Sök i Ratio Lex

Angående rätt för vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter att komma i åtnjutande av tilläggspension

1921-03-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:274, Angående rätt för vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter att komma i åtnjutande av tilläggspension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

1

Nr 274.

''ifSUGÖVV >S : •! *• t '' . 7 j i'' L ? A .''7, J.l’'':: ■ t ., ;

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för

vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter

att komma i åtnjutande av tilläggspension

given Stockholms slott den 11 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdragav

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Bihang till riksdagens p-otokoll 1921. 1 sand. 232 höft. (Nr 274.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ratt för vissa

förutvarande

lärarinnor

vid enskilda

läroanstalter

att komma i

åtnjutande

av tilläggspension.

Kung1. Muj:ts proposition Nr 274.

Tidigare i dag —- vid anmälan av framställningar angående

tillfällig pensionsreglering för vissa lärarinnor vid privatläroverk —

har jag haft tillfälle att lämna en redogörelse för de bestämmelser,

som för närvarande gälla för pensionering av nyssnämnda lärarinnor.

Jag torde få erinra om sagda redogörelse, då jag nu går att

för Kungl Maj:t anmäla åtskilliga ansökningar från förutvarande

lärarinnor om rätt att erhålla tilläggspensioner enligt kungörelsen

den 31 december 1917 angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna (nr 965), ehuru

de icke uppfylla alla för sådan tilläggspensions erhållande stadgade

villkor.

I detta sammanhang torde jag av berörda redogörelse behöva

upprepa allenast vissa huvudpunkter.

Jag erinrar alltså om att pensioner till lärarinnor vid privatläroverken

normalt utgå från den för sådant ändamål inrättade

lärorinnomas pensionsanstalt — ofta jämväl från någon av de enskilda

pensionsinrättningar för ifrågavarande lärarinnor, som sedan

många år funnits —- men att, då de från nämnda anstalt reglementsenligt

utgående pensionerna för närvarande i de flesta fall uppgå till

mycket obetydliga belopp, riksdagen anslagit medel för beredande

av tilläggspensioner, avsedda att utöka grundpensionerna. Om den

kungörelse, som lämnar föreskrifter i fråga om berörda tilläggspensioner,

har jag nyss talat.

Reglemente för lärarinnornas pensionsanstalt m. m. har fastställts

genom en kungörelse den 23 december 1910 (nr 145).

Vidare må här omnämnas att för rätt till tilläggspension fordras

dels att vederbörande lärarinna är eller varit delägare i lärarinnornas

pensionsanstalt eller ägt rätt att ingå som delägare i nämnda anstalt

eller avgått med pension före den 1 januari 1911, dels att hon vid

sin avgång under minst 10 tjänstår bestritt sådan tjänstgöring vid

enskild läroanstalt, att hon enligt gällande bestämmelser ägt rätt att

tillgodoräkna sig densamma för uppflyttning i högre lönegrad.

De bestämmelser i fråga om pensioner åt lärarinnor vid privatläroverken,

som sålunda förefinnas, äro emellertid ej tillämpliga på

alla dylika lärarinnor. Det har nämligen funnits åtskilliga lärarinnor

-— flera sådana finnas ännu — som icke tillhört någon pensionskassa

och redan avgått från sin tjänst, då bestämmelserna om

tilläggspension trädde i kraft. Dessa lärarinnor hava tydligen icke

kunnat i vanlig ordning erhålla tilläggspension. Åtskilliga av dem

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

3

hava emellertid genom beslut av 1919 och 1920 årens riksdagar erhållit

rätt att kunna komma i åtnjutande av tilläggspension, ehuru

de ej uppfyllde härför stadgade villkor. De lärarinnor, vilkas ansökningar

jag i början av mitt anförande under denna punkt omnämnde,

höra till samma kategori som de sist omförmälda.

Ansökningarna hava inkommit från förutvarande lärarinnorna

Alma Helena Franciska Ahlström, född Åkerlund, född den 11

februari 1859, Johanna Wilhelmina Henrika Dalman, född den 13

april 1852, Ida Mariana Charlotta Clara Fogelklou, född den 12 maj

1842, Jenny Maria Wilhelmina Fogelklou, född den 27 oktober 1843,

Syster Hedvig Martina Jeanette af Klercker, född den 20 mars 1844,

Alice Maria Sofia Löthner, född den 1 februari 1842, Anna Regina

Maria Karolina Palén, född den 6 maj 1850, Olfrida Charlotta

Petersson, född den 4 juli 1846, Ida Juliana Charlotta Lovisa Rignell,

född Fock, född den 28 maj 1846, Sigrid Elisabet Sjöstedt, född den

29 augusti 1856, Adelaide Sturck samt Irene Warnecke. De två

sistnämnda hava emellertid, enligt uppgift, sedermera avlidit.

Samtliga dessa lärarinnor hava, under åberopande av 1919 års

riksdags beslut i anledning av liknande ansökningar, anhållit att

komma i åtnjutande av tilläggspension, ehuru de ej uppfyllt alla de

i förberörda kungörelse den 31 december 1917 stadgade villkor.

Över samtliga dessa ansökningar liar skolöverstyrelsen vid olika

tillfällen avgivit infordrade utlåtanden. I ett utlåtande av den 6

december 1920 över sökandena Dalmans, Löthners, Peterssons och

Rignells ansökningar har överstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Rörande här ifrågavarande sökande framgår av handlingarna, att tre av dem,

f. d. föreståndarinnorna Ida Rignell och Mimmi Dolman samt f. d. lärarinnan

Alice Löthner, före år 1911 avgått utan pension, medan den fjärde av dem, f. d.

lärarinnan Olfrida Petersson, kvarstått vid sin lärarinnebefattning till och med

läsåret 1914—-1915. Då sistnämnda lärarinna före år 1911 fyllt 63 år, torde hon

emellertid icke hava varit berättigad att ingå som delägare i lärarinnornas pepsionsanstalt.

I alla avseenden utom de nu nämnda uppfylla ifrågavarande fyra

sökande de villkor, som i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående

tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

äro stadgade för erhållande av tilläggspension. De befinna sig sålunda i en

i huvudsak liknande ställning som de lärarinnor, vilka innefattas dels i det i ansökningarna

åberopade beslutet av 1919 års lagtima riksdag, dels i det liknande

beslut, som 1920 års riksdag fattat med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

den 19 mars 1920 (nr 393) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Under sådana omständigheter synes det

överstyrelsen skäligt, att sökandena må komma i åtnjutande av liknande förmåner

som sistnämnda lärarinnor.

I fråga om sökanden Dalman får överstyrelsen emellertid erinra, att nämnda

lärarinna under en följd av år åtnjutit understöd av det å allmänna indragningsstaten

uppförda anslaget till understöd åt äldre behövande iiickskollärarinnor och

att hon sannolikt allt framgent kommer att tillerkännas sådant understöd. Nämnda

förhållande torde enligt överstyrelsens mening visserligen icke böra utgöra hinder för

henne att komma i åtnjutande av den av henne nu begärda tilläggspensionen; men

med hänsyn till det maximibelopp, som finnes bestämt såväl i förutnämnda kungörelse

den 31 december 1917 som i kungörelsen den 25 juni 1917 (nr 508) om

ändrade bestämmelser angående understöd åt äldre behövande flickskollärarinnor,

synes denna pension för henne icke böra utgå med högre belopp, än att detsamma

tillsammans med det understöd, hon uppbär enligt den förstnämnda av dessa

båda kungörelser samt från Sala stad, uppgår till 1,200 kronor, oberäknat dyrtidstillägg.

Samtliga de gjorda ansökningarna hava tillstyrkts av överstyrelsen.

På grund av två olika remisser har statskontoret avgivit utlåtanden

över ansökningarna. I ett av dessa utlåtanden, dagtecknat

den 15 januari 1921 och avseende bland andra den av sökanden

Dalman gjorda ansökningen, har statskontoret anfört följande:

Då ifrågavarande ansökningar äro likartade med dem, som med anledning

av propositionen nr 393 föranledde 1920 års riksdag att medgiva rätt för vissa

förutvarande lärarinnor att, ehuru de icke i allo uppfyllde villkoren för erhållande

av tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965), kunna komma

i åtnjutande av dylik förmån, beräknad enligt de i nämnda kungörelse angivna

grunder, under förutsättning av styrkt behov av understöd, har statskontoret icke

något att erinra mot bifall till ansökningarna på sätt skolöverstyrelsen tillstyrkt,

men anser sig dock böra framhålla, att, då sökanden Dalman tillhör de förutvarande

lärarinnor, åt vilka Kungl. Maj:t för ett år i sänder beviljat understöd att

utgå från det av riksdagen å allmänna indragningsstaten anvisade anslag till

understöd åt äldre behövande flickskollärarinnor enligt grunder, angivna i kungörelsen

den 25 juni 1917 (nr 508), och redan därigenom kan komma i åtnjutande

av det belopp av 1,200 kronor för år, som enligt båda förenämnda kungörelser

utgör det maximum, utöver vilket vederbörandes årsunderhåll icke må

genom tilläggspension, respektive understöd uppbringas, ett bifall till hennes ansökning

icke synes kunna i annan mån förbättra hennes ställning än för så vitt

hon såsom innehavare av tilläggspension blir berättigad till dyrtidstillägg, medan

hon däremot i annat fall enligt gällande bestämmelser icke äger åtnjuta dylik

förmån.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274. 5

Statskontorets senare utlåtande, dagtecknat den 1 februari 1921,

inehåller likaledes ett tillstyrkande av där ifrågakomna ansökningar.

De här ifrågavarande ansökningarna äro alla — lärarinnan

Dalmans utgör ett undantag — likartade med dem, som förelagts

1919 och 1920 årens rikdagar till prövning. Jag torde således ej

behöva förebringa någon utförlig motivering för det tillstyrkande,

som jag är sinnad uttala.

Måhända kan det förefalla egendomligt, att på detta sätt år

efter år små grupper av forna lärarinnor ge sig till känna och att

upprepade framställningar till riksdagen alltså måste göras. Detta

förhållande har redan berörts av dåvarande departementschefen

vid anmälan den 19 mars 1920 av ett antal likartade ansökningar.

Departementschefen framhöll i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

av nämnda dag, att de personer, det här gällde, i de flesta fall voro

mycket gamla och ofta saknade möjlighet att vinna kännedom om

åtgärder av den art, som här avsåges. Då de därjämte ej tillhörde

någon understödsanstalt eller kassa och voro kringspridda över hela

landet, hade det ej varit möjligt att omedelbart få vetskap om deras

förhållanden eller ombestyra, att ansökningarna samtidigt inkomme

till Kungl. Maj:t. Jag kan till fullo instämma i nu återgivna yttrande.

Härtill skulle jag vilja lägga, att ifrågavarande gamla lärarinnor

befinna sig i en sådan ställning, att varje möjlighet att

uppspåra dem och, i den män så kan ske, bistå dem enligt min

mening bör tillvaratagas.

Jag tillstyrker alltså, att till riksdagen nu avlåtes framställning

av enahanda innebörd som de, vilka de två senaste åren förelagts

riksdagen. Följaktligen bör för nu ifrågavarande lärarinnor

rätten att åtnjuta pension inträda med ingången av år 1921. Därest, såsom

jag i annat sammanhang föreslagit, ändrade bestämmelser i fråga

om tilläggspensioners beräkning m. m. varda godkända av innevarande

riksdag, böra dylika ändrade bestämmelser givetvis äga tillämpning

även på sagda lärarinnor.

Vad sökanden Dalman beträffar, ber jag få erinra om att jag

tidigare tillstyrkt förslag till riksdagen, åsyftande att bereda såväl

henne som övriga förutvarande lärarinnor, vilka åtnjuta understöd

från anslaget åt vissa äldre behövande flickskollärarinnor, dyrtidstillägg

å berörda understöd. Under dylika förhållanden bör hennes

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. May.ts proposition Nr 274.

här förevarande ansökning tydligen ej föranleda någon Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd.

Vad beträffar bestämmelsen om skyldighet för pensionär av

detta slag att styrka sitt behov av tilläggspension, ber jag få hänvisa

till vad jag i annat sammanhang därom anfört. Bliva ändrade

föreskrifter i nu ifrågavarande hänseende lämnade, böra de givetvis

avse även här förevarande grupp av pensionärer.

Jag torde böra tillägga, att om nu berörda lärarinnor erhålla

den rätt, jag här ämnar tillstyrka, den därav förorsakade kostnaden

för år 1921 torde bliva så ringa, att det förslagsanslag, varifrån

tilläggspensionerna skola utbetalas, ej av denna anledning lärer behöva

höjas för samma år.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag alltså,

det Eders Kungl. Maj:ts täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att en var av förutvarande lärarinnorna Alma

u

Helena Franciska Ahlström, född Åkerlund, Ida

Mariana Charlotta Clara Fogelklou, Jenny Maria

Wilhelmina Fogelklou, Syster Hedvig Martina

Jeanette af Klercker, Alice Maria Sofia Löthner,

Anna Regina Maria Karolina Palén, Olfrida Charlotta

Peterson, Ida Juliana Charlotta Lovisa Rignell,

född Fock, och Sigrid Elisabet Sjöstedt må utan

hinder därav, att hon icke uppfyller alla för erhållande

av tilläggspension enligt kungörelsen den

31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner

åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna stadgade villkor, kunna

för tid efter utgången av år 1920 komma i åtnjutande

av tilläggspension, beräknad enligt de i

berörda kungörelse angivna grunder med de ändringar

däri, vilka må komma att beslutas av 1921

års riksdag.

Vad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt täcktes Hans Maj:t Konungen, på hemställan

av statsrådets Övriga ledamöter, gilla; och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274. 7

skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:321 Skrivelse till Konungen, angående'' vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till ''pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1921:30 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 1 i texten