Sök i Ratio Lex

Angående skolplikt beträffande undervisning i slöjd

1921-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:226, Angående skolplikt beträffande undervisning i slöjd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:Is proposition Nr 226.

1

Nr 226.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående skolplikt

beträffande undervisning i slöjd; given Stockholms

slott den 11 mars 1921.

Kung]. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigstc Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J:son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hemställde

1917 års riksdag i skrivelse den 28 april 1917, nr 104, det täcktes

Kungl. Maj:t vidtaga sådana åtgärder, att kyrkostämma eller motjBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 192 käft. (Nr 226.) 1

Skolplikt

beträffande

undervisning

i slöjd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kung1. Maj:ts proposition Nr 226.

svarande skolmyndighet måtte kunna besluta om införande av skolplikt

beträffande skolor i huslig ekonomi.

I överensstämmelse med denna riksdagens hemställan utfärdade

Kung]. Maj:t den 11 december 1917 kungörelse (nr 900) angående

skolplikt beträffande undervisning i huslig ekonomi och förordnade

därvid bland annat följande:

Det ankommer på kyrkostämma eller i stad, där lagen den 25 juni 1909

angående folkskoleväsendet i vissa städer vunnit tillämpning, ävensom i Stockholm

på stadsfullmäktige, att då tillfälle till undervisning i huslig ekonomi beredes

i folkskola intagna flickor, besluta, att samtliga de flickor, som äro intagna

i skolan och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått tolv års

ålder och beträffande vilka vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse icke finner

skäl till befrielse föreligga, skola vara skyldiga att deltaga i sagda undervisning.

I fråga om slöjden i folkskolan föreskrives i folkskolestadgans

§ 12, att undervisning i slöjd för de gossar och flickor, som anmälas

att deltaga i denna undervisning, må kunna vid skolan anordnas

i den utsträckning, omständigheterna medgiva.

Nu har Sveriges slöjdlärarinneförening dels i skrivelse den 20

mars 1917 gjort framställning om, bland annat, åtgärder för att

undervisning i kvinnlig slöjd måtte bliva obligatoriskt ämne på läroplanen

för de kvinnliga lärjungarna (jämväl under de första skolåren)

i åtskilliga undervisningsanstalter, bland dem folkskolan, dels ock i

skrivelse den 19 december 1919 hemställt, bland annat, att kvinnlig slöjd

måtte i folkskolestadgan upptagas som obligatoriskt läroämne med

grundläggande övningar redan i småskolan.

Över dessa framställningar har skolöverstyrelsen på grund av

remiss avgivit utlåtande den 3 mars 1921 och''därmed tillika överlämnat

en av Fredrika Bremer-förbundets styrelse den 6 februari

1920 dagtecknad skrivelse, i vilken sagda styrelse hemställer, att

skoldistrikt må tilldelas rätt att göra undervisningen i slöjd obligatorisk.

Skolöverstyrelsen tillstyrker, att framställning i ämnet göres hos

riksdagen och anför härom följande:

Nåd angar den i samtliga här föreliggande tre framställningar gjorda hemställan,

att den kvinnliga slöjden, som nu är ett fullständigt frivilligt ämne inom

folkskolan, måtte bli ett, åtminstone i viss utsträckning, obligatoriskt ämne, finner

överstyrelsen starka skäl tala för att åt detta viktiga läroämne beredes en fastare

ställning än det nu har å folkskolans undcrvisningsplan. En sådan ställning bar

redan tillförsäkrats den andra i skolundervisningen ingående grenen av det hus
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

liga arbetet, hushållsgöromål. I)et torde icke kunna förebringas något bärande

skäl, varför icke vederbörande myndigheter skulle tilldelas samma rätt i fråga om

undervisningen i kvinnlig slöjd som de erhållit i fråga om hushållsgöromål.

Undervisningen i detta ämne är otvivelaktigt av fullt lika stor praktisk betydelse

för flickorna som undervisningen i hushållsgöromål. Genom den kvinnliga slöjden

erhålla flickorna icke blott en värdefull formell utbildning utan även eu för

hela deras kommande levnad användbar och nödvändig färdighet. Anordnandet

av undervisningen i detta ämne kräver ej heller så synnerligen stora kostnader.

Möjligheterna att erhålla lärarkrafter med'' tillfredsställande utbildning torde vara

lika goda i fråga om undervisning i kvinnlig slöjd som beträffande hushållsgöromål.

Däremot torde man, såsom redan nämnts, icke kunna påräkna att sådana

skola finnas att tillgå för varje folkskola i vårt land. Att göra den kvinnliga

slöjden helt obligatorisk, så att skoldistrikten skulle vara skyldiga att införa densamma

i samtliga folkskolor, synes därför möta oöverkomliga hinder. Under nuvarande

förhållanden torde man därför böra inskränka sig till att bevilja de skoldistrikt,

som så önska, rätt att göra undervisningen i kvinnlig slöjd obligatorisk

vid distriktets folkskolor i den utsträckning, som kan finnas möjligt och lämpligt.

Såsom framhållcs i den av Fredrika Bremer-förbundets styrelse ingivna framställningen

äger den manliga slöjden en motsvarande betydelse för gossarnas praktiska

utbildning. Samma skäl som anförts för att göra den kvinnliga slöjden

obligatorisk, gälla även för en liknande åtgärd i fråga om den manliga slöjden.

Överstyrelsen finner sig på grund av det sålunda anförda böra hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t göra framställning till riksdagen — om möjligt redan

till 1921 års riksdag — att enahanda rätt, som enligt kungörelsen den 11 december

1917 medgivits kyrkostämma eller stadsfullmäktige i fråga om undervisning

i hushållsgöromål, måtte medgivas nämnda korporationer även i fråga om undervisning

i kvinnlig och manlig slöjd.

Då skolöverstyrelsen synes mig hava anfört övertygande skäl

för att de skoldistrikt, som så önska, böra erhålla rätt att göra

undervisningen i slöjd obligatorisk för lärjungarna i distriktets folkskolor,

anser jag, att framställning i sådant syfte bör göras till

riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att kyrkostämma eller i stad, där lagen den

25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa

städer vunnit tillämpning, ävensom i Stockholm

stadsfullmäktige må äga att, då tillfälle till undervisning

i slöjd för gossar eller flickor beredes i

folkskola, besluta, att samtliga de gossar eller

flickor, som äro intagna i skolan och beträffande

vilka vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

icke finner skäl till befrielse föreligga, skola vara

skyldiga att deltaga i sagda undervisning.

• ''i J .•!'' ■ • V. :-,fW

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Stockholm 1921, Ivar Htcggströnis Boktryckeri A. B.

210739

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolplikt beträffande undervisning i slöjd. a1 i texten
  2. 2LU 1921:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolplikt beträffande undervisning i slöjd. s. 4 i texten