Sök i Ratio Lex

Angående stat för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte m. m

1921-02-25 · 44 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:247, Angående stat för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition Nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående stat för

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte m. m.; given Stockholms slott den 25 februari

1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet in för

Hans Majd Konungen i statsrådet åt Stockholms

slott den 25 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmqvist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stat för

vårdanstalten

i Lund för

blinda med

komplicerat

lyte m. in.

Kungl. May.ts proposition Nr 247.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min under

punkten 200 i bilagan åttonde huvudtiteln gjorda hemställan föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående stat m. m.

för vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet

på ordinarie stat ett anslag av 287,400 kronor.

Vid anmälan av detta ärende den 7 januari 1921 erinrade jag

därom, att 1914 års senare riksdag i samband med beviljandet av

anslag för uppförande av en vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat

lyte, på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, beslutat

bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den tid, då den ifrågavarande anstalten

träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om

fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i

stiftelsens reglemente eller eljest kunna vara fästade vid sagda tillgångar

eller särskilda delar därav.

Sedan genom beslut av 1920 års riksdag medel anvisats för

byggnadernas slutförande under år 1921 torde det kunna förväntas,

att statens övertagande av anstalten kan äga rum under år 1922.

Därmed inträder för statsverket skyldighet att ikläda sig de med

anstaltens drift förbundna kostnaderna.

Vidare omförmälde jag, att skolöverstyrelsen förklarat sig icke

då kunna avgiva slutligt förslag i ämnet. Sedan överstyrelsen nu

inkommit med sådant förslag, innefattande även statförslag, och

därvid fogat en av föreståndarinnan för den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg, fru Elisabeth AnrepNordin

till överstyrelsen ingiven skrivelse med utredning och förslag

i samma ämne, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet, och skall

jag därvid redogöra för detsamma under följande punkter: A. Ärendets

föregående behandling, B. De föreliggande förslagen, 1. Utgifter,

a. Avlöningar, b. Övriga utgifter, 2. Inkomster.

A. Ärendets föregående behandling.

Jag anser lämpligt att först lämna en kort översikt över denna

frågas förutvarande handläggning, och följer jag därvid huvudsakligen

skolöverstyrelsens framställning.

Frågan om statens övertagande av drottning Sofias stiftelse uppkom genom

en ansökning av styrelsen för stiftelsen i oktober 1911, att stiftelsen med de till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

gångar den ägde måtte övertagas av staten samt att erforderliga medel måtte

beviljas till uppförande av för ändamålet erforderliga byggnader.

I anledning av sagda ansökning tillkallade på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 17 november 1911 chefen för ecklesiastikdepartementet särskilda

sakkunniga för att inom departementet biträda med beredande av frågan om

stiftelsens övertagande av staten och vad därmed stode i ^sammanhang. De sakkunniga,

landshövdingen K. S. Husberg, rektorn G. Åstrand, inspektören för

sinnessjukvården A. Petrén samt fru E. Anrep-Nordin, avgåvo i januari 1913 ett

utförligt betänkande. Huvudgrunderna i förslaget inneburo, att staten skulle till

vård och uppfostran omhändertaga de blinda, som tillika äro dövstumma eller

sinnesslöa eller lida av vissa andra med blindheten kombinerade lyten. Denna

vård och uppfostran skulle beredas dem i en särskilt för ändamålet upprättad

statsanstalt, omfattande skola, arbetshem och asyl samt framdeles även ålderdomshem.

Däremot skulle staten övertaga den nuvarande Sofiastiftelsen med dess

tillgångar samt, i analogi med vad nu gäller om blinda utan komplicerat lyte,

erhålla från landstingen eller de städer, som icke deltaga i landsting, ett visst

årsbidrag för varje i anstalten intagen alumn.

Till förläggningsplats för anstalten föreslogs ett område ej långt från Uppsala,

och för de för själva anläggningen behövliga byggnaderna med därtill hörande

s. k. sanitära anläggningar jämte yttre arbeten beräknades kostnaden till

585,000 kronor samt för anstaltens första uppsättning med möbler och annan

inredning till 76,325 kronor. Tillika innehöll betänkandet beräkningar rörande

den framtida kostnaden för anstaltens årliga underhåll och drift, slutande på en

summa av 114,650 kronor.

Sedan över berörda betänkande yttranden blivit av vederbörande avgivna,

erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet den 5 september 1913 Kungl. Maj:ts

bemyndigande att för ytterligare beredning av ärendet tillkalla särskilda sakkunniga

att inom departementet biträda, och utsågos genom beslut den 8 oktober 1913 landshövdingen

K. S. Husberg, inspektören A. Petrén, ledamoten av riksdagens andra

kammare folkskolläraren V. Rydén och fru E. Anrep-Nordin att verkställa nämnda

ytterligare beredning. Enligt av departementschefen lämnade anvisningar skulle

den förnyade utredningen närmast åsyfta en undersökning, huruvida icke genom

val av annan förläggningsplats för den ifrågavarande statsanstalten eller på annat

sätt någon avsevärd nedsättning kunde vinnas i den kostnad, som anstalten skulle

komma att betinga, varförutom de sakkunniga, om och i den mån även i andra

delar av den förra utredningens förslag några avvikelser eller jämkningar kunde

vid närmare prövning finnas påkallade, ägde att härom yttra sig.

De sakkunniga avgåvo sitt betänkande i april 1914. I fråga om anstaltens

förläggning förordades Malmö, och ansåges vid sådant förhållande det erforderliga

anslagsbeloppet för byggnadernas utförande kunna begränsas till 521,000 kronor,

under viss förutsättning till 502,000 kronor. För möblering och inredning beräknades

ett sammanlagt belopp av 66,000 kronor. Anstaltens årliga underhåll och

drift borde, efter de sakkunnigas åsikt, beräknas till sammanlagt 102,450 kronor,

varav emellertid 6,600 kronor ansågos böra utgå å extra stat. Underhålls- och

driftkostnadernas belopp understeg med 12,200 kronor det av föregående utredning

beräknade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Förslag i ämnet framlades av Kungl. Maj:t genom proposition, nr 195, till

1914 års senare riksdag. I det vid denna proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914 lämnades en utförlig redogörelse

för båda sakkunnignämndernas förslag, och anhåller jag att beträffande

sagda förslag få hänvisa till nämnda protokollsutdrag.

I sagda proposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels för anordnande

genom statens försorg av nödig anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte

besluta upprättande av en för ändamålet erforderlig vårdanstalt samt för uppförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Th. Kjellgren utarbetade

ritningar av därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar å ett

av Lunds stad erbjudet, av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivet

tomtområde bevilja ett anslag å 521,000 kronor och därav på extra stat

för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis utanordna vad av sistnämnda

belopp kunde under året erfordras, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att

vid den tid, då den föreslagna statsanstalten trädde i verksamhet, för statsverkets

räkning övertaga drottning Sofias stiftelse och den till denna stiftelse anknutna

vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande

av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente

eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar

därav.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

Ytterligare medel för byggnadsarbetenas utförande hava sedermera anvisats

av riksdagen.

B. De föreliggande förslagen.

Jag övergår nu till de av fru Nordin och skolöverstyrelsen avgivna

förslagen och anser därvid lämpligt att först anföra vad skolöverstyrelsen

inledningsvis yttrat angående den tidpunkt, då staten

enligt överstyrelsens mening hör övertaga den ifrågavarande anstalten.

Vid avgivande av här ifrågavarande förslag har överstyrelsen utgått ifrån,

att det av byggnadskonflikter fördröjda inflyttandet i de för anstalten avsedda

byggnaderna i Lund skall kunna försiggå under förra hälften av år 1922 och att,

jämlikt förutnämnda beslut av 1914 års senare riksdag, staten i och med infattningen

i de nya byggnaderna har att övertaga hela kostnaden för anstaltens drift.

I närvarande stund låter sig denna tidpunkt icke exakt bestämma. Överstyrelsen

har emellertid funnit det nödvändigt att räkna med att övertagandet må

kunna äga rum den 1 januari 1922. För den händelse byggnaderna icke då

skulle stå färdiga eller inflyttningen av andra skäl icke kunna äga rum, har

överstyrelsen föreställt sig, att driftkostnaderna för den till Vänersborg förlagda

anstalten, i den mån anstaltens egna tillgångar och elevavgifter icke äro tillräckliga,

skulle kunna enligt närmare bestämmande av Kung!. Maj:t bestridas från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247. 5

den i staten uppförda posten »övriga utgifter», intill dess överflyttningen till Lund

kunnat ske. Vad angår avlöningsstaten synes det överstyrelsen överensstämma

med billigheten, om personalen, vilken på grand av de upprepade uppskoven

med byggnadernas färdigställande fått, vida längre än som år 1914 kunde förutses,

vänta på sitt införlivande med statstjänarnas grupp, kunde medgivas rätt

att åtnjuta lön enligt här föreslagna stat från den 1 januari 1922, oavsett om

inflyttning då kan ske i den under uppförande varande anstaltsbyggnaden. Efter

överstyrelsens mening torde Kungl. Maj:t i samband med statförslagets framläggande

för riksdagen böra utverka riksdagens godkännande av en sådan anordning.

Vad sedan beträffar skolöverstyrelsens framställning i övrigt

har överstyrelsen omförmält, att till grund för denna framställning

lagts den av fru Nordin på hemställan av överstyrelsen verkställda

utredningen, att denna utredning ansluter sig i allt väsentligt till de

av 1913 års sakkunniga uppdragna riktlinjerna och att de avvikelser,

som gjorts därifrån, väsentligen föranletts av sedermera inträdda ändrade

förhållanden. Bland sådana förhållanden nämnas anstaltens

utvidgning över det ursprungligen tänkta programmet genom tillkomsten

av en asyl, arbetstidslagens verkningar med avseende på

ökat personalbehov, samt slutligen, vad angår beräkningarna av

driftanslaget, det väsentligt ändrade prisläget. Vid beräkningarna

har emellertid nödig hänsyn tagits till prisnivåns nu nedåtgående

tendens.

/. Utgifter.

Frågan om de för vårdanstalten erforderliga utgifterna skall

jag, såsom förut nämnts, upptaga till behandling under de båda

huvudrubrikerna »avlöningar» och »övriga utgifter».

a. Avlöningar.

Under rubriken »avlöningar» upptagas de erforderliga befattningarna,

kompetensvillkor och anställningssätt, avlöningsförmåner,

avlöningsvillkor, vikariatsersättning och pensionsbestämmelser.

Beträffande de erforderliga ordinarie befattningarna hade de

sakkunniga ansett, att en föreståndarinna borde vara anställd vid anstalten

samt att vid skolan och arbetshemmet borde vara anställda

8 ämneslärarinnor, av vilka en skulle förordnas till första lärarinna,

samt 7 slöjdlärarinnor. Till en början borde dock endast 4 ämnes
-

Ordinarie

befattningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2å7.

lärarinne- och 5 slöjdlärarinnebefattningar inrättas såsom ordinarie.

Vidare hade de sakkunniga föreslagit, att en husmoder, en översköterska

och ett kvinnligt biträde borde uppföras på ordinarie stat.

Beträffande den manliga personalen vid anstalten hade de sakkunniga funnit

behovet av tre manliga tjänare förefintligt, nämligen en eldare, tillika kompetent

att utföra en del mindre reparationer å anstaltens inventarier, en portvakt

-skomakare och en vaktmästare, tillika gårdskarl. Av dessa borde vaktmästaren

beklädas med förmansskap över de övriga och uppföras å ordinarie stat såsom

förste vaktmästare.

Fru Nordin ansluter sig i det väsentliga till de sakkunnigas förslag

men förordar vissa avvikelser. Sålunda anser hon, att slöjdlärarinnornas

antal kan minskas till 6 och att av dessa endast 3 böra

uppföras på ordinarie stat. Vidare anför fru Nordin i fråga om den

manliga personalen:

Jag håller före, att på grund av lagen om arbetstidens begränsning, antalet

manliga befattningshavare nu måste ökas till fyra och att av dessa två böra

uppföras på ordinarie stat. Utom vaktmästaren föreslås såsom ordinarie en maskinist-eldare,

som skulle omhänderhava och ansvara för anstaltens maskinella

anläggningar, däribland tvättanläggningen med högtryckspanna, och ledningar

av olika slag samt verkställa förekommande mindre reparationer å dessa.

Vad angår vaktmästaren, som tillika bör tjänstgöra som gårdskarl, kommer

enligt mitt förmenande dennes åligganden icke att bli jämförliga med vaktmästares

vid statens ämbetsverk. Snarare torde han därvidlag komma att bli likställd

med vissa befattningshavare vid statens hospital. Jag anser honom av

denna anledning icke böra benämnas förste vaktmästare eller beklädas med förmanskap,

detta så mycket mindre som han i lönehänseende torde böra hänföras

till en lägre klass än maskinisten med hänsyn till de större krav, som denna

senare befattning ställer på sin innehavare.

Beträffande behovet av ordinarie befattningar vid anstalten yttrar

överstyrelsen:

I överensstämmelse med fru Nordin förmenar överstyrelsen, att anstaltens

ledning bör anförtros åt eu befattningshavare benämnd rektor, och att i skolan

och arbetshemmet erfordras följande lärarpersonal: 1 första lärarinna, 7 ämneslärarinnor

och 6 slöjdlärarinnor, varav första lärarinnan, 3 ämnes- och 3 slöjdlärarinnor

böra uppföras på anstaltens ordinarie stat. Fru Nordin har i anslutning

till de sakkunniga hävdat den meningen, att rektorsbefattningen bör vara

förbehållen kvinnlig innehavare. Då överstyrelsen anser det synnerligen angeläget,

att för det krävande och mycket betydelsefulla uppdraget såsom föreståndare

för anstalten må kunna förvärvas den bäst kvalificerade kraft, som över

huvud står att uppbringa, finner överstyrelsen det mindre välbetänkt att förbehålla

ifrågavarande befattning för kvinnlig innehavare. Och detta så mycket

mera, som överstyrelsen icke kan finna några vägande skäl anförda för en så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

dan åtgärd. Överstyrelsen vill därför förorda, att rektorsbefattningen vid anstalten

må kunna innehavas av såväl man som kvinna.

Övrig personal å ordinarie stat bör utgöras av: en husmoder, en översköterska,

m ett kvinnligt skrivbiträde samt vaktbetjäning i erforderligt antal.

Överstyrelsen delar den i förslaget uttalade meningen, att för skötseln av

de mångahanda sysslor, som vid en anstalt av den här förevarandes natur och

uppgifter föreligga, krävas 4 manliga befattningshavare i vaktmästarställning.

Att två av dessa uppföras å ordinarie stat finner överstyrelsen icke ägnat att ingiva

betänkligheter. Lämpligast torde vara att icke på förhand fastställa en

sträng arbetsfördelning mellan sagda befattningshavare utan därutinnan avvakta

någon tids erfarenhet rörande den ändamålsenligaste fördelningen av förefallande

sysslor. Överstyrelsen vill därför föreslå, att i staten uppföres allenast en förste

vaktmästare och en vaktmästare.

Enligt fru Nordins förslag skulle sålunda såsom extra ordinarie befattningshavare

anställas 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor och 2 vaktmästare. Häremot

har överstyrelsen intet att erinra.

Beträffande Jc o mp etensv illkor och sättet för anställande av anstaltens

ordinarie personal framhåller överstyrelsen följande:

Rektor torde på förslag av överstyrelsen böra av Kungl. Maj:t utnämnas

för viss tid eller förordnas. Första lärarinna samt ämnes- och slöjdlärarinna,

torde böra utnämnas av överstyrelsen. Tillsättningen av övriga ordinarie befattningshavare

torde lämpligen kunna överlämnas åt den lokala styrelse, som överstyrelsen

förutsätter komma att av Kungl. Maj:t utses, i analogi med vad som

nu gäller beträffande statens övriga blindundervisningsanstalter.

Med hänsyn till önskvärdheten av att, på sätt överstyrelsen ovan erinrat, för

den krävande rektorsbefattningen kunna förvärva den reellt mest kompetenta

kraft, som kan stå till buds, finner överstyrelsen skäl föreligga, att bestämda

formella kompetensfordringar icke uppställas. Däremot måste det allmänna kravet

tillgodoses, att den, som vill ifrågakomma till rektorstjänsten, genom föregående

utbildning och verksamhet ådagalagt lämplighet för ifrågavarande befattning.

Beträffande utbildningen av ämneslärarinnor vill överstyrelsen erinra, att

denna hittills varit anordnad på sådant sätt, att unga kvinnor med erforderlig

allmänbildning tjänstgjort såsom lärarinneelever vid drottning Sofias stiftelse under

ett eller två år och därefter utbildat sig vid dövstumlärarseminariet å

Manilla under ett år, vid blindinstitutet å Tomteboda under en termin samt vid

seminariet för utbildande av lärarinnor för sinnesslöa under en termin. Kungl.

Maj:t har jämväl på särskild framställning medgivit, att lärarinneeleverna i fråga

finge med statsstipendium genomgå dövstumlärarseminariet å Manilla. Det synes

överstyrelsen lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att på grundvalen

av hittills bestående ordning meddela närmare föreskrifter rörande utbildningen

av sagda lärarpersonal ävensom för anstaltens slöjdlärarinnor.

Vad därefter angår de avlöningsförmåner, som för anstaltens

olika ordinarie befattningshavare böra ifrågakomma, hava 1911 års

Extra ordinarie

befattningar.

Kompetensvillkor

och

anställningssätt.

Avlönings
förmåner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 247.

sakkunniga ansett den kontanta avlöningen för föreståndarinnan

köra vara något högre än för motsvarande befattning vid förskolan

för blinda i Växjö, eller 3,500 kronor med 2 ålderstillägg å 500

kronor, vartdera efter 5 och 10 års tjänstgöring, medan 1913 års

sakkunniga gjort gällande, att avlöningen kunde sättas lika med

sagda rektors, alltså 500 kronor lägre. Enligt båda förslagen skulle

förmånen av fri boställsvåning med värme och belysning åtnjutas

av föreståndarinna.

Det av fru Nordin framlagda förslaget, vilket, i likhet med båda

sakkunnigutredningarna, såsom ovan erinrats, utgår från den förutsättningen,

att befattningen skall förbehållas kvinna, upptager enahanda

avlöningsförmåner, som nu tillkomma kvinnlig rektor vid

folkskoleseminarium, 6,200 kronor, varav 4,200 kronor lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar; härtill skulle komma boställsvåning

med värme. Jag anser mig böra bringa i erinran, att den kontanta

avlöningen för manlig rektor vid folkskoleseminarium uppgår till

samma belopp som för rektor vid blindinstitutet.

Skolöverstyrelsen anser ingen tvekan kunna förefinnas, att de

nu vid statens blindundervisningsanstalter gällande bestämmelserna

angående avlöning åt dessas personal bör läggas till grund vid bedömandet

av frågan om avlöning åt personalen vid vårdanstalten.

Beträffande avlöningen åt anstaltens rektor yttrar överstyrelsen:

Utan att vilja förneka, att de uppgifter, som komma att påvila den blivande

rektorn vid anstalten, äro i synnerlig grad ansvarsfulla och krävande och

att med hänsyn härtill vissa skäl torde kunna anföras för befattningens likställande

med rektorsbefattningen vid blindinstutet, känner sig överstyrelsen dock

tveksam i fråga om riktigheten att beträffande de kontanta avlöningsförmånerna

likställa befattningshavaren med rektor vid blindinstitutet, högre lärarinneseminariet,

högre allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, främst på grund av den

olikhet i utbildning, som skulle komma att gälla för nu ifrågavarande rektor i

jämförelse med den, som stadgats beträffande nyssnämnda rektorer. Å andra

sidan kan det efter överstyrelsens mening icke råda något tvivel, att rättvisa och

billighet kräver, att avlöningen även för kvinnlig befattningshavare sättes högre

än den, som nu utgår till rektor vid förskolan för blinda i Växjö. Att så bör

ske beträffande eventuell manlig innehavare av tjänsten, torde vara i saklig överensstämmelse

med de ovan berörda grundsatser, som hävdats av de sakkunniga.

Såväl anstaltens långt betydligare storlek som uppgiftens vida mångsidigare art

torde få anses utgöra tillräckliga skäl för att rektor vid nu förevarande anstalt

bör intaga en gynnsammare ställning i avlöningshänseende. Efter överstyrelsens

uppfattning bör det icke kunna ifrågasättas, att anstaltens föreståndare tillerkän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

ues lägre lön än den, som tillkommer rektor vid realskola eller statssamskola.

Ehuru båda sakkunnigberedningarna funnit avlöningen kunna fastställas till ett

lägre belopp, vill överstyrelsen föreslå, att de kontanta avlöningsförmånerna må

bliva desamma som för rektor vid real- och statssamskola, sålunda för manhg

rektor 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

för kvinnlig rektor 5,000 kronor, därav lön 3,300 kronor och tjänstgöringspenningar

1,700 kronor. Härtill bör komma fri bostad med värme.

För lärarinnorna föreslår såväl fru Nordin som skolöverstyrelsen

samma kontanta avlöningsbelopp, som äro bestämda för motsvarande

befattningshavare vid blindundervisningsanstalterna.

Första lärarinnan skulle sålunda i avlöning åtnjuta 3,100 kronor, därav

lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,100 kronor. Ämneslärarinnas avlöning

skulle fastställas till 2,800 kronor, därav lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar

1,000 kronor. För samtliga skulle efter respektive 5, 10 och 15

års tjänstgöring kunna komma ålderstillägg, vartdera å 300 kronor. Avlöningen

för slöjdlärarinna skulle fastställas till 2,400 kronor, varav 1,600 kronor lön och

800 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 år,

vartdera å 200 kronor. Nämnda lärarinnor skulle därjämte, enligt fru Nordins

förslag erhålla fri bostad med värme, varjämte de skulle äga rätt att genom anstaltens

försorg mot ersättning undfå kost, tvätt och belysning.

Skolöverstyrelsen har häremot intet att erinra. Beträffande

naturaförmånerna yttrar överstyrelsen:

Enahanda naturaförmåner, som bestämmas för rektor, böra efter överstyrelsens

åsikt tillkomma jämväl lärarpersonalen vid här förevarande anstalt, men

i betraktande av vad riksdagen i skrivelse den 20 maj 1919 i berörda avseende

anfört och då ny lönereglering är under förberedelse för personalen vid samtliga

statens läroanstalter, vid vilken reglering frågan om naturaförmånernas borttagande

torde komma under förnyat övervägande, har överstyrelsen icke funnit

lämpligt att nu ifrågasätta upptagande av förmånen av fri värme i staten, utan

överstyrelsen inskränker sig till att härutinnan erinra, att anstaltens personal i

detta som i andra hänseenden efter överstyrelsens mening bör intaga enahanda

ställning, som kan komma att bliva lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna

tillerkänd, samt förorda, att under år 1922 personalen må bibehållas vid

sin nuvarande förmån av fri värme.

I fråga om avlöning åt husmodern, översköterskan och det

kvinnliga biträdet yttrar fru Nordin:

För husmodern, som, på grund av beskaffenheten av sin tjänst borde utom

fri bostad med värme och belysning, även åtnjuta fri kost och tvätt inom anstalten,

hade de sakkunniga föreslagit en kontant lön av 800 kronor jämte 2 lönetillägg

av vartdera 150 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring. Som kost och

tvätt vid tiden för de sakkunnigas arbete torde hava beräknats till ett värde av 400

kronor, utgjorde husmoderns löneförmåner — frånsett bostaden — enligt sakJBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

kunnigas förslag fyra femtedelar av den för ämneslärarinnorna beräknade kontanta

lönen av 1,500 kronor och översteg något slöjdlärarinnornas. På Tomteboda

utgår för närvarande den kontanta lönen för motsvarande befattning med

1,000 kronor. I likhet med de sakkunniga anser jag, att husmoderns plats inom

denna anstalt, vilken ej kommer att erhålla någon syssloman, blir mycket maktpåliggande

och att anstaltens ekonomiska förvaltning i hög grad kommer att bero

på hennes duglighet och omtänksamhet, och håller för min del före, att husmoderns

lön fortfarande bör ställas i ungefärligen samma relation till lärarinnornas

som förut beräknats och icke sättas lika med husmoderns å Tomteboda, där hushållet

dels är väsentligt mindre, dels, särskilt under sommaren, mindre betungande,

därigenom att de flesta eleverna då resa hem, vilket icke blir fallet vid

denna anstalt. Jag föreslår därför husmoderns lön till 1,800 kronor, varav 1,300

kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar med 3 lönetillägg av vartdera 200

kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst. Härtill komma naturaförmåner bestående

av fri bostad med möbler, värme och belysning, fri kost samt tvätt.

Beträffande översköterskan, som bör åtnjuta samma naturaförmåner som

husmodern, vill jag föreslå en förhöjning å den av de sakkunniga till 700 kronor

beräknade lönen i ungefär samma proportion som för husmodem, eller till 1,400

kronor. För översköterskan böra tillkomma 3 lönetillägg av vartdera 150 kronor

efter 3, 6 och 10 års tjänst. Som kompetensvillkor för översköterskan torde böra

föreskrivas genomgången minst 1-årig kurs i sjukvård.

Beträffande det kvinnliga skrivbiträdet vill jag anföra följande:

Ehuru jag med tanke på den betydande utvidgning, som anstalten med all

sannolikhet kommer att undergå, finner vissa skäl tala för inrättandet av en befattning,

som i viss mån skulle motsvara både en sysslomans- och en kassörsketjänst

vid statens hospital och vars innehavare borde likställas med hospitalens

kassörskor, vill jag dock — i anslutning till de sakkunnigas motivering, vari

framhålles, att befattningen i fråga uppenbarligen måste anses vara av den ansvarsfulla

art, att tjänsten ej kunde sättas lägre än i den mellangrad, av vars

innehavare kräves ett mera kvalificerat arbete än vanliga skrivgöromål — föreslå

den lön, som i kungörelsen den 19 juni 1919 angående nya avlöningsbestämmelser

för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar hos ämbetsverk och myndigheter stadgas

för biträde av andra graden, eller 1,800 kronor, varav lön 1,300 kronor och tjänstgöringspenningar

500 kronor, jämte 3 ålderstillägg vartdera å 200 kronor. Det

kvinnliga skrivbiträdet, som ej skulle åtnjuta några naturaförmåner, torde, om

möjlighet därtill förefinnes, böra beredas tillfälle att mot ersättning erhålla bostad

inom anstalten ävensom kost och tvätt.

Överstyrelsen anför härom:

Det kan efter överstyrelsens uppfattning icke råda något tvivel därom, att

den maktpåliggande befattningen såsom husmoder vid en anstalt sådan som den

här förevarande ställer synnerligen stora anspråk på sin innehavares duglighet och

omtänksamhet. Överstyrelsen finner det därför mycket angeläget, att avlöningen

utmätes så, att det skall bliva möjligt att för densamma förvärva en verkligt

kvalificerad kraft. För närvarande åtnjuter, enligt inhämtade upplysningar, s. k.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

förestånderska vid statens hospital en kontant begynnelseavlöning av högst 1,800

kronor för år, varifrån dock avgår ersättning för kost. I betraktande härav och

med hänsyn tagen till den mera självständiga och på grund därav jämväl mera

ansvarsfulla ställning, som måste tillkomma husmodern vid anstalten, torde det

av fru Nordin framställda förslaget ingalunda få anses såsom obilligt. Överstyrelsen

finner sig därför kunna skänka detsamma sin anslutning.

Beträffande därefter översköterskan fanns denna befattningshavare icke upptagen

å ordinarie stat i 1913 års sakkunnigförslag. I 1914 års förslag finnes däremot

ifrågavarande befattningshavare uppförd å stat med eu kontant begynnelseavlöning

av 700 kronor, vartill skulle komma 2 ålderstillägg vartdera å 150

kronor. Efter avdrag för kost uppbär en första sköterska vid rikets hospital eu

kontant begynnelseavlöning av 857 kronor i lägsta och 1,367 kronor i högsta löneklass.

Fru Nordin ifrågasätter att avlöningen måtte fastställas till 1,400 kronor

med 3 ålderstillägg efter 3, 6 och 10 år å vartdera 150 kronor. Med hänsyn till

de avlöningar, som för närvarande torde utgå till motsvarande befattningshavare

å andra områden, synes sistnämnda avlöningsbelopp något högt tilltaget Överstyrelsen

vill för sin del förorda, att översköterskans avlöning i staten upptages

till 1,200 kronor, därav lön 800 kronor och tjänstgöringspenningar 400 kronor,

med 3 ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 år ä 150 kronor. Befattningshavaren

bör åtnjuta enahanda naturaförmåner som husmodern.

I detta sammanhang bör slutligen erinras, att 1913 års sakkunnigförslag

innebar, att en särskild kassaförvaltare med en lön av 1,200 kronor skulle finnas

anställd vid anstalten, utan att dock uppföras å stat. 1914 års förslag uppförde

i enahanda syfte i staten för anstalten ett kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare

med lön enligt andra graden. Fru Nordin har i sitt förslag anslutit

sig till sistberörda ståndpunkt. Även överstyrelsen finner sig, på de av de sakkunniga

i sistnämnda utlåtande angivna skäl, böra förorda uppförande i staten

av ett sådant biträde med en begynnelseavlöning av 1,800 kronor, därav lön

1,300 kronor och tjänstgöringspenningar 500 kronor, jämte 3 ålderstillägg vartdera

å 200 kronor. Biträdet i fråga synes icke böra komma i åtnjutande av

naturaförmåner.

.Beträffande de manliga befattningshavarna hade de sakkunniga

föreslagit endast en förste vaktmästare på ordinarie stat och för honom

ifrågasatt en kontant avlöning av 1,350 kronor, därav 900

kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle

kunna komma efter 5 år ett tillägg till lönen å 100 kronor. Fru

Nordin yttrar nu i fråga om dessa befattningshavare:

Vad vidkommer de manliga befattningshavarna — såväl ordinarie som extra

— har jag i mitt förslag utgått ifrån de för jämförliga befattningar vid statens

hospital gällande löner enligt avlöningsreglementet för sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid statens anstalter för sinnessjuka den 18 juni 1918. För maskinisten-eldaren,

som torde böra likställas med 2:e maskinist vid hospitalen och

sålunda hänföras till 10:e löneklassen, föreslås en kontant avlöning av 1,380

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

kronor, därav 1,040 kronor lön och 340 kronor tjänstgöringspenningar, och för vaktmästaren,

beträffande vilken möjlighet till direkt jämförelse med hospitalen saknas

men som lämpligen torde kunna hänföras till 11 :e löneklassen, 1,260 kronor,

därav 950 kronor lön och 310 kronor tjänstgöringspenningar, vartill böra komma

samma ålderstillägg som vid hospitalen. Båda dessa tjänstinnehavare böra erhålla

bostäder, avsedda för familj, med fri värme och belysning.

Överstyrelsen anser, att förste vaktmästare ocli vaktmästare böra

erhålla den för ifrågavarande befattningshavare vid motsvarande

statsinstitutioner sedvanliga avlöningen.

Avlönings
villkor.

Beträfffande avlöning svillkor en har fru Nordin ifrågasatt, att de

tjänstinnehavare, som komma att övergå från drottning Sofias stiftelse

till den nya anstalten, skulle få rätt att för uppflyttning i högre

lönegrad tillgodoräkna sig den tid, de haft fast anställning vid

stiftelsen.

Enligt överstyrelsens mening böra de villkor och bestämmelser,

som för statens blindundervisningsanstalter äro gällande i fråga om

åtnjutande av avlöningsförmåner vid dessa anstalter, kunna i huvudsak

lända till efterrättelse även för åtnjutande av avlöningsförmåner

å här ifrågavarande stat. Beträffande skrivbiträdet och vaktmästarna

bör dock gälla vad som eljest för sådana befattningshavare i

förevarande hänseende stadgas.

Särskilt övervägande fordrar emellertid enligt överstyrelsens

mening spörsmålet, i vad mån de befattningshavare, som från drottning

Sofias stiftelse kunna varda överflyttade till statsanstalten, böra

erhålla rätt att för löneturs- och pensionsrätt tillgodoräkna sig sin

föregående tjänstgöring vid stiftelsen. Härom anför överstyrelsen:

Överstyrelsen hyser inga betänkligheter mot att sagda tjänstgöring räknas

vederbörande befattningshavare till godo för erhållande i föreskriven ordning av

statspension. I sådant avseende vill överstyrelsen allenast erinra därom, att under

senare år olika befattningshavare vid åtskilliga institutioner i med drottning Sofias

stiftelse likartad ställning genom särskilda riksdagsbeslut tillerkänts pensioner och

understöd av statsmedel. Jämväl 1914 års sakkunniga hava funnit det önskligt,

att förmånen av tjänstårsberäkning för pension kunde beredas befattningshavare

vid anstalten beträffande den tid, de haft fast anställning vid stiftelsen.

Annorlunda och svårare är avgörandet beträffande den av fru Nordin ifrågasatta

rätten för befattningshavare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring i stiftelsens tjänst. Befattningshavare, varom här är

fråga, torde komma att befinna sig i det läget att hava fullgjort i huvudsak enahanda

uppgifter såväl före som efter statens övertagande av anstalten. Emellertid

tf

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247. 13

hava de under den avsedda tiden intill sagda övertagande haft anställning i

enskild tjänst.

Då ett medgivande om lönetursrätt för här ifrågavarande befattningshavare

lätteligen torde kunna komma att uppfattas såsom prejudicerande vid framtida

avgöranden beträffande statstjänares eventuella rätt att tillgodoräkna sig i angivna

avseende tidigare verksamhet i enskild tjänst, har överstyrelsen funnit det

riktigast att skärskåda den föreliggande frågan uteslutande med hänsyn till huruvida

en dylik förmån kan anses skälig ur synpunkten av de blivande lönernas

förhållande till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna inkomsterna av respektive

befattningar. Därom synes nämligen överstyrelsen ingen tvekan kunna förefinnas,

att statens övertagande av anstalten icke billigtvis kan få tillskynda den

enskilde befattningshavaren minskning i de inkomster, han på grund av tjänstgöringstidens

längd hittills i motsvarande anställning haft.

För belysning av den föreliggande frågan ur nu angivna synpunkt har överstyrelsen

från drottning Sofias stiftelse införskaffat uppgift å olika befattningshavare

nu tillkommande avlöningsbelopp, oavsett dyrtidstillägg. Överstyrelsen

meddelar här nedan en jämförande översikt av sagda avlöningsbelopp och begynnelseavlöningarna

enligt överstyrelsens ovan framställda förslag för olika befattningshavare

:

Stiftelsen

Statsanstalten

föreståndarinna (rektor) .

första lärarinna......

ämneslärarinna......

slöjdlärarinna.......

5,000 + hyresbidrag 1,400 kr.1)

1,450 |

_gqq 1 därtill möblerad bostad,

1 ljus, värme och kost.

600—750 )

700—900 I härtill möblerad bostad,

600 ’ ljus, värme, kost och tvätt.

5,000 + fri bostad med värme.

3,100 1

o ann [därtill bostad, eventu- ’ jellt med värme.

2,400 1

1,800 Därtill bostad med ljus o.

1,200 [värme samt kost o. tvätt.

översköterska.......

Dyrtidstillägg utgå för närvarande för alla utom föreståndarinnan med Ib 96

av den kontanta lönen2). Föreståndarinnan åtnjuter dyrtidstillägg lika med befattningshavare

i statens tjänst.

Av ovanstående översikt framgår, att de av överstyrelsen föreslagna kontanta

avlöningsförmånerna för samtliga befattningshavare utom föreståndarinna avsevärt

överstiga de nu utgående. Ställningen blir -— föreståndarinna alltjämt undantagen

— än gynnsammare, om man tar i betraktande, att dyrtidstillägget hittills

utmätts ej oväsentligt lägre än för statstjänare. Emellertid bör samtidigt icke

förbises, att naturaförmånerna för flertalet befattningshavare enligt överstyrelsens

förslag icke skulle erhålla samma omfattning som nu. Sålunda bortfaller för

*) Avlöningen har av styrelsen för stiftelsen uppgivits skola höjas för år 1921 till 6,200

kronor.

2) För år 1921 har styrelsen uppgivit sig hava för avsikt att ytterligare höja dyrtidstilläggen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vikariats
ersättning.

Pension.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

lärarpersonalen under alla förhållanden kost och belysning, möjligen även värme.

Om sagda förmåner uppskattas till 1,200 kronor årligen ställer sig jämförelsen

på följande sätt:

Nu

1922

Skillnad

första lärarinna..............

1,450

1,200 =

= 2,650

3,100

+

450

ämneslärarinna, högst..........

900

+

1,200 =

= 2,100

2,800

+

700

slöjdlärarinna, högst...........

750

+

1,200 =

= 1,950

2,400

+

450

husmoder, högst .............

900

1,800

+

900

översköterska...............

600

1,200

+

600

Då därjämte, såsom ovan erinrats, dyrtidstillägget nu utgår .dels å lägre

belopp, dels med lägre procenttal, torde det även för samtliga till ålderstillägg

ifrågakommande befattningshavare gälla, att de framtida avlöningarna, även utan

lönetursrätt, komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken sannolikt

i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser understiga

1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta belopp. Vid sådant förhållande

har överstyrelsen icke funnit sådana skäl föreligga, att överstyrelsen ansett

sig kunna ifrågasätta rätt för befattningshavarna att för ålderstillägg tillgodoräkna

sig sin föregående verksamhet i stiftelsens tjänst.

Beträffande vikariatsersättning och grunderna för avlönande av

vikarie för lärarpersonalen föreslår fru Nordin och överstyrelsen, att

vad som i sådant avseende stadgas i fråga om övriga blindundervisningsanstalter

skulle gälla även i fråga om anstalten i Lund.

Medel för bestridande av vikariatsersättning torde, enligt överstyrelsens

mening, böra utgå av förslagsanslaget till bidrag för avlönande

av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter enligt

de grunder, som äro angivna i kungörelsen den 19 juni 1919 (n:r

474). Med hänsyn härtill torde framdeles ifrågavarande ordinarie

förslagsanslag böra höjas med 800 kronor och uppföras med ett

belopp av 2,000 kronor.

Vad angår frågan om pensionering av anstaltens personal yttrar

fru Nordin i huvudsak följande:

Beträffande pensionsunderlagets storlek vill jag hemställa, att för den kvinnliga

rektorn måtte bestämmas samma belopp som stadgats för motsvarande befattning

vid folkskoleseminarium, eller 4,600 kronor, samt för husmodern och

översköterskan, vilkas avlöningsförmåner till stor del utgå i annan form än kontant

lön, respektive 2,200 kronor och 1,800 kronor. Rörande övriga ordinarie

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj. ts proposition Nr 247.

tjänstinnehavare hänvisas till bestämmelserna i gällande pensionslag. I fråga

om pensionsåldern får jag i anslutning till de sakkunnigas förslag härutinnan vad

föreståndarinnan, husmodern och översköterskan angår, hemställa, att hel pension

måtte få utgå: för föreståndarinnan vid 60 levnads- och 25 tjänstår — därav

15 såsom föreståndarinna vid anstalten — för husmodern likaledes vid 60 levnads-

och 25 tjänstår samt för översköterskan vid 55 levnads- och 25 tjänstår.

Vad åter angår ämneslärarinnorna hemställer jag, att samma bestämmelser, som

härvidlag gälla för dylika lärarinnor vid övriga blindundervisningsanstalter, måtte

få tillämpas vid den blivande statsanstalten.

Under full anslutning till vad de sakkunniga anfört angående pensionsförmåner

åt undertecknad — nuvarande föreståndarinna för drottning Sofias stiftelse

—- får jag anhålla dels att mig beviljas rätt att kvarstå i dövstumlärarnas pensionsanstalt

för mitt nuvarande delaktighetsbelopp 3,000 kronor, varmed följer

rätt till årlig pension å 2,250 kronor, dels att rätt till fyllnadspension från statsverket

beredes mig till så stort belopp, att dessa mina pensionsförmåner tillsammans

komma att svara mot det belopp jag skulle ha åtnjutit, därest jag under

den tid jag förestått den enskilda anstalten, varit i statstjänst.

Härom uttalar överstyrelsen sig på följande sätt:

För rektor torde särskilt pensionsunderlag böra fastställas av samma storlek

som gäller för rektor vid real- eller statssamskola, eller 4,600 kronor för manlig

och 4,000 kronor för kvinnlig rektor. Jämväl för husmodern och översköterskan,

vilkas avlöningsförmåner till stor del utgå i annan form än kontant ersättning,

synas särskilda pensionsunderlag böra fastställas, och vill överstyrelsen i sådant

avseende förorda, att pensionsunderlag för husmodern och översköterskan må utgöra

hela den kontanta begynnelseavlöningen och sålunda för husmodern 1,800

kronor, för översköterskan 1,200 kronor. Beträffande övrig ordinarie personal

torde inga särskilda föreskrifter, utöver de i gällande pensionslag meddelade, vara

påkallade.

Pensionsåldern torde böra vara för manlig rektor 65 levnads- och 30 tjänstår,

för kvinnlig sådan 60 levnads- och 25 tjänstår, för lärarpersonalen, översköterskan

och husmodern 55 levnads- och 25 tjänstår samt för förste vaktmästare

och vaktmästare 67 levnads- och 35 tjänstår.

Särskild uppmärksamhet påkallar i detta sammanhang sättet för pensioneringen

av den nuvarande föreståndarinnan för den vid drottning Sofias stiftelse

knutna anstalten, fru Elisabeth Anrep-Nordin. Genom fru Nordins vidsynta initiativ

har hela den här ifrågavarande vårdverksamheten tillkommit, och hon har

alltifrån dess begynnelse innehaft ledningen av densamma. Grunden lades genom

det år 1886 upprättade s. k. skolhemmet i Skara för blinda dövstumma, vilket

genom beslut av samma års riksdag kom i åtnjutande av statsbidrag. Under år

1892 överflyttades verksamheten till Vänersborg, dit den alltsedan dess varit

förlagd. Fru Nordin har alltså med 1921 års utgång omhänderhaft statsunderstödd

verksamhet å nu förevarande område under en tid av 34 år.

Fru Nordin har erlagt avgifter till dövstumlärarnas pensionsanstalt för ett

delaktighetsbelopp av 3,000 kronor, varmed följer rätt till pension vid avskeds
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

tagande å 2,250 kronor. Som fru Nordin den 21 april 1921 uppnår 64 års ålder

och sålunda överskridit den pensionsålder, som i allmänhet gäller för kvinnliga

befattningshavare inom undervisningsväsendet, synes rättvisa och billighet kräva,

att henne av statsmedel må beredas pension från och med månaden näst efter den,

varunder hon avgår från befattningen och detta oberoende av om hon inträder i

statstjänst. Härutinnan har full enighet rått mellan båda de förut omförmälda

sakkunnigberedningarna. Pensionen synes böra fastställas till samma belopp, som

kan varda stadgat för kvinnlig rektor vid nu ifrågavarande anstalt, enligt överstyrelsens

ovan angivna förslag 4,000 kronor.

Överstyrelsen vill slutligen framhålla betydelsen av att möjlighet hålles öppen

att åt fru Nordin kunna uppdraga att leda anstaltens verksamhet, tills överflyttningen

till Lund kunnat försiggå. Intet tvivel kan råda därom, att det skulle

vara förbundet med stora olägenheter, därest en ny rektor nödgades tillträda sin

befattning vid en sådan tidpunkt, att han måste övertaga ansvaret för själva

överflyttningen. Då emellertid, vid bifall till vad överstyrelsen ovan förordat rörande

avlöningsstatens ikraftträdande, det svårligen utan vidare låter sig göra att

förordna fru Nordin till rektor vid anstalten, med hänsyn till hennes redan uppnådda

pensionsålder, finner sig överstyrelsen böra förorda, att Kungl. Maj.t ville

hos riksdagen utverka medgivande att för viss kortare tid få till innehavare av

rektorstjänsten förordna fru Nordin.

Därest fru Nordin icke kan komma att övergå i statstjänst, torde frågan om

hennes pensionering kunna regleras på så sätt, att henne av riksdagen tillerkännes

en fyllnadspension till hennes från ovannämnda pensionsanstalt utgående pension

å 2,250 kronor. Vid bifall till vad överstyrelsen nyss förordat, bör fyllnadspensionen

utgå med ett belopp av 1,750 kronor. Skulle åter, såsom överstyrelsen

nedan ifrågasätter, fru Nordin komma att bliva innehavare av statstjänst, torde hon

böra medgivas rätt att kvarstå i dövstumlärarnas pensionsanstalt och därjämte

komma i åtnjutande av fyllnadspension till ovan omförmälda belopp, 1,750 kronor.

Anslag å

extra stat.

Slutligen berör överstyrelsen frågan om behovet av anslag å

extra stat för avlöning av den i det föregående angivna personalen,

4 ämnes- och 3 slöjdlärarinnor samt 2 vaktmästare.

Med hänsyn till den bristande utbildning eller otillräckliga erfarenhet, som

nämnda lärarinnor förutsättas äga, har fru Nordin ansett det skäligt, att arvodet

för extra ordinarie ämneslärarinna fastställes till 2,200 kronor för år och för extra

ordinarie slöjdlärarinna till 1,800 kronor för år. Härtill skulle för samtliga komma

fri bostad, eventuellt med värme. Överstyrelsen biträder detta förslag. För vaktmästare

torde arvodet böra sättas till 1,300 kronor.

Det erforderliga anslagsbeloppet å extra stat skulle sålunda utgöra:

4 extra ordinarie ämneslärarinnor ä 2,200 kronor

3 extra ordinarie slöjdlärarinnor å 1,800 kronor

2 extra vaktmästare å 1,300 kronor.........

8,800: —

5,400: —

2,600: —

Summa kronor

16,800: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 247.

Överstyrelsen får följaktligen förorda, att anslag till nämnda belopp, 16,800

kronor, beredes å extra stat för år 1922.

b. Övriga utgifter.

Till »övriga utgifter» hänföras kostnaderna för fastighetens underhåll,

undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, inventarier,

kosthåll, beklädnad, läkare och sjukvård, vårdar- och ekonomipersonal,

tvätt och renhållning, värme och belysning, vatten samt diverse

omkostnader. Vid beräkningen av dessa kostnader hava både

fru Nordin och överstyrelsen utgått från ett antal skyddslingar av

170. Det nuvarande antalet i Yänersborgsanstalten utgör enligt fru

Nordins uppgift 150. Vidare hava de erfarenheter, som vunnits dels

vid anstalten i Vänersborg, dels vid blindinstitutet å Tomteboda,

lagts till grund för beräkningen.

För fastighetens underhåll beräknar fru Nordin i likhet med

de sakkunniga ett belopp, motsvarande 0,6 procent av byggnadsvärdet

eller 12,000 kronor. Härom säger överstyrelsen:

Ingen anledning synes föreligga att i nu förevarande avseende tillämpa en

annan ordning än den som gäller för exempelvis statens folkskoleseminarier, där

underhållet av byggnaderna åligger byggnadsstyrelsen och bestrides ur härför särskilt

anvisade medel. Överstyrelsen finner med hänsyn härtill, att anslag för

ändamålet icke torde behöva uppföras i staten.

För undervisningsmateriell hade de sakkunniga föreslagit ett

årligt belopp av 300 kronor. Fru Nordin har på grund av penningvärdets

fall och med tanke på behövlig nyanskaffning icke ansett sig

kunna föreslå ett lägre belopp än 500 kronor.

I fråga om arbetsmaterialier yttrar fru Nordin:

Vad arbetsmaterialierna angår uppgick kostnaden härför under år 1918, då

tillgången på vävgamer, som utgöra anstaltens huvudsakliga slöjdmateriell, ännu

var ytterst knapp, till 3,200 kronor, och år 1919, då anskaffningsmöjligheterna

voro större, till 6,500 kronor. Intill den 1 oktober år 1920 hava utgifterna

för denna post belöpt sig till i runt tal 8,000 kronor. Arbetshemselevernas antal

tillväxer jämförelsevis snabbt därigenom att varje år — frånsett nyintagningen

— de ur skolan avgående eleverna dit överflyttas. För närvarande äro å

skolan och arbetshemmet cirka 90 vävstolar i gång, och behovet av arbetsmaterialier

ökas år från år. Med hänsyn till den inkomst, som kan beräknas av försålda

elevarbeten och varmed utgiftsposten för arbetsmaterialier sålunda kan

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 3

Fastighetens

underhåll.

Undervisningarna

teriell

och arbetsmaterialier.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Inventarier.

Kosthållet.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

minskas, anser jag mig dock ej behöva räkna med högre belopp än 6,500

kronor.

För undervisnings- och arbetsmateriell upptages sålunda under gemensam

rubrik ett belopp av 7,000 kronor.

Mot detta förslag har överstyrelsen ingen anmärkning att framställa.

För anskaffande och underhåll av inventarier — inklusive linne

och sängkläder — hade de sakkunniga beräknat ett årligt belopp

av 2,000 kronor. Fru Nordin anser, att beloppet för detta ändamål

nu bör sättas till 4,000 kronor, och skolöverstyrelsen biträder detta

förslag.

Kostnaderna för kosthållet har fru Nordin beräknat till 98,000

kronor om året. Till stöd härför anföres:

Vid mina beräkningar i fråga om kosthållet utgår jag ifrån, att nuvarande

priser å livsförnödenheter för avsevärd tid framåt i stort sett komma att bli stabila.

Anstaltens verkliga utgifter för denna post hava under år 1918 uppgått till

66,304 kronor 14 öre, utgörande en medelkostnad per person och dag av i runt

tal 1 krona, och under år 1919 till 73,925 kronor 72 öre, vilket motsvarar en

kostnad per person och dag av cirka 1 krona 15 öre. Under de 9 första månaderna

år 1920 har kostnaden per person och dag uppgått till 1 krona 32 öre,

och torde till följd av nyligen företagna prisstegringar å vissa hvsmedel, särskilt

mjöl, ej stanna vid lägre belopp än 1 krona 35 öre. Med hänsyn härtill vågar

jag ej beräkna utgifterna för kosthållet lägre än till 1 krona 35 öre per person

och dag eller — för ett antal av 170 skyddslingar och 56 anställda — 111,361

kronor 50 öre.

Denna utgift motväges emellertid till någon del av de avgifter, som lärarinnorna

och det kvinnliga skrivbiträdet böra erlägga för sin spisning. Om 15

personer antagas få betala sitt kosthåll vid anstalten, torde dessas avgifter komma

att uppgå till cirka 13,000 kronor. Vid sådant förhållande belöpa sig utgifterna

för kosthållet till i runt tal 98,000 kronor.

Beträffande dessa kostnader yttrar överstyrelsen:

Enär prisläget nu visar en avgjort nedåtgående tendens, har det synts överstyrelsen

riktigast att icke förutsätta högre dagskostnad än som verkhgen förelegat

under år 1919, alltså 1 krona 15 öre. Med ett antal av 170 skyddslingar

och 56 anställda kan under ovan angivna förutsättning den totala årskostnaden

nedbringas till 94,864 kronor. På grund av de avgifter, som av omkring 15 befattningshavare

skola erläggas för spisning, torde beloppet kunna ytterligare nedsättas

med 11,864 kronor, och bör följaktligen posten »kosthållet» i staten uppföras

med ett belopp av 83,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Beträffande årskostnaderna för elevernas beklädnad anför fru Beklädnad

Nordin i huvudsak följande:

I fråga om beklädnaden torde icke motsvarande utgifter vid anstalten under

senare åren kunna tagas till utgångspunkt. Dessa uppgingo under år 1918 till

6,793 kronor 10 öre eller omkring 49 kronor per alumn och år 1919 till 10,821

kronor 17 öre eller i runt tal 78 kronor per alumn. Nämnda låga siffror hava sin

enda förklaring däri, att eleverna under de senaste krisåren fått slita på det gamla

och nyanskaffningen inskränkts till det allra oundgängligaste. Så decimerat som

klädförrådet härigenom blivit, måste man dock räkna med ett årligt förnyande i

betydligt större utsträckning än som under de senaste åren ägt rum. I betraktande

av de höga prisen på skodon och klädespersedlar av alla slag, anser jag

därför utgifterna för beklädnad ej kunna sättas lägre än till 125 kronor per alumn

eller 21,250 kronor.

Skolöverstyrelsen anser en nedprutning möjlig även på denna

post och yttrar härom:

Med hänsyn till att nyanskaffningen under senaste år inskränkts till det

allra oundgängligaste lär det bliva nödvändigt att räkna med ett årligt förnyande

i betydligt större utsträckning än som under de senaste åren ägt rum. Då emellertid

jämväl priserna inom beklädnadsbranschen äro stadda i sjunkande, torde

möjlighet till klädförrådets förnyande i erforderlig utsträckning få anses föreligga,

även om man beräknar allenast en förhöjning av 1919 års siffror med 22 kronor

per elev och alltså till grund för beräkningen av det erforderliga beloppet lägger

en kostnad av 100 kronor för elev, vilket är mer än tredubbla kostnaden av vad

som av 1914 års sakkunniga beräknats. Posten »beklädnad» bör enligt överstyrelsens

åsikt i staten upptagas med ett belopp av 17,000 kronor.

För läkare och sjukvård hava 1914 års sakkunniga beräknat Läkare och

ett belopp av 3,000 kronor. I motsats mot nämnda sakkunniga siukvardföreslår

fru Nordin följande:

Särskild läkare för elevernas vård bör vid anstalten anställas mot fast arvode

av 1,100 kronor, jämte dyrtidstillägg. Däremot böra specialister, däribland även

ögonläkare, anlitas i mån av behov, och beräknar fru Nordin för rådfrågande

av specialister, inklusive tandläkare, ett belopp av 1,600 kronor. För sjuksköterska

beräknas ett arvode av 700 kronor. Utgifterna för medicin, lasarettsvård

m. m. uppskattas med ledning av hittillsvarande kostnader för ändamålet

till 2,300 kronor. Sammanlagda kostnaderna under posten skulle alltså belöpa

sig till 5,700 kronor.

Härom anför överstyrelsen:

Överstyrelsen finner den av fru Nordin ifrågasatta anordningen lämplig och

har emot förslaget i övrigt ingen annan erinran att göra än att dyrtidstillägg å

läkararvodena, i enlighet med vad av riksdagen bestämts för läkare vid andra

s. 20 Kontrollera mot PDF

Vårdarper
sonal.

20 Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.

undervisningsanstalter, icke torde böra utgå. Med hänsyn härtill torde den vid

anstalten fast anställda läkaren böra erhålla något högre arvode, förslagsvis 1,800

kronor. Posten läkare och sjukvård bör sålunda uppföras med ett belopp av 6,400

kronor.

Beträffande vårdcirpersonalen har fru Nordin anfört bland annat:

Av vårdarpersonal — med undantag av sjuksköterskan och översköterskan

— beräknade de sakkunniga följande: 4 dagsköterskor, 6 asylsköterskor, 1 nattsköterska

å asylen, 2 nattsköterskor, 2 sköterskeelever och 2 semestersköterskor.

Med den större erfarenhet, som sedan dess vunnits, får jag härutinnan förorda

vissa förändringar. Beträffande först dagsköterskorna ansågs ej någon sådan

behövlig å arbetshemmet, ett antagande som vilade på den erfarenhet man gjort

under de 7 första åren av arbetshemmets verksamhet. Av den första uppsättningen

arbetshemselever, utgörande blott 6 stycken, voro flera mindre hjälplösa

än vad de nuvarande cirka 50 stycken i genomsnitt äro, beroende därpå att de

bästa eleverna under årens lopp lämnat anstalten och återvänt till hemorten, då

däremot de mera hjälplösa alltjämt stannat kvar. Därtill kommer, att det numera

finnes icke så få epileptici och även vanföra bland arbetshemseleverna. Det

torde därför bli nödvändigt att, i likhet med vad nu är fallet, för arbetshemmet

anställa två dagsköterskor, en för de manliga och en för de kvinnliga eleverna.

Däremot torde antalet dagsköterskor på skolan kunna minskas till 3. Hela antalet

dagsköterskor skulle sålunda bli 5. Asylsköterskornas antal bör utan större

olägenhet kunna inskränkas från 6 till 5. Däremot har under de senare åren

behovet av en särskild avdelning för oroliga och sinnessjuka blinda allt mer gjort

sig gällande. Sådana elevers vistande bland de övriga inverkade ytterst störande

på verksamheten och irriterande på såväl alumner som personal. På hösten 1914

inrättades därför en sinnessjukavdelning med till en början 6 platser och 1 sköterska,

vilken avdelning för närvarande — sedan arbetshemmet år 1917 flyttat

in i större lokaler — kan mottaga 15 elever, ett antal som dock icke ens nu

motsvarar behovet. Där finnas anställda 2 dagsköterskor och 1 nattsköterska.

Även i den nya anstalten kommer en sådan avdelning att inrättas, här avsedd

för 23 sjuka. För vårdande av dessa erfordas 2 dagsköterskor med hospitalsutbildning

jämte 1 nattsköterska. För asylen i övrigt kräves 1 nattsköterska och

för skolan och arbetshemmet 2. För att vid inträffande ledighet äga tillgång på

sökande, utbildade för denna sköterskepersonals särskilt svåra uppgift, böra anställas

två sköterskeelever och för att bereda de ordinarie sköterskorna tillfälle

till ledighet, utan att alumnernas vård därför eftersättes, erfordras 2 semestersköterskor,

vilka för övrigt böra biträda med sömnad och maskinstickning, allt i

enlighet med sakkunnigas förslag.

Vid beräknande av avlöningsförmåner för vårdarpersonalen har jag icke

ansett det nödvändigt föreslå lika höga löner som vid hospitalen. Däremot hava

de satts till något högre belopp än vid blindinstitutet, emedan arbetet vid denna

anstalt dels är mera krävande än bland normala blinda, dels ock i ungefär samma

utsträckning pågår året om. Med hänsyn till asylsköterskornas, i jämförelse med

övriga dagsköterskors, betydligt mera slitande och tålamodsprövande arbete har

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.

lönen för dessa ansetts böra sättas 100 kronor högre än för övriga, med bibehållande

för resten av den av de sakkunniga avvägda proportionen mellan de olika

lönerna. För semestersköterskorna har dock föreslagits samma lön som för dagsköterskorna,

då av de förra kräves samma arbete och ansvar som av de senare.

De hospitalsutbildade sköterskornas lön torde ej kunna sättas lägre än till 600

kronor med hänsyn till de höga löner, som utgå vid hospitalen.

Jag har dock vid beräkningen av dessa lönebelopp förutsatt, att härå skulle

utgå statens dyrtidstillägg. För samtliga tillkomma dessutom naturaförmåner,

bestående av möblerad bostad med ljus och värme, fri kost och tvätt samt —

beträffande asylsköterskoma — fria tjänstekläder. Därjämte böra efter viss tjänstetid

ålderstillägg utgå, dock ej — i enlighet med sakkunnigas förslag — med 10,

10 och 20 procents förhöjning av grundlönen efter respektive 2, 5 och 10 år,

utan — i likhet med å hospitalen — med 10, 10, 20 och 20 procent efter respektive

2, 5, 10 och 15 år.

Sammanställas här ovan gjorda beräkningar, skulle kostnaden för anstaltens

vårdarpersonal te sig sålunda:

5 dagsköterskor å 400.........................

5 asylsköterskor ä 500 ........................

2 asylsköterskor med hospitalsutbildning ä 600.......

2 nattsköterskor å asylen å 550..................

2 andra nattsköterskor å 500 ....................

2 semestersköterskor ä 400......................

2 sköterskeelever å 300 ........................

ålderstillägg förslagsvis.......................

. . . kronor

2,000

—

»

2,500

—

1,200

—

»

1,100

—

2

1.000

—

800

—

»

600

—

1,440

—

lina kronor

10,640

—

Överstyrelsen har av de anförda skälen blivit övertygad om behövligheten

av den ökade personal, som sålunda föreslagits. Beträffande

sagda personals avlöningsförmåner synes det, säger överstyrelsen,

böra ankomma på den blivande styrelsen för anstalten att,

med ledning av förhållandena vid blindinstitutet och under skäligt

hänsynstagande till den olikhet, som kan förefinnas mellan sagda

institut och här ifrågavarande anstalt, utmäta de kontanta arvodesbeloppen.

Naturaförmåner böra givetvis åtnjutas av personalen ifråga

i enahanda omfattning som å andra motsvarande institutioner. Totala

kostnaden —- frånsett dyrtidstillägg — beräknas även av överstyrelsen

uppgå till 10,640 kronor.

I fråga om ekonomipersonalen har fru Nordin anfört huvudsakligen

följande:

Av ekonomipersonal beräknade 1914 års sakkunniga: 1 biträde åt husmodern,

2 kokerskor, 2 köksor, 2 sömmerskor, 3 husjungfrur, 1 tvätterska, 5

andra tjänarinnor, 1 eldare (hantverkskunnig) och 1 portvakt, tillika skomakare.

Ekonomi
personal.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Aven härvidlag vill jag föreslå några smärre förändringar.

Beträffande kökspersonalen har ingen annan ändring ifrågasatts än att den

ena kokerskan ansetts böra ha högre lön än den andra, då större anspråk på

kunnighet i matlagning m. m. bör ställas på den, som huvudsakligen får personalens

mat om hand än den som skall sköta om alumnernas.

Enligt vid anstalten vunnen erfarenhet äro 2 sömmerskor icke i stånd att

utföra all den sömnad, som kräves för ett så stort elevantal. Jag har därför

föreslagit även ett sömmerskebiträde. 2 tvätterskor och 1 tvätterskebiträde böra

fast anställas, detta icke blott med hänsyn till svårigheten att numera anskaffa

tillfällig arbetshjälp utan även därtill, att den maskintvättinrättning, som anstalten

torde erhålla, för sin skötsel kräver övad och van personal. Antalet andra tjänarinnor

har däremot ansetts kunna inskränkas till 4, emedan tvätterskorna, som

ej torde få sin tid fullt upptagen med sitt ordinarie arbete, böra kunna biträda

vid rengöring och dylikt. Beträffande den manliga personalen skulle gårdskarlen,

som även har att biträda vid eldningen och bör vara hantverkskunnig, omhänderhava

anstaltens trädgård, medan portvakten-skomakaren ej tillika bör vara

gårdskarl utan mera helt få ägna sig åt skomakeriet.

Lönerna hava avvägts de olika befattningshavarna emellan och i förhållande

till vårdarpersonalens i enlighet med de principer, som för närvarande tillämpas

vid anstalten. Samma naturaförmåner, dyrtidstillägg och ålderstillägg, som föreslagits

för vårdarpersonalen, böra även komma den kvinnliga ekonomipersonalen

till del.

För den manliga personalen böra tillämpas samma avlöningsprinciper som

i fråga om motsvarande ordinarie personal. Lönerna föreslås lika med vaktmästaren-gårdskarlens.

Härtill kommer för portvakten familjebostad med värme

och belysning och för gårdskarlen, vilken icke torde kunna beredas bostad inom

anstalten, eventuellt hyresbidrag med 250 kronor samt bränsleersättning med 210

kronor eller tillsammans 460 kronor.

Kostnaden för ekonomipersonalen ställer sig enligt mitt förslag sålunda:

1 biträde åt husmodern............................. kronor 700: —

1 kokerska...................................... > 500: —

1 köksa........................................ » 400: —

2 köksbiträden ä 350 kronor......................... » 700: —

2 sömmerskor ä 500 kronor......................... » 1,000: —

1 sömmerskebiträde................................ » 400: —

3 husjungfrur ä 350 kronor......................... » 1,050: —

2 tvätterskor ä 500 kronor.......................... » 1,000: —

1 tvätterskebiträde ................................ » 400: —

4 andra tjänarinnor ä 350 kronor..................... » 1,400: —

1 slöjdbiträde.................................... » 500: —-

1 gårdskarl, hantverkskunnig......................... » 1,260: —

hyresbidrag och bränsleersättning till d:o.............. » 460: —

1 portvakt-skomakare .............................. » 1,260: —

ålderstillägg förslagsvis...... » 2,600: —

Summa kronor 13,630

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Då jag trots lagen om arbetstidens begränsning och ett ökat alumnantal

har trött mig kunna stanna vid ett antal för ekonomipersonalen som — frånsett

slöjdbiträdet — med blott 2 överstiger det av de sakkunniga beräknade, har detta

skett med hänsyn till, att en del elever å arbetshemmet i likhet med vad nu är

fallet torde kunna biträda vid vissa göromål.

Beträffande ekonomipersonalen yttrar skolöverstyrelsen: .

Fru Nordins förslag upptager 19 kvinnliga och 2 manliga befattningshavare.

Fn av de kvinnliga befattningshavarna skulle tjänstgöra såsom biträde vid slöjdundervisningen,

och har genom detsammas anställande en lärarinnebefattning ansetts

kunna besparas. Genom vad av fru Nordin anförts finner överstyrelsen

behovet av den angivna personalen till fullo styrkt. De båda manliga befattningshavarna

hava, såsom i det föregående omförmälts, av överstyrelsen ansetts böra

anställas å extra stat, och medel böra sålunda i detta sammanhang icke beräknas

för desamma.

Rörande avlöningsförhållandena för nu ifrågavarande personal torde böra

gälla vad ovan sagts i fråga om vårdarpersonalen. I förslaget hava omkostnaderna

för ändamålet beräknats till 13,630 kronor. Dragés härifrån vad som i

förslaget avsetts för avlöning m. m. åt manliga befattningshavare, 2,980 kronor,

återstår 10,650 kronor.

Enligt vad ovan angivits skulle kostnaderna för vårdar- och ekonomipersonalen

uppgå till 10,640 kronor. Sammanlagda beloppet, varmed posten ekonomi-

och vårdarpersonal skulle uppföras, utgör alltså 21,290 kronor(10,640+10,650),

avrundat till 21,000 kronor.

Fru Nordin föreslår att för tvätt och renhållning må beräknas

ett belopp av 5,000 kronor. Överstyrelsen har intet att erinra häremot.

I fråga om värme och belysning anför fm Nordin:

Enligt uppgifter, inhämtade från ingenjör Hugo Theorell, skulle för uppvärmning

samt för tvätt, kök och varmt vatten uti huvudbyggnaden och asylen

åtgå: för värmeledningen 230 ton koks eller stenkol, motsvarande 1,200 kbm.

barrved, samt för tvätt, kök och varmt vatten 45 ton koks eller stenkol, motsvarande

250 kbm. barrved.

Vid en kombinerad förbrukning av kol och ved kan åtgången beräknas till

cirka 150 ton koks och omkring 700 kbm. barrved. För uteslutande vedeldning

saknar anstalten nödig arbetskraft, särskilt med tanke på att tre olika byggnader,

belägna på tämligen stort avstånd från varandra, skola uppvärmas.

Utgår man från ett medelpris å koksen av 150 kronor per ton och för

veden av 20 kronor per kbm., varvid hänsyn tagits till en avsevärd nedsättning

av nu gällande bränslepriser, erhålles en summa av 36,500 kronor. Häri ingår

dock icke kostnaden för uppvärmning av administrationsbyggnaden och portvaktsstugan

eller för kokning av anstaltens mat, som skall ske medelst gas.

För administrationsbyggnaden torde bränsleåtgången kunna skattas till omkring

12 ton koks, motsvarande 1,800 kronor. Härtill kommer ved för uppvärm
-

Tvättochren

hållning.

Värme och

belysning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Vatten.

Diverse

utefter.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 247.

ning av portvaktsstugan samt för föreståndarinnans och den manliga personalens

4 kök, förslagsvis beräknad till cirka 50 kbm. Då för dessa ändamål torde erfordras

även björk- eller bokved, har genomsnittspriset per kbm. satts till 24

kronor, varvid erhålles ett belopp av 1,200 kronor.

Kostnaden för gasförbrukning uppskattades av sakkunniga till 1,000 kronor.

Enär priset å gas, enligt inhämtade upplysningar, sedan dess stegrats till det fyrdubbla,

kan motsvarande kostnad nu icke beräknas lägre än till 4,000 kronor.

Vid beräkningen av det elektriska ljuset måste tagas i betraktande dels den

utbyggnad av anstalten, som nu omedelbart kommer att äga rum, dels en prisförhöjning

från 35 öre till 45 per kilowattimme. På grund härav torde den av

sakkunniga föreslagna summan 3,000 kronor behöva ökas till 4,500 kronor.

Sammanfattas alla dessa olika summor, skulle totalkostnaden för värme och

belysning uppgå till 48,000 kronor.

Angående denna beräkning yttrar överstyrelsen:

När det gäller beräkning av kostnaderna för värme och belysning, befinner

man sig i en särdeles svåröverskådlig situation. Sammanlagda beloppet, som enligt

fru Nordins beräkningar skulle erfordras för värme och belysning, utgör

48,000 kronor. Med hänsyn tagen till de betydande prisfall, som inträtt å bränslemarknaden

under allra senaste tid — kokspriset torde numera utgöra 115 kronor

per ton — torde emellertid sagda belopp efter överstyrelsens uppfattning kunna

begränsas till 30,000 kronor.

För förbrukning av vatten beräknar fru Nordin 1,800 kronor.

Häremot har överstyrelsen intet att erinra.

Beträffande diverse utgifter yttrar fru Nordin:

Under rubriken diverse omkostnader sammanfördes slutligen av de sakkunniga

förut ej upptagna kostnader, såsom post, telefonavgifter, trycksaker, annonser,

böcker, skatter och tillfälliga utgifter av varjehanda slag. Vid drottning Sofias

stiftelse hava motsvarande utgifter under åren 1918 och 1919 gått till respektive

5,820 kronor 91 öre och 4,836 kronor 21 öre, och torde för år 1920 komma att

uppgå till omkring 6,000 kronor.

Under denna rubrik bör enligt mitt förmenande även inberäknas ett belopp

av 500 kronor till vikariatsarvoden för sådana befattningshavare som sjuksköterskan

och översköterskan, samt 1,500 kronor till kostpengar under semester åt den

personal, i vars löneförmåner ingår fri kost.

Med hänsyn härtill ävensom till de stegrade kostnaderna för telefon och post

anser jag det icke rådligt beräkna denna post lägre än till 10,000 kronor.

Överstyrelsen anför härom:

Med hänsyn till det belopp, till vilket diverse omkostnader beräknats för

år 1920, torde posten böra i staten uppföras med ett belopp av 6,000 kronor.

Lämpligen synas från denna post kunna bestridas jämväl vikariatsersättningar

för annan ordinarie personal än lärarpersonalen.

Enligt fru Nordins förslag skulle avlöningarna beräknas till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 247.

36,140 kronor och övriga utgifter till 287,050 kronor samt hela utgiftsstaten

sluta på en summa av 273,190 kronor.

Enligt överstyrelsens förslag skulle däremot avlöningarna beräknas

till 33,100 kronor och övriga utgifter till 181,200 kronor

samt hela utgiftsstaten stanna vid en summa av 214,300 kronor.

Såväl fru Nordin som överstyrelsen hava vid uppgörandet av

statförslaget, på sätt 1914 års sakkunniga förordat, utgått ifrån att

riksdagens medgivande utverkas till att beträffande de under övriga

utgifter upptagna utgiftsposter å en post må göras någon minskning

och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke

överskrides.

2. Inkomster.

Enligt såväl fru Nordins som överstyrelsens förslag skulle anstaltens

inkomster fördela sig på två poster, nämligen elevavgifter

och statsanslag. Överstyrelsen anför härom följande:

I likhet med vad som nu gäller i fråga om statens blindundervisningsanstalter,

synas jämväl beträffande nu förevarande anstalt i staten böra redovisas

de inkomster, som anstalten kan komma att uppbära i form av elevavgifter. Såsom

av 1913 års sakkunniga framhållits (betänkandet sid. 158 och ff.), torde särskilda

lagbestämmelser böra komma till stånd i syfte att möjliggöra upptagande

av sådana avgifter. Från denna förutsättning utgick jämväl föredragande departementschefen

i sitt yttrande till det statsrådsprotokoll, som var fogat vid förutberörda

proposition till 1914 års senare riksdag, och riksdagen förklarade sig icke

hava något att erinra emot en sådan anordning. De sakkunniga hava, i anslutning

till vad vid tidpunkten för betänkandets avgivande stadgades rörande avgifter

till blindundervisningsanstalt, ifrågasatt ett belopp av 300 kronor för år

och barn. Sedermera har genom beslut av 1920 års riksdag nämnda avgift höjts

till 400 kronor och föreskrift härom lämnats genom kungörelse den 22 juni 1920.

Det synes överstyrelsen uppenbart, att avgiften jämväl i nu förevarande fall bör

fastställas till samma belopp, att erläggas av landsting eller stad, som icke i landsting

deltager, varvid landstinget eller staden må äga regressrätt mot föräldrar

eller målsmän. Med ett antal av 170 skyddslingar skulle inkomsten av avgifterna

komma att uppgå till 68,000 kronor. Överstyrelsen förutsätter, att sagda avgifter

komma att utgå från och med statens ikraftträdande.

Då den ordinarie statens utgiftssumma utgör 217,100 kronor, skulle det ordinarie

statsanslaget komma att belöpa sig till 149,100 kronor.

Såsom skolöverstyrelsen omförmält, har arbetet med de för ifrågavarande

vårdanstalt avsedda nya byggnaderna i Lund blivit fördröjt

på grund av inträdda arbetskonflikter, varför inflyttningen i de nya

byggnaderna icke kan äga rum förrän under år 1922. I och med

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 211 käft. (Nr 247—248.) 4

Departements
chefen.

Tidpunkten

för statens

övertagande

av anstalten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Avlöningar.

Befattnings
havare.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

inflyttningen har emellertid staten, enligt riksdagens i det föregående

omförmälda beslut, att övertaga hela kostnaden för anstaltens

drift. Ehuru tidpunkten härför icke kan exakt angivas, torde man

dock böra räkna med att övertagandet kan äga rum den 1 januari

1922. Vad särskilt beträffar avlöningsstaten har överstyrelsen, under

hänvisning till det framskjutande av statens övertagande av vårdanstalten,

vilket förorsakats av de upprepade uppskoven med byggnadernas

färdigställande, ansett skäligt att personalen vid anstalten

må komma i åtnjutande av de i statförslaget upptagna förhöjda

avlöningarna från och med ingången av år 1922, även om inflyttning

då ej kan ske i de nya byggnaderna. Till detta överstyrelsens

förslag vill jag ansluta mig. De i det föregående omförmälda förslagen

till utgifts- och inkomststat för anstalten hava också utarbetats

under den förutsättningen, att nämnda stat skulle gälla från och

med sistberörda tidpunkt. Skulle det visa sig, att inflyttningen i de

nya byggnaderna icke kan ske förrän någon tid fram på året, anser

överstyrelsen, att driftkostnaderna för den till Vänersborg förlagda

anstalten, i den mån anstaltens egna tillgångar och elevavgifterna

icke äro tillräckliga, skulle kunna bestridas från den i staten uppförda

posten »övriga utgifter.» Häremot har jag för min del icke

något att invända, och detta så mycket mindre, som riksdagen under

de senare åren upprepade gånger beviljat anslag till täckande av

utgifter för Vänersborgsanstaltens drift, just i den män anstaltens

egna tillgångar och elevavgifterna icke därtill kunnat förslå.

Innan jag ingår på en närmare behandling av den föreslagna

staten för vårdanstalten i Lund anser jag mig böra framhålla att

den nya statsanstalten bör, såsom nu gäller beträffande Vänersborgsanstalten

och såsom även torde vara avsett i de föreliggande statförslagen,

stå under förvaltning av en lokal styrelse. Denna bör

förordnas av Kungl. Maj:t.

I förslaget till avlöningsstat för anstalten har överstyrelsen upptagit

följande befattningshavare: 1 rektor, 1 första lärarinna, 3

ämneslärarinnor och 3 slöjdlärarinnor; 1 husmoder, 1 översköterska

och 1 kvinnligt biträde; 1 förste vaktmästare och 1 vaktmästare.

Därutöver skulle enligt överstyrelsens förslag anställas såsom extra

ordinarie befattningshavare 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor och

2 vaktmästare. I fråga om det sålunda föreslagna antalet befattningshavare

av nämnda slag har jag intet annat att erinra, än att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition Nr 247.

en förste vaktmästare enligt min uppfattning åtminstone för närvarande

icke bör uppföras på anstaltens stat. Med hänsyn dels till vad

fru Nordin anfört rörande vaktmästargöromålens beskaffenhet, dels ock

till överstyrelsens förslag att icke på förhand fastställa en sträng

arbetsfördelning mellan vaktmästarna utan avvakta någon tids erfarenhet

rörande ändamålsenligaste fördelningen av förefallande sysslor,

vilket förslag jag anser mig böra understödja, synes mig lämpligare,

att två vaktmästare uppföras i staten.

Vad angår anstaltens rektor har fru Nordin i likhet med de

sakkunniga föreslagit, att denne alltid skulle vara kvinna. Överstyrelsen

har däremot ansett, att rektorsbefattningen borde kunna

innehavas även av man. Av skäl, som överstyrelsen anfört, biträder

jag överstyrelsens mening i detta avseende.

Mot vad överstyrelsen anfört och föreslagit rörande befattningshavarnas

kompetens och sättet för deras anställning har jag i huvudsak

intet att erinra, Anstaltens rektor bör, enligt min mening,

förordnas av Kungl. Maj:t på viss tid efter förslag av skolöverstyrelsen.

Beträffande befattningshavarnas avlöningsförmåner hava i vissa

fall yppats olika meningar mellan fru Nordin och skolöverstyrelsen.

Sålunda har fru Nordin föreslagit, att anstaltens rektor skulle erhålla

samma kontanta avlöning som rektor vid folkskoleseminarium,

under det överstyrelsen ansett, att rektor vid anstalten borde erhålla

samma kontanta avlöning, som rektor vid en realskola eller en statens

samskola. Till den kontanta avlöningen skulle enligt båda förslagen

komma fri bostad med värme. Jag finner överstyrelsen hava

anfört övertygande skäl för sin mening och ansluter mig fördenskull

till densamma,

För lärarinnorna föreslås av fru Nordin och överstyrelsen samma

kontanta avlöning, som är stadgad för motsvarande befattningshavare

vid blindundervisningsanstaltema, och då tjänstgöringen vid vårdanstalten

uppenbarligen icke är mindre ansträngande utan snarare

mera krävande och framför allt mera tålamodsprövande än vid de

egentliga blindundervisningsanstalterna, synas mig avlöningsbeloppen

vid anstalten ingalunda kunna sättas lägre. Till de kontanta beloppen

skulle enligt fru Nordins förslag komma fri bostad med värme.

Överstyrelsen har däremot på anförda skäl hållit före, att fri värme

icke borde upptagas i staten, men att lärarinnorna under år 1922

Kompetens

och anställningssätt.

Avlönings
förmåner.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

dock borde bibehållas vid denna förmån. Jag ansluter mig till överstyrelsens

förslag, dock med den ändring att fri värme icke heller

under år 1922 torde böra tillerkännas lärarinnorna.

Husmodern skulle enligt fru Nordins, i denna del av överstyrelsen

tillstyrkta förslag komma i åtnjutande av, förutom vissa naturaförmåner,

en kontant avlöning av 1,800 kronor, därav 1,800

kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle

komma 3 ålderstillägg till lönen, vart och ett å 200 kronor, efter

respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Då anstalten icke skall

hava någon syssloman, torde en del av det arbete, som skulle hava

ålegat en dylik tjänsteman, komma att påvila husmodern utöver det

säkerligen krävande arbete, som eljest är förenat med husmodersbefattningen.

Det oaktat kan jag icke förorda högre kontant avlöning

för husmodern än 1,400 kronor, därav 1,100 kronor torde få utgöra

lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte 3 ålderstillägg å

vartdera 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänst. Av

varje ålderstillägg torde 100 kronor böra utgöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar.

För översköterskan har fru Nordin föreslagit en kontant avlöning

av 1,400 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 150 kronor efter respektive

3, 6 och 10 års tjänstgöring. Överstyrelsen har däremot förordat

en kontant avlöning av 1,200 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 150

kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Även överstyrelsen

synes mig hava tillmätt översköterskans avlöningsförmåner

något för rikligt. Med hänsyn till den avlöning, som tillkommer

översköterska vid hospital, kan jag ej förorda högre kontant avlöning

än 1,000 kronor, därav 750 kronor torde få utgöra lön och 250

kronor tjänstgöringspenningar. Härtill skulle komma ålderstillägg

i enlighet med överstyrelsens förslag.

Vad de manliga befattningshavarna angår har fru Nordin föreslagit

i kontant avlöning för den ene av dem, maskinisten-eldaren,

1,380 kronor och för den andre 1,260 kronor, under det överstyrelsen

ansett, att de borde erhålla den för vaktmästare vid motsvarande

statsinstitutioner sedvanliga avlöningen, och i överensstämmelse härmed

i staten upptagit ett kontant avlöningsbelopp av 1,750 kronor

för förste vaktmästaren och 1,450 kronor för vaktmästaren. Därtill

skulle för vardera komma 3 ålderstillägg ä 100 kronor efter respektive

3, 6 och 9 år. I det föregående har jag såsom min mening

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

uttalat, att en förste vaktmästare icke nu skulle anställas. I överensstämmelse

härmed synes mig avlöning åt 2 vaktmästare böra

upptagas i avlöningsstaten, och beträffande storleken, av denna avlöning

ansluter jag mig till skolöverstyrelsens förslag.

Vad överstyrelsen föreslagit beträffande avlöningsförmåner för

det kvinnliga biträdet samt naturaförmåner åt husmodem och översköterskan

kan jag förorda.

Uppenbarligen böra befattningshavarna vid vårdanstalten enligt

samma grunder som övriga statstjänare komma i åtnjutande av dyrtidstillägg

för år 1922. Utan att särskilda åtgärder härför behöva

vidtagas lära de bliva delaktiga av denna förmån i och med tilllämpande

av den nya staten. Tillfällig löneförbättring för år 1922

torde även böra tillkomma dem i samma mån som dylik löneförbättring

tillkommer andra statstjänare. I analogi med vad förut i liknande

fall ägt rum synes emellertid sistnämnda fråga nu böra undanskjutas

och icke upptagas till prövning förr än vid 1922 års riksdag.

I fråga om avlönings villkoren ansluter jag mig i väsentliga

delar till vad skolöverstyrelsen därom anfört.

Beträffande rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre

lönegrad synes mig sålunda böra gälla i huvudsak samma bestämmelser

som i fråga om de egentliga blindundervisningsanstalterna.

Därutöver bör dock enligt min mening ämneslärarinna vid vårdanstalten

äga att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

även sådan tjänstgöring, som fullgjorts vid av landsting underhållen

dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt. Sådana fall kunna nämligen

tänkas, då det skulle vara synnerligen förmånligt för vårdanstalten att

erhålla en ämneslärarinna, som, jämte det hon i övrigt vore kompetent

för anställning vid anstalten, även ägde den erfarenhet i frågaom

undervisning och uppfostran åt dövstumma eller sinnesslöa, som

förvärvas genom lärarverksamhet vid en dövstumskola eller sinnesslöanstalt.

För en dylik övergång till vårdanstalten bör tydligen

icke bristande rätt till lönetursberäkning stå hindrande i vägen.

Såsom framgår av skolöverstyrelsens yttrande (sid. 12—14 i det

föregående) har överstyrelsen ansett sig icke kunna tillstyrka fru

Nordins förslag att befattningshavare vid vårdanstalten .skulle för

åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring

i stiftelsens tjänst. Jag underskattar ingalunda vikten av de skäl,

som föranlett överstyrelsen att intaga en dylik ståndpunkt, men jag

Avlönings

villkor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is proposition Nr 247.

Vikariatser
sättning.

har dock funnit mig böra i denna punkt avvika från överstyrelsens

örslag. Om man, såsom överstyrelsen huvudsakligen gjort, betraktar

befattningshavarnas rätt till lönetur för föregående tjänstgöring

vid Vänersborgsanstalten med hänsyn till huruvida en sådan förmån

kan anses skälig ur synpunkten av de föreslagna lönernas förhållande

till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna inkomsterna av

respektive befattningar, synes man knappast göra tillbörlig rättvisa

åt de ämneslärarinnor vid vårdanstalten, vilka under tjänstgöring i

stiftelsens tjänst förvärvat erfarenhet och ådagalagt duglighet i den

speciella undervisning och vård som kräves för blinda med komplicerat

lyte, när man förvägrar dessa befattningshavare rätt till tjänstårsberäkning

men medgiver sådan för lärarinnor från andra undervisningsanstalter,

vilka lärarinnor måhända under tjänstgöring därstädes

åtnjutit en avlöning som är lika stor eller lägre än ämneslärarinnornas

vid Vänersborgsanstalten. Än mer torde denna synpunkt äga berättigande,

om man, såsom jag redan förordat, beviljar rätt till lönetur

vid Lundaanstalten för tjänstgöring såsom lärarinna vid av landsting

underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt. Jag har

därför ansett övervägande skäl tala för att möjlighet beredes befattningshavare

vid den nya vårdanstalten i Lund för att uppflyttning

i högre lönegrad få tillgodoräkna sig jämväl tjänstgöring, som fullgjorts

vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten.

Det torde dock böra ankomma på Kungl. Maj:t att för rätt till sådan

tjänstårsberåkning lämna medgivande för varje särskilt fall. Ett

stadgande sådant som det sistnämnda skulle stå i överensstämmelse

med det av av innevarande års riksdag, enligt riksdagens skrivelse

den 22 februari 1921 nr 55, godkända förslaget till avlöningsreglemente

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila förvaltningen, § 11 mom. 2, däri stadgas,

att befattningshavare må för uppflyttning till högre löneklass,

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis

tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete,

som ur det allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av

högre värde än det, han har att utföra å befattningen.

Vad överstyrelsen föreslagit beträffande vikariatsersättning biträder

jag. Förslag om höjning av det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag för avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna

torde i anslutning härtill böra göras till 1922 års riksdag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

För befattningshavarna vid anstalten har fru Nordin föreslagit

följande pensionsunderlag: för kvinnlig rektor 4,600 kronor, för husmodern

2,200 kronor och för översköterskan 1,800 kronor. Skolöverstyrelsen

har däremot föreslagit såsom pensionsunderlag: för manlig

rektor 4,600 kronor, för kvinnlig rektor 4,000 kronor, för husmodem

1,800 kronor och för översköterskan 1,200 kronor. För övriga befattningshavare

hava fru Nordin och överstyrelsen föreslagit pensionsunderlag

i enlighet med gällande pensionslag. Med den jämkning

jag föreslagit i fråga om de kontanta avlöningsförmånerna för husmodem

och översköterska synes det icke vara erforderligt att för

dem fastställa särskilt pensionsunderlag, utan torde det böra beräknas

i enlighet med föreskrifterna i civila pensionslagen. Mot överstyrelsens

förslag i fråga om manlig och kvinnlig rektor har jag intet att erinra.

Pensionsåldern skulle enligt fm Nordins förslag bestämmas, för

den kvinnliga rektorn till 60 levnads- och 25 tjänstår, av de sistnämnda

minst 15 år såsom rektor vid anstalten, för husmodern till

60 levnads- och 25 tjänstår samt för översköterskan till 55 levnadsoch

25 tjänstår. För ämneslärarinnorna skulle beträffande pensionsåldern

gälla samma bestämmelser som för dylika lärarinnor vid

blindundervisningsanstalterna. Skolöverstyrelsen anser, att pensionsåldern

bör sättas till 65 levnads- och till 30 tjänstår för manlig

rektor, till 60 levnads- och 25 tjänstår för kvinnlig rektor, till 55 levnads-

och 25 tjänstår för ämneslärarinna, slöjdlärarinna, husmoder

och översköterska, samt att gällande pensionslag bör med avseende

på pensionsåldern lända till efterrättelse för övriga befattningshavare.

Förslaget innebär den avvikelsen från vad som är föreskrivet beträffande

lärarinnor vid de egentliga blindundervisningsanstaltema, att

pensionsåldern 55 levnadsår och 25 tjänstår gäller allenast ämneslärarinnor

vid sistnämnda anstalter under det att för övningslärarinnor

pensionsåldern är bestämd till 60 levnadsår och 30 tjänstår. Med

hänsyn till den tålamodsprövande och krävande tjänstgöring, som

elevmaterialet torde komma att nödvändiggöra även för slöjdlärarinnorna

vid vårdanstalten i Lund, anser jag mig emellertid kunna

godtaga överstyrelsens förslag i denna del i oförändrat skick. Vad

angår pensionsåldern för anstaltens rektor har jag intet annat att

invända, än att denna ålder synes mig böra bestämmas för kvinnlig

rektor till 60 levnads- och 30 tjänstår.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att föregående tjänstgöring

vid anstalten i Vänersborg skulle få tillgodoräknas i pensions
-

Pension.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Anslag på

extra stat.

Övriga utgifter.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

avseende, av de befattningshavare, som överginge till statsanstalten.

Detta förslag kan jag icke understödja, då det innebär en avvikelse

från föreskrifterna i den civila pensionslagen och bifall till detsamma

kunde bliva av prejudicerande betydelse. Spörsmålet om och i vad

mån befattningshavare i statens tjänst må tillerkännas rätt att såsom

tjänstår för pension räkna sig till godo annan tjänstgöring än statsanställning

är dessutom för närvarande hänskjutet till särskild utredning.

Någon framställning till riksdagen i den av överstyrelsen

nu angifna riktning synes mig följaktligen icke böra göras.

Vad särskilt angår pension åt fru Nordin, som redan överskridit

den pensionsålder, som i allmänhet gäller för kvinnliga befattningshavare

inom undervisningsväsendet, och som är delaktig i dövstumlärarnas

pensionsanstalt för ett belopp av 3,000 kronor, varmed följer

rätt för henne till pension å 2,250 kronor, anser jag, i likhet med

skolöverstyrelsen och på av överstyrelsen anförda skäl, att henne

av statsmedel bör tillerkännas en tilläggspension till sådant belopp,

att pensionerna tillhopa uppgå till samma belopp, som föreslagits

för kvinnlig rektor vid vårdanstalten. Jag torde senare i dag få

tillfälle att återkomma till denna fråga.

I sammanhang med sitt förslag om pension åt fru Nordin har

skolöverstyrelsen ifrågasatt förslag till riksdagen om medgivande att

för viss kortare tid förordna fru Nordin till rektor vid anstalten,

oaktat hon uppnått pensionsåldern. Då det torde få anses förmånligt

att kunna vid anstaltens flyttning till Lund draga fördel

av hennes stora erfarenhet, anser jag mig kunna förorda bifall till

sistberörda förslag.

Såsom förut omförmälts, skulle enligt vad jag i det föregående

förordat utom de ordinarie befattningshavarna vissa befattningshavare

anställas såsom extra ordinarie, nämligen 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor

och 2 vaktmästare. För dessa har överstyrelsen föreslagit

avlöningsbelopp med 2,200 kronor för varje ämneslärarinna, 1,800

kronor för varje slöjdlärarinna och 1,300 kronor för varje vaktmästare.

Dessa belopp synas mig icke vara för högt tilltagna. Medel

för dessa befattningshavares avlöning böra givetvis uppföras på extra

stat. För ändamålet torde sålunda böra anvisas på extra stat för

år 1922 ett förslagsanslag, högst 16,800 kronor.

Vad angår anstaltens omkostnadsstat har fru Nordin beräknat

för fastighetens underhåll 12,000 kronor, för undervisningsmateriell

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

och arbetsmaterialier 7,000 kronor, för inventarier 4,000 kronor, för

kosthåll 98,000 kronor, för beklädnad 21,250 kronor, för läkare och

sjukvård 5,700 kronor, för vårdar- och ekonomipersonal 24,300 kronor,

för tvätt och renhållning 5,000 kronor, för värme och belysning 48,000

kronor, för vatten 1,800 kronor och för diverse omkostnader 10,000

kronor, vadan hela omkostnadsstaten skulle uppgå till 237,050 kronor.

Beträffande fastighetens underhåll har skolöverstyrelsen ansett,

att detta borde åligga byggnadsstyrelsen och bestridas av härför särskilt

anvisade medel. Jag delar denna uppfattning, och medel för detta

ändamål synas mig därför icke behöva uppföras i anstaltens stat.

För läkaren har fru Nordin föreslagit ett arvode av 1,100 kronor

men beräknat, att läkaren därjämte skulle åtnjuta d yrtid stil lägg

Överstyrelsen förmenar, att, då riksdagen icke beviljat dyrtid sf i 11 ägg

åt läkare vid andra undervisningsanstalter, dyrtidstillägg icke heller

bör utgå till läkaren vid denna anstalt, och har fördenskull höjt

läkarens arvode till 1,800 kronor samt hela beloppet för läkare och

sjukvård till 6,400 kronor. Mot detta överstyrelsens förslag har jag

intet att invända.

Vad sedan vidkommer de övriga posterna, har överstyrelsen

ansett, att vissa av dem kunde beräknas till lägre belopp än de av

fru Nordin föreslagna. Överstyrelsen har sålunda beräknat för kosthållet

83,000 kronor, för beklädnad 17,000 kronor, för vårdar- och

ekonomipersonal 21,000 kronor, för värme och belysning 30,000 kronor

och för diverse omkostnader 6,000 kronor. Beträffande posterna

undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, inventarier, tvätt och

renhållning samt vatten har överstyrelsen förordat de av fru Nordin

beräknade beloppen. Sedan överstyrelsen på ovan angivna sätt

ganska skarpt beskurit vissa poster och för sin del nedbringat omkostnadsstaten

till 181,200 kronor, kunde det synas som om någon

ytterligare nedprutning i densamma icke vara tillrådlig.

Med hänsyn till den nu rådande stora osäkerheten på prismarknaden

och svårigheten i att bedöma huru långt det redan började

prisfallet kommer att fortgå innan mera stabila förhållanden inträda,

torde man emellertid böra gå fram med stor varsamhet vid bestämmande

av utgiftsposterna på den ordinarie staten. Det synes mig

riktigare att i stället slå in på den vägen, att man i vissa fall upptager

dessa till något nedsatta belopp och i stället på extra stat

anvisar lämpligt förstärkningsanslag. Vid en granskning av de olika

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. May.ts proposition Nr 247.

posterna har jag trott mig finna att de belopp, som av överstyrelsen

förordats för undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, 7,000

kronor, för inventarier, 4,000 kronor, för kosthåll, 83,000 kronor, för

beklädnad, 17,000 kronor, samt för värme och belysning, 30,000

kronor, böra kunna nedsättas till respektive 6,000 kronor, 3,000

kronor, 75,000 kronor, 15,000 kronor och 25,000 kronor. Omkostnadsstaten

skulle därigenom nedbringas till ett belopp av 164,200 kronor.

Till förstärkande av de i omkostnadsstaten upptagna posterna med

undantag för »läkar- och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»

torde i stället böra å extra stat för år 1922 äskas ett förslagsanslag,

högst 17,000 kronor.

Vad slutligen angår inkomststaten har föreslagits, att en årsavgift

av 400 kronor skulle av landsting eller stad, som icke i landsting

deltager, erläggas till anstalten för varje däri intagen elev. Då

en motsvarande avgift redan är fastställd i fråga om blindundervisningsanstalterna,

synes mig konsekvensen bjuda, att en dylik avgift

stadgas även beträffande vårdanstalten. Det ordinarie statsanslaget

skulle i så fall komma att uppgå till 128,400 kronor. Det är min

avsikt att senare i dag framlägga förslag till sådan lagstiftning.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att

dels godkänna, att lända till efterrättelse från

och med år 1922, följande ordinarie

Stat

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Ä. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag........ kronor 128,400: —

Elevavgifter................ »_68,000:

Summa kronor 196,400: —

B. Utgiftsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

Anmärkningar

Kronor

Kronor

Kronor

1) Avlöningar.

1 rektor, förutom fri bostad

med värme........

4,400

2,000

6,400

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.

35

7

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

1 första lärarinna, förutom

bostad...........

2,000

1,100

3,100

1 ämneslärarinna, förutom

bostad...........

1,800

1,000

2,800

2 ämneslärarinnor, förutom

bostad...........

3,600

2,000

5,600

1 slöjdlärarinna, förutom

bostad...........

1,600

800

2,400

2 slöjdlärarinnor, förutom

bostad...........

3,200

1,600

4,800

1 husmoder, förutom bostad

med värme och lyse, kost

samt tvätt.........

1,100

300

1,400

1 översköterska, förutom bo-

stad med värme och lyse,

kost samt tvätt......

750

250

1,000

1 kvinnligt skrivbiträde, till-

lika räkenskapsförare . .

1,300

500

1,800

1 vaktmästare........

900

550

1,450

1 vaktmästare ........

900

550

1,450

Säger avlöningar

32,200

2) Övriga utgifter.

Undervisnings- och arbetsmateriell ....

6,000

3,000

Kosthåll....................

75*000

15*000

Läkare och sjukvård ....

6*400

Vårdar- och ekonomipersonal . .

21,000

Tvätt och renhållning . . .

5,000

Värme och belysning . . .

25,000

1,800

Diverse utgifter................

6^000

Säger övriga utgifter

164,200

Summa kronor

196,400

Anmärkningar

Efter 5 år kan lönen

höjas med 300 kronor

efter 10 år med ytterligare

300 kronor och efter

15 år med än ytterligare

300 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytterligare

200 kronor och efter

15 år med än ytterligare

200 kronor.

Härtill kunna komma

3 ålderstillägg vart och

ett å 200 kronor efter

respektive 5,10 och 15

års tjänstgöring. Av

varje ålderstillägg skall

100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 150 kronor,

efter 10 år med ytterligare

160 kronor och efter

15 år med än ytterligare

150 kronor.

Härtill kunna komma

3 ålderstillägg, vart och

ett å 200 kronor efter

respektive 5, 10 och

15 års tjänstgöring. Av

varje ålderstillägg skall

100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen

höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter

9 år med än ytterligare

100 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall

den kontanta avlöningen utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor

lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor,

för kvinnlig rektor 4,000 kronor.

Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m.,

skall för honom gälla vad som föreskrives i kungörelsen den 1 november

1918 (nr 836) angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Anm. 4. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan

upptagna utgiftsposter å en post göra någon minskning och å en annan

post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke överskrides.

dels föreskriva, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,

som föreslagits för ordinarie befattningshavare,

skola fastställas följande villkor och

bestämmelser:

A. i fråga omi ändrad tjänstgöringsskyldighet,

förflyttning till annan tjänst, förening av

tjänster m. m.:

1) att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden

vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av vårdanstalten eller eljest kan varda

stadgad, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter

nya eller förändrade föreskrifter sköta de med

befattningen förenade göromålen;

2) att befattningshavare vidare skall, likaledes

med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, vara pliktig att vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av abnormundervisningsväsendet

ävensom eljest, då Kungl.

Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes

behov, efter vederbör andes hörande, prövar sådant

nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom abnormundervisningsväsendet, dock att

befattningshavare, som varder förflyttad till annan

ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla

skälig ersättning för flyttningskostnad till

det belopp,-Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

3) att befattningshavare vidare skall vara skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva

föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot smittsam

lungsot;

4) att med befattning vid anstalten icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

5) att med befattning vid anstalten ej må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot

i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej

skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinder - ligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas; samt

6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra

läroanstalter, så framt ej, vad angår lärare, anstaltens

styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna riktlinjer

eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner

uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
B.

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande

m. m. :

1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga

befattningshavare beräknas efter kalenderår;

2) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid befattningshavare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester men för den tid, han

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

3) att, därest befattningshavare av sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, befattningshavare

äger tillgodonjuta hela lönen jämte förmån

av bostad med värme, där sådan förekommer, men

att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller av annan

anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten, utöver

sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av

lönen, som erfordras för befattningens upprätthållande

eller eljest prövas skäligt;

4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring

utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av

hans avlöning, som icke prövas böra användas till

befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära

något därav;

6) att vid avgång från tjänsten till följd av

avskedstagande, entledigande eller dödsfall själva

lönen utgår till månadens slut; samt

7) att, då befattningshavare, som åtnjuter fri

bostad, avlider, skolöverstyrelsen må, efter prövning

av förekommande omständigheter, medgiva

hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning

från bostaden njuta lämplig fardag;

C. i fråga om ålder stillägg:

l) att, därest förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning är i staten

medgiven, tidpunkten för

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2å7.

första förhöjningen bestämmes att inträda för

annan befattningshavare än vaktmästare efter fem

år och för vaktmästare efter tre år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av

den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,

på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort, annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid han

åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive

tre år, på samma villkor, samt

tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter

än ytterligare fem respektive tre år, ävenledes

på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade

tjänståldern blivit uppnådd;

2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas,

vad angår ämneslärarinna och slöjdlärarinna,

den tid, varunder hon vid annan statens

läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst,

eller tjänst, som enligt staten är förenad med lika

hög avlöning som den tjänst, varför ålderstillägg

ifrågasättes;

3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt;

vilken befordras till första lärarinna

vid anstalten, redan intjänat högre avlöning

än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne

skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstilllägg

som första lärarinna, att hennes avlöning i

sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning

hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna

vid befordran till första lärarinna icke erhåller

högre avlöning än den hon i sin föregående

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

befattning uppburit, för uppflyttning i närmast högre

lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas

den tid, varunder hon innehaft berörda befattning,

efter det hon i denna senast uppflyttades i

högre lönegrad;

4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring

som ordinarie lärarinna vid folkskola eller

högre folkskola, tjänstgöring såsom lärarinna i

övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring

vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium

under den tid, statsbidrag utgått till

hennes avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag

till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit

avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring

såsom lärarinna vid av landsting underhållen

dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt, ävensom

tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare

vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen

äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente

eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän

uppfostringsanstalt;

5) att befattningshavare må, efter prövning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis

tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens

tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt

må anses likvärdigt med eller av högre

värde än det, han har att utföra å befattningen

vid vårdanstalten; samt

6) att likväl löntagare, som, då han intjänat

stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan

uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är skyldig att från tjänsten

avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

D. i fråga om semester, skyldighet att avgå

från tjänsten och pensionsrätt m. m.:

1) att semester årligen må, när det kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, å tid

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

■Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

av året, som av skolöverstyrelsen bestämmes, åtnjutas

av rektor under en ock en kalv månad, samt

å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av

husmoder, översköterska ock det kvinnliga biträdet,

envar under en månad, ock av vaktmästare

under femton dagar; samt

2) att i fråga om skyldighet att avgå från

tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skall

gälla vad i lagen angående civila tjänstinnekavares

rätt till pension eller eljest är vid tiden för de

nya lönestaternas ikraftträdande eller, såvitt angår

innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat, dock att

pensionsunderlagen för mankg och kvinnlig rektor,

skola utgöras av de belopp, som finnas angivna

i anm. 2 till utgiftsstaten för anstalten.

E. i fråga om sär skilda föreskrifter för det

kvinnliga biträdet:

att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens

stat skola i övrigt lända till efterrättelse

de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser

att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks

ock myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels

förklara att eu var, som med eller efter

ingången av år 1922 tillträder befattning vid anstalten,

skall vara skyldig underkasta sig nyssberörda

villkor ock bestämmelser;

dels godkänna följande grunder för avlönande av

vikarier för lärarpersonalen vid anstalten, nämkgen:

att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten

skall utgå på sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt

fall förordnar;

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande

lärarpersonal skall utgå med ett belopp

motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen

för den tjänst, som av vikarien uppehälles;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 höft. (Nr 247—248.) B

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet

på grund av sjukdom utöver de till tjänsten hörande

tjänstgöringspenningar, vilka vikarien äger

uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen erfordras

för att arvodet till denne skall uppgå till

nyssnämnda belopp skall utgå av statsmedel;

dels för uppehållande av verksamheten vid

anstalten å ordinarie stat under rubriken: »Vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte»

uppföra ett bestämt anslag av 128,400 kronor;

dela anvisa på extra stat för år 1922 såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid anstalten ett belopp av 16,800

kronor; samt

till förstärkande av under »övriga utgifter» i

staten upptagna utgiftsposterna med undantag för

»läkare och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»

ett belopp av 17,000 kronor;

dels medgiva ej mindre att, oavsett om de i

Lund under uppförande varande byggnaderna kunna

för anstalten tagas i anspråk den 1 januari 1922,

den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft från

och med sagda tidpunkt, än även att de å staten

under rubriken »övriga utgifter» anslagna medel

må, i den mån Kungl. Maj:t prövar sådant nödigt,

ställas till förfogande åt styrelsen för drottning

Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten

vid den med stiftelsen förenade vårdanstalten, intill

dess överflyttningen till Lund kan äga mm;

dels ock förklara, att föreståndarinnan fru

Elisabeth Anrep-Nordin må, därest så prövas lämpligt,

utan hinder därav, att hon redan överskridit

den i lagen om civila tjänstinnehavares rätt till

pension stadgade pensionsålder, kunna förordnas

såsom rektor vid anstalten, dock högst intill utgången

av år 1922.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts proposition Nr 247.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.

<■

i

}

• V

.

>

-i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:149 Utlåtande i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående stat för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte m. m. jämte två i ämnet vadda motioner s. 1 i texten