Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt lappmannen Johannes (Johan) Olofsson Turi

1921-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:271, Angående understöd åt lappmannen Johannes (Johan) Olofsson Turi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående understöd

åt lappmannen Johannes (Johan) Olofsson

Turi; given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, BesKOW.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Filosofie doktorn Sven Hedin och redaktören Albert Engström

hava i en den 1 mars 1921 till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställt

om beredande av ett årligt understöd åt lappmannen Johannes

(Johan) Olofsson Turi från Talma byalag, bekant genom ett på

lappska utgivet historiskt, speciellt kulturhistoriskt arbete rörande

lapparna och en del av den svenska befolkningen i översta Norrland.

Uppslaget till Hedins och Engströms framställning har givits

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 230 käft. (Nr 271—272.) 1

Understöd åt

lappmannen

J. Olofsson

Turi.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

genom en i avskrift vid densamma fogad skrivelse från författaren och

upptäcktsresanden Knud Rasmussen i Köpenhamn.

Rasmussen, som under upprepade resor i lappmarken lärt känna Turi, säger

sig omkring nyåret 1921 hava återsett honom under förhållanden, som lett Rasmussen

på tanken att söka bereda Turi ekonomisk hjälp. Han fann Turi lida

nöd och var, i betraktande av den insats Turi gjort i sitt lands och sitt folks historia,

övertygad om, att det allmänna på ett eller annat sätt borde träda emellan.

Turi lär visserligen hava erhållit något mindre understöd från »Lapparnes saakaldte

Nodhjaelpsfond». Men detta anser Rasmussen ej vara rätta sättet att hjälpa

eu man, som skapat sitt land och sitt folk, vad Rasmussen kallar, »ett litterärt och

kulturellt monument».

Rasmussen erinrar, att Turi offrat många år av sitt liv på sitt ovannämnda

verk, »Muittalus Samid Hirra». Under senare år har det, säger Rasmussen, varit

mycket svårt för Turi att förskaffa sig det nödvändiga till livets uppehälle. Han

har förut haft någon inkomst genom jakt men därtill stå hans krafter ej längre

bi; han är sjuklig och måste ofta intagas på sjukhus. Numera har han försökt

livnära sig med fiske. Han har dock måst lita till enskild välgörenhet, som emellertid

synes svikta, och under år 1920 har Turi av länsstyrelsen i Luleå erhållit

ett understöd av 500 kronor; när dessa medel äro förbrukade kommer nöden att

stå för dörren.

De av Rasmussen lämnade uppgifterna, i den mån de ej stödja

sig på lians egna iakttagelser, härröra enligt vad han upplyst delvis

från Turi själv, delvis från folkskolinspektören A. Neander.

Med hänsyn till Turis ovan omförmälda arbete och under åberopande

av Rasmussens skrivelse hava Hedin och Engström i sin

ovanberörda skrift, såsom redan nämnts, hemställt om beredande åt

Turi av ett årligt understöd. Beloppet därav föreslå de till 600 kronor.

Samtididigt med att ärendet remitterades till nordiska museets

nämnd för avgivande av yttrande har jag från orten infordrat de

upplysningar, som i anseende till tidens knapphet stått att få rörande

Turis förhållanden.

Enligt ett av pastorsämbetet i Juckasjärvi församling i Norrbottens län utfärdat

åldersbetyg är Turi född den 12 mars 1854. Betyget anger, att Turi är

fullkomligt medellös och för sitt uppehälle hänvisad till andras hjälp. Länsstyrelsen

har upplyst, att Turi ej äger andra tillgångar än 30 renar, som på grund

av Turis oförmåga därtill måste skötas av annan person, samt dispositionsrätt till

en koja vid Lattilahti omkring 8 kilometer från Tometräsk station. Länsstyrelsen

beräknar, att han genom fiske kunde förtjäna högst 300 kronor årligen.

Första upplagan av hans ovannämnda bok hade inbringat honom 750 kronor;

därefter hade han ej haft någon inkomst såsom författare. Länsstyrelsen hade,

vid underrättelse att Turi var i nöd, den 31 januari 1921 berett honom ett understöd

av 350 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

Det meddelande jag mottagit från vederbörande landsfiskal anger, att Turi

nödtorftigt livnärde sig med jakt och fiske.

Nordiska museets nämnds svar å den till nämnden avlåtna remissen

innehålles i en skrivelse av den 9 mars 1921. Nämnden

anför huvudsakligen:

Johan Turis arbete »Muittalus Samid Birra» är utan gensägelse ett av de

märkligaste och betydelsefullaste arbeten i sin art. Lapparnas liv är här skildrat

av en av deras egna och »verket skall», såsom framhålles i en anmälan av detsamma

författad av intendenten vid nordiska museet fil. dr. E. Hammarstedt,

föreståndare för museets lappska avdelning, »säkerligen för alla tider förbliva ett

oskattbart dokument för den etnografiska vetenskapen». — »Men även psykologen

och envar som hyser intresse för mänskligheten och mänskliga förhållanden», yttrar

Hammarstedt vidare, »skall därur kunna hämta värdefulla tillskott till sitt vetande».

Ensamt detta arbete av Turi är sålunda förtjänt av den största uppmärksamhet;

men det får dessutom icke lämnas obeaktat, att Turi jämte sin brorson

Per Turi lämnat materialet till ännu ett viktigt verk om lapparnas liv, forntro

och sägner, nämligen det i Det Kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter

år 1918 av K. B. Wiklund och Emilie Demant utgivna arbetet »Lappish Texts»

med engelsk parallellöversättning.

Den kunskap om sitt folk, som Turi sålunda skänkt den etnografiska och

språkliga vetenskapen, är förvisso av den betydelse att den mer än väl motiverar,

att det blir sörjt för att han icke behöver lida nöd på sin ålderdom.

Nämnden har icke haft möjlighet att nu i hast inhämta några upplysningar

om Turis förhållanden för närvarande, men håller före, att den danske forskningsresanden

Rasmussens uppgifter i hans remissen bifogade skrivelse, vilka hänvisat

ill personer, som torde vara väl förtrogna med Turis levnadsförhållanden för

närvarande, äro fullt tillförlitliga.

Till nämndens skrivelse har fogats avskrift av ett brev från jägmästaren

i Juckasjärvi revir S. Hederström, vitsordande att Turi

framlevde sina dagar under svårt ekonomiskt betryck.

Även statskontoret har i ärendet avgivit infordrat utlåtande,

dagtecknat den 11 mars 1921. Utlåtandet lyder sålunda:

Med hänsyn till vad handlingarna innehålla om Johan Turis förtjänster om

utforskning och beskrivning av lapparnas liv och seder samt om det nödläge,

vari han vid framskriden ålder och nedsatta krafter råkat, anser] sig statskontoret

icke böra göra någon erinran mot förslaget att bereda honom någon pension av

statsmedel; och då ej heller mot det föreslagna beloppet synes vara något att

erinra, får statskontoret, som visserligen tagit i övervägande, huruvida icke understödet

till Turi skulle kunna utgå från Norrbottens lappfonds medel, men, ehuru

något direkt hinder härför icke synes föreligga, dock anser lämpligare, att, efter

inhämtande av riksdagens medgivande, anslaget till allmänna indragningsstaten

anlitas för ifrågavarande ändamål, hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva, att Turi, som av länsstyrelsen i Norrbottens län nyligen erhållit

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

ett understöd av 350 kronor, vilket kan beräknas förslå för första halvåret 1921,

må från och med den 1 juli 1921 under sin återstående livstid åtnjuta pension

från allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor för år räknat.

I överensstämmelse med deras mening, som väckt och framburit

det föreliggande förslaget, samt med stöd av de i ärendet inhämtade

upplysningarna och avgivna utlåtandena vill jag hemställa, att det

ifrågasatta understödet åt Turi äskas hos riksdagen. Det skulle väl

anstå de svenska statsmakterna att taga sig an den märklige, nu av

ålder och sjukdom försvagade mannen i hans nödtillstånd. Hans av

de sakkunniga högt skattade livsverk, ett enastående arbete av den

enkle lappmannen, bör berättiga honom till ett erkännande av den

kulturvårdande staten utan karaktär av fattigunderstöd. Även jag

tillstyrker att understödet bestämmes till detta belopp, varå emellertid

dyrtidstillägg icke torde böra utgå.

Understödets belopp är av Hedin och Engström, med instämmande

av nordiska museets nämnd och statskontoret, föreslaget till

600 kronor, varå komme att utgå vederbörligt dyrtidstillägg. I enlighet

med statskontorets förslag synes understödet böra utgå från

och med den 1 juli 1921.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen

medgiva,

att till lappmannen Johannes (Johan) Olofsson

Turi må från och med den 1 juli 1921 under

hans återstående livstid från allmänna indragningsstaten

utgå understöd till belopp av 600 kronor

för år räknat, dock utan rätt för honom att därå

åtnjuta dyrtidstillägg.

Yad föredragande departementschefen sålunda

hemställt täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,

bifalla; och skulle proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1921:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 13 i texten