Sök i Ratio Lex

Angående anställande av en statens tryckerisakkunnig

1921-03-11 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:239, Angående anställande av en statens tryckerisakkunnig

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition Nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anställande av en

statens tryckerisakkunnig; given Stockholms slott den 11 mars

1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqyist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Beskow anförde:

I punkt 18 under sjunde huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppehållande

av verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å extra stat för

år 1922 beräkna ett förslagsanslag, högst, å 36,000 kronor. Därjämte

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 204 höft. (Nr 239.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

Proposition

till 1913 års

riksdag.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för samma ändamål å tilläggsstat

för dr 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor.

Då jag nu går att för Kungl. Maj:t framlägga närmare förslag till

åtgärder, avsedda att nedbringa kostnaderna för statens tryck, anhåller

jag att till en början få lämna en kortfattad redogörelse för vad i detta

ämne hittills förekommit.

I anledning av eu inom finansdepartementet år 1911 verkställd

utredning rörande de å riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda förslagsanslagen

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., därvid ifråga-''

sattes vidtagande av vissa åtgärder i avsikt att vinna begränsning och

besparing i tryckningskostnaderna genom centralisering och enhetlighet

vid beställningarna ävensom effektivare kontroll över räkningarna, och

sedan viss ytterligare utredning verkställts, framlade Kungl. Maj:t till

1913 års riksdag proposition (nr 183) angående inrättande av en under

sakkunnig ledning stående statens tryckeriexpedition.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya expeditionen till en

början i huvudsak erhålla endast de uppgifter, vilka så gott som samtliga

i ärendet hörda myndigheter ansett böra anförtros densamma, nämligen

att dels verkställa granskning av tryckeriräkningar och dels tillhandagå

med råd och anvisningar i fråga om tryckeriarbetens planläggning

och uppställning. 1 detta hänseende yttrade föredragande

departementschefen:

»Vad nu först angår omfattningen av de uppgifter, som skulle tillkomma den

nya expeditionen, anser jag, att besparingssynpunkten skulle fullständigast tillgodoses

genom en verklig centralisering av huvudmassan av statens tryck i

huvudstaden. Först genom att en och samma myndighet bestämmer om statstryckets

fördelning på de särskilda tryckerierna och träffar avtal med dessa om

arbetets utförande, torde denna fördelning och dessa avtal utfalla på det ur ekonomisk

synpunkt mest tillfredsställande sättet. I sådant avseende kan framhållas,

att man genom en dylik centralisation bättre än för närvarande bleve i stånd att

undvika sådana kostnader för övertidsarbete, som uppkomma på den grund, att

alltför mycket tryckningsarbete av brådskande art anhopats å ett och samma

tryckeri. Likaså torde det vara obestridligt att, om vid underhandlingar med tryckerier

i fråga om priser statens intresse alltid bevakades av en och samma myndighet,

bättre garanti skulle vinnas för att tryckerierna icke härvid tillämpade

växlande och godtyckliga grunder. Om man vill draga full nytta av den

tilltänkta nya tryckeriexpeditionen, borde den alltså enligt min mening utvecklas i

huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda förslaget.

Då jag detta oaktat nu ämnar föreslå, att ifrågavarande expedition till en

början anordnas i mindre skala, beror detta av följande skäl. I allmänhet torde

man, då det gäller att i statsförvaltningen införa någon ny och oprövad organisation,

göra klokt uti att härvid gå till väga med en viss varsamhet, så att den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 239. 3

erforderliga utvecklingen kan fortskrida på den väg, som vunnen erfarenhet utvisar.

Även i detta fall kan utan tvivel en dylik gradvis skeende utveckling vara att förorda,

helst om hänsyn tages till det ifrågasatta inrättandet av ett statstryckeri,

varmed tryckeriexpeditionen i sådant fall skulle förenas. Detta uppslag till anordnande

av ett statstryckeri i eu eller annan form finner jag vara synnerligen beaktansvärt.

Om efter verkställd utredning ett dylikt tryckeri framdeles befinnes

lämpligen böra komma till stånd och förenas med ifrågavarande tryckeriexpedition,

är det naturligtvis av vikt, att denna expedition utan svårighet låter inordna sig

i det större företaget, och ur denna synpunkt är det givetvis fördelaktigt, om man

låter anstå med det definitiva fastställandet av tryckeriexpeditionens organisation

och personalbehov, tills frågan kan slutgiltigt lösas i samband med spörsmålet om

statstryckeriets inrättande.»

Beträffande kommitté- och riksdagstryck, det senare med inbegrepp

av de till riksdagen avlåtna propositioner, ansågs expeditionens befogenhet

lämpligen böra utsträckas till att avse jämväl tryckets fördelning

på de olika tryckerierna samt uppgörande av avtal om arbetets utförande.

Vidkommande därefter expeditionens organisation skulle personalen

enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna begränsas till en föreståndare med

ungefär de kvalifikationer, som fordrades bos förste mannen å ett tryckerikontor,

samt dessutom en faktor och ett skrivbiträde. Denna personal

borde anställas med viss uppsägningstid. Föreståndaren och laktorn

skulle förordnas av Kungl. Maj:t samt skrivbiträdet antagas av föreståndaren.

Arvoden till personalen skulle utgå med högst 9,000 kronor till

föreståndaren, högst 5,000 kronor till faktorn och högst 1,600 kronor

till skrivbiträdet, allt för år räknat. Till expenser beräknades förslagsvis

500 kronor årligen och till anskaffande av inventarier ett belopp av

3,500 kronor för eu gång. Expeditionen ansågs kunna förläggas till

riksdagens tryckeriavdelnings lokal.

I avgivet utlåtande över propositionen yttrade statsutskottet följande:
»Utskottet

har i likhet med Kungl. Maj:t funnit det synnerligen önskvärt,

om en sådan tryckeriexpedition som den nu föreslagna kunde komma till stånd,

varvid dock synts kunna ifrågasättas, huruvida med den begränsade uppgift, expeditionen

enligt förslaget skulle erhålla, ett så högt arvode till föreståndaren som

9,000 kronor kan vara av förhållandena motiverat. _ Emellertid har utskottet, vid

det förhållande att det i förevarande ärende icke synes vara tillräckligt utrett,

varken huruvida den föreslagna expeditionen skulle kunna jämte en av 11 tjänstemän

bestående korrekturavdelning utan olägenhet inrymmas i riksdagens tryckeriexpeditions

nuvarande lokaler, eller om en expedition bestående av en föreståndare,

en faktor och ett skrivbiträde skulle kunna övertaga även den ingalunda obetydliga

arbetsbörda, som utöver korrekturläsningen åligger riksdagens tryckeriexpedition,

funnit erforderligt att härom åstadkommes närmare utredning.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Motioner vid

1913,1914 och

1915 åt ens

riksdagar.

1917 år,

riksdag.

Kung!. Maj.ts proposition Nr 239.

Med avseende å angiva förhållanden och då utskottet med hänsyn

till den långt framskridna tiden icke ansåg sig kunna verkställa den

ytterligare erforderliga utredningen samt lokalfrågans bestämmande jämväl

syntes böra göras beroende av frågan om utvidgning av lokalerna

för riksdagens bibliotek, hemställde utskottet, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke måtte av riksdagen bifallas.

Detta blev också riksdagens beslut.

Vid 1913 års riksdag upptogs även motionsvis i andra kammaren

frågan om ordnande av statens tryck. Härvid syftade man närmast på

inrättande av ett statstryckeri och föreslog begäran bos Kungl. Maj:t

om utredning i ämnet. Inom vederbörande utskott gjorde sig den meningen

gällande, att man borde inhämta erfarenhet från den vid samma

riksdag ifrågasatta tryckeriexpeditionen, innan man sloge in på vägen

att genom inrättande av ett statstryckeri söka nedbringa statens tryckningskostnader.

Motionerna i fråga blevo av kammaren avslagna.

Åven vid 1914 års första lagtima riksdag väcktes i andra kammaren

motion i fråga om inrättande av ett statstryckeri. Frågan bann

likväl då icke bliva behandlad, varför motionen på nytt framfördes i

nämnda kammare vid 1915 års riksdag. Vederbörande utskott fann det

synnerligen önskvärt, att åtgärder vidtoges för vinnande av besparingar

i kostnaderna för statens tryck, och tillstyrkte för sin del, att en utredning

komme till stånd rörande lämpligaste sättet härför, men ansåg

utskottet att i sådant avseende i första hand frågan om inrättande av

en statens tryckeriexpedition borde tagas under förnyat övervägande,

varvid man dock ej finge förbise, att de olika ämbetsverkens berättigade

krav på utförandet av deras tryck bleve tillgodosedda. Utskottet

tillstyrkte begäran hos Kungl. Maj:t om utredning i ämnet, och detta

bifölls av andra kammaren. Åven i första kammaren syntes man vara

tämligen överens om lämpligheten av att inrätta en tryckeriexpedition,

men då riksdagen så sent som år 1913 påkallat regeringens uppmärksamhet

å denna fråga genom att begära viss ytterligare utredning av

densamma, ansågs det onödigt att ånyo upprepa denna begäran. Av denna

anledning och då kammaren därtill över huvud ställde sig avvisande

mot tanken på ett statstryckeri, avslog kammaren utskottets förslag.

* Vid 1917 års riksdag upptogo motionärerna från de föregående

åren frågan på nytt. Under åberopande av de tidigare motionerna vid

1913, 1914 och 1915 årens riksdagar framhöllo motionärerna, hurusom

något förnyat förslag dittills icke avhörts från Kungl. Maj:ts sida, och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts proposition Nr 239.

att tryckningskostnaderna under de senaste åren ytterligare avsevärt

stegrats, på grund varav motionärerna ansågo en utredning av frågan

icke längre böra fördröjas.

Efter ärendets behandling i bägge kamrarna beslöt riksdagen den

23 maj 1917 till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse (nr 160) med begäran

om utredning, i vad mån kostnaderna för statens tryck måtte kunna

nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition och specialtryckerier

för vissa statens ämbetsverk eller genom vidtagande av andra

anordningar, ävensom framläggande för riksdagen av de förslag, vartill

en sådan utredning kunde föranleda. Till stöd härför anförde riksdagen

huvirdsakligen följande:

Det torde vara uppenbart, att motionärernas syfte, att nedbringa statens

tryckningskostnader, vore i högsta grad beaktansvärt. De alltjämt stegrade summor,

som statstrycket kostade, och den styrkta erfarenheten att bristen på organisation

på detta område vållade staten stora onödiga utgifter, syntes böra föranleda till att

åtgärder vidtogés i syfte att så mycket som möjligt nedbringa statens kostnader

på detta område.

I sådant hänseende hade motionärerna i främsta rummet framhållit behovet

av ett statens eget tryckeri. Inrättandet av ett sådant tryckeri kunde givetvis

föranledas av olika skäl. Så t. ex. kunde detsamma — såsom ock torde vara förhållandet

på sina håll i utlandet — närmast hava till syfte att utgöra en slags

ledare och föregångare för boktryckerikonsten i landet. Avsåges emellertid uteslutande

— såsom i den föreliggande motionen torde vara fallet — att nedbringa

statens tryckningskostnader, vore olika meningar rådande därom, huruvida mycket

eller ens något på denna väg stode att vinna. I en till riksdagens vederbörande

utskott ingiven och samma utskotts betänkande bilagd skrivelse från boktryckarkammaren

såsom representant för boktryckerinäringen anfördes ett flertal skål, solk

talade emot inrättandet av statstryckeri. Åtskilligt, som däri anfördes, vore visserligen

överdrivet, och andra vägande skäl funnes otvivelaktigt för inrättandet av

åtminstone ett mindre tryckeri, som skulle året om kunna sysselsättas. Tanken

på ett statstryckeri i någon form borde därför enligt riksdagens åsikt ej definitivt

avföras, men det förelåge å andra sidan ingen anledning att nu forcera fram frågan,

särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunde förväntas sänka tryckningskostnaden,

betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunde genomföras. Ett genomförande

av dylika åtgärder kunde också tjäna som medel att i sinom tid närmare undersöka

lämpligheten av och eventuellt förbereda upprättandet av ett statstryckeri.

Riksdagen ville såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte först omnämna det

goda uppslag, som generalpoststyrelsen givit genom upprättandet av ett specialtryckeri,

vilket numera förlagts till Stockholm och där nästan alla de formulär,

blanketter och övriga trycksaker, som postverket vore i behov av, trycktes.

Genom tillkomsten av nämnda tryckeri hade postverket beräknat sig hava gjort

icke oväsentliga besparingar.

Enligt riksdagens mening syntes skäl föreligga för att även andra statens

verk förskaffade sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använde sig av det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

aom postverket redan upprättat, ifall detsamma hade möjlighet till utvidgning.

Utredning i sådant hänseende torde därför snarast möjligt böra verkställas.

Den andra åtgärden, som riksdagen ansåge med det snaraste böra bliva

föremål för utredning, vore inrättandet av en statens tryckeriexpedition. Denna

fråga hade förut varit föremål för riksdagens prövning dels genom en till riksdagen

år 1913 avlåten proposition, dels ock på grund av eu år 1915 väckt motion, bägge

gångerna dock utan att föranleda någon åtgärd.

Av den sammanfattning, som inom riksdagens vederbörande utskott verkställts

över de utlåtanden, som på gjord framställning avgivits av ett flertal ämbetsverk

dels till grund för nyssnämnda proposition och dels i anledning av motionen, framginge,

att nästan fullständig enighet vore rådande därom, att ämbetsverken vore

i behov av en sakkunnig myndighet, vilken kunde tillhandagå med råd och upplysningar,

verkställa avtal om tryckning, kontrollera tryckningsräkningar in. m.

Ett enda ämbetsverk, nämligen telegrafstyrelsen, hadejvarit av annan mening och

förordat, att uppgiften ifråga skulle anförtros åt en enda sakkunnig person.

Av ett visst intresse vore ock, att boktryckarekammaren ansett sig i det

omnämnda utlåtandet böra understryka behovet av att åtgärder vidtoges i syfte

att fördelningen av statens tryck och kontrollen å de enskilda tryckeriföretagen

ordnades på ett mera rationellt och praktiskt sätt än vad nu vore fallet, samt att

statens tjänstemän sökte att i möjligaste mån inskränka kostnaden för statsverkets

tryck.

Riksdagens vederbörande utskott hade i förevarande ärende jämväl inhämtat

yttrande från riksdagens tryckeriexpeditions föreståndare J. P. Veländer, vilket

yttrande gåve stöd för att en väsentlig besparing i statens tryckningskostnader

borde kunna vinnas genom inrättandet av en statens tryckeriexpedition.

Emellertid syntes ett villkor för ett gott resultat vara, att eu dylik expedition

bekläddes med viss befogenhet, bland annat, i fråga om tryckets fördelning å olika

tryckerier för att förhindra det högst betydligt fördyrande natt- och söndagsarbetet,

vilket under nuvarande förhållanden ofta nödvändiggjordes genom att ett och samma

tryckeri överhopades med tryckalster från olika håll. Vidare kunde ifrågasättas,

att expeditionen även finge avgörande inflytande i fråga om huruvida tryckning

av vissa alster borde ske i landsorten, där tarifferna i regel vore lägre än i huvudstaden,

samt beträffande format, uppställning, m. in., i vilket avseende jämväl besparingar

kunde åstadkommas. Framför allt gällde detta kommittétrycket, vilket

ofta torde verkställas utan sakkunnig ledning och utan effektiv kontroll, varigenom

kostnaderna onödigtvis bringades i höjden. Om vidare expeditionen bemyndigades

att själv eller genom någon annan myndighet upphandla papper och bestämma

papperssorter för olika slags tryckalster, torde en ytterligare besparing kunna ske.

Det vore emellertid givet, att om hela denna stora och ansvarsfulla uppgift,

som sålunda skulle tilläggas statens tryckeriexpedition, inskränktes till den åtgärd,

som telegrafstyrelsen på sin tid föreslagit, nämligen att till vederbörande ämbetsverks

förfogande ställdes en enda sakkunnig person i och för lämnande av råd

och upplysningar, skulle den ekonomiska vinsten icke på långt när bliva så stor,

som om statens tryck ordnades genom en tryckeriexpedition med ovan antydd

befogenhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts proposition Nr 239-

Jämlikt Kung! Maj:ts den 22 september 1917 givna bemyndigande Sakkunnifla.

hava särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen. De sakkunniga hava varit generaldirektören Per

Södermark, civilingenjören 0. Ramström samt ledamoten av riksdagens

andra kammare Verner Hedlund.

Med skrivelse den 28 februari 1919 hava de sakkunniga avlämnat

betänkande, innefattande utredning och förslag angående ordnandet av

statens tryck. De sakkunniga hemställa i berörda betänkande, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt vissa angivna

tryckeriföretag, å andra sidan, finge träffas sådant avtal om utförandet

av statens tryck som i betänkandet närmare angivits, gällande från och

med år 1920, ävensom i förekommande fall rörande tillhandahållande

av lokaler dels för en statens tryckeriexpedition, inrättad från och med

den 1 oktober 1919, och dels även till depå för förvaring av departementens

och riksdagens förråd av trycksaker från och med den tid,

som framdeles kunde komma att bestämmas;

att sagda statens tryckeriexpedition finge inrättas från och med

ovannämnda 1 oktober med den uppgift och organisation, som i betänkandet

föreslagits;

att årliga arvoden måtte få utgå till expeditionens föreståndare

med 8,100 kronor och ett ålderstillägg av 600 kronor efter o år; till

en förste faktor med högst 6,000 kronor och till en andre faktor med

högst 4,000 kronor; till en var av tvenne revisorer med 4,500 kronor

jämte tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och 15 år,

samt till vartdera av två skrivbiträden med 1,600 kronor jämte två

ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år;

att till expenser för expeditionen måtte få användas förslagsvis

4,000 kronor om året och till anskaffande av inventarier ett belopp för

eu gång av högst 10,000 kronor;

att dessa kostnader ävensom i förekommande fall kostnaderna för

lokaler till expeditionen och omförmälda depå för förvaring av statens

förråd av trycksaker finge gäldas av det å sjunde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till tryckningskostnader; samt

att tryckeriexpeditionens föreståndare måtte få anställas redan från

och med den 1 september 1919.

På sätt min företrädare i ämbetet vid anmälan den 7 januari 1921

av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1922 av utgifterna under

riksstatens sjunde huvudtitel, erinrade vid behandling av spörsmålet

rörande inrättande av en statens tryckeriexpedition, hava riksgälds- och

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statatryokeri

och andra

anordningar

För framställande

av

statens tryck.

Sakkunniga.

8 Kungl. Maj:t$ proposition Nr 239.

riksbanksfullmäktige, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, armé- och''

marin förvaltningarna, telegrafstyrelsen, statistiska tabellkommissionen,

kommerskollegium, statskontoret och riksbibliotekarien avgivit yttranden

över sakkunnigas förslag, varjämte boktryckareföreningen och vissa enskilda

boktryckerifirmor yttrat sig i ämnet. Därjämte har handelskammaren

i Gävle i en den 8 december 1919 dagtecknad skrift framhållit

vissa önskemål i avseende å tillhandahållande för allmänheten av officiella

publikationer.

De sakkunniga hava i sitt betänkande till en början framlagt en

utredning rörande statens tryckningskostnader under åren 1914—1917

m. m. Av denna utredning inhämtas, bland annat, följande.

Sammanlagda kostnaderna för statens tryck med undantag av

värdetrycket uppgingo för år 1914 till 3,082,900 kronor, för år 1915

till 3,538,000 kronor, för år 1916 till 3,812,000 kronor och för år 1917

till 4,922,000 kronor, vartill kommit kostnaderna för vattenfallsstyrelsens

tryck med högst 50,000 kronor för vartdera av dessa år. Statens tryckningskostnader

utvisa alltså under åren 1915, 1916 och 1917, vid jämförelse

med motsvarande siffror för år 1914, en ökning för respektive

år med i runda tal 15 procent, 24 procent och 60 procent. För år

1918 har ökningen, vid jämförelse med kostnaderna för år 1914, antagits

icke kunna skattas till lägre än 50 procent utöver procentökningen

för år 1917, enligt vilken beräkning kostnaderna för statens tryck under

år 1918, frånsett värdetrycket och trycket för de s. k. kristidskommissionerna,

skulle hava uppgått till sammanlagt omkring 6,500,000 kronor.

Utredningen innehåller vidare vissa upplysningar angående dels

avslutade kontrakt rörande tryck för statens räkning, dels och åtskilliga

utländska statstryckerier m. m. Redogörelsen härför återfinnes å sidorna

35—42 i sakkunnigas betänkande, vartill jag tillåter mig hänvisa.

Härefter hava sakkunniga å sidorna 42—58 ingått på bedömande

av olika tänkbara anordningar för framställandet av statens tryck och

hava därvid behandlat följande alternativ:

a) upprättande av ett sfatstryckeri av sådan omfattning, att detsamma

bleve tillräckligt för utförande av för statsmyndigheterna i huvudstaden

erforderligt tryck och sådant tryck för myndigheter i landsorten,

som lämpligen kunde dit överlämnas;

b) inrättande av särskilda specialtryckerier, tillhörande olika verk

och myndigheter, för framställande av tryck av viss bestämd art och

omfattning;

c) att staten ingår såsom delägare i enskilda tryckerier; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

d) att staten träffar avtal med enskilda tryckerier eller tryckerisammanslutningar

om statstryckets verkställande mot ersättning enligt

viss beräkningsgrund för debitering av utförda arbeten.

Beträffande det första av nämnda alternativ hava sakkunniga uttalat

den uppfattningen, att statens tryckningskostnader icke skulle kunna

nedbringas genom inrättande av ett statstryckeri av sådan storlek och

omfattning, som av motionärer i riksdagen ifrågasatts. Såsom stöd för

denna mening hava sakkunniga anfört huvudsakligen följande:

Statens tryck skulle visserligen kunna lämna sysselsättning åt ett tryckeri

av betydlig storlek, men då det särskilt med avseende å riksdagstrycket icke förefunnes

möjlighet att erhålla en jämn fördelning av statstrycket året om, något som

vore en nödvändig förutsättning för att maskiner och annan material skulle bliva

fullt utnyttjade, kunde ett dylikt företag icke ställa sig ekonomiskt, med mindre

än att statstryckeriet under viss del av året även toges i anspråk för utförande

av tryck för allmänheten. Att å ett för statens räkning särskilt inrättat tryckeri

jämväl utföra tryck för enskilda torde emellertid icke hava avsetts och ej heller

kunna anses lämpligt. Emot förslaget att statstryckeriet under de delar av året,

då riksdagen icke vore samlad, huvudsakligen skulle sysselsättas med utförandet

av tryck för statens olika verk och myndigheter, särskilt blankettryck, erinrade

sakkunniga dels att myndigheterna även under riksdagstiden med nödvändighet

måste få utfört en del av sitt tryck och dels att bok- eller texttryck, å ena sidan,

och blankettrycket, å andra sidan, vore två från varandra ganska skilda slag av

arbeten, för vilka krävdes i viss mån olika anordningar. Medan det, särskilt för

utförandet av riksdagstrycket, erfordrades uppi ättande av ett betydande sätteri och

anställande av en stor sättarepersonal, skulle det icke bliva möjligt att under den

övriga delen av året, då huvudparten av arbetet komme att utgöras av blankettryck,

ens tillnärmelsevis utnyttja sätteriet och personalen i detta. Statstryckeriet skulle

bliva nödsakat att under tiden mellan riksdagarna antingen inskränka driften i

ena eller andra avseendet eller ock anlita utvägen att mottaga beställningar av

tryck från allmänheten. Större möjligheter till ekonomisk drift skulle onekligen

föreligga, om statstryckeriet tilltoges allenast i sådan storlek och omfattning, att

det kunde tillgodose blott en del av statens tryck, så beräknad att tryckeriet

kunde antagas erhålla jämn drift under normala förhållanden. I dylikt fall skulle

det emellertid under vissa perioder, då arbetstillgången vore större än den normala,

och särskilt i avseende å riksdagstrycket bliva nödvändigt att åt enskilda tryckerier

överlämna utförandet av allt det tryck, som statstryckeriet icke kunde medhinna.

Frågan om riksdagstrycket skulle förty icke kunna bringas till avsedd

lösning, varken i avseende å den ekonomiska sidan av saken eller med hänsyn till

önskemålet att staten i övrigt i avseende å riksdagstrycket gjordes oberoende av

de enskilda tryckerierna. Därjämte torde det vara tvivelaktigt, om staten på detta

sätt skulle kunna få sina behov nöjaktigt tillfredsställda, då nämligen vederbörande

enskilda tryckerier måhända icke gärna skulle befinnas villiga att åsidosätta sina

fasta kunder för att utföra ett tillfälligt arbete för statens räkning. I varje fall

torde staten för arbete av berörda slag få räkna med eu ytterligare prisfördyring.

Under alla förhållanden skulle staten för ett tryckeris anläggning och drift nödgas

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 201 höft. (Nr 239.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Muj.ts proposition Nr 239.

anskaffa ett betydande kapital. Att för detta ändamål under nuvarande förhållanden

ytterligare öka statens upplåning vore en olägenhet, varjämte borde beaktas den

fara för fördyring av driften vid ett statstryckeri, som föranleddes därav att detta

komme att arbeta utan konkurrens med andra tryckerier.

En anordring, varigenom staten inginge såsom delägare i enskilt

tryckeri, genom vilket statsverkets tryck skulle utföras, hava sakkunniga

ansett lika litet förenlig med statens fördel som förslaget om inrättande

av ett särskilt statstryckeri för statens tryck i allmänhet.

Vid behandling av frågan om inrättande av särskilda specialtryckerier

för tryck av viss art och omfattning hava sakkunniga till en

början anfört, att för det dåvarande funnes följande specialtryckerier för

tillgodoseende av statsverkets behov, nämligen riksbankens sedeltryckeri,

postverkets blankettryckeri samt statens järnvägars biljettryckeri, vilka

samtliga tillhörde och dreves av respektive verk, ävensom postverkets

frimärkstryckeri, vilket senare tillhörde och dreves av enskilt bolag.

Sakkunniga anse vissa skäl kuuna tala för att staten själv övertoge

tillverkningen av allt värdetryck men hava dock för sin del stannat

vid den uppfattningen, att det, under förutsättning av vederbörlig

kontroll från respektive myndigheters sida, skulle vara till fördel för

staten, om även arbeten av angivna slag komme att inbegripas i den

anordning, som de sakkunniga ville föreslå i avseende å statstryckets

verkställande i allmänhet. Vad beträffar de av postverket och statens

järnvägar inrättade specialtryckerierna för blanketter och biljetter yttra

de sakkunniga, att förutsättningar torde förefinnas för att dessa kunna

drivas ändamålsenligt och med ekonomisk fördel. Enligt sakkunnigas

åsikt skulle det, för att kunna ordna rörelsen vid postverkets blanketttryckeri

så ekonomiskt som möjligt, varit fördelaktigt, om med detta

tryckeri kunnat förenas även tryckningen av blanketter för statens

järnvägar, telegrafverket m. fl. Generalpoststyrelsen hade emellertid

meddelat, att inom de för postverkets tryckeri avsedda lokaler för närvarande

icke förefunues möjlighet till eu sådan utvidgning som med

nödvändighet krävdes, därest åt detta tryckeri skulle uppdragas att

jämväl ombesörja blankettryck för andra statens verk och myndigheter.

Sakkunniga hava huvudsakligen på denna grund ansett lämpligast, att

det av postverket nu drivna blankettryckeriet, vid en sådan anordning

av statsverkets tryck som de sakkunniga komme att föreslå, inordnades

under ledning av de tryckeriföretag, med vilka avtal komme att träffas

om utförandet av statsverkets tryck. Med hänsyn därtill, att de enskilda

järnvägarnas biljetter till största delen tillverkades genom enskilda

tryckerier, hava sakkunniga även ur samma synpunkt ansett fördel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

aktigt, om statens järnvägars biljettryckeri inordnades under tryckeriföretagens

ledning på sätt ifrågasatts beträffande postverkets blanketttryckeri.

Sakkunniga hava sålunda funnit sig icke kunna tillstyrka anläggandet

av ett större tryckeri för värdetryck o. d. eller inrättande av

ytterligare specialtryckerier.

Bland anordningar för framställande av statens tryck hava sakkunniga

däremot stannat för att tillstyrka en särskild överenskommelse

mellan staten, å ena, och enskilda tryckeriföretag under gemensam sammanslutning,

å andra sidan, angående statstryckets verkställande mot

ersättning enligt viss bestämd beräkningsgrund. Härom yttra sakkunniga

huvudsakligen följande:

De tryckerier, med vilka avtal komme att träffas, skulle äga skyldighet och

rättighet att utföra de för statens räkning i huvudstaden erforderliga tryckningsarbeten

med inbegrepp av sådana bokbinderiarbeten, som utfördes i samband med

tryckningen, mot eu ersättning, som i första hand avsåge tryckeriernas direkta och

indirekta kostnader. Därjämte skulle för statens tryck utgå ett visst belopp såsom

ersättning för administrationen och för skälig vinst å de utförda arbetena. Med

avseende å administrationskostnaderna syntes mest ändamålsenligt, att dessa fastställdes

att utgå med en viss avtalad procent av sammanlagda beloppet för ovan

angivna direkta och indirekta tillverkningskostnader. Samma förfaringssätt syntes

även böra tillämpas vid beräknande av ersättningen till tryckeriföretagen såsom

skälig. vinst å de utförda arbetena. Detta vinstpålägg borde givetvis sättas lägre

än motsvarande vinstpålägg å arbeten för enskilda, då det nämligen måste anses

såsom en särskild fördel för de tryckeriföretag, vilka bleve tillförsäkrade utförandet

av statstrycket, att erhålla staten med dess omfattande tryckeriarbeten av olika

slag till fast och säker kund. Någon ersättning för försäljningskostnaderna skulle

icke ifrågakomma, då nämligen leverantören icke skulle hava att vidkännas några

dylika kostnader i avseende å statstrycket. En dylik överenskommelse förutsatte

givetvis utövandet av särskild kontroll från statens sida i avseende å kostnadsuträkningarna,

och med hänsyn härtill torde avtal böra träffas endast med ett

begränsat antal tryckerier med så stor prestationsförmåga, att de kunde vara i

stånd att åtaga sig allt i huvudstaden förekommande tryck för statsverkets räkning.

De sakkunniga hade för sin del tänkt sig, att en sådan överenskommelse

lämpligen skulle träffas med Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner och Aktiebolaget

Sveriges litografiska tryckerier, vilka tillsammans förfogade över officiner i härför

erforderlig omfattning. Under förutsättning att ett dylikt avtal angående

utförandet av tryck för statens räkning komme till stånd med nämnda båda företag,

hade sakkunniga tänkt sig, att kontrollen över kostnadsuträkningarna lämpligen

borde utövas av tvenne av staten tillsatta och avlönade edsvurna revisorer, vilka

skulle samarbeta med den föreslagna statens tryckeriexpedition och med hänsyn

härtill närmast borde vara underställda föreståndaren för denna expedition. Av
talet

med tryckeriföretagen syntes lämpligen böra träffas för ett bestämt antal

år med viss tids uppsägning, förslagvis för en tid av tio år och med två års uppsägningstid.

Överenskommelsen borde lämpligen omfatta allt för staten erforderligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

tryck, som ansåges böra utföras i huvudstaden, således även värdetryck, blankettoch

biljettryck m. m. I dylikt fall skulle statens nuvarande specialtryckerier med

lokaler, maskiner och övrig material enligt överenskommelser med vederbörande

myndigheter ställas till tryckeriföretagens disposition och under deras förvaltning.

I avseende å värdetrycket skulle företagen givetvis vara förpliktade att ställa sig

till efterrättelse de kontroll- och skyddsåtgärder, som av vederbörande myndigheter

kunde prövas erforderliga. Enär kostnadsuträkningarna för utförandet av statens

tryck genom omförmälda tryckeriföretag bland annat skulle baseras på värdet av

de företagen tillhöriga byggnader, maskiner och övrig material samt varulager, å

vilket värde skulle beräknas en viss ränta, förutsattes, att en värdering komme

till stånd för fastställande av det värde, som vid avtalets ingående borde åsättas

företagens fastigheter och maskiner in. m.

Jfyndig■

heternas yttranden.

Beträffande först frågan om inrättande av ett statstryckeri, vare

sig såsom ett statens eget tryckeri eller i form av andel i ett tryckeribolag,

hava de myndigheter, som härom yttrat sig, ansett frågan ännu

icke vara mogen att genomföras. Riksgäldsfullmäktige hava ansett,

att man bör avvakta den erfarenhet, som kan vinnas av en statens

tryckeriexpedition, varefter ny utredning skulle företagas, om förhållandena

därtill föranledde. Generalpoststyrelsen har funnit vissa av de

framhållna olägenheterna av ett statstryckeri kunna undanröjas eller

åtminstone i betydlig mån minskas.

Frågan om inrättande av specialtryckerier för vissa verk har berörts

av riksbanksfullmäktige, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,

marinförvaltningen och statistiska tabellkommissionen. Riksbanksfullmäktige

hava på det bestämdaste avstyrkt, att sedeltryckeriet ställdes

till disposition och under förvaltning av andra tryckeriföretag. Generalpoststyrelsen

har förklarat sig icke finna minsta anledning föreligga att

till monopolföretagen överlämna vare sig postverkets blankettryckeri

eller postverkets under uppsättning varande frimärkstryckeri. Järnvägsstyrelsen

har motsatt sig, att dess biljettryckeri frånskildes ämbetsverket.

Marinförvaltningen har meddelat, att vid flottans station i

Karlskrona och vid Vaxholms kustartilleriregemente smärre tryckerier

äro anordnade för utförande av mindre tryckeriarbeten, vilket visat sig

vara synnerligen besparande för statsverket. Slutligen har statistiska

tabellkommissionen avstyrkt, att den tilltänkta tryckeritrusten skulle övertaga

statens nuvarande specialtryckerier, bland vilka, förutom de av

sakkunniga nämnda, jämväl skulle kunna framhållas den inom lantmäteristyrelsen

inrättade roproduktionsanstalten.

Vad slutligen angår avtalsfrågan äro myndigheternas yttranden

antingen helt avstyrkande eller i ett par fall tveksamma. Särskilt har

generalpoststyrelsen uttalat farhågor för att den av sakkunniga för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

väntade vinsten av ett dylikt avtal så småningom skulle förbytas i förlust,

särskilt då det eu gång gälldo att förnya det första avtalet med

det stora monopolföretaget. Järnvägsstyrelsen tiar ansett, att de föreslagna

kostnadsberäkningarna knappast kunna bliva tillförlitliga. Marinförvaltningen

yttrar, att det är tvivelaktigt, om avtalet, varigenom all

konkurrens komme att uteslutas, skulle bliva ekonomiskt förmånligt för

staten. Telegrafstyrelsen anser statens tryckningskostnader icke kunna

på denna väg nedbringas. Statistiska täbellkommissionen finner förslaget

i förevarande avseende väcka starka principiella betänkligheter. Kommerskollegium

har anmärkt, att förslaget icke syntes medföra nöjaktiga

garantier för att statens tryck i verkligheten bliver utfört för mindre

kostnad än om utförandet av detsamma utlämnas åt den fria konkurrensen.

Frågan om inrättande av ett statstryckeri för framställande av Departements.

statens tryck i allmänhet är, särskilt i betraktande av statstryckets ''beständigt

vidgade omfattning, enligt min mening värd all uppmärksamhet.

De skäl, som de sakkunniga anfört för tankens avvisande, finner

jag icke bärande. Emellertid kan frågan uppenbarligen ej framföras

till avgörande utan förnyad ingående utredning. Därmed synes så mycket

hellre böra tillsvidare anstå, som vid spörsmålets fortsatta beredning

den erfarenhet och sakkunskap torde böra tagas i anspråk, som bör

kunna påräknas, därest i enlighet med det förslag, som jag ämnar framställa,

en särskild statens tryckerisakkunnig anställes.

Vad angår spörsmålet om särskilda specialtryckerier för vissa

ändamål, åtnöjer jag mig med att dels meddela, att postverket numera

från början av år 1920 självt övertagit frimärkstrycket, dels ock erinra

om att Kungl. Maj:t i proposition den 4 februari 1921, nr 74, för riksdagen

framlagt förslag till inköp för postverkets räkning av vissa fastigheter

i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda

byggnader, vilket förslag emellertid icke vunnit riksdagens bifall.

I detta sammanhang torde jag ock få bringa i erinran den genom

riksdagens skrivelse den 24 mars 1920, nr 95, framförda frågan om

sättet för handhavande av statens värdetryck, vilken för närvarande är

beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Vidkommande slutligen den av de sakkunniga väckta avtalsfrågan

har min företrädare i ämbetet vid behandlingen inför Kungl. Maj:t den

7 januari 1921 av hithörande spörsmål förklarat sig icke kunna tillstyrka,

att de sakkunnigas förslag, i vad det avser tryckets överlämnande _

åt vissa större enskilda tryckeriföretag, lägges till grund för framställ
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sakkunnig

institution för

handhavande

av statens

tryck.

Sakkunniga.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

ning till riksdagen. Då även jag är av denna uppfattning, kan jag

icke tillstyrka, att sakkunnigas förslag i nämnda del må till någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

De sakkunniga hava ansett, att, huru än bestyret med utförandet

av statens tryck kunde komma att ordnas, en statens tryckeriexpedition

bör inrättas, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med det i propositionen

till 1913 års riksdag framlagda förslaget.

Med hänsyn till den utförliga utredning, som förut verkställts i

denna fråga, och då frågan tidigare varit föremål för ''riksdagens prövning,

varvid riksdagen icke haft något att i princip erinra mot förslaget

utan uttalat, att det syntes synnerligen önskvärt, att eu sådan tryckeriexpedition

som den tidigare föreslagna kunde komma till stånd, hava

de sakkunniga utgått ifrån, att någon ytterligare utredning angående

behovet av eu dylik tryckeriexpedition nu icke skulle anses behövlig. De

förhållanden — anföra sakkunniga — som föranlett ovan berörda framställning

till 1913 års riksdag, förelåge alltjämt, och de mer och mer

ökade kostnaderna för statens tryck, exempelvis kommittétrycket, manade

fortfarande till åtgärder för planmässighet i beställningarna samt

kontroll över samtliga räkningar å statens tryckningskostnader.

Tryckeriexpeditionens huvudsakliga uppgifter hava sakkunniga ansett

böra bliva:

att på sätt, som kan finnas lämpligt, förmedla tryckeribeställningarna

mellan statsmyndigheterna i Stockholm och vederbörande tryckerier;

att granska för tryckning inlämnade manuskript och tillse, att

dessa blivit väl förberedda och utarbetade, innan de överlämnas för

sättning, samt i motsatt fall meddela anvisning härom;

att tillhandagå myndigheterna med råd och anvisningar i avsikt

att ekonomiskt planlägga och ordna arbeten, som skola tryckas;

att tillse, att önskvärd likformighet och standardisering iakttages

vid utförande av tryck för statens räkning såväl i avseende å uppställning

och format som beträffande pappersslag;

att tillse, att för arbetenes utförande icke användes papper av

högre kvalitet än respektive arbetes art och vikt kräver;

att övervaka, att nödig begränsning iakttages vid arbetenas korrigering

för vinnande av nedsättning i korrigeringskostnaderna;

att efter överenskommelse med tryckeriföretugen å de olika tryckerierna

verkställa fördelning av förekommande tryckalster till undvikande

av arbetenas anhopning å särskilt tryckeri och därav föranledd fördyring

i arbetskostnader genom arbetenas utförande å övertid;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

att äga bestämma, när arbeten av särskilt brådskande slag skola

utföras å så kallad övertid;

att äga befogenhet träffa avgöranden, huruvida arbeten i förekommande

fall böra utföras å tryckerier utom Stockholm;

att, i den mån så.låter sig göra, verkställa gruppering av statens

tryckningsarbeten och tillse, att sådana arbeten, som icke nödvändigtvis

behöva verkställas å viss tid, beställas för utförande å sådan tid, då

arbetet å tryckerierna är mindre brådskande och av mindre omfattning;

att övervaka granskningen av tryckeriföretagens kostnadsuträkningar

rörande statens tryck, vilken granskning närmast skulle utövas

av d» av staten härför utsedda revisorerna, varvid särskilt skulle tillses,

att tryckeriföretagens bokföring och redovisning av kostnaderna verkställes

med noggrannhet och att de utställda räkningarna vore avgivna

i enlighet med avtalets bestämmelser;

att från tryckeri företagen mottaga räkningar å kostnaderna för

statens tryck samt efter räkningarnas prövning och annotering översända

desamma till vederbörande myndigheter;

att i övrigt genom samarbete med tryckeriföretagen verka för ett

praktiskt och ekonomiskt handhavande av statsverkets tryck; samt

att handhava uppsikten och ledningen av den särskilda depå för

statens tryck, som sakkunniga förordat.

För att kunna nedbringa de ofta nog synnerligen höga sättningsoch

korrigeringskostnaderna har tryckeriexpeditionen ansetts därjämte

lämpligen kunna i förekommande fall, antingen själv eller genom förmedling

av renskrivningsbyråer, tillhandagå kommittéer m. fl. med

maskinskrivningsarbete för renskrivning av manuskript i flera exemplar,

å vilka därefter den första korrigeringen skulle verkställas, innan arbetet

överlämnades för sättning.

I avseende å arbetets ordnande å tryckeriexpeditionen yttra de

sakkunniga huvudsakligen följande:

Samtliga tryckningsarbeten för statsmyndigheterna i Stockholm borde, såvida

icke särskilda förhållanden kunde föranleda undantag härutinnan, exempelvis i särskilt

brådskande fall och dylikt, beställas genom expeditionens försorg. A tryckeriexpeditionen

borde föras diarium över inkomna beställningar. Till expeditionen

inkomna manuskript borde åsättas inkomstdatum och löpande nummer. Efter manuskriptens

granskning skulle tryckeriexpeditionen liava att omedelbart fördela beställningarna

å vederbörande tryckerier, vilka själva borde å expeditionen låta avhämta

respektive manuskript. Myndigheterna borde erhålla underrättelse rörande

de tryckerier, som komme att utföra beställda arbeten. För att undvika onödig

omgång och dröjsmål i avseende å arbetenas utförande syntes korrektur böra av

respektive tryckerier sändas direkt till vederbörande myndighet. Samtidigt borde

tryckeriexpeditionen av tryckeriet underrättas om korrekturets expedierande. Då

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

korrekturen återsändes från myndigheterna, borde de i allmänhet expedieras över

tryckeriexpeditionen. Endast härigenom kunde nämligen expeditionen bliva i tillfälle

att på ett verksamt sätt verka för nedbringande av kostnaderna för korrigeringar

och ändringar samt öva tillsyn över att myndigheterna iakttaga nödig begränsning

vid arbetenas korrigering och dylikt. Till tryckeriexpeditionen syntes

även böra, samtidigt som leverans ägde rum till vederbörande myndighet, avlämnas

exemplar av varje utfört arbete.

Då, på sätt av det föregående framgår, tryckeriexpeditionens åligganden

ansetts böra icke oväsentligt utvidgas utöver vad som år 1913

föreslogs, har det ock ansetts nödvändigt att i viss mån öka expeditionens

personal mot vad som föreslogs i 1913 års proposition. Härom

anföra sakkunniga: •

Sakkunniga hade kommit till den uppfattningen, att personalen — förutom

två revisorer, vilka skulle hava till huvudsaklig uppgift att övervaka och kontrollera

lcostnadsuträkningarna från de två angivna tryckerierna — skulle kunna utgöras

av en föreståndare, en förste och en andre faktor samt två skrivbiträden.

Att angivna utsträckning i tryckeriexpeditionens verksamhet icke ansetts behöva

betinga större ökning av personalen, än som sålunda föreslagits, berodde i huvudsak

därpå, att enligt de sakkunnigas förslag allt tryck skulle jämlikt ett på förhand

uppgjort avtal utföras genom de förut omnämnda bägge tryckeriföretagen, vadan

några underhandlingar med olika tryckerier om priser m. m icke skulle behöva

ifrågakomma, varjämte de sakkunniga tänkt sig, att de båda revisorerna, därest deras

arbetstid icke skulle bliva fullt utnyttjad genom kostnadsberäkningarnas kontrollerande,

kunde biträda med arbete å själva tryckeriexpeditionen, därest så visade sig

behövligt. Åtminstone under expeditionens första verksamhetstid syntes personalen

icke böra anställas på stat såsom ordinarie befattningshavare utan förordnas för viss

tid och med viss uppsägningstid. Föreståndaren, revisorerna och faktorerna torde lämpligen

böra förordnas av Kungl. Maj:t samt skrivbiträdena antagas av föreståndaren. Föreståndaren

syntes lämpligen böra vara en tjänsteman med vana vid handläggning

av tryckeriangelägenheter och förmåga att förhandla med vederbörande myndigheter

om tryckalstrens utförande. De båda faktorerna borde besitta speciell fackkunskap

tryckeribranschen. För att kunna för dessa uppdrag förvärva och bibehålla väl

kvalificerade samt driftiga och dugliga personer syntes arvodena till dem icke böra

sättas för låga utan anpassas efter de avlöningar, som i allmänhet betalades vid

motsvarande anställning i enskild verksamhet. Föreståndaren syntes i avlöningsliänseende

böra jämställas med byråchef och således erhålla ett arvode av 8,100 kronor

för år jämte ett ålderstiliägg av 600 kronor efter 5 år. Såsom slutavlöning för de

båda faktorerna föresloges högst 6,000 kronor för förste och 4,000 kronor för andre

faktorn. Revisorerna borde likställas med revisorerna i kammarrätten och sålunda

erhålla arvoden om 4,500 kronor jämte tre ålderstiliägg, vartdera å 500 kronor, efter 5,

10 och 15 år. Till vartdera av de båda skrivbiträdena föresloges arvode av 1,600 kronor

för år jämte två ålderstiliägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år. Å samtliga

avlöningsbelopp borde utgå dyrtidstillägg i enlighet med för statstjänstemän i allmänhet

gällande bestämmelser. Till inköp av för expeditionen erforderliga inventarier

beräknades ett belopp av 10,000 kronor för en gång bliva tillräckligt. Till

bestridande av expensutgifter för expeditionen, däri inräknad kostnad för uppassning,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239

syntes böra beräknas förslagsvis 4,000 kronor för år, vartill i förekommande fall komme

kostnader för lokal. De årliga utgifterna för tryckeriexpeditionen — förutom eventuella

kostnader för lokal — beräknades således komma att begränsas till ett belopp

av sammanlagt omkring 34,800 kronor,. vartill komme dyrtidstillägg å avlöningsbeloppen

samt ovan angivna engångskostnader av 10,000 kronor för anskaffande

av erforderliga inventarier.

I fråga om kostnaderna för tryckeriexpeditionen vore det väl

enligt sakkunnigas mening rent principiellt sett riktigt, om vederbörande

verk och myndigheter proportionsvis bidroge till desamma. Med hänsyn

emellertid till dessa kostnaders obetydliga belopp i förhållande till samtliga

kostnader för statstrycket hava sakkunniga föreslagit, att utgifterna för

tryckeriexpeditionen i sin helhet gäldas av sjunde huvudtitelns anslag

till tryckningskostnader.

Vad angår frågan om lokal för tryckeriexpeditionen hava sakkunniga

tänkt sig, bland annat, att denna skulle kunna ordnas på det sätt, som

ifrågasatts i propositionen till 1913 års riksdag, däri föreslagits, att

expeditionen skulle inrymmas i den lägenhet i riksdagshuset, som disponeras

av riksdagens tryckeriavdelning. Härom anföra sakkunniga följande:

Enligt vad sakkunniga inhämtat hade arbetet vid riksdagens nuvarande

tryckeriavdelning på senare tid begränsats i sådan omfattning, att denna avdelning

numera, förutom beställandet av riksdagens tryckalster, i huvudsak handhade allenast

korrekturläsningen av motioner, riksdagsskrivelser och protokollsutdrag, distribueringen

av riksdagstrycket och granskningen av tryckeriräkningarna, varemot

korrekturläsningen av riksdagens övriga tryckningsarbeten verkställdes av vederbörande

utskottspersonal. Expeditionens föreståndare förde därjämte en särskild

liggare i ändamål att kunna vid förfrågningar från ämbetsverk, myndigheter och

enskilda lämna upplysningar angående riksdagsärendenas gång. Därest den korrekturläsning

av riksdagstryck, som nu fortfarande utfördes av nämnda tryckeriavdelning,

bleve ordnad på samma sätt som ifråga om det övriga riksdagstrycket, och om

bestyret med distribueringen av riksdagstrycket helt och hållet överlämnades åt

riksdagens bibliotek, syntes de övriga bestyr, som tryckeriavdelningen handhade,

kunna överlämnas åt den föreslagna statens tryckeriexpedition. Sakkunniga ville

vidare ifrågasätta, huruvida icke även bestyret med förandet av omförmälda liggare,

därest den nuvarande riksdagens tryckeriexpedition bleve indragen, lämpligen

kunde överlämnas till riksdagens bibliotek Enligt inhämtad upplysning skulle

nämnda arbete kunna å biblioteket handhavas av samma person, som ombestyrde

utarbetandet av registret över riksdagens tryck. Med hänsyn därtill att

riksdagens bibliotek numera vore att anse såsom ett centralt förvaltningsbibliotek,

till vilket överlämnades exemplar av allt officiellt tryck, hade även ifrågasatts

lämpligheten av att nämnda bibliotek årligen upprättade och utgåve en bibliografi

över allt officiellt tryck, något som torde vara ett ganska viktigt önskemål att

realisera. Aven detta bestyr torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat, kunna utföras

av samma person, som verkställde registreringen av riksdagstrycket, under

förutsättning att denne bereddes stadigvarande anställning året om. Vid sådant

förhållande torde den nuvarande riksdagens tryckeriavdelning bliva överflödig genom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 204 haft. (Nr 239.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Avgivna yttranden.

18 Kungl. Maj ds proposition Nr 239.

inrättandet av den föreslagna tryckeriexpeditionen. Den nuvarande tryckeriavdelningens

lokaler torde därför lämpligen kunna tagas i anspråk för den blivande

tryckeriexpeditionen, för så vitt desamma icke behövde användas för annat riksdagens

ändamål. ,

Riksgälds/''ullmäktige anse, att upprättandet av en fristående statens

tryckeriexpedition borde kunna avsevärt nedbringa kostnaderna för

statstrycket. I avseende å expeditionens befogenheter hava fullmäktige

framhållit, att desamma jämväl lämpligen torde böra omfatta upphandlingav

papper. Vidare hava fullmäktige anfört:

»Då statens tryckeriexpedition skulle komma att taga befattning ej endast

med tryckningen av de publikationer, som offentliggöras av ämbetsverk och myndigheter,

utan även med tryckningen av riksdagens handlingar — något varemot fullmäktige

för sin del ej hava något att erinra — föreställa sig fullmäktige, att

expeditionen lämpligen kunde organiseras såsom en avdelning eller byrå inom något

av riksdagens redan bestående verk, såsom riksgäldskontoret eller riksdagens

bibliotek. Då riksgäldskontoret enligt nu gällande bestämmelser redan har att,

särskilt under de tider, då riksdagen ej är samlad, handlägga många och skiftande

ärenden, som angå riksdagstrycket, synes det förra alternativet vara att föredraga.»

Generalpoststyrelsen anser den under nuvarande förhållanden bästa

lösningen av den föreliggande frågan om ordnandet av statens tryck

vara, att eu tryckeriexpedition inrättas med i huvudsak de uppgifter,

som av sakkunniga föreslagits. Därest det av sakkunniga föreslagna

avtalet rörande statens tryck icke kommer till stånd, har styrelsen ansett,

att ett vidgat verksamhetsområde borde givas expeditionen. Härom

yttrar styrelsen:

»I främsta rummet torde då böra åt tryckeriexpeditionen överlämnas att för

respektive myndigheters räkning träffa avtal med respektive tryckerier, där dylika

avtal anses böra ifrågakomma, samt att i stället för de av de sakkunniga föreslagna

revisorerna direkt handhava granskningen av tryckeriräkningarna.

Åt tryckeriexpeditionen torde även böra kunna överlämnas bestyret med upphandling

av för statens tryck erforderliga papperspartier, där papper anses böra

av staten tillhandahållas tryckerierna.

Tryckeriexpeditionen borde såvitt möjligt förmedla alla beställningar av

trycksaker för statens verk och myndigheter. Härigenom bleve expeditionen med

all sannolikhet i tillfälle att genom förståndig placering av beställningarna hos

olika konkurrerande företag åstadkomma väl så förmånliga avtal om statens tryck

som det av de sakkunniga föreslagna monopolavtalet.

Tryckeriexpeditionen borde vidare stå i intim förbindelse med statsverkets

specialtryckeri, för närvarande sålunda i första rummet postverkets blankettryckeri,

på det att ständiga jämförelser må kunna göras mellan kostnaderna för ungefärligen

motsvarande tryck vid framställning i statens egna tryckerier och hos enskild

företagare. Härigenom kunde erfarenhet vinnas rörande vilket tryck, som med

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

fördel kunde övertagas av statens specialtryckerier och i vilken riktning och omfattning

dessas utvidgning borde ske.

Slutligen måste tillses, att anlitandet av tryckeriexpeditionen icke förhindrar

snabbt utförande av ett tryck, då så är av omständigheterna påkallat, utan bör

det vara ett verk eller en myndighet obetaget att i undantagsfall själv ordna med

utförande av sådant tryck, vars utförande ej kan tåla det uppskov, som vägen

över tryckeriexpeditionen i vissa fall kan tänkas komma att föranleda.»

Järnvägsstyrelsen, som anser en statens tryckeriexpedition vara av

behovet påkallad, erinrar att styrelsen vid tillstyrkande i utlåtande den

7 mars 1913 av en dylik expedition därvid fästat följande villkor:

att, oavsett den tryckeriexpeditionen i regeln tillerkända befogenhet,

centralt verk må äga att i särskilda fall, efter eget prövande, beställa

tryck och träffa avtal härom, vilken rätt må gälla även i fråga om

häftning och inbindning av tryckalster;

att centralt verk må äga att bestämma rörande de genom dess

försorg utkommande tryckalsters uppställning, utstyrsel, papperssort

och dylikt;

samt att manuskript och korrektur jämte tillhörande kostnadsräkningar

först efter tryckets publicerande tillhandahållas tryckeriexpeditionen

för granskning.

Vidare anför styrelsen bland annat följande:

Sakkunniga hade tänkt sig en avsevärd utsträckning av expeditionens

åligganden utöver vad som i 1913 års proposition föreslagits och även närmare

preciserat expeditionens befogenheter och skyldigheter i förhållande till den

tänkta tryckerisammanslutningen av två tryckerier för statens tryck. Med den

ståndpunkt styrelsen intoge i själva huvudfrågan eller att statstrycket bleve under

fri konkurrens tillgängligt för alla tillräckligt kvalificerade tryckerier, syntes tryckeriexpeditionens

verksamhet i ekonomiskt avseende böra rörande det statens tryck,

varmed expeditionen hade att taga befattning, omfatta infordrande och granskning

av kostnadsanbud samt granskning av verkställda debiteringar. Hos dess tjänstemän

måste därvid med nödvändighet förutsättas en ingående affärsmässig kännedom

om tryckeribranschen och framförallt förmåga att med hänsyn till förhållandena

inom yrket i allmänhet bedöma skäligheten av ingivna anbud och utfärdade räkningar.

I organisatoriskt avseende bleve för expeditionen av särskild vikt att tillse,

att trycket bleve på sådant sätt fördelat å olika tryckerier, att tillfällig överhopning

med brådskande arbete på visst tryckeri så vitt möjligt kunde undvikas.

Såsom redan av styrelsen år 1913 berörts borde med hänsyn till den stola skyndsamhet,

varmed ett stort antal tryckeriärenden vid statens järnvägar måste behandlas,

verket äga befogenhet att i all den omfattning förhållandena påkallade

direkt avsluta avtal med enskilda tryckerier om leverans av arbeten av mera brådskande

natur ävensom äga bestämmanderätt ifråga om val av papper, tryckalsters

uppställning och format. Vad särskilt anginge biljett- och blankettkontoret, för

vilket kontor tryckningskostnaderna för år 1918 belöpt sig till ett belopp av 823,400

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

kronor, medan tryckningskostnaden i övrigt för statens järnvägar uppgått till 470,000

kronor, så verkställdes numera å detta kontor årligen omkring 10,000 upphandlingar

av tryckalster, och beställningarnas antal uppginge mången gång dagligen till över

100. Då leveranserna härav till en stor del vore av mycket brådskande natur, måste

onödiga omvägar i görligaste mån förebyggas. I fråga om befogenheten rörande

tryckalsters uppställning och utstyrsel, val av papper och dylikt vidhölle styrelsen

vad styrelsen år 1913 framhållit. Inom biljett- och blankettkontoret med numera

en intendent såsom föreståndare hade styrelsen till sitt förfogande personal med

jämte nödig kännedom om järnvägstjänsten och behovet av därför erforderliga tryckalster

även specialkännedom inom tryckeribranschen. Sakkunnigas förslag att manuskript

och korrektur skulle passera genom tryckeriexpeditionen, som skulle övervaka

bland annat att manuskripten vore omsorgsfullt utarbetade, ville styrelsen såsom

förut bestämt motsätta sig. Granskning av manuskriptets omsorgsfulla utarbetning

skulle expeditionen förvisso icke kunna göra annat än helt formellt. Det läge i

sakens natur, att expeditionen icke kunde förutsättas äga förmåga att påverka författarens

arbetssätt därhän, att korrekturkostnaderna kunde nedbringas. Däremot

borde givetvis såväl manuskript som korrektur, sedan arbetet avslutats, överlämnas

till expeditionen för granskning och jämförande med tryckeriets debitering. Vid

denna granskning torde även framkomma i vad mån arbetet fördyrats på grund av

mindre omsorgsfullt manuskript eller bristfällig korrekturbehandling, och det kunde

därvid lämpligen tänkas ifrågakomma, att expeditionen sammanfattade sina anmärkningar

i en promemoria till vederbörande statsmyndighets chef. En viss efterkontroll

över författarens arbete skulle således erhållas men den av sakkunniga föreslagna

kontrollen under arbetets gång bortfalla. Särskilt ämbetstrycket vore i övrigt ofta

av så brådskande natur, att tiden ej medgåve dylik förberedande granskning av

tryckeriexpeditionen. Beträffande exempelvis anslagstidtabellen vore det icke möjligt

att få tryckningen av densamma fullbordad i tillräckligt god tid, om uppsättningen

måste framflyttas till den tidpunkt, då ett något så när slutgiltigt första manuskript

skulle kunna lämnas till tryckeriexpeditionen. Det torde vara nödvändigt, att uppsättningen

av nämnda tidtabell påbörjades på så tidigt stadium, att på grund av

tidtabellarbetets natur avsevärda korrigeringar, vilkas berättigande troligen skulle

undandraga sig tryckeriexpeditionens bedömande, måste företagas. Styrelsen finge

alltså tillstyrka inrättande av en statens tryckeriexpedition med i huvudsak de

funktioner sakkunniga föreslagit, dock under de modifikationer som i styrelsens utlåtande

den 7 mars 1913 angivits. Det hade beräknats, att under angivna förutsättningar

skulle kunna till en för samtliga statsmyndigheter gemensam tryckeriexpedition

överlåtas anskaffandet av tryckalster till minst hälften av allt styrelsens

tryck.

Arméförvaltningens civila departement förklarar sig'' icke hava något

att erinra mot sakkunnigas förslag, i vad det avser inrättandet av en

statens tryckeriexpedition.

Marinförvaltningen finner någon statens tryckeriexpedition med så

vittomfattande uppgifter, som sakkunnigeförslaget innehåller, icke för

marinens vidkommande vara av behovet påkallad eller ens lämplig.

Marinen har — anför ämbetsverket vidare — redan nu enligt general
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

order den 23 december 1918 en egen »marinens tryckeridetalj» med

huvudsakligt ändamål att ombesörja förekom mande tryckning i enlighet

med närmare föreskrifter i sagda generalorder. Tryck för marinen, som

icke folie inom denna tryckeridetaljs område, torde desto hellre få ombesörjas

genom marinens vederbörande myndigheter, som detta tryck

dels i regel vore av brådskande slag dels ofta vore av hemlig beskaffenhet

och fördenskull ej lämpligen borde komma under granskning av den

ifrågasatta tryckeriexpeditionen. Därest emellertid en dylik expedition

inrättades syntes den, vad marinen anginge, icke böra få andra uppgifter

än att, efter framställning av vederbörande myndighet, på sätt som

kunde finnas lämpligt förmedla i frågakommande tryckeribeställningar,

tillhandagå myndigheterna med råd och anvisningar i avsikt att ekonomiskt

planlägga och ordna arbeten, som skulle tryckas, samt övervaka

granskningen av tryckeriföretagens kostnadsräkningar.

Telegrafstyrelsen förklarar sig icke vilja förneka, att i enstaka fäll

behovet av sakkunnig persons råd och anvisningar i avsikt att ekonomiskt

planlägga och ordna förekommande tryckeriarbeten gjort sig gällande. De

fördelar och de besparingar, som kunde vinnas genom inrättandet av en

statens tryckeriexpedition, torde emellertid — yttrar styrelsen — icke

uppvägas av den kostnad, som detta ämbetsverk skulle åsamka statsverket,

och de olägenheter, som expeditionens anlitande såsom mellanhand

mellan myndigheterna och tryckerierna måste medföra. Med

hänsyn härtill har styrelsen avstyrkt inrättandet av en dylik expedition.

Statistiska tabellkommissionen hänvisar i huvudsak till sina utlåtanden

i ämnet den 8 mars 1913 och den 12 mars 1915. I förstnämnda

utlåtande har kommissionen, som ansett att en tryckeriexpedition hade

en viktig uppgift att fylla vid granskningen av tryckeriräkningarna, likväl

bestämt avstyrkt förslaget, att manuskript och korrektur skulle passera

genom tryckeriexpeditionen på vägen mellan tryckeri och ämbetsverk,

då häi-igenom ofta skulle åstadkommas ett betänkligt försenande av tryckningen,

varemot ämbetsverken borde åläggas att för granskning tillhandahålla

expeditionen manuskript och samtliga korrektur, då de icke

längre vore behövliga för tryckningsarbetets fortgång. Emellertid förklarar

sig kommissionen under nuvarande förhållanden icke vilja motsätta

sig, att den föreslagna expeditionen jämväl får hand om beställningar

av statens tryck, då fördelarna av en enhetlig beställning kunna

vara rätt avsevärda.

Kommerskollegium anser förslaget i fråga vara beaktansvärt. Kollegium

yttrar sig på i huvudsak följande sätt:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 233.

Genom de för nämnda expedition föreslagna befogenheterna att tillhandagå

myndigheterna med råd och anvisningar i avsikt att ekonomiskt planlägga och ordna

arbeten, som skulle tryckas, ävensom att granska och pröva tryckeriräkningar torde,

under förutsättning att expeditionen utrustades med verkligt sakkunnig personal,

åtskilligt vara vunnet för tillgodoseende av det avsedda syftet att nedbringa kostnaderna

för statens tryck. Jämväl flertalet av de övriga funktioner, som föreslagits

skola tillkomma tryckeriexpeditionen, syntes kollegium ändamålsenliga och lämpliga

för ernåendet av sagda syfte. Kollegium funne sig emellertid böra framställa erinringar

mot vissa av de för tryckeriexpeditionen föreslagna befogenheterna. Befogenheterna

att granska för tryckning inlämnade manuskript och tillse, att dessa

blivit väl förberedda och utarbetade, innan de överlämnades för sättning, samt i

motsatt fall meddela anvisning härom, att övervaka, att nödig begränsning iakttoges

vid arbetenas korrigering för vinnande av nedsättning i korrigeringskostnaderna,

samt att äga bestämma, när arbeten av särskilt brådskande slag skulle utföras

å så kallad övertid, hade givits sådan formulering, att desamma syntes dels hos

tryckeriexpeditionen i olika avseenden förutsätta en saklig kompetens, som icke

torde kunna alltid påräknas, dels framför allt innebära betänkliga konfliktanledningar

vid samarbetet med de olika ämbetsverk, som expeditionen vore satt att betjäna.

För så vitt granskningen av ett manuskript inskränkte sig till kontroll över att detsamma

vore tydligt samt ur tryckeriteknisk synpunkt väl förberett och utarbetat,

vore givetvis mot en sådan granskning, vilken borde kunna medföra beaktansvärda

fördelar, intet att invända. Om däremot granskningen vore avsedd att vara även

saklig, funne sig kollegium av ovan angivna skäl böra framställa bestämd invändning

mot den föreslagna befogenheten för expeditionen. Då med funktionen att

övervaka, att nödig begränsning iakttoges vid arbetenas korrigering, icke torde

kunna avses annat än i huvudsak en rent saklig granskning, drabbades jämväl förslaget

härutinnan av ovannämnda anmärkningar. Vad slutligen anginge funktionen

att bestämma, när arbeten av särskilt brådskande slag skulle utföras å så kallad

Övertid, så torde, för att icke mot denna funktion skulle kunna framställas erinringar

av ovan angiven innebörd, densamma böra gent emot vederbörande ämbetsverks

befogenheter noggrant avgränsas. Varje ämbetsverk måste nämligen i sin hand

äga avgörandet i fråga om graden av ett ärendes brådskande karaktär, varefter det

borde tillkomma tryckeriexpeditionen att med ledning härav och av sin erfarenhet

om de olika tryckeriernas möjligheter att å ordinarie arbetstid utföra arbete bedöma,

huruvida för ett arbetes utförande övertid skulle bliva erforderlig eller ej.

Kollegium finge slutligen beträffande tryckeriexpeditionen framhålla lämpligheten

av att dess befogenheter i allmänhet liksom ock särskilt dess förhållande till

ämbetsverken noggrant angåves i en för densamma fastställd instruktion.

Statskontoret har icke haft någon erinran att göra mot de uppgifter

och den organisation, som sakkunniga velat giva en statens tryckeriexpedition.

Vad beträffar de av sakkunniga för personalen å den tilltänkta

tryckeriexpeditionen föreslagna avlöningsförmåner, har statskontoret framhållit,

att, utöver vad de sakkunniga i sådant avseende ifrågasatt, nämnda

personal torde böra komma i åtnjutande av sådan tillfällig löneförbättring,

som efter den tidpunkt, då expeditionen trätt i verksamhet, kunde

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

varda befattningshavare i statskontoret m. fl. statens verk och myndigheter

medgiven. Vidare har statskontoret ansett, att för expeditionens

personal i likhet med andra befattningshavare i statens tjänst borde, då så

med hänsyn till göromålens behöriga gång kunde ske, beredas viss tids

kostnadsfri ledighet årligen; och har statskontoret i sådant avseende föreslagit

att föreståndaren erhåller dylik ledighet under en och en halv

månad och den övriga personalen under en månad. Vad angår spörsmålet,

huru förfaras skall vid tjänstledighet för expeditionens personal

på grund av sjukdom, har berörda spörsmål i fråga om ledighet för

expeditionens föreståndare ävensom beträffande längre tids ledighet för

den övriga personalen synts statskontoret böra göras till föremål för

Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall. I fråga åter om tjänstledighet

för den övriga personalen på grund av sjukdom under kortare

tid har beslutanderätten lämpligen ansetts kunna överlämnas till expeditionens

föreståndare. Beträffande det av de sakkunniga föreslagna sättet

för bestridande av kostnaderna för den ifrågasatta tryckeriexpeditonen

har från statskontorets sida icke varit något att erinra.

Riksbibliotekarien anser det rent vetenskapliga tryck, som av vissa

statens institutioner beställes, böra undandragas tryckeriexpeditionens verksamhet.

Till dessa institutioner hörde — fortsätter riksbibliotekarien —

kungl. biblioteket, som till sina årsberättelser tryckte vetenskapliga bilagor,

företrädesvis kataloger över samlingarna. Vid dessas anordnande och

uppställning torde det icke vara önskvärt att erhålla direktiv från föreståndaren

för en statens tryckeriexpedition.

Innan jag ingår på en framställning av hur enligt min mening

frågan om statens tryck närmast bör lösas, ber jag att få med några

ord omnämna, huru motsvarande förhållanden ordnats i Norge.

Enligt vad jag inhämtat är i Norge sedan år 1904 anställd en i

tryckeribranschen tekniskt utbildad person såsom regeringens »tryckningskommissaer»

med i huvudsak följande uppgifter:

att för hela den centrala administrationen vara rådgivare vid beställandet

av tryckalster, därvid stortinget och de myndigheter, såsom

exempelvis järnbane- och poststyrelserna m. fl., vilka själva genom infordrande

av anbud verkställa upphandling av för dem erforderligt tryck,

i regel rådföra sig med »kommissaeren» såväl vid anbudens infordrande

som vid desammas prövning, vilket tillvägagångssätt även iakttages, då

någon förändring vidtages i avseende å prisförhöjning eller avslutandet

av nya kontrakt och dylikt beträffande utförandet av sådana fasta ar
-

Statens tryck

i Norge.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj.ts proposition Nr 239.

beten som Lovtidende, Kungjörelsestidende, Statistik!?, offentliga tidskrifter

m. fl.;

att ombesörja regeringens trycksaker till stortinget, departemental.-!

kommittéers och kungl. kommissioners betänkanden, ävensom i regel

allt tillfälligt tryck från den centrala administrationen;

att attestera samtliga räkningar beträffande tryckalster, som beställts

genom »kommissaerenji), ävensom att på begäran och särskilt i

tvivelaktiga fall verkställa granskning av tryckeriräkningar jämväl beträffande

sådant tryck, som upphandlats i annan ordning;

att infordra särskilda anbud å papper för sådant tryck av större

omfattning, som beställes genom »kommissaeren»;

att förestå arkivet av allt tryck, som är intaget i stortingsförhandlingarna

från och med 1914, samt expeditionen av regeringens tryck

till stortinget, offentliga myndigheter och norska konsulat i utlandet;

att förvara betänkanden frän kommissioner, i den mån dessa icke

överlämnats till stortinget;

att övervaka stortingstryckets inbindning samt kontrollera och

attestera rjikningarna å kostnaderna därför ävensom utöva kontroll över

tryckeriernas förbrukning av papper till statens tryck.

Det synes icke råda mer än mening därom, att förhållandena

beträffande statens tryck äro sådana, att särskilda åtgärder böra vidtagas

för att genomföra enhetlighet i avseende å tryckets beställning

och utförande samt såmedelst och i övrigt söka åstadkomma besparingar.

Behovet av sakkunnigt råd och biträde i fråga om tryckets

anordning och beställning samt tryckeriräkningarnas granskning torde

vara störst hos kommittéer och sakkunniga samt hos sådana verk och

myndigheter, vilka icke regelmässigt hava att ombesörja tryckningsarbeten,

och där förty någon egentlig erfarenhet på detta område icke

kan förefinnas. Beträffande åter andra myndigheter, såsom telegrafverket,

statistiska tabellkommissionen, kommerskollegium och socialstyrelsen,

vilka mer regelbundet företaga tryckning av blanketter,

order, meddelanden, statistiskt tryck m. m. och hos vilka med anledning

härav eu större eller mindre erfarenhet vunnits angående

det ur kostnadssynpunkt och eljest mest lämpliga sättet för tryckets

utförande, är givetvis sakkunnigt biträde för behandling av tryckningsfrågorna

icke i lika mån erforderligt. Minst torde behovet vara

för sådana verk, där särskilda tryckerier inrättats, och där följaktligen

på hithörande område sakkunniga personer finnas att tillgå, åtminstone

rörande det speciella slag av tryck, som vid dessa tryckerier kan före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds proposition Nr 239.

komma. Men även i sistberörda fall, i vilka det för övrigt ofta gäller

tryckningsarbeten av stor omfattning, och där följaktligen kostnaderna,

såsom sakkunniga visat, uppgå till högst avsevärda belopp, torde icke

obetydliga utgifter kunna besparas statsverket genom större enhetlighet

och planmässighet i avseende å tryckets uppställning och utförande samt

val av papper, format, stilar in. m.

På sätt jag förut framhållit, lämnar jag för närvarande åsido

tanken å så vittomfattande åtgärder som inrättande av ett statstryckeri.

Däremot anser jag, att det sedan länge på dagordningen stående

förslaget om en statens tryckeriexpedition nu bör framföras till avgörande,

detta så mycket hellre som ett avgörande härutinnan icke i någon mån

behöver föregripa statstryckeri frågan, utan tvärtom synes bereda större

möjligheter för ett allsidigt bedömande av densamma. Att det för en

institution av ungefär den beskaffenhet, som en statens tryckeriexpedition

skulle erhålla, förefinnes tillräckligt många och viktiga uppgifter att fylla,

■framgår med önskvärd tydlighet av föreliggande utredning och yttranden

i ämnet. Det torde fördenskull ej vara nödigt, att jag i detta sammanhang

förebringar ytterligare motivering rörande behovet och angelägenheten

härav.

Om jag sålunda är av den övertygelsen, att en sakkunnig institution

med huvudsaklig uppgift att verka för större enhetlighet och

för åstadkommande av besparingar beträffande statens tryck omedelbart

bör komma till stånd, synes mig å andra sidan svårighet möta att på

förhand tillförlitligt bedöma de uppgifter, som böra tillkomma institutionen

ifråga. Härutinnan hava uttalats olika uppfattningar bland dem,

som haft att säga sin mening i detta ärende. En i möjligaste mån

genomförd centralisering av statens tryck synes vara det mål, som

bör eftersträvas, då därigenom den största kostnadsbesparingen torde

kunna vinnas. Att omedelbart åvägabringa en dylik centralisering

torde emellertid icke vara lämpligt eller ens möjligt. Att åter nu begränsa

verksamheten till enbart de uppgifter, beträffande vilka alla hörda

myndigheter äro ense att de böra tillkomma den ifrågasatta tryckeriexpeditionen,

skulle lätteligen leda till, att området för expeditionens

befogenhet tillmättes trängre än som sedermera kunde visa sig riktigt.

Vid sådant förhållande synes mig vara att förorda att icke nu definitivt

fastslå omfattningen av institutionens verksamhetsområde utan att tillsvidare

allenast efter mera allmänna linjer skissera detsamma, varefter

frågan om uppgifternas omfång och avgränsning genom förhållandenas

egen utveckling torde få växa sig fram till en slutgiltig lösning.

Gäller det sagda i avseende å institutionens uppgifter, så måste

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 204 käft. (Nr 239.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

det med än större skäl gälla om dess organisation. Åven om de förra

nu kunde slutgiltigt fastställas, skulle svårighet möta att avgöra vilken

personal bleve erforderlig. Då det, som nämnt, för närvarande ej ens

synes möjligt att bestämt avgränsa uppgifterna, är man beträffande

personalens storlek och organisationen i övrigt så mycket mer hänvisad

att söka stöd i den blivande erfarenheten. Vid den närmare undersökning,

denna fråga undergått i finansdepartementet, har jag därför kommit

till den uppfattningen, att det icke kan vara lämpligt att, som frågan

nu ligger, binda sig vid en fast och ämbetsmässig organisation av den

ifrågasatta institutionen, utan att man här bör bereda större möjlighet

till smidig anpassning efter kommande krav. Jag förmenar sålunda, att

den föreslagna formen av en statens tryckeriexpedition för närvarande

ej bör anlitas, utan att tillsvidare allenast en statens tryckerisakkunnig

jämte nödiga biträden bör anställas.

De uppgifter, vilka — såvitt nu kan bedömas — i första hand

skulle tillkomma statens ti-yckerisakkunnige, synas preliminärt kunna,

angivas sålunda:

a) att i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser och

i övrigt i mån av därom framställd begäran lämna statens olika

myndigheter råd och anvisningar i avseende å anordning och utförande

av förekommande tryckningsarbeten ävensom, där så lämpligen kan ske,

utarbeta allmänna sammanställningar rörande vad i sådant hänseende

må vara att iakttaga;

b) att likaledes jämlikt bestämmelser av Kungl. Maj:t och eljest

i mån av givna uppdrag träffa avtal med tryckerier om utförande av

statstryck samt, där så skett, övervaka tryckets utförande och verkställa

granskning av tryckeriräkningarna;

c) att jämväl i övrigt granska förekommande tryckeriräkningar;

d) att för tryckeriräkningarnas granskning från vederbörande beställare

äga insamla manuskript och samtliga korrektur i de ärenden,

där dylik granskning skall verkställas, samt däröver föra diarier;

e) att giva anvisning å eller på begäran själv verkställa sådan fördelning

av förekommande tryck på olika tryckerier, att jämnast möjliga

belastning åstadkommes och övertidsarbete så mycket som möjligt

undvikes;

f) att med vederbörande beställare överenskomma om format å och

eventuellt, i samförstånd med beställaren, verkställa upphandling av

erforderligt tryckpapper samt träffa avtal om häftning och inbindning;

g) att förskaffa sig kännedom jämväl om sådant tryck, som av myndigheterna

själva ombesörjes antingen vid egna eller vid privata tryckerier,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

samt för sådant ändamål äga att periodvis mottaga avskrifter av kontrakt

rörande dylikt tryck samt uppgifter ä kostnaderna därå, åtföljda av ett

exemplar av det som tryckts samt i förekommande fall av tillhörande

korrektur, ävensom fästa vederhörandes uppmärksamhet å sådana förhållanden

i avseende å dylikt tryck, vilka anses höra undergå rättelse; samt

h) att med uppmärksamhet följa utvecklingen inom tryckerinäringen

och samarbeta med statens specialtryckerier.

De uppgifter, som enligt vad nu anförts skulle tillkomma den

tryckerisakkunnige, och som för övrigt böra kunna ytterligare kompletteras,

äro som synes av övervägande rådgivande karaktär. Överhuvud

förefaller det mig lämpligt, att åtminstone till en början den sakkunniges

verksamhet, som delvis är av en mycket grannlaga beskaffenhet,

i allmänhet begränsas till uppdrag av dylik art, i den mån Kungl. Maj:t

ej finner anledning att omedelbart skarpare fixera den sakkunniges ställning

till vederbörande myndigheter. Konfliktanledningar, som eljest

kunna tänkas uppkomma, torde därigenom lättare undvikas, och, därest

den sakkunnige rätt fattar sin ställning, lärer det vara att förvänta,

att beställare av tryck själva så småningom finna fördelaktigt att i allt

större utsträckning anlita den sakkunniges hjälp och följa hans anvisningar.

Därigenom torde den sakkunniges verksamhetsområde så småningom

på el t naturligt sätt växa sig fram, varefter detsamma, sedan

någon tids erfarenhet vunnits, bör kunna mer bestämt avgränsas och

fixeras. Det lärer få ankomma å Kungl. Maj:t att utlärda instruktion

för den sakkunnige samt därutöver successive de föreskrifter och förhållningsregler

i övrigt, som vad angår uppgifternas såväl art som omfattning

kunna erfordras till verksamhetens reglering och vidare utveckling,

därvid jag givetvis förutsätter, att den sakkunnige själv inkommer

med de förslag och övriga framställningar, som han kan finna påkallade.

Självfallet har Kungl. Maj:t i sin hand att, därest så skulle visa sig

erforderligt, till olika verk och myndigheter meddela de direktiv, som

för möjliggörande av den tryckerisakkunniges verksamhet kunna bliva

behövliga.

. Vad särskilt angår frågan om den tryckerisakkunniges ställningtill

riksdagens tryckeriavdelning, så torde man tillsvidare böra inskränka

sig till ett samarbete under mer fria former. Frågan om en eventuell

närmare reglering torde sålunda böra anstå, intill dess nödig erfarenhet

samlats.-

Jag har redan antytt, att den sakkunnige bör erhålla nödiga biträden

till sitt förfogande. Med sättet för verksamhetens organisation

överensstämmer, att personalens storlek ej bör från början definitivt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

fastslås. Den personal, som omedelbart kan antagas vara behövlig, torde

kunna begränsas till en person med faktorskompetens samt ett kvinnligt

biträde. Då det emellertid förutsättes, att arbetsuppgifterna undan för

undan utvidgas, torde man böra möjliggöra behövlig utökning av personalen.

I första hand lärer det bliva nödvändigt att under riksdagstiden

i mån av behov kunna anställa ytterligare en faktor och ett kvinnligt

biträde. Erforderliga medel för en så pass omfattande organisation lära

förty redan nu böra ställas till förfogande.

Då det synes önskvärt, att den föreslagna verksamheten kommer

i gång med det snaraste, torde möjlighet böra förefinnas att anställa

den sakkunnige och ett kvinnligt biträde redan från den 1 juli innevarande

år samt dessutom eu faktor från den 1 därpå följande oktober.

Vidkommande kostnadsfrågan synes densamma, i betraktande av

den provisoriska karaktär, som enligt mitt förslag skulle givas åt den

tilltänkta organisationen, böra få inom vissa gränser lösas av Kungl. Maj:t

allt efter de olika förhållanden, som härvidlag kunna inverka. Arvodena

till den sakkunnige samt faktorn eller faktorerna, vilka arvoden måste

bliva beroende av, bland annat, vilka personer kunna för ändamålet förvärvas,

skulle sålunda icke nu slutgiltigt bestämmas utan allenast vissa

maximibelopp fastställas, inom vilka det må tillkomma Kungl. Maj: t att

utmäta avlöningarna efter sig företeende omständigheter. Den sakkunniges

arvode torde kunna sättas till högst 18,000 kronor och faktors

arvode till högst 12,000 kronor. Ersättning till kvinnligt biträde lärer

tillsvidare böra beräknas enligt de grunder, som i allmänhet gälla för

kvinnliga biträden i nuvarande första lönegraden. Kostnaderna för inköp

av erforderliga inventarier torde kunna begränsas till högst 7,000

kronor för en gång. Till bestridande av expensutgifter synes böra

beräknas cirka 4,000 kronor årligen.

En sammanställning av kostnaderna för åren 1921 och 1922 giver

följande resultat:

År 1921.

Arvode till den sakkunnige....................

» » ett manligt biträde (faktor)

» » ett kvinnligt biträde............

Till expenser.............................................

............. högst kronor 9,000

.............. » » 3,000

........... » » 2,000

............. » b 2,000

Summa högst kronor 16,000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj$8 proposition Nr 239- År 1922.

29

Arvode till den sakkunnige........................................... högst kronor 18,000

» » ett manligt biträde (faktor) ................. » » 12,000

» » » » » under sex månader » » 6,000

» » » kvinnligt biträde................................ » » 4,000

» » » » » under sex månader » » 2,000

Till expenser ............................................................... »__»__4,000

Summa högst kronor 46,000.

Härtill skulle komma engångskostnaden för anskaffande av inventarier

med 7,000 kronor, vilket belopp lämpligen torde böra fördelas

med 4,000 kronor för år 1921 och 3,000 kronor för år 1922.

Sammanlagt skulle alltså erfordras medel för år 1921 till högst

20.000 kronor och för år 1922 till högst 49,000 kronor. Dessa medel

torde lämpligen böra beredas genom särskilda anslag på riksstaten och

tilläggsstaten.

1 detta sammanhang tillåter jag mig fästa uppmärksamhet vid

att till de i årets statsverksproposition för inrättande av en statens

tryckeriexpedition begärda belopp, 20,000 kronor för år 1921 och 36,000

kronor för år 1922, skulle med den tidigare tänkta organisationen hava

kommit kostnader för tillfällig löneförbättring samt dyrtidstillägg åt

vederbörande befattningshavare. Sagda kostnader torde med utgångspunkt

från nu gällande levnadskostnadsindex kunna approximativt beräknas

till sammaulagt omkring 7,000 kronor för år 1921 och omkring

24.000 kronor för år 1922. Med den organisation, som nu skisserats,

skulle några utgifter för sistnämnda ändamål icke ifrågakomma. De

beräknade kostnadsbeloppen innesluta med andra ord alla utgifter för

den avsedda verksamheten.

Det är min bestämda övertygelse, att med den tilltänkta organisationen

högst betydande besparingar för statsverket stå att vinna,

vilka sannolikt böra väsentligt överstiga de utgifter för organisationen,

som äro ofrånkomligen nödvändiga.

Vidkommande frågan om lokal för en statens tryckerisakkunnig

jämte erforderliga biträden lärer, enligt vad jag under hand inhämtat

från fullmäktige i riksgäldskontor, utsikt förefinnas, att behövliga

rum till ett antal av åtminstone två kunna ställas till förfogande i de

lokaler, som för närvarande disponeras av riksdagens tryckeriavdelning.

Samarbetet mellan de båda institutionerna bör därigenom kunna i

vä-entlig mån underlättas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 204 käft. (Nr 239.)

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 239.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för anställande av en statens tryckerisakkunnig med i huvudsak de

uppgifter, jag här ovan angivit, jämte erforderliga biträden m. m. under

sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag, högst, anvisa

dels å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av ........ kronor 20,000,

dels ock å extra stat för år 1922 ett belopp av .... kronor 49,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

. hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

i

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställande av en statens tryckerisakkunnig. a1 i texten
  2. SU 1921:138 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställande av en statens tryckerisakkunnig. s. 8 i texten