Sök i Ratio Lex

Angående lättnader i fråga om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl

1921-03-18 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:266, Angående lättnader i fråga om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

1

..Yru

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lättnader i fråga

om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning

inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl; given Stockholms

slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konung och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1921

1 saml.

226 käft. (Nr 266).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 266.

Aktiebolo get

svenska

tobaksmonopolet

den

5 juli 1919.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Föredragande departementschefen, statsrådet Beskow anförde härefter:

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 5 juli 1919 dagtecknad skrift

har aktiebolaget svenska tobaksmonopolet gjort framställning om vissa

lättnader beträffande förtullning av oarbetad tobak och tobåksmjöl och

i sådant avseende föreslagit, att följande förfaringssätt måtte komma till

tillämpning i fråga om förtullning av nämnda varor.

Inkommande oarbetad tobak och tobåksmjöl skulle å föreskrivna

inlagor angivas, därvid godsets kvantitet och slag skulle bestyrkas med

originalfaktura eller annan handling, därest originalfaktura vid angivningen

ännu ej kommit bolaget tillhanda. Därefter skulle bolaget äga

att utan vidare tullbehandling omhändertaga godset och inlägga detsamma

å »nederlag» i införselnrten eller å annan ort ävensom att fritt

förfoga över godset utan tullverkets överinseende. I den mån tobak från

upplag uttoges för att användas vid fabrikationen, skulle tobaken av

bolaget noga vägas och vikten kontrolleras av trovärdig person i bolagets

tjänst samt förteckning upprättas över uttagna partier. Varje månad

skulle bolagets huvudkontor till generaltullstyrelsen avlämna ett sammandrag

över från respektive upplag under den nästförflutna månaden gjorda

uttagningar av tobak och samtidigt till nämnda styrelse inleverera tullavgift

för i sammandraget upptagna tobakspartier.

Till stöd för berörda ansökning har bolaget anfört i huvudsak, att

den föreslagna anordningen innebure avsevärda förenklingar och medförde

icke obetydlig minskning i kostnaden för tullbehandlingen av

ifrågakomna varor, särskilt för tullverket men även för bolaget; att, då

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

tobak oftast inkomme i mycket stora partier, det vore ett synnerligen

tidsödande arbete att enligt gällande bestämmelser på en gång under

tullverkets kontroll uppväga ett helt parti, därvid oftast varje kolli måste

vägas särskilt; att på grund av svårigheten att under en dylik tidsödande

tullbehandling skydda tobaken, vilken därvid i allmänhet vore

upplagd å ett större kajområde, tobaken vid regnig väderlek icke sällan

toge betydlig skada; att tobak vore en ömtålig vara, som ofta borde

tillses av sakkunnig personal, för att åtgärder skulle kunna i tid vidtagas

till förekommande av att varan toge skada, varför det vore mindre lämpligt

att hava tobaken upplagd å tullnederlag, dit bolaget icke ägde tillträde

utan medverkan från tullverkets sida; att bolagets räkenskaper

fördes på ett sådant sätt, att kontroll över uttagen och för fabrikationen

använd tobak vore synnerligen lätt att vidtaga; att effektiv sådan kontroll

kunde med lätthet utövas av de av Kungl. Magt tillsatta revisorerna

i bolaget; att, enär bolaget enligt gällande bestämmelser hade att

självt uppgiva verkställda försäljningar, varå till staten utgående skatt

beräknades, och då denna skatt uppginge till mångdubbelt större belopp

än tullen för förbrukad råtobak, ur kontrollsynpunkt några betänkligheter

icke syntes behöva hysas mot de föreslagna anordningarna.

Härjämte har bolaget hemställt, att nederlagsavgift för råtobak och

tobaksmjöl icke skulle utgå, därest de föreslagna förenklingarna vidtoges;

och har bolaget därvid åberopat, att nämnda avgift avsåge att utgöra

ersättning för tullverkets besvär med uppläggning å och uttagning från

nederlag.

I ansökningen har bolaget tillika, i syfte att fråga om restitution

av tull för råtobak eller tobaksmjöl icke skulle kunna uppkomma, förbundit

sig att icke till export anmäla d}Tlik vara, för vilken tull blivit

vederbörligen erlagd.

Till följd av remiss har generaltullstyrelsen den 12 februari 1921

avgivit infordrat utlåtande och därvid till en början anfört följande:

»Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, avser ansökningen jämväl

rätt för bolaget att förmala å upplag intagen oförtullad råtobak mot skyldighet

att, efter varans uttagning för användning vid tillverkning av snus, i

ovan angivna ordning inleverera tullavgift för varan i förmålet skick. Förmalning

av råtobak skulle sålunda icke utgöra sådan bearbetning, som grundade

skyldighet för bolaget att erlägga tull för varan, utan skulle denna

skyldighet inträda först vid vidare bearbetning av tobaksmjölet. Då enligt

bolagets föreliggande förslag bolaget skulle äga fritt förfoga över godset,

sedan detsamma till bolaget utlämnats, innebär förslaget jämväl rätt för bolaget

att ompacka, sönderdela och blanda godset samt att mellan inrikes orter

försända och ur riket återutföra godset, innan tull för detsamma erlagts.»

Generaltull
styrelsen.

Ifrågasatt

rätt att förmala

råtobak

utan

tullavgifts

gäldande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Särskild

tullsats å

tobaks
mj

Öl.

Kungl. Maj:Is proposition Nr 266.

Berörda förmån att utan tullavgifts gäldande förmala oförtullad råtobak

har, på sätt av generaltullstyrelsen jämväl anmärkts, förut av

bolaget antytts i eu till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 27 november

1916, vari bolaget gjort framställning om införande i tulltaxan av särskild

tullsats för tobaksmjöl. Jag anser mig därför nu böra erinra om

vad i sistberörda ärende förekommit. I nyssnämnda skrivelse anförde

bolaget, efter att hava erinrat om att tullsatsen å oarbetad tobak vore

1 krona för kilogram, bland annat följande:

»För närvarande äro vid samtliga monopolets snusfabriker anordnade

såväl kvarnar som tobaksnederlag. Då emellertid de nederlag, vilka finnas

vid snusfabrikerna, ej på långt när räcka till för förvaring av de erforderliga

tobakskvantiteterna, liava dessutom mycket stora magasinsutrymmen måst

förhyras. Med den brist på dylika utrymmen, som för närvarande är rådande

i landet, och som synes vara i stigande, torde det vara nödvändigt att redan nu

vidtaga åtgärder för att ordna magasinsfrågan, och det torde då vara lämpligast

att lösa den i ett sammanhang för hela landet, i synnerhet med hänsyn

därtill, att särskilda maskinella anordningar böra vidtagas för att ekonomiskt

kunna handskas med de stora förpackningar (fat om 800 å 1,000 kilograms

vikt), i vtlka tobaken inkommer. Bortsett från den svenska tobaken

kommer all för snustillverkningen avsedd tobak från Amerika och inkommer

till landet med någon av de ångbåtslinjer, som anlöpa Göteborg. Lämpligheten

att samla tobaksmonopolets nederlagsmagasin för snustobak i denna

stad framställer sig därför osökt, särskilt som tobaksmonopolet disponerar

erforderlig tomt i Göteborgs hamn.

Från detta nederlag kunna naturligtvis tobaksfaten transiteras i mån

av behov till de olika fabrikerna i landet för att efter framkomsten fönnalas

till tobaksmjöl. Men lämpligare är dock att skicka tobaken till fabrikationsorterna

i form av tobaksmjöl, ty detta medför väsentliga förenklingar i driften

å respektive beredningsplatser, varjämte genom ett dylikt tillvägagångssätt

jämnheten i driftresultatet å snusfabrikerna kan väntas bliva avsevärt bättre

tillgodosedd. Dessutom medför koncentration av kvarnrörelsen såväl möjlighet

att anordna denna på det mest rationella och brandfria sätt som ock besparing

av driftkostnader.

Förtullningen i Göteborg kunde visserligen ske såsom hittills, i den

mån den erforderliga oarbetade tobaken uttoges ur magasinet, vilket då

skulle anordnas som vanligt tullnederlag. I så fall skulle emellertid

hela förtullningen äga rum i Göteborg, vilken stad då ensam skulle

komma i åtnjutande av hela tolagsbeloppet till förfång för övriga kommuner,

i vilka snusfabriker äro förlagda. För att undvika detta samt för att möjliggöra

för tobaksmonopolet ernåendet av förenämnda fördelar vid driften

framstår det såsom önskvärt, att transitering av tobaksmjöl i lämpliga poster

till respektive fabrikers nederlag eller till omedelbar förbrukning ordnas så,

att förtullningen får äga rum vid respektive snusfabriker antingen i den mån

tobaksmjölet anländer dit eller då det uttages från därvarande nederlag.

För att nå detta mål erfordras dels sådana lokala anordningar att rå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj-.ts proposition Nr 266. 5

tobaksmagasinet, kvarnen och ett tobaksmjölmagasin i Göteborg bilda ett frilager,

och dels att särskild tullsats fastställes för tobaksmjöl.

Anordnandet av sådant frilager torde kunna förutsättas icke möta hinder.

Emellertid lärer framställning härom icke erfordras i detta sammanhang.

»

Beträffande storleken av den särskilda tullsatsen för tobaksmjöl

ifrågasatte bolaget, att densamma skulle utgå med belopp, motsvarande

vad som skulle hava betalts för den kvantitet tobak, varav tobaksmjölet

framställts; och förebragte bolaget därefter utredning om viktförhållandet

mellan tobak i oarbetat och förmålet skick.

På grund, av remiss avgåvo kommerskollegium och generaltullstyrelsen

den 6 februari 1917 gemensamt utlåtande över berörda framställning.

Därvid anförde ämbetsverken, bland annat, att, ehuru ett

bifall till bolagets framställning i viss mån kunde anses utgöra ett avsteg

från principen, att en bearbetad vara borde draga proportionellt högre

tull än råvaran, så starka praktiska skäl syntes tala för den föreslagna

tullförändringen, att ämbetsverken ansåge sig böra i sak tillstyrka framställningen.

Tillika anförde ämbetsverken, att ämbetsverken icke hade

något att erinra mot den förordade principen, att tullen borde utgå med

ett belopp, motsvarande vad som belöpte å den kvantitet oarbetad tobak,

varav tobaksmjölet framställts.

Sedan bolaget därefter satts i tillfälle att taga del av nyssberörda

utlåtande, förebragte bolaget i eu till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den

20 mars 1917 förnyad utredning rörande viktförhållandet mellan tobak i

oarbetat och förmålet skick, varpå kommerskollegium och generaltullstyrelsen

den 20 november 1917 ånyo argåvo gemensamt utlåtande i

frågan. Härefter föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 5 april 1918,

nr 288, att en särskild tullsats för tobaksmjöl av 1 krona 15 öre för

kilogram måtte införas i tulltaxan. Sedan riksdagen enligt skrivelse

den 18 maj 1918, nr 210, bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse om ändring av tulltaxan i bland annat

berörda avseende den 6 juni 1918 (nr 419).

Jag övergår härefter till att närmare redogöra för innehållet i generaltullstyrelsens

utlåtande, vari i fortsättningen anföres följande:

»Den av bolaget föreslagna anordningen beträffande erläggande av tull

för oarbetad tobak och tobaksmjöl är grundad på principen, att tullavgift skall

erläggas allenast för sådan vara, som verkligen kommer till användning inom

landet, och först vid tiden för varans användning för avsett ändamål. Riktigheten

av denna grundsats lärer icke kunna med fog bestridas. En tillämpning

av grundsatsen stöter emellertid på stora svårigheter med hänsyn till statens

krav på trygghet för att verkligen utfå tull för vara, som förbrukas inom

Allmänna

grundsatser

i fråga

om erläggande

av

tull.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Olika f o rmor

av

tulla ger.

Nederlags

institutionen.

Angifning

och tullbehandling.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

landet. Regeln liar därför blivit, att tullavgiften uttages i förskott, då varan

införes i riket. För att emellertid motverka de olägenheter, som en tillämpning

av nyssberörda regel måste medföra för trafiken, har i den svenska tulllagstiftningen

dels i åtskilliga fall medgivits rättighet att återbekomma erlagd

tull för vara, som ej förbrukats inom landet, dels ock genomförts vissa anordningar,

som åsyfta att bereda varuägare möjlighet att inom landet upplägga

tullpliktig vara mot skyldighet att sedermera, då varan skall förbrukas, erlägga

tullavgiften för densamma.»

Generaltullstyrelsen berör härefter principerna för nederlags-, transitupplags-,

frihamns- frilagers- och provianteringsfrilagersinstitutionerna

ävensom för den i åtskilliga främmande länder förekommande kreditupplagsinstitutionen,

som innebär rätt för varuägare att mot ställande

av säkerhet disponera över^tullpliktigt gods efter tullbehandling i vanlig

ordning.

Härefter anför styrelsen:

»Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att det för nederlags- och

transitupplags-, frihamns- och frilagersinstitutionerna är gemensamt, att de

upplagda varorna befinna sig under tullverkets vård i så måtto, att tullverket

har att tillse, att de icke utan tullavgifts erläggande få fritt disponeras av

varuägaren. Å nederlag intagna varor hava därjämte tullbehandlats före uppläggningen.

Å provianteringsfrilager upplagd vara ligger däremot under varuägarens

egen vård, men har före uppläggningen varans beskaffenhet och

myckenhet utrönts genom tullbehandling i vanlig ordning. Provianteringsfrilagret

är till sin natur sålunda egentligen ett kreditupplag.»

Efter att hava framhållit, att förevarande framställning avsåge att

bereda tobaksmonopolet vissa lättnader utöver dem, som för närvarande

vore medgivna genom den nu tillämpade magasineringen å nederlag,

samt att bolaget till stöd härför åberopat, bland annat, de olägenheter,

berörda upplagsform medförde i fråga om tobak, lämnar generaltullstyrelsen

en närmare redogörelse för de huvudsakligaste bestämmelserna

om nederlag, i vad de äro tillämpliga å ifrågakomna varor, och anför

därvid följande:

»Bestämmelser om nederlag finnas meddelade i §§ 62—88 tullstadgan den

1 juli 1904 (nr 35) med ändringar genom kungl. kungörelse den 28 november

1913 (nr 291). Då gods skall uppläggas å nederlag, skall godsägaren till vederbörande

tullförvaltning avlämna angivningsinlaga, vari skall angivas bland

annat godsets beskaffenhet, stycketal och vikt, samt, för statistiskt ändamål,

värde. I händelse de i riket antagna viktbeteckningar ej kunna angivas, må

i stället följas den beräkning, som faktura eller konossement innehåller. Utan

hinder härav kan dock beträffande emballerat gods i inlagan upptagas allenast

emballagets art, märken och nummer, så framt icke värdeuppgift erfordras

för statistiskt ändamål eller tullförvaltningen finner anledning fordra uppgift

jämväl angående innehållets beskaffenhet eller värde, i vilket fall sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266. 7

uppgift skall tillika lämnas eller i inlagan meddelas upplysning om vad hinder

därför möter.

Sker ej angivning inom åtta dagar från införseln, är varuägaren skyldig

erlägga böter, utgörande en tiondedel av tullavgiften, dock för allt med

samma lägenhet till varuägaren inkommet gods icke i något fall över femtio

kronor. Dröjer varuägaren med angivning till nederlag utöver tjugu dagar

efter det tid för angivning börjat löpa, förlorar han nederlagsrätt för godset.

Beträffande tullbehandling av till nederlag angivet gods gälla enahanda

bestämmelser som i fråga om varor, som angivits till direkt förtullning. Av

tullstadgans bestämmelser om direkt förtullning må här endast erinras om

den i § 24 mom. 2 förekommande bestämmelsen, att vikten av angivet varuparti

må endast i fall och under villkor, som äro särskilt stadgade, utrönas

genom provvägning av större eller mindre del därav. I kungörelse den 10 november

1911 (nr 115) med föreskrifter beträffande tillämpningen av vissa i

tulltaxan upptagna bestämmelser har Eders Kungl. Maj:t meddelat närmare

bestämmelser angående provvägning. Tobak och tobaksmjöl finnas emellertid

icke upptagna i den i § 3 av nyssnämnda kungörelse förekommande förteckning

å varor, vilkas vikt må utrönas medelst provvägning.

Närmare bestämmelser om tullbehandling av från utrikes ort inkommet

gods finnas meddelade i §§ 48—62 av tjänstgöringsreglementet för tullverket

den 14 december 1910 (Bihanget till Svensk författningssamling nr 86 år 1910).

Enligt § 51 mom. 1 i nämnda reglemente skall vid tullbehandling av gods, som

angivits till uppläggning å nederlag, den, som verkställer tullbehandlingen,

dels undersöka godset och bestämma, till vilka rubriker i tulltaxa och statistisk

varuförteckning detsamma skall hänföras, dels beträffande gods, som

skall undergå vågning och för vilket tara är medgiven, sedan bruttovikten erhållits,

fastställa taraavdraget till procent och belopp ävensom nettovikten.

Härvid skall iakttagas, att kolli, som hava olika slags emballage eller märkbart

olika vikt eller olika innehåll, tullbeliandlas vart för sig. På grund av

sistberörda föreskrift har vid tullbehandling av till nederlag angiven tobak

varje kolli plägat uppvägas särskilt. Enligt § 2 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna

(Svensk författningssamling nr 80 år 1911) äger varuägare, som icke

åtnöjes med i tulltaxan eller tulltaxeunderrättelserna bestämd tara, störta

varan till utrönande av dess nettovikt. * Enahanda rätt tillkommer tullverket

med avseende å bland annat alla varor i fast form. Vid tullbehandling av tobak

skall tullbeliandlingsförrättaren såvitt möjligt biträdas av annan tulltjänsteman.

Över tullbehandlingen meddelas attest enligt fastställt formulär.

Sedan tullbehandlingen verkställts, skall godset avföras till nederlagsmagasin.

Av godset må ej på nederlag uppläggas mindre än helt kolli sådant

det från utrikes ort inkommit eller från frilager uttagits dock med visst undantag

för det fall, att godset befunnits hava delvis skadats eller undergått förskämning.

Därest godset icke inom tjugu dagar från den, då tid för angivning

börjat löpa, blivit efter tullbehandlingen avfört till nederlagsmagasin,

skall enligt tullstadgan varuägaren höta en femtedels procent av tullavgiften

för varje dag, godset längre kvarligger. Försummar varuägaren under

ytterligare tjugu dagar avhämtningen, skall godset av tullförvaltningen försäljas

å auktion. I förvaringsrum för nederlagsgods må annat gods ej på

Upplägg
ning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nederlags
avgift.

V aruägares

dispositionsrätt

över

nederlagsgods.

Inrikes försändning.

Förkommet

eller skadat

nederlagsgods.

Kungl■ Maj;tb proposition Nr 266.

samma gång finnas upplagt. Till förvarande av nederlagsgods må nyttjas

enskilda personer tillhöriga magasin och källare, som tullförvaltningen på

stället i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen meddelade föreskrifter

godkänt. Under godsets transport till nederlagsmagasinet ävensom då godset

förflyttas från ett till annat ställe inom samma ort och då varuägare eljest

lämnas tillträde till nederlagsmagasin skall tullbevakning därvid utöva tillsyn.

Vid all tullbehanding av nederlagsgods utom i de fall, då godset å allmän

tjänstgöringstid lossas eller första gången i magasin upplägges eller uttages

till förtullning, intagning å frilager eller återutförsel, skall kostnaden för

bevakningen gottgöras enligt fastställd taxa.

För gods, som upplägges å nederlag, skall inom för betalning av tull

stadgad tid erläggas nederlagsavgift med eu procent av tullavgiften för

godset.

Beträffande varuägares rätt att disponera över sitt nederlagsgods gäller

följande. Varuägaren är till en början berättigad att efterse och vårda godset

ävensom att, efter särskild anmälan hos tullförvaltningen, taga prov därav

i lämpliga små kvantiteter. Ompackningar må efter prövning av tullförvaltningen

jämväl tillåtas i de händelser, då till följd av bristfällighet hos emballage

fara uppstår, att varorna under fortsatt magasinering eller tillämnad

transport kunna skadas eller förstöras. De nya emballagen skola märkas på

samma sätt och med samma nummer som de förra och vara av lika antal som

dem. Skulle till följd av särskilda omständigheter omflyttning i olika antal

kolli vara av nöden, må tullförvaltningen därtill lämna tillåtelse. Därest av

annan anledning än nyss nämnts varuägaren önskar ompacka godset liksom

ock, därest fråga uppstår att med emballaget vidtaga åtgärd, vilken icke avser

godsets vårdnad, skall fråga härom underställas styrelsens prövning.

Nederlagsgods må under fortfarande nederlagsvillkor försändas från en

till annan nederlagsplats sjöledes, på staten tillhörig järnväg eller med visst

förbehåll på enskild järnväg. Annan landväga transport av nederlagsgods

mellan två nederlagsplatser må av styrelsen kunna för särskilt fall medgivas.

Vid inrikes försändning skall nederlagsgods åtföljas av tullförpassning.

För erhållande av sådan förpassning skall varuägaren till tullförvaltningen

avlämna angivningsinlaga i tre exemplar, om försändningen skall ske

sjöledes, och i fyra exemplar, om försändningen skall ske med järnväg. Inlagan

skall upptaga godsets art och mängd jämte märke och nummer, därest

sådana finnas, tiden, då det till nederlag angivits, lägenheten, med vilken och

orten, dit försändningen skall ske, ävensom namnet å den person som skall mottaga

godset.

Angående det fall, att nederlagsgods förkommit eller undergått förskämning,

gäller följande. Har nederlagsgods gått förlorat genom olyckshändelse

eller eljest och förekommer icke anledning att i avseende därå något kan

läggas ägaren till last av svårare beskaffenhet än bristande eftersyn eller

vårdnad om godset eller annan försumlighet, må varuägaren njuta befrielse

från den å godset belöpande tull. Då fråga härom väckes, bör på föranstaltande

av ägaren undersökning om förhållandet verkställas av magistratsperson

eller, vad Stockholm beträffar, en av överståthållarämbetet förordnad person

i närvaro av ombud för tullförvaltningen samt undersökningshandlingarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition Nr 266.

av tullförvaltning^!! insändas till styrelsen, som liar att i varje sådan fråga

meddela beslut. Styrelsen äger därvid före frågans avgörande påkalla vittnesförhör

på varuägarens bekostnad vid den domstol i orten, där överträdelse mot

tullförfattningarna beivras. För nederlagsgods, som vid uttagning från nederlaget

finnes hava undergått förskämning, må befrielse från tullavgiften medgivas

med villkor att detsamma förstöres under vederbörlig bevakningstillsyn

på ägarens bekostnad. Därvid skall iakttagas, beträffande emballerat

gods, att endast helt kolli, sådant det upplagts, må från nederlaget uttagas

samt att, därest ett kollis innehåll, såsom endast delvis förskämt, underkastas

sortering, nederlagsrätt icke må vidare åtnjutas för någon del därav, utan

skall i sådant fall vad som icke förstöres omedelbart förtullas eller återutföras.

Förkommer nederlagsgods under sjöväga transport mellan inrikes orter eller

medan detsamma eljest befinner sig i fartygsbefälhavarens vård, skall, därest icke

lagligen styrkas kan, att godset gått förlorat genom skeppsbrott, uppbringning

eller annan olycka, stadgad tull erläggas. För gäldandet av tullavgiften ansvarar

först befälhavaren med sin egendom samt därnäst rederiet med fartyg

och frakt. Går nederlagsgods förlorat under transport å järnväg utan att

styrkas kan, att godset blivit förstört, åligger det järnvägsstyrelsen eller beträffande

enskild järnväg dess ägare att ansvara för tullbeloppets indrivning

och redovisning till tullverket.

Då å nederlag upplagt gods skall förtullas, skall ägaren till tullförvalt- Förtullning,

ningen avlämna inlaga i två exemplar med utsättande av varuslag och kvantitet,

märke och nummer, där sådana finnas, tiden då godset till nederlag angivits

samt den eller de lägenheter, med vilka godset inkommit. Därjämte

skall inlaga för statistiskt ändamål upptaga landet, varifrån godset blivit inköpt

eller för försäljning eller i annat syfte direkte eller över annat land till

Sverige avsänt, ävensom, där sådant är särskilt stadgat, värdet. Nederlagsgods

skall förtullas efter de taxor och författningar, som äro gällande, då det

till förtullning angives. Varuägaren är berättigad till anstånd med tullavgiftens

erläggande i högst tre månader enligt bestämmelser i § 75 tullstadgan,

dock med villkor att ägaren antingen har å nederlaget kvarliggande varor, som

av tullförvaltningen prövas utgöra full säkerhet för oguldna och ytterligare å

det kvarliggande godset belöpande avgifter ävensom böter, vårtid lian genom

dröjsmål med betalningen av dessa avgifter kan göra sig förfallen, eller ock

ställer viss säkerhet. Erlägger icke varuägaren inom föreskriven tid tull för

till förtullning angivet nederlagsgods, inträda liknande påföljder som, enligt

vad här ovan nämnts, bestämts i fråga om underlåtenhet att inom stadgad tid

till nederlagsmagasin avföra till uppläggning å nederlag angivet gods.

Då nederlagsgods skall återutföras till utrikes ort, skall ägaren till tull- Återutförsel.

förvaltningen inlämna inlaga i två exemplar med utsättande av godsets art,

mängd och, i förekommande fall, värde jämte märke och nummer, där sådana

finnas, den eller de lägenheter, med vilka godset inkommit, tiden då det till

nederlag angivits samt lägenheten, med vilken utförseln skall ske. Skall godset

utföras med fartyg, skola luckor och tillgångar till de rum i fartyget, där

godset är inlagt, förses med tullsigill eller om detta ej kan ske, plombering

eller försegling anbringas å varje särskilt kolli samt förseglingens eller plornberingens

orubbade beskaffenhet vid utgåendet eller i vissa fall vid fartygets

ankomst till öppen sjö styrkas. Därest godset återutföres landvägen annorBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 226 höft. (Nr 266.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Förbud mot

uttagning av

mindre parti

än helt kolli.

Tid för åtnjutande

av

nederlagsrätt.

Joumalise
ring.

Tullverkets

tillsyn å

nederlagsgods.

Medgivna

1 ät t. na d er.

10 Kungl. Maj.ts proposition Nr 266.

ledes än på järnväg och under järnvägsförvaltningens ansvar, skall ägaren

hos tullförvaltningen, där godset från nederlag uttages, nedsätta beloppet av

på godset belöpande tull eller därför ställa viss säkerhet. Nederlagsgods må

icke till utrikes ort åter utföras, innan detsamma blivit av tullförvaltningen

vederbörligen undersökt till utrönande därav, att underslev icke ägt rum.

Av emballerat gods må icke från nederlag till förtullning, förflyttning

till annat nederlag eller frilager eller till återutförsel uttagas mindre parti än

helt kolli, sådant det blivit upplagt.

Nederlagsrätt må ej i något fall medgivas för längre tid än fem år

från den dag, då godset å första uppläggningsorten till nederlag angivits.

Det nederlagsgods, som icke vid utgången av femte året blivit behörigen angivet,

skall genom tullverkets försorg å auktion försäljas för ägarens räkning.

Angående journalisering av nederlagsgods finnas bestämmelser meddelade

i tjänstgöringsreglementet för tullverket. Det är uppenbart, att de

ovan återgivna bestämmelserna om nederlag föranleda en synnerligen detaljerad

och arbetskrävande bokföring för tullverket. 1914 års tullkommission bar

i sitt den 2 november 1918 avgivna förslag till omorganisation av generaltullstyrelsen

samt tullverkets lokalförvaltning å sidorna 233—237 lämnat en sammanfattande

redogörelse för det nu tillämpade förfarandet med avseende å

journalisering av nederlagsgods samt föreslagit vissa förenklingar härutinnan.

Även med genomförande av vad kommissionen sålunda föreslagit kommer

förandet av nederlagsjournalerna att kräva ett avsevärt mått av arbetskraft,

på grund därav, att varje särskilt, å nederlag upplagt kolli skall redovisas.

Beträffande tullverkets tillsyn å nederlagsgods gäller följande. Styrelsen

äger när som helst låta tullfiskal eller annan tulltjänsteman anställa inventering

av nederlagsgods. Därvid skall ej mindre eu magistratsperson eller i

Stockholm en av överståthållarämbetet förordnad person än även godsets

ägare eller lians ombud vara tillstädes. Av bemälda vittne till riktigheten

vitsordat instrument över inventeringen skall insändas till styrelsen. Tullförvaltningen

å stället äger, när den så fordrar, vinna tillträde till enskildas

nederlagsmagasin för inventering eller annan tillsyn därstädes.»

Härefter anför generaltullstyrelsen följande:

»De olägenheter, som av bolaget framhållits med avseende å det nuvarande

förfaringssättet vid förtullning av tobak, äro dels den vidlyftiga tullbehandlingen

vid godsets uppläggning å nederlag, dels ock den inskränkta

dispositionsrätten över godset under upplagstiden. För åstadkommande av

någon lättnad i förstnämnda avseende, har styrelsen emellertid enligt beslut

den 23 juli 1919 i anledning av en av bolaget gjord ansökning medgivit, att

utan hinder av vad i ovanberörda § 51 mom. 1 i tjänstgöringsreglementet för

tullverket föreskrives, vikten av till Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad,

Härnösand, Gävle, Norrköping, Karlskrona eller Södertälje och bolagets mottagande

inkommande partier oarbetad tobak, som i införselorten angivits till

uppläggning å nederlag, finge tills vidare, intill dess annorlunda kunde varda

bestämt, av vederbörande tullmyndighet utrönas sålunda, att i varje parti ingående

kolli vägdes tillsammans, ändock att kollina hade märkbart olika vikt,

samt att vikten av varje särskilt kolli skulle vid i uppläggningsorten sedermera

inträffande annan angivning därav än återutförsel eller förflyttning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

antagas sammanfalla med medelvikten av den vid uttagningstillfället kvarliggande

delen av tobakspartiet men eljest utrönas genom på sökandens bekostnad

anställd uppvägning.

Det är emellertid tydligt, att genom sistberörda medgivande omförmälda

olägenheter vid tullbehandling av tobak endast i mycket ringa mån avhjälpts.

Vidare kvarstå fortfarande olägenheterna av den inskränkta dispositionsrätten

över godset under den tid, detsamma är upplagt å nederlag. Det

skulle då kunna ifrågasättas, huruvida någon annan av de här ovan omnämnda

upplagsformerna skulle kunna användas beträffande tobak. Därest

godset intoges i frihamn eller frilager, skulle visserligen berörda olägenheter

väsentligt minskas. Då emellertid frihamnar och frilager kunna förväntas

bliva inrättade allenast i ett fåtal större städer och bolaget givetvis har behov

av att upplägga tobak å alla de platser, där tobaksfabrikör finnas, och i

omedelbar närhet av dessa fabriker, kunna nyssnämnda upplagsformer i förevarande

fall icke komma till användning annat än i mycket begränsad omfattning.

Det skulle vidare kunna tänkas, att en anordning, motsvarande den

här ovan omförmälda kreditupplagsinstitutionen, vidtoges. I sådant fall

skulle bolaget erhålla fri dispositionsrätt över godset under upplagstiden. Vid

uppläggning av gods å kreditupplag, skall emellertid, på sätt ovan nämnts,

godset tullbehandlas i vanlig ordning och de olägenheter, som vidlåda det nuvarande

tullbehandlingsförfarandet, sålunda kvarstå, därest icke tullbehandlingen

av godset skulle kunna verkställas på annat sätt än genom uppvägning

av godset i dess helhet. Enligt § 2 mom. 2 tulltaxeunderrättelserna äger

Eders Kungl. Maj:t medgiva, att bruttovikten för varor, vilka inkomma i emballage,

må utrönas genom provvägning eller på annat sätt, som, utan att

äventyra kronans rätt, medför lättnader för trafiken. På sätt ovan anförts,

har emellertid rätt att provväga inkommande tobak icke kunnat medgivas.

Råtobak plägar vid införseln vara förpackad i fat eller balar och tobaksmjöl

i balar. Även om de särskilda kollina i inkommande partier tobak hava

samma storlek, förete emellertid de utrönta vikterna av de särskilda kollina

ganska stora skiljaktigheter, beroende huvudsakligen på olika fuktighetsgrad

hos tobaken. Ett utrönande av vikten av ett parti tdbak medelst provvägning

skulle därför helt säkert bliva mycket missvisande. Ett annat tänkbart

sätt för bestämmandet av nettovikten av tobak vore att lägga till grund de i

fakturan förekommande viktuppgifterna. Erfarenheten har emellertid visat,

att de vid tullbehandling utrönta vikterna icke alls överensstämma med fakturavikterna.

Fakturan angiver ju godsets vikt i avsändningsorten. Mellan

avskeppningen och den här i riket verkställda uppvägningen förflyter emellertid

oftast en mycket lång tid, varunder förändringar i vikten inträffa beroende

därpå, att tobak vid förvaring i fuktigt rum drager till sig fuktighet och å

andra sidan torkar, då varan utsättes för värme. Ej heller sistnämnda sätt

för bestämmandet av nettovikten torde därför vara användbart. Något sätt,

varigenom nettovikten av ett tobaksparti skulle kunna före utlämnandet till

varuägaren tillförlitligen bestämmas annorlunda än genom uppvägning av

partiet i dess helhet, har styrelsen alltså icke kunnat utfinna.

Därest den av bolaget föreslagna anordningen genomfördes, skulle sålunda

godset utlämnas till bolaget, utan att grunden för statens fordran på

Fråga om

användande

av

andra upplagsförmer.

B est amman

de av

nettovikten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Före! (talför

tullverket

av

den ifrågasatta

ano

rd ningen.

Upp
vågning.

Fråga om

upphävande

av

tullarna å

oarbetad

tobak och

tobaksmjöl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

tull för godset blivit bestämd. Förevarande förslag går således vida utöver

de grundsatser i fråga om beviljande av anstånd med erläggande av tull,

som hitintills kommit till uttryck i svensk tullagstiftning. Förslaget innebär,

med andra ord, att bestämmandet av nettovikten och därmed av grunden för

tullavgifterna för godset skulle, oaktat godset utlämnas till bolagets disposition,

framflyttas till tidpunkten för godsets användning för tillverkning av

tobaksvaror och verkställas av bolagets personal. Den på tullverket ankommande

uppdebiteringen av tull för godset skulle alltså grundas uteslutande på

bolagets egna _ uppgifter om netto vikten av från upplagsmagasin uttagen tobak.

Därest tillräcklig säkerhet för utfåendet av de bestämda tullavgifterna

för godset är för handen, innebär förslaget emellertid stora fördelar för tullverket.

Ett realiserande av den ifrågasatta anordningen skulle nämligen

medföra eu avsevärd besparing av arbetskraft. Den nuvarande vidlyftiga tullbehandlingen

skulle sålunda kunna inskränkas att omfatta allenast den undersökning,

som erfordras för att bestämma, till vilka rubriker i tulltaxan och

den statistiska varuförteckningen godset skall hänföras. Transport av godset

mellan inrikes orter och återutförsel av detsamma skulle icke kräva någon

kontroll från tullverkets sida, och tullbevakning av godset skulle icke ifrågakomma

efter det godset utlämnats till bolaget. Slutligen skulle den nuvarande

arbtetskrävande journaliseringen av godset avsevärt förenklas.

Med hänsyn till nu antydda fördelar för tullverket av den ifrågasatta

anordningen och de olägenheter, som magasineringen å nederlag medför för

bolaget, har styrelsen tagit under övervägande, huruvida tillräcklig säkerhet

för utfåendet av tullavgifterna för godset skulle kunna anses förefinnas, därest

godset, på sätt bolaget ifrågasätter, utlämnas från tullverket, utan att godsets

vikt blivit genom uppvägning utrönt. Därvid tillåter styrelsen sig till en början

framhålla, att tullbehandlingen av ifrågakomna varor icke — i motsats till

tullbehandlingen av åtskilligt annat gods, som plägar uppläggas å nederlag,

till exempel brännvin och sprit — ställer några särskilda tulltekniska krav på

tullbehandlingsförrättaren annat än i fråga om fastställandet av taraavdraget,

därvid det, såsom ovan nämnts, beror på förrättningsmannens omdöme, huruvida

nettovikten skall med hänsyn till statsverkets rätt utrönas genom störtning.

Ur denna synpunkt synes därför knappast förefinnas någon betänklighet

mot att anförtro tullbehandlingen av godset åt i bolagets tjänst anställda

personer, därest godset, på sätt det lärer vara för bolaget möjligt, väges netto

eller taraavdraget fastställes genom uppvägning av emballaget.

Med avseende å frågan, huruvida bolaget kan antagas komma att med

tillbörlig noggrannhet handhava det ifrågasatta bestyret med godsets uppvägning,

måste givetvis stor betydelse tillmätas den särställning, bolaget intager

såsom utövare av statens tobaksmonopol. I sådant avseende tillåter styrelsen

sig erinra om att jämlikt 2 § i kungl. förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket den 15 december 1914 (nr 436), jämförd med

22 § i samma förordning, sådan sistnämnda paragraf lyder enligt kungl. förordning

den 6 juni 1918 (nr 420), införsel av oarbetad tobak och tobaksmjöl må

med det i 9 § i nämnda förordning stadgade undantag, som i förevarande hänseende

torde sakna betydelse, äga rum endast för tobaksmonopolets utövares

räkning, samt att vinsten å bolagets rörelse till huvudsakligaste delen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266. 13

MlMler staten såsom aktieägare i bolaget. Bet skulle vid sådant förhållande

kunna ifrågasättas, huruvida icke tullavgifterna å oarbetad tobak

och tobaksmjöl skulle kunna upphävas. Därest ifrågavarande tulluteslutande

hade karaktär av finanstullar, synes något skäl för

bibehållandet av samma tullavgifter knappast föreligga, för såvitt hänsyn

icke tages därtill, att den åtskilliga städer tillkommande så kallade tolagsersattnmgen

är beroende av tulluppbörden i vederbörande stad. Då emellertid

den inhemska tobaksodlingen allt fortfarande är föremål för fri, ehuru på

visst sätt kontrollerad näringsverksamhet, fastän prissättningen för den odlade

tobaken jämlikt 13 § i ovanberörda förordning sker i särskilt stadgad ordtullavgifterna

å oarbetad tobak och tobaksmjöl alltjämt hava betydelse

såsom skyddstullar.»

Till. ytterligare belysning av frågan om tullskydd för den inhemska

tobaksodlingen åberopar generaltullstyrelsen vad av särskilda kommitterade

för reglering av tobaksbeskattningen anförts i ett den 2 september

1911 avgivet betänkande. Nämnda kommitterade anförde å sid. 74_75

i sitt betänkande följande:

.>>Den nuvarande införseltullen å oarbetad tobak, ehuru till sin natur och

syltning uteslutande en finanstull, har----i viss män kommit att verka

såsom en skyddstull för den inhemska tobaksodlingen och saknar förvisso

ej betydelse i sådant hänseende. I vilken grad råtobakstullen övat inflytande

i fråga om. bibehållande eller påbörjande av tobaksodling inom landet har

visserligen icke. kunnat av kommitterade bestämt utrönas. Detta oaktat och

även om man icke kan bortse från, att såväl fortgående prisstegring å utländsk

råtobak som ock den under de senare åren, kanske mest i följd av alltmer

ökad snustillverkning inom riket, stigande efterfrågan å svensk tobak

väsentligt bidragit till uppehållandet av priset å sistnämnda råvara, synes

det dock vara med nödig försiktighet överensstämmande, att den inhemska

tobaksodlingen även under, ett eventuellt tobaksmonopol fortfarande erhåller

samma tullskydd som hittills, på det att svårighet icke må uppstå för densammas

fortbestånd. Detta skydd skulle vinnas enklast på det sätt, att monopolet

finge i likhet med nuvarande tobaksfabrikanter erlägga införselavgift

av 1 krona per kilogram för den importerade råtobaken. Genom en sådan

anordning tillförsäkras den inhemska tobaken samma konkurrenskraft gentemot

utländsk råtobak, som den för närvarande har, och på sådant sätt kan

för odlarna ännu mindre någon olägenhet tänkas uppstå av den omständigheten,

att monopolet bleve den enda avnämaren av den svenska råtobaken.

Att monopolet skulle komma att inskränka användningen av svensk

tobak vid tillverkningen, är enligt kommitterades åsikt icke att förutse. Särskilt

för tillverkning av en stor del av de nu i landet gängse snus- och röktobakssorterna

torde nämligen svensk tobak vara nödvändig, för att icke de

lespektive sorternas smak och karaktär skall förändras. Från monopolets

synpunkt vore det naturligen oklokt att icke fortfarande tillhandahålla de

hos allmänheten redan inarbetade tobaksvanorna, och bland snussorterna äro

de, i vilka svensk tobak ingår, föremål för den största omsättningen. Endast

en genomgripande förändring av smakriktningen synes därför, vid de av

s. 14 Kontrollera mot PDF

Uppbörd

av skatt

och. licensavgifter

för tobaksvaror.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

kommitterade föreslagna garantier till skydd för den inhemska odlingen, kunna

föranleda till minskad användning av svensk tobak.»

Efter anmärkande härav yttrar generaltullstyrelsen följande:

»De här ovan angivna skälen för bibehållandet av tullskyddet för den inhemska

tobaksodlingen äga, såvitt styrelsen kan bedöma, fortfarande giltighet

Upphävande av tullavgifterna å oarbetad tobak och tobaksmjöl synes därför

icke böra ifrågakomma.

I betraktande av nu berörda omständigheter lärer det emellertid icke

vara erforderligt, att med avseende å uppbörden av tullavgifterna för oarbetad

tobak och tobaksmjöl tillämpa den stränga kontroll, som av tullverket utövas

beträffande uttagandet av tullavgifterna för andra varor, utan synas betydande

lättnader härutinnan kunna medgivas. Vid övervägande av frågan,

huruvida ett så vidsträckt medgivande, som av bolaget ifrågasättes, skulle

kunna lämnas och uppbörden av tullavgifterna för oarbetad tobak och tobaksmjöl

sålunda, på sätt bolaget föreslagit, grundas på bolagets egna uppgifter

om nettovikten av från upplagsmagasin till användning i fabrikationen uttagen

tobak, har det för styrelsen varit avgörande, att, såsom bolaget antytt,

uppbörden av skatt och licensavgifter enligt förutnämnda förordning angående

statsmonopol å tobakstillverkningen i riket den 15 december 1914 uträknas med

ledning av bolagets böcker.

Enligt § 6 i det av 3914 års riksdag godkända kontrakt mellan svenska

staten och bolaget gäller ifråga om sistberörda skatteuppbörd följande. För

alla de tobaksvaror, vare sig av bolagets egen tillverkning eller importerade,

vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,

som enligt 22 § i sagda förordning importeras för försäljning, skall bolaget till

staten erlägga skatt till belopp, motsvarande de enligt samma förordning å

varje tid gällande procentsatser. Före utgången av varje månad skall bolaget

till statskontoret inleverera de skattebelopp, som belöpa å de tobaksvaror, vilka

bolaget under nästföregående månad levererat eller för vilka bolaget uppburit

den i 22 § i förordningen stadgade licensavgift. Skattebeloppen uträknas med

ledning av bolagets böcker, och skall varje inleverering vara åtföljd av på

nämnda böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets

vägnar av verkställande direktören avgiven samt till riktigheten styrkt

av den utav Eders Kungl. Maj:t utsedde jourhavande direktören och en av de

utav Eders Kungl. Maj :t utsedda revisorerna i bolaget. Då nyssberörda skatteuppbörd,

som för år räknat hitintills uppgått till betydligt större belopp än

uppbörden av tull för oarbetad tobak och tobaksmjöl för motsvarande år,

kunnat grundas på bolagets bokföring, anser styrelsen, att, då, såsom ovan

anförts, ur tullbehandlingssynpunkt hinder icke möter mot att anförtro bolaget

att utröna nettovikten för ifrågakomna varor, uppbörden av tullavgifterna för

varorna jämväl bör kunna grundas på bolagets bokföring. På grund av sin

ställning såsom utövare av statens tobaksmonopol lärer bolaget nämligen icke,

lika litet som ifråga om inleverering av förenämnda skattebelopp och licensavgifter,

hava något intresse av att underlåta iakttagandet av vederbörlig noggrannhet

vid handhavandet av det ifrågasatta bestyret.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har generaltullstyrelsen

funnit sig böra tillstyrka, att uppbörden av tullavgifterna för oarbetad

tobak och tobaksmjöl, som av bolaget införes till riket, ordnas i huvudsak

efter av bolaget angivna grunder. Ett medgivande i föreslagen riktningborde

emellertid enligt styrelsens åsikt lämnas endast tills vidare.

Vidare borde rätt att granska bolagets bokföring över godset ävensom

att inventera eller besiktiga detsamma tillkomma generaltullstyrelsen.

Beträffande den ifrågasatta rätten att här i riket förmala utländsk

råtobak mot skyldighet att sedermera, då varan skall vidare bearbetas

till snus, erlägga tull för varan efter den för tobaksmjöl bestämda tullsatsen

innehåller generaltullstyrelsens utlåtande följande:

o Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, uppkomme vid förmalning

av råtobak till tobaksmjöl icke några biprodukter eller något avfall utan utnyttjades

råtobaken till fullo. Den viktförlust, som uppstode vid förmalningen,

berodde uteslutande på den torkningsprocedur, som varan underkastades före

förmalningen.

Med avseende härå och då vidare tullsatsen å tobaksmjöl bestämts

till belopp, motsvarande vad som belöper å den kvantitet oarbetad

tobak, varav tobaksmjölet framställts, har generaltullstyrelsen funnit sig

icke hava något att erinra mot att bolaget beviljas nu ifrågavarande

förmån i samband med de lättnader, som i ansökningen avses.

Vad angår bolagets ansökning om befrielse från den särskilda avgift

av en procent å tullbeloppet, vilken nu utgår vid uppläggning å nederlag,

erinrar styrelsen om att styrelsen i sitt den 29 mars 1900 avgivna förslag

till tullstadga å sid. 160—161 till behandling upptagit frågan om

borttagandet eller nedsättandet av sagda avgift. Styrelsen anförde därvid,

hurusom såväl bevaknings- som kontorsgöromål, föranledda av nederlagsrörelsen,

tillskyndade statsverket ganska avsevärda kostnader, vilka

städse och, som det ville synas, med fullt skäl ansetts böra drabba den

trafik, som betjänade sig av ifrågavarande inrättning. Vidare borde

icke förbises, att nederlagsavgiftens nedsättning och naturligtvis ännu

mera dess fullständiga borttagande skulle för statsverket medföra icke

allenast den jämförelsevis mindre betydande direkta förlusten utan ock

den påföljd, att nederlagsrätten komme att tagas i anspråk i stor utsträckning

endast och allenast för erhållande av förlängd tullkredit,

vilket förhållande komme att hava till följd ökat behov av tullpersonal

för göromålens bestridande. Härjämte anförde styrelsen, att nederlagsavgiften

till väsentlig del motvägdes av den kredit för belöpande tull,

som beviljades vid förtullning från nederlag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fråga om

befrielse i

vissa fall

från gäldande

av

tull.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 266.

I anslutning härtill yttrar generaltullstyrelsen följande:

»Av de nu anförda skälen för nederlagsavgiftens bibehållande lära de

två först omförmälda icke kunna, därest den av bolaget föreslagna anordningen

vidtages, åberopas till stöd för att en särskild avgift, motsvarande nederlagsavgiften,

bör utgå för ifrågakomna varor. Beträffande det sistnämnda skälet

skulle bolaget, som för närvarande i allmänhet åtnjuter tre månaders kredit

å tullavgift vid uttagning av råtobak och tobaksmjöl från nederlag, visserligen

komma i åtnjutande av kredit under en till två månader å tullavgifterna

för tobak, som från upplagsmagasinen nttagas för tillverkning av tobaksvaror.

Detta skäl synes styrelsen emellertid icke vara tillräckligt för att motivera en

särskild avgift utöver tullavgifterna för godset, i all synnerhet som, därest

godset i enlighet med styrelsens förslag väges netto, tullavgifterna för godset

torde komma att uppgå till högre belopp än som skulle hava blivit fallet, om

godset uppvägts av tullverket, därvid taraavdraget mestadels beräknas efter

fastställd taraprocent. I detta samband anser styrelsen sig böra erinra om att

kommerskollegium och styrelsen i sitt ovanberörda utlåtande den 20 november

1917 över bolagets framställning om införande i tulltaxan av en särskild tullsats

för tobaksmjöl hemställt om viss ändring av taraprocenten beträffande

oarbetad tobak, vilken hemställan emellertid icke föranledde någon Eders

Kungl. Maj:ts åtgärd. Därvid anförde ämbetsverken, att enligt uppgifter från

snusfabrikerna i Stockholm och Härnösand den kvantitet utländsk råtobak

med en fakturanettovikt av 1,117,435 kilogram, som under år 1916 vid nämnda

fabriker förmalts till mjöl, med tillämpning av fastställd tara vid tullbehandlingen

attesterats utgöra 1,068,302 kilogram men vid invägningen befunnits utgöra

1,094,422 kilogram eller omkring 2.45 procent mera än den vid tullbehandlingen

utrönta vikten. Därest den nu föreslagna anordningen vidtages, lärer

alltså tulluppbörden för oarbetad tobak och tobtaksmjöl kunna förväntas uppgå

till större belopp än som skulle hava blivit förhållandet, därest godset tullbehandlats

i nu stadgad ordning.»

På grund av vad sålunda anförts anser generaltullstyrelsen, att

någon nederlagsavgiften motsvarande avgift icke bör utgå för oarbetad

tobak och tobaksmjöl, som enligt det nu ifrågasatta medgivandet skulle

komma att utlämnas till bolaget.

Generaltullstyrelsen upptager härefter till behandling spörsmålet, i

vad mån tullavgift bör erläggas för tobak, som efter den ifrågasatta

anordningens genomförande icke komme till användning vid fabrikationen

av tobaksvaror eller som exporterades i form av färdig tobaksvara.

I dessa hänseenden anför styrelsen följande:

»Bolaget har i sin föreliggande ansökning utgått därifrån, att skyldigheten

att erlägga tull för ifrågakomna varor skulle inträda, då varorna uttoges

från upplagsmagasin för att användas vid fabrikationen av tobaksvaror.

Däremot har bolaget i ansökningen icke berört frågan, huruvida för vara,

som av bolaget införts till riket men som icke kommit till användning vid

fabrikationen, bör erläggas tull eller befrielse därifrån åtnjutas. Vad först

angår vara, som ur riket återutföres, lärer befrielse från erläggande av tull
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

avgift för varan böra medgivas. Enahanda synes bliva fallet beträffande vara,

som genom olyckshändelse eller eljest gått förlorad. Likaså bör befrielse från

erläggande av tullavgift åtnjutas för vara, som befunnits vara obrukbar, dock

under villkor, att varan förstöres. På sätt här ovan nämnts, åtnjutes för nederlagsgods

under motsvarande förhållanden befrielse från tullavgifts gäldande.

Emellertid inträffar det understundom, särskilt vid försändning inrikes orter

emellan, att oförtullat gods förkommer utan att utredning kan åvägabringas

om det sätt, varpå godset förkommit. För sådant gods synes det, såsom fallet

är med nederlagsgods under motsvarande förhållanden, böra erläggas stadgad

tull. Ävenledes bör stadgad tull av bolaget inlevereras för oarbetad tobak och

tobaksmjöl, som av bolaget inom riket disponeras annorlunda än för tillverkning

av tobaksvaror. Därvid åsyftar styrelsen det fall, att varan av bolaget

överlåtes. Enligt 4 § i förenämnda förordning den 15 december 1914 angående

statsmonopol å tobakstillverkningen i riket kan nämligen med Eders Kungl.

Maj:ts tillstånd även annan än monopolets utövare innehava tobak i annan

form än såsom färdig tobaksvara. Enär i nu omförmälda avseenden tvekan

understundom lärer kunna råda, huruvida tull skall erläggas eller befrielse

därifrån åtnjutas, torde hithörande frågor icke böra avgöras av bolaget utan

ankomma på styrelsens prövning.

Enligt § 13 mom. 1 i kungl. förordningen med tulltaxa för inkommande

varor den 9 juni 1911 (nr SO) beviljas vissa belopp restitutionsvis av tullmedlen

vid utförsel sjöledes från stapelstad av bland annat arbetad tobak. Såsom

villkor för åtnjutande av berörda så kallad dråback är föreskrivet — förutom

att viss mängd av exportvaran skall angivas och på en gång avsändas

— att vid angivningsinlagan skall fogas tillverkarens under edlig förpliktelse

avgivna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning

och av utländskt råämne, för vilket full införseltull blivit erlagd, varjämte

utförseln skall styrkas på visst i författrungsrummet närmare angivet

sätt. Iakttagandet av nämnda villkor omöjliggöres icke, därest den nu föreslagna

anordningen för förtullning av oarbetad tobak och tobaksmjöl genomföres.

Någon ändring av ifrågavarande bestämmelser om dråback för arbetad

tobak påkallas därför icke.

På sätt ovan anförts, har bolaget i sin förevarande ansökning förbundit sig

att icke återutföra oarbetad tobak och tobaksmjöl, därför tull i föreslagen ordning

inlevererats till styrelsen. Bestämmelser i fråga om restitution av sålunda

inlevererad tull skulle alltså icke erfordras. Därest missräkning eller

annat fel förelupit beträffande inlevereringen av tullavgifterna, lärer utan särskild

föreskrift styrelsen vara befogad att vidtaga härav påkallad rättelse.»

Efter att sålunda hava angivit sin principiella ståndpunkt i före- ''

liggande fråga, anför styrelsen, att ett genomförande av den föreslagna ta

anordningen av flera skäl lärer kräva riksdagens medverkan. I sådant

avseende erinrar styrelsen först därom, att förutberörda förmån att förmala

oförtullad utländsk tobak mot skyldighet att erlägga tull för varan

efter den för tobaksmjöl bestämda tullsatsen innefattar en avvikelse från

den i § 1 tulltaxeunderrättelserna förekommande bestämmelsen, att vara

skall förtullas i det skick, vari den inkommer till riket. Vidare framBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 226 käft. (Nr 266). 3

v v i k e 1 s e

rån tullxpund

errätt

elrna

in. m.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Förslag

till bestämmelser

och särskilda

föreskrifter.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

hålles, att frågan om bestämmandet av nettovikten utgör, med hänsyn

till i § 2 tulltaxeunderrättelserna intagna bestämmelser om tara och rätt

till störtning, jämväl ett ämne, som tillhör riksdagens prövning. Slutligen

erinrar styrelsen om att anordningar, som avse att bereda varuägare

möjlighet att bär i riket upplägga oförtullat gods, ansetts icke kunna

genomföras i administrativ ordning, samt att förordningarna om frihamn,

frilager och provianteringsfrilager sålunda tillkommit under medverkan

av riksdagen. Enligt styrelsens åsikt borde emellertid endast huvudgrunderna

för den föreslagna anordningen godkännas av riksdagen, under

det att de särskilda föreskrifter, som för bevarande av kronans rätt eller

eljest funnes erforderliga, borde meddelas av Kungl. Maj:t.

Styrelsen har därför låtit utarbeta och vid sitt utlåtande fogat förslag

till dels bestämmelser angående förtullning av för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl,

vilka bestämmelser vore avsedda att godkännas av riksdagen, dels

ock särskilda föreskrifter med avseende å förtullning av för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl,

vilka föreskrifter vore avsedda att meddelas av Kungl. Maj:t.

De sålunda avgivna förslagen hava av generaltullstyrelsen närmare

motiverats.

T avseende å förslaget till bestämmelser, avsedda att godkännas

av riksdagen, anför generaltullstyrelsen följande:

»Det i punkten 1 förekommande uttrycket Vare sig direkte eller från tulllager’

avser närmast att bereda bolaget möjlighet att utan tullavgifts gäldande

utbekomma oarbetad tobak och tobaksmjöl, som upplagts å nederlag. Då

det synes böra vara bolaget obetaget att angiva oarbetad tobak och tobaksmjöl

till direkt förtullning, omedelbar transitförsändning, uppläggning å nederlag

eller transitupplag eller intagning å frilager, därest sådant i särskilt fall

skulle finnas vara önskligt, har punkten 1 erhållit härav påkallad avfattning.

Bolaget synes i sin förevarande ansökning hava utgått därifrån, att godset

alltid skall magasineras före användningen för fabrikationen. Då emellertid

godset utlämnas till bolagets disposition och då det dessutom i särskilda

fall kan antagas vara önskvärt att efter godsets utlämnande från tullverket

transportera godset direkte till tobaksfabrik, har styrelsen ansett någon föreskrift

om magasinering av godset icke böra meddelas.

Den i punkten 3 intagna bestämmelsen, att vikten icke behöver upptagas

med större noggrannhet än enhet av kilogram, har sin motsvarighet i § 2 mom.

6 tulltaxeunderrättelserna.

Då enligt förslaget redovisningen av tullavgift för godset skulle ske för

varje månad och då vidare ett omedelbart tillämpande av en beslutad ändring

i tullsatserna för oarbetad tobak och tobaksmjöl numera efter införandet av

tobaksmonopol lärer hava långt mindre betydelse än förut, har styrelsen i

punkten 5 föreslagit, att tullavgift för godset skall beräknas efter de taxor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

och författningar, som äro gällande vid ingången av den månad, varunder

skyldighet att erlägga tull för godset uppstått.

I övrigt torde förslaget till nu ifrågavarande bestämmelser icke tarva

ytterligare motivering utöver vad förut här ovan anförts.»

Enligt vad generaltullstyrelsen i sitt i ärendet avgivna utlåtande

meddelat, har aktiebolaget svenska tobaksmonopolet under hand beretts

tillfälle att taga de! av de genom styrelsens försorg utarbetade preliminära

förslag till bestämmelser och särskilda föreskrifter i ämnet, vilka förslag

voro likalydande med de till styrelsens utlåtande fogade förslagen med

undantag av punkten 8, andra stycket, i förslaget till bestämmelser, vilken

del av förslaget hade följande lydelse:

»Rättigheten må av Kungl. Maj:t återkallas, när helst anledning därtill

förekommer. Därest rättigheten återkallas, åligger det bolaget att inom av

Kungl. Maj:t bestämd tid, med tillämpning av här ovan meddelade bestämmelser

till generaltullstyrelsen inleverera belöpande tullavgift för det gods av

ifrågavarande slag, som den dag, då rättigheten upphör, finnes i bolagets besittning.

»

I skrivelse den 31 januari 1921, som bifogats generaltullstyrelsens

utlåtande, har aktiebolaget svenska tobaksmonopolet avgivit yttrande

över sagda preliminära förslag och därvid förmält sig icke hava anledning

till erinran mot förslagen i vidare mån än att bolaget ansett, att

tobak och tobaksmjöl, som den dag, från och med vilken den ifrågasatta

rättigheten upphörde att gälla, fanns i bolagets besittning, borde

få uppläggas å nederlag.

Vad bolaget sålunda anfört har av generaltullstyrelsen beaktats vid

avgivande av det slutliga förslaget till bestämmelser i ämnet, och anför

styrelsen i detta avseende följande:

»De närmare föreskrifter, som påkallas med avseende å uppläggning å

nederlag av gods, varom nu är fråga, lärer det höra ankomma på Eders Kungl.

Mf.,j:t att meddela, då rättigheten återkallas. Emellertid anser styrelsen sig

höra framhålla, att med hänsyn därtill, att, såsom ovan nämnts, nederlagsrätt

icke må åtnjutas längre än fem år, uppläggning av godset å nederlag

icke torde höra ifrågakomma beträffande annat gods än sådant, som angivits

till disposition av bolaget inom fem år före dag, från vilken rättigheten upphör

att gälla samt att godset hör behandlas såsom om detsamma blivit för

nederlag angivet den dag, då det blivit till disposition av bolaget angivet.»

Då tobaksmonopolets utövare är ensam berättigad att införa oarbetad

tobak och tobaksmjöl och vinsten å monopolets rörelse till största

delen tillfaller staten, torde möjligen den frågan kunna uppställas, huruvida

tillräcklig anledning numera föreligger att bibehålla tullarna å nämnda

varor. De skäl, som, på sätt förut nämnts, av kommitterade för regie
-

Aktiebolaget

svenska

tobaksmonopolet

den 31

januari 1921.

D ep ar: e men tsche''en.

i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 266.

ring av tob aksbes katta i ngen anförts mot upphävande av tullen å råtobak,

lära emellertid allt fortfarande äga giltighet. Upphävande av berörda

införseltullar anser jag därför icke böra ifrågakomma.

I likhet med generaltullstyrelsen anser jag emellertid, att väsentliga

lättnader i fråga om förtullning av berörda varor böra och kunna utan

äventyrande av statens rätt beredas aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.

De lättnader, som i sådant avseende ifrågasättas av bolaget, äro

visserligen, av mycket vittgående art vid jämförelse med förfarandet vid

förtullning av gods i allmänhet. Med avseende fästat särskilt därå, att

uppbörden av skatt och licensavgifter enligt förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket grundas på bolagets bokföring,

och då ur tullteknisk synpunkt hinder icke möter mot att anförtro bolaget

uppvägningen av ifrågakomma varor, har jag dock funnit mig kunna

tillstyrka, att den av bolaget föreslagna och av generaltullstyrelsen förordade

anordningen genomföres.

Likaledes anser jag mig kunna förorda, att bolaget medgives rätt

att utan tullavgifts gäldande förmala tobak mot skyldighet att sedermera,

då varan skall bearbetas till snus, erlägga tull för varan efter

den för tobaksmjöl bestämda tullsatsen.

Jag delar även generaltullstyrelsens åsikt, att särskild avgift, motsvarande

nederlagsavgiften, icke bör utgå för oarbetad tobak och tobaksmjöl,

som utlämnas till bolagets disposition.

Av skäl, som generaltullstyrelsen andragit, torde emellertid för

genomförande av den föreslagna anordningen påkallas, att huvudgrunderna

för densamma godkännas av riksdagen.

Beträffande det av generaltullstyrelsen under sådan förutsättning

avgivna förslaget till bestämmelser har jag icke funnit anledning till

erinran; och torde bestämmelserna böra tillämpas från och med dag, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

De ytterligare föreskrifter, som må finnas erforderliga, torde jag

bliva i tillfälle att framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag alltså hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att antaga följande bestämmelser angående förtullning av för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak

och tobaksmjöl, att träda i kraft å dag, som av Konungen bestämmes:

1) Oarbetad tobak och tobaksmjöl, som av aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet, i det följande benämnt bolaget, införes till riket vare

sig direkte eller från tullager, må, utan att tullavgift för godset erlagts

och utan att godsets myckenhet blivit genom uppvägning utrönt, av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi Maj:ts proposition Nr 266.

bolaget disponeras mot skyldighet för bolaget att sedermera, på sätt här

nedan föreskrives, för godset erlägga tull samt under iakttagande i

övrigt av vad här nedan stadgas.

2) Oarbetad tobak må utan tullavgifts gäldande förmalas till

tobaksmjöl.

I övrigt må ej oarbetad tobak, ej heller tobaksmjöl underkastas

bearbetning, med mindre tullavgift erlägges för godset.

3) Då gods, som här ovan avses, intages i fabrik för tillverkning

av tobaksvaror, skall godsets netto vikt utrönas antingen på det sätt, att,

sedan bruttovikten fastställts, emballagets vikt utrönes genom uppvägning

och dragés från bruttovikten, eller ock genom att godset väges netto.

Vikten behöver icke upptagas med större noggrannhet än enhet

av kilogram.

4) Inom utgången av varje månad skall bolaget till generaltullstyrelsen

avlämna en på bolagets bokföring grundad uppgift å sammanlagda

nettovikten av det gods av vartdera slaget, som enligt vad här

ovan under punkten 3) sägs blivit under den nästföregående månaden

uppvägt vid varje särskild tobaksfabrik, och därvid tillika till nämnda

styrelse inleverera å godset belöpande tullavgift.

Berörda uppgift skall vara å bolagets vägnar avgiven av verkställande

direktören samt till riktigheten styrkt av den utav Kungl. Maj:t

utsedde jourhavande direktören och en av de utav Kungl.*Maj:t utsedda

revisorerna i bolaget.

5) Tullavgift för godset beräknas efter de taxor och författningar,

som äro gällande vid ingången av den månad, varunder skyldighet för

bolaget att erlägga tull för godset uppstått.

6) Befrielse från gäldande av tullavgift åtnjutes för oarbetad

tobak och tobaksmjöl, som ur riket återutförts, som genom olyckshändelse

eller eljest gått förlorat, eller som befunnits vara obrukbart

och till följd därav förstörts, dock endast efter prövning av generaltullstyrelsen

i varje förekommande fall.

Har godset förkommit och kan bolaget icke visa, att godset gått

förlorat, eller har godset blivit inom riket av bolaget disponerat annorlunda

än för tillverkning av tobaksvaror, skall stadgad tullavgift för godset

erläggas.

7) Det åligger bolaget att ställa sig till efterrättelse de ytterligare

bestämmelser i ämnet, som för bevarandet av kronans rätt eller eljest

kunna bliva av Kungl. Maj:t givna, ävensom de föreskrifter, generaltullstyrelsen

i enlighet med nyssnämnda bestämmelser meddelar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 226 käft. (Nr 266.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 266.

8) Den bolaget sålunda medgivna rättigheten att utan tullavgifts

gäldande från tullverket utbekomma oarbetad tobak och tobaksmjöl gäller

tills vidare under den tid, bolaget utövar statens tobaksmonopol.

Rättigheten må av Kungl. Maj:t återkallas, när helst anledningdärtill

förekommer. Därest rättigheten återkallas, åligger det bolaget

att för det gods av ifrågavarande slag, som den dag, då rättigheten

upphör, finnes i bolagets besittning, inom av Kungl. Maj:t bestämd tid

och med tillämpning av här ovan meddelade bestämmelser till generaltullstyrelsen

inleverera belöpande tullavgift för godset, eller ock under

iakttagande av de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Magt meddelas,

upplägga godset å nederlag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . .

vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

r

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:412 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lättnader i fråga om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning s. 1 i texten
  2. BevU 1921:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående lättnader i fråga om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning inkommande o s. 5 i texten