Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig förhöjning under år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor för jordbrukskredit j

1921-03-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:227, Angående tillfällig förhöjning under år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor för jordbrukskredit j

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillfällig förhöjning

under år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor

för jordbrukskredit j given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve WraNGEL,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

Efter åtskilliga förarbeten framlade Kungl. Maj:t för 1915 års

riksdag proposition angående åtgärder från det allmännas sida för beredande

av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 193 höft. (Nr 227.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts proposition Nr 227.

Denna kredit skulle enligt det sålunda framlagda förslaget ordnas

på kooperativ grund genom bildande av dels smärre lokalföreningar,

jordbrukskassor, och dels större föreningar, utgörande sammanslutningar

av jordbrukskassorna för ett till tre län och med benämning centralkassor

för jordbrukskredit.

Jordbrukskassor och centralkassor, som vunne godkännande från

det allmännas sida, skulle erhålla statsbidrag, de förra till förvaltningskostnader

under viss tid, de senare till såväl organisations- som förvaltningskostnader.

För att vinna dylikt godkännande skulle kassorna

vara organiserade såsom ekonomiska föreningar med begränsad personlig''

ansvarighet samt i stadgarna innehålla vissa bestämmelser, sålunda för

jordbrukskassor bland annat angående rätt till delaktighet och delägares

länsrätt. För rörelsen erforderligt kapital skulle erhållas dels genom

inlåning, vartill viss rätt medgavs, dels ock genom anlitande av kredit,

därvid särskilt möjlighet till lån från postsparbanken och pensionsfonden

bereddes. För varje godkänd centralkassa skulle från riksgäldskontor

till riksbanken överlämnas statsobligationer till värde av 100,000 kronor

att av riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för samtliga

centralkassans förbindelser.

Kungl. Majrts proposition bifölls av riksdagen. I enlighet med

statsmakternas beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 18 juni 1015 kungörelser
dels,

nr 234, angående understöd av statsmedel åt föreningar förberedande

av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk;

dels, nr 237, angående godkännande från det allmännas sida av

vissa jordbrukskassor;

dels ock, nr 236, angående godkännande från det allmännas sida

av vissa centralkassor för jordbrukskredit. Bestämmelserna i 20 och

21 §§ av sistnämnda kungörelse ändrades genom kungörelse den 18

februari 1916 (nr 36).

Efter propositioner till riksdagen 1918, nr 415, och 1920, nr 102,

höjdes statsbidragen, därom kungörelser utfärdades den 11 juli 1918,

n>r 592, avseende centralkassor och den 30 april 1920, nr 172, avseende

jordbrukskassor. Jämlikt förslag, varöver riksdagen 1918 beretts tillfälle

yttra sig, utfärdades den 11 juli 1918 kungörelser, nr 595 och 596,

med ändringar i bestämmelserna lör godkännande av jordbrukskassor

och centralkassor, varigenom, bland annat, medlems i jordbrukskassa

lånetätt ökades, samt, nr 597, angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit

att til] medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än

jordbrukskassor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Hittills hava godkäuts fyra eentralkassor, nämligen Mälarprovinsernas,

Södra Sveriges, Malmöhus läns och Skaraborgs läns centralkassor

för jordbrukskredit. Dessa föreningar hava nu gemensamt gjort

framställning hos Kungl. Maj:t om förhöjt statsbidrag för år 1921

till centralkassorna.

Innan jag närmare inlåter mig på denna framställning, vill jag i

korthet redogöra för hittills gällande bestämmelser om statsbidrag och

deras tillkomst.

Då det kunde förutses, att jordbruks- och centralkassor skulle få svårt

att, innan rörelsen hunnit komma i gång, bära de med organiserandet och med

förvaltningeu förbundna oundvikliga kostnaderna, hade under förarbetena

ansetts nödvändigt att medelst statsbidrag hjälpa dem över de första

svårigheterna. I detta hänseende hade föreslagits, att dessa bidrag

skulle utgå särskilt till jordbrukskassor och särskilt till centralkassor.

För jordbrukskassornas del hade sålunda hemställts om ett till tiden

obegränsat förvaltningsbidrag av 2 kronor för medlem, vilket bidrag

för de län, där centralkassa icke kunnat bildas, skulle kunna höjas

till 4 kronor för medlem. Beträffande central kassorna hade det förberedande

förslaget inneburit, att statsbidraget skulle utgå i form av dels

ett bidrag till organisationskostnader om 2,000 kronor en gång för alla

till varje centralkassa samt dels ett årligt förvaltningsbidrag om 4,000

kronor under vart av de tio första åren av centralkassas verksamhetstid.

I det förslag, som av Kungl. Maj:t förelädes 1915 års riksdag,

hade åtskilliga modifikationer vidtagits i vad sålunda ifrågasatts. Sålunda

hade i propositionen föreslagits, att även förvaltningsbidraget till

jordbrukskassa skulle utgå allenast under de första tio åren efter kassas

bildande och blott under de första fyra åren med förut föreslagna 2 kronor

för medlem, men därefter endast med 1 krona för medlem. Organisationsbidraget

till centralkassorna hade bibehållits vid det under förarbetena

föreslagna beloppet, 2,000 kronor till varje kassa, men beträffande förvaltningsbidraget

hade Kungl. Maj:ts förslag innefattat en väsentlig reduktion

av vad under förarbetena ansetts erforderligt, i det att nämnda

bidrag föreslagits skola utgå med allenast 2,000 kronor under vart av

de två första åren efter det kassan vunnit godkännande från det allmännas

sida, 1,000 kronor under vart av de följande fyra åren och

500 kronor under vart av ytterligare fyra år.

Ur departementschefens motivering till det i 1915 års proposition

framlagda förslaget torde anföras följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 227.

I samtliga framkomna förslag hade förutsatts, att staten skulle lämna bidrag

dels till centralföreningarnas organisationskostnader samt dels till såväl dessas som

de lokala föreningarnas förval(ningskostnader. Departemenschefen vore i princip

av samma uppfattning. Bidragen till centralföreningarnas organisationskostnader

avsåge närmast anskaffande av nödiga kontorsinventarier och av blankettryck till

såväl centralföreningarnas som till dem anslutna lokala föreningars räkenskaper,

till låneförbindelser o. s. v. Ett belopp av 2,000 kronor för dessa bidrag vore det

minsta, som kunde ifrågasättas. Bidragen till centralföreningai nas förvaltningskostnader

borde mera hava formen av premier än att avse att helt befria de föreningar,

som uppbure rörelsen, från förvaltningskostnadernas bestridande. Nämnda bidrag

borde dessutom så anordnas, att i själva ordningen läge en sporre för vederbörande

föreningar att sträva efter att så fort som möjligt komma därhän, att de helt och

hållet kunde stå på egna fötter. Med hänsyn härtill borde bidragen utgå efter en

med åren fallande skala. Om bidragen bestämdes till 2,000 kronor om året under

vartdera av de två första åren efter godkännandet, till 1,000 kronor under vart av de

följande fyra åren och till 500 kronor under vart av ytterligare fyra år, så vore det

allt vad som i förevarande hänseende under rådande förhållanden skäligen kunde

begäras från det allmännas sida. Vad sålunda anförts gällde i tillämpliga delar

även om bidragen till de lokala föreningarnas förvaltningskostnader. Dessa borde

utgå efter samma grund till alla föreningar samt efter i viss mån fallande skala.

Om bidragen sattes till 2 kronor för år och medlem under de fyra första åren

efter godkännandet och 1 krona för år och medlem under sex därpå följande år,

torde även i förevarande hänseende alla rimliga anspråk vara uppfyllda.

Jämlikt beslutet vid 1918 års riksdag utgå bidragen till centralkassa

för jordbrukskredit från och med år 1919 enligt följande grunder.

Till organisationskostnader 2,000 kronor jämte ett tillägg för varje län

utöver ett, varav centralkassans verksamhetsområde består, av 1,000

kronor för ett län och 500 kronor för varje ytterligare län. Till de årliga

förvaltningskostnaderna 4,000 kronor under vart av de två första åren näst

efter det, då godkännandet givits, 2,000 kronor under vart av de följande

fyra åren och 1,000 kronor under vart av ytterligare fyra år,

med tillägg för varje län utöver ett, varav centralkassans verksamhetsområde

består, av i,000 kronor om året för ett län och 500 kronor om

året för varje ytterligare län. Antalet län, varav centralkassas verksamhetsområde

Unge bestå, höjdes samtidigt från förutvarande tre till

sex län. I samoand med fattande av beslut om denna ändring- rörande

statsbidragen till centralkassorna medgav riksdagen, att ändringsbestämmelserna

finge tillämpas retroaktivt, så att de centralkassor, som före

den 1 januari 1919 fått uppbära bidrag efter de tidigare bestämmelserna,

skulle, där Kungl. Maj: t funne så av behovet påkallat, få uppbära utfyllnad,

motsvarande skillnaden mellan vad centralkassorna under den

gångna tiden fått uppbära och vad de, därest de nya bestämmelserna

varit gällande, skulle under samma tid hava uppburit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Ur dåvarande departementschefens motivering till 1918 års höjning

må anföras:

»Vad angår statsbidragens storlek kan det ifrågasättas, om desamma icke

redan under de förhållanden, som rådde vid deras fastställande, voro väl små. Till

följd av penningvärdets fall och de svårigheter, som hittills mött att under nu rådande

förhållanden upparbeta centralkassornas rörelse till någon större omfattning,

hava bidragen blivit alldeles otillräckliga för det med dem avsedda ändamålet att

lämna centralkassorna det stöd, de behöva för att övervinna den första tidens svårigheter.

Särskilt är att märka, att, i den mån rörelsen för att vinna den omsättning,

som är erforderlig för att kassorna skola kunna beräknas en gång skola

bära sig, måste utsträckas över områdena för ett flertal län, såväl organisationssom

förvaltningskostnaderna måste väsentligen ökas. Främst gäller detta den del

av organisationskostnaderna, som belöper å det förberedande upplysningsarbetet, och

sådana förvaltningskostnader som kostnaderna för centralföreningarnas övervakande

och rådgivande verksamhet. Samtliga dessa kostnader växa ju med avståndet från

den plats, där centralkassans styrelse har sitt säte, och medföra icke motsvarande

ökning i inkomsterna, förr än i varje ort ett större antal jordbrukskassor hunnit

uppstå och ansluta sig till vederbörande centralkassa.

En höjning i bidragen synes mig alltså erforderlig. Vad organisationsbidragen

angår, lärer denna höjning kunna inskränkas till medgivande av särskilda tilläggsbidrag

för varje län utöver ett, varav centralkassas verksamhetsområde består.

1 fråga om storleken av dessa tilläggsbidrag anser jag desamma böra bestämmas

till 1,000 kronor för det första länet och 500 kronor för vart och ett av övriga

län. Förvaltningsbidragen åter torde böra undergå förhöjning såväl genom ökning

av själva grundbidragen som medelst årliga tilläggsbidrag, motsvarande dem till

organisationsbidragen. Med hänsyn till penningvärdets sjunkande synes mig en fördubbling

av grundbidragen icke vara oskälig. De årliga beloppen av tilläggsbidragen

torde böra fastställas till samma belopp som de föreslagna tilläggsbidragen till

organisationsbidragen.»

Stadgandet om de ändrade bestämmelsernas retroaktiva tillämpning

föranleddes av motion i andra kammaren.

Statsbidrag till jordbrukskassor utgå enligt beslut vid riksdagen

1920 från och med år 1921 med 3 kronor för medlem under vart

och ett av de fyra första åren efter det, då godkänuande givits, och med

2 kronor för medlem under vart och ett av följande sex år.

Åven för denna höjning åberopades såsom skäl penningvärdets fall.

1 sin nu ifrågavarande framställning hemställa centralkassorna om

bidrag för år 1921 med — utöver vad enligt gällande kungörelse må

utgå — 10,000 kronor till Mälarprovinsernas centralkassa, 9,000 kronor

till Södra Sveriges centralkassa samt 4,000 kronor till eu var av Malmöhus

läns centralkassa och Skaraborgs läns centralkassa.

Framställningen motiveras sålunda:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

.Kungl. Maj.ts proposition Nr 227.

Enligt nu gällande bestämmelser skulle statsunderstödet utgöra för Malmöhus

läns centralkassa 2,000 kronor, för Mälarprovinsernas centralkassa 5,000 kronor,

för Skaraborgs läns centralkassa 2,000 kronor och för Södra Sveriges centralkassa

4,500 kronor.

Trots en ganska tillfredsställande ökning av rörelsen såge centralkassorna

sig icke i stånd att med de på grund av penningvärdets fall stegrade kontors- och

resekostnaderna på ett effektivt sätt föra fram den för våra jordbrukare så nödvändiga

organisationen av jordbrukskassor.

Härtill komme, att det av riksdagen år efter år beviljade förslagsanslaget till

understöd åt jordbrukskasserörelsen aldrig i sin helhet tagits i anspråk samt att

det arbete, som av centralkassorna såväl inom som utom deras verksamhetsområde

utförts, i mångt och mycket komme blivande jordbrukskassor och centralkassor

till gagn.

Med anledning av den sålunda gjorda framställningen liar statskonsulenten

för egnahemsväsendet i avgiven promemoria tillstyrkt ändringar

i gällande bestämmelser om statsbidrag till centralkassor, avseende

att bereda dem ökning av statsbidragen från och med år 1919 till och

med år 1923.

Centralkassornas ifrågavarande framställning finner jag vara förtjänt

av beaktande.

De hava nämligen under sin hittillsvarande verksamhet och i synnerhet

under de senaste åren haft att i ekonomiskt hänseende kämpa

med ganska betydande svårigheter. Inarbetandet av jordbrukskasserörelsen

har visat sig kräva väsentligt mer arbete, än man från början

föreställt sig, vilket givetvis medfört drygare kostnader för centralkassornas

upplysnings- och organisationsarbete än som beräknats. Vidare

hava kassornas ekonomi rönt menlig inverkan av kristidens speciella

förhållanden dels genom stegrade kostnader för kontorsarbete samt för

resor i upplysnings- och organisationssyfte m. m. och dels därigenom

att medlemmarna under högkonjunkturens inflytande med dess goda

penningtillgång icke haft behov av att anlita kassorna för erhållande

av lån i så stor omfattning, att erforderliga inkomster därigenom kunnat

tillföras centralkassorna.

Sålunda anförda omständigheter, vilka alla synas mig tillfälliga

eller beroende på att verksamheten ännu är ny, hava samverkat till, att

central kassorna nu äro i behov av ett extra bidrag från statens sida.

I betraktande av rörelsens stora betydelse och önskemålet att densamma

må kunna ostört utvecklas tillstyrker jag därför, att centralkassorna för

år 1921 må tillerkännas ett tillfälligt förvaltningsbidrag utöver det enligt

gällande bestämmelser utgående.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

Vad beträffar storleken av detta tillfälliga bidrag hava centralkassorna

själva, i sin ovan relaterade framställning, hemställt, att det

extra bidraget måtte för en var av dem utgå med två gånger det enligt

nu gällande bestämmelser beräknade. För min del anser jag mig icke

kunna tillstyrka så högt extra bidrag utan vill förorda, att det för år

1921 ifrågasatta tillfälliga bidraget utgår med belopp lika med det ordinarie.

Därigenom skulle Mälarprovinsernas centralkassa komma i åtnjutande

av sammanlagt 10,000 kronor, Södra Sveriges centralkassa

9.000 kronor samt Malmöhus läns centralkassa och Skaraborgs läns

central k assa vardera 4,000 kronor.

Till understöd åt föreningar för jordbrukskredit har riksdagen anvisat

förslagsanslag för 1916 å 10,000 kronor, för 1917 å 20,000 kronor,

för 1918 å 30,000 kronor samt för ett vart av åren 1919—1921 å

35.000 kronor. Sistnämnda belopp har begärts jämväl för 1922.

Av de sålunda anvisade anslagen hava utanordnats 6,000 kronor

för 1916, 9,074 kronor för 1917, 12.626 kronor för 1918 och 31,402

kronor för 1919. Att sistnämnda belopp blivit förhållandevis så stort

beror på att 1919 utbetalades de av 1918 års riksdag beslutade retroaktiva

statsbidragen. För 1920 äro utanordningarna ännu icke slutredovisade.

Därest innevarande år komma att utgå förhöjda statsbidrag till

centralkassorna på sätt jag förordat, blir sammanlagda beloppet härav

27.000 kronor. Fn approximativ beräkning av statsbidragen detta år till

jordbrukskassorna giver vid handen, att dessa kunna belöpa sig till omkring

11,000 kronor. Då sålunda årets förslagsanslag å 35,000 kronor

icke skulle komma att nämnvärt överskridas, torde den av mig förordade

höjningen av statsbidragen icke behöva föranleda framställning till riksdagen

om höjning av förslagsanslaget.

Från centralkassorna hava inkommit ytterligare två framställningar

angående jordbrukskasserörelsen. Dessa framställningar, varöver lantbruksstyrelsen

avgivit utlåtande, avse beredande av ökad lånerätt åt

jordbrukskassornas medlemmar. Härutinnan gäller för närvarande, att

lånerätten är begränsad till 200 kronor för varje hektar odlad jord, för

vilken delaktighet vunnits i kassa. Medlemsskap kan vinnas för upp till

100 hektar. Samma medlem kan dock icke utan medgivande av centralkassas

styrelse erhålla lån till sammanlagt belopp, överstigande 10,000

kronor.

Med anledning av dessa senare framställningar vill jag erinra,

att riksdagen i skrivelse nr 416 den 15 juni 1918, däri riksdagen an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.

mälde sina beslut med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 30

april 1918, nr 415, tillika anhöll, att Kungl. Maj:t behagade låta verkställa

en allsidig utredning, huruvida och i vad mån åtgärder från

statens sida kunde vidtagas till den sekundära fastighetskreditens ändamålsenliga

ordnande samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. I samma fråga hava inkommit åtskilliga

framställningar till jordbruksdepartementet, särskilt avseende åtgärder

för beredande av möjlighet att belåna inventarier,, och den förberedande

behandlingen av ärendet giver vid handen, att det torde bliva erforderligt

att för utredningen tillkalla sakkunniga. Härvid böra även centralkassornas

sist omförmälda framställningar upptagas till bedömande. Att

dessförinnan höja lånerätten för medlemmar i jordbrukskassor synes

mig, särskilt med hänsyn till den stigande tendensen hos penningvärdet,

icke vara tillrådligt och jag kan därför icke tillstyrka, att centralkassornas

framställningar i sådant avseende föranleda någon åtgärd i

sammanhang med höjning av statsbidraget till centralkassorna.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att till envar av Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit,

Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit, Skaraborgs läns

centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit

må under år 1921 av det å extra stat för samma år anvisade

förslagsanslaget till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

utbetalas, utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt

gällande bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt statsbidrag

å lika stort belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle till

riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

M. De Geer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående tillfällig förhöjning andel år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor föi a1 i texten
  2. JoU 1921:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig förhöjning under år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor för jordbrukskredit s. 1 i texten