda understöd torde kunna beredas därigenom
att andra anslagsbehov, vilka i årets statsverksproposition eller i
propositionen om tilläggsstat för år 1921 tagits i beräkning under
åttonde huvudtiteln, antingen icke alls eller i mindre mån, än som
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.
i nämnda propositioner ifrågasattes, komma att behöva tillgodoses
genom anvisande av medel å 1922 års riksstat eller 1921 års tillläggsstat.
Såsom villkor för understödets utgående torde böra stadgas, att
förbundet styrker sig hava från annat håll för ifrågavarande ändamål
tilldelats minst lika stort belopp, som statsbidraget. I övrigt
torde erforderliga bestämmelser rörande understödets åtnjutande böra
meddelas av Kungl. Maj:t, då anslaget sedermera ställes till förfogande.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och
adminstrationskostnader anvisa såsom särskilda förslagsanslag,
högst, nedan angivna belopp, nämligen
dels å tilläggstat för år 1921 ett belopp av
12,000 kronor,
dels och å extra stat för år 1922 ett belopp av
likaledes 12,000 kronor,
båda anslagen att utgå under villkor, att förbundet
visar sig hava från annat håll för ändamålet
under respektive år tilldelats understöd å
minst lika stort belopp som statsbidraget, och i
övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla;
och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
210644
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader jämte en i ämnet s. 14 i texten
- SU 1921:98 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:tsproposition angående understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationsko stnader jämte en i ämnet väckt motion s. 24 i texten