Sök i Ratio Lex

Angående in, rättande av två statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa

1921-03-18 · 72 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:280, Angående in, rättande av två statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

1

Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående in,

rättande av två statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa; given Stockholms slott den 18 mars

1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

■''/i, ■ i^.pp /; i .Mit:./: • k i :ir « < : >. : ;

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Elmquist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet

å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 238 Käft. (Nr 280.)

675 si 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inledning.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

Departementschefen, statsrådet Elmquist anförde efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen angående

tilläggsstat för år 1921 har Kungl. Maj:t på min hemställan

under punkt 23 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för

anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa

gossar å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av

55,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag i punkterna 82—84 under femte huvudtiteln föreslagit riksdagen
dels

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, för anordnande av en statens uppfostringsanstalt för

vanartade sinnesslöa flickor å extra stat för år 1922 beräkna ett reservationsanslag

av 50,000 kronor,

dels att, i avbidan på proposition i ämnet, för uppehållande under

senare halvåret 1922 av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa flickor å extra stat för år 1922 beräkna ett

förslagsanslag av 15,000 kronor,

dels ock att, likaledes i avbidan på proposition i ämnet, för uppehållande

under år 1922 av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa gossar å extra stat för år 1922 beräkna ett

förslagsanslag av 60,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga dessa frågor.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen

i skrivelse den 10 maj 1916, nr 119, anhållit, bland annat, att Kungl.

Maj:t måtte låta utreda, på vad sätt vård lämpligen borde anordnas för

sinnesslöa, som på grund av vanart icke lämpligen kunde intagas eller

behållas å de vanliga sinnesslöanstalterna, samt vilka åtgärder i övrigt

borde vidtagas för beredande av nödigt antal platser för andra till

vuxen ålder komna bildbara sinnesslöa.

Sedermera har riksdagen i skrivelse den 22 maj 1918, nr 230,

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för riksdagen framlägga

förslag till anordnande av särskild obligatorisk undervisning för

sinnesslöa barn.

Med anledning av berörda riksdagsskrivelser har chefen för civildepartementet

jämlikt bemyndigande den 28 maj 1920 tillkallat sak
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

kunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa och fallandesjuka ävensom i fråga om det för sådan

lagstiftnings genomförande nödiga anstaltsväsendet.

Dessa sakkunniga, som först till behandling upptagit frågan angående

omhändertagande av vanartade sinnesslöa, hade till mig inkommit med

skrivelser i ämnet den 1 och den 11 november 1920 samt därvid —

med förmälan, att de sakkunniga avsåge att kunna avgiva betänkande

med förslag rörande inrättande genom statens försorg av två uppfostringsanstalter

för vanartade sinnesslöa barn så tidigt, att proposition

i ämnet skulle kunna avlåtas till riksdagen under år 1921 — hemställt,

att medel för ändamålet måtte beräknas ej mindre i riksstaten för år

1922 än även å tilläggsstat för år 1921. I anledning av denna hemställan

gjordes förut nämnda förberedande framställningar till 1921 års

riksdag.

De sakkunniga, vilka utgöras av ledamoten av riksdagens första

kammare, t. f. överinspektören för sinnessjukvården i riket, medicine

doktorn D. A. Petrén, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare,

lantbrukaren Sven Bengtsson i Norup, landskamreraren i Jönköpings

län, ordföranden i styrelsen för föreningen \ ilhelmsro anstalt

för fallandesjuka K. A. Gisten, föreläsningskonsulenten hos skolöverstyrelsen,

pedagogiska inspektören över de med bidrag av statsmedel

understödda uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn m. in. N. Lundahl

och folkskolinspektören E. V. Moberger, hava nu den 12 februari 1921

avgivit betänkande med förslag rörande inrättande av uppfostringsanstalter

för vanartade sinnesslöa. Detta de sakkunnigas lörslag avser

även, såsom jag i det följande närmare skall angiva, en lösning av

frågan rörande omhändertagandet av de vanartade fallandesjuka.

Över betänkandet hava infordrade utlåtanden avgivits den 24 februari

1921 av statskontoret, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen,

den 28 februari 1921 av skolöverstyrelsen samt den 9 mars 1921 av

arméförvaltningens fortifikationsdepartement. Vid medicinalstyrelsens

utlåtande har fogats en av förste revisorn hos styrelsen H. Burman upprättad

p. m. rörande vissa i de sakkunnigas förslag upptagna kostnadsberäkningar.

På dessa yttranden får jag tillfälle att ingå vid den följande redogörelsen

för de sakkunnigas förslag.

Innan jag närmare ingår på detta förslag, torde jag få i största

korthet lämna en översikt över sinnesslövårdens utveckling och nuvarande

organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

SinnesslÖ
anstalternas
organisation.

Såsom bekant, uppdelas de sinnesslöa i två huvudgrupper: bildbara

och obildbara. Förstnämnda grupp — till vilken böra räknas alla, som

kunna förvärva sig några praktiska färdigheter, oberoende av om de

för övrigt visa sig mottagliga för teoretisk undervisning eller icke —

har långt tidigare än de obildbara blivit föremål för omvårdnad från

det allmännas sida. De första sinnesslöanstalterna hava sålunda i vårt

land liksom i utlandet börjat såsom skolor. Med ett enda undantag hava

också dessa skolor i Sverige karaktären av skolhem, då de flesta bildbara

sinnesslöa barn förutom undervisning även behöva vård. I naturlig

anslutning till skolhemmen för sinnesslöa barn hava vidare så småningom

uppstått arbetsliem för sådana sinnesslöa, vilka efter avslutad undervisning

och utbildning i skolan icke lämpligen kunnat utskrivas från anstalten

utan vilka för bibehållandet av den arbetsförmåga och de färdigheter, de

därstädes förvärvat, behöva kvarstanna under den noggranna tillsyn och

ledning, som ensamt en anstalt förmår lämna. För vård av obildbara

sinnesslöa hava asyler först långt senare börjat att upprättas i någon

nämnvärd utsträckning.

Utom dessa tre huvudformer för vården av sinnesslöa har under

senare år, ehuru i ganska ringa utsträckning, av några arbetshem anordnats

s. k. kontrollerad familjevård för vissa arbetshemselever, vilka i

arbetshemmet förvärvat sådan arbetsförmåga, att de kunna helt eller

delvis försörja sig utanför anstalten, men vilka likväl äro i behov av

åtskillig personlig omvårdnad samt noggrann tillsyn och ledning i

arbetet.

Vården om de bildbara sinnesslöa har i vårt land huvudsakligen

blivit en landstingens angelägenhet. De första skolhemmen för sinnesslöa

barn tillkommo visserligen på enskilt initiativ, men inom kort

anordnades sådana av ett flertal landsting, utan att någon skyldighet

härutinnan blivit genom lagstiftning dem ålagd. Numera hava alla

landsting och de flesta städer, som ej deltaga i landsting, antingen

egen uppfostringsanstalt för sinnesslöa eller del i sådan. Därjämte

finnas även några få av föreningar upprättade uppfostringsanstalter för

sinnesslöa, av vilka en är avsedd att mottaga endast sådana sinnesslöa,

som tillika äro blinda. Vad arbetshemmen beträffar, har ännu

blott en enda av våra sinnesslöanstalter särskilt arbetshem för män

och särskilt för kvinnor. En sinnesslöanstalt åter har avdelning för

manliga och avdelning för kvinnliga sinnesslöa inom samma arbetshem.

Särskilt arbetshem för enbart manliga sinnesslöa finnes däremot numera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280. 5

vid derå av våra sinnesslöanstalter, och vid de anstalter, som ännu sakna

detta led, är sådant i allmänhet under planläggning. I övrigt linnes

ett fristående arbetshem för manliga och ett sådant för kvinnliga sinnesslöa,

vilka arbetshem båda innehavas av en och samma förening.

Sammanlagda antalet platser i skolhem för sinnesslöa uppgår för

närvarande till omkring 1,400, medan antalet belintliga arbetshemsplatser

utgör endast något över 300.

Vad beträffar vården av de obildbara sinnesslöa, är det ännu endast

ett mindre antal av länens och storstädernas sinnesslöanstalter, som

hava egen asyl avdelning. Flertalet anstalter l ör obildbara sinnesslöa i

vårt land äro helt fristående och upprättade av för ändamålet bildade

föreningar eller av enskilda personer. Sammanlagda antalet asylplatser

utgör för närvarande omkring 1,200.

Statsunderstöd till sinnesslöanstalterna utgår för närvarande i enlighet

med bestämmelserna i kungörelsen den 24 oktober 1919 angående

understöd åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter (Sv. förf.-saml. nr 659) till uppfostringsanstalt

för sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka eller blinda,

för varje lästermin med 200 kronor för vart och ett av det antal

sinnesslöa barn, som i medeltal för dag under nästföregående lästermin

å anstalten eller på dess bekostnad åtnjutit underhåll, därest

anstalten anordnats och understödes av landsting eller stadsfullmäktige

i stad, som ej deltager i landsting, samt med högst nyss nämnda belopp,

därest anstalten är enskild. Understöd för barn, intaget i uppfostringsanstalt

för sinnesslöa, må åtnjutas under högst åtta år utan

avseende å huruvida barnet är intaget i försöksavdelning eller egentlig

skolavdelning.

Till arbetshem för äldre bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka

eller blinda, utgår statsbidrag, därest arbetshemmet anordnats och

understödes av landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager

i landsting, för varje halvår med 150 kronor för var och en av det

antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående halvår

varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma är enskilt, med högst

nyssnämnda belopp.

Statsbidrag till kontrollerad familjevård har, efter beslut av 1914

års senare riksdag, utgått alltsedan år 1915. Enligt nu gällande bestämmelser

utgår understöd till arbetshem, som anordnar sådan vård,

för varje halvår med belopp, motsvarande arbetshemmets kostnad för

sålunda under nästföregående halvår utackorderade sinnesslöa, dock högst

Statsunderstöd

till

sinnesslöanstalterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

Anstalter för

fallandesjuka.

Statsunderstöd

till

epileptikeranstalterna.

Statsanslag

till sinnesslöoch

epileptikervården.

100 kronor för var ock en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för

dag under nämnda kalvår utackorderats från arketskemmet.

Yad beträffar anstalter för obildbara sinnesslöa, utgår understöd i

enligket med kestämmelserna i kungörelsen den 24 oktoker 1919 angående

understöd av statsmedel åt anstalter för okildkara sinnesslöa (Sv.

förf.-saml. nr 658) kalvårsvis med kögst 200 kronor för en var av det

antal obildkara sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående

kalvår vårdats å anstalten.

I asyl för obildbara sinnesslöa få enligt gällande bestämmelser även

sådana, som äro behäftade med fallandesot, mottagas. Däremot få bildbara

sinnesslöa, som äro fallandesjuka, icke vårdas i för andra bildbara

sinnesslöa avsedda anstalter. Enligt gällande bestämmelser angående

understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke

äro fallandesjuka, ock åt epileptikeranstalter utgå till epileptikeranstalterna

statsbidrag för alla i sådan anstalt intagna vårdbekövande fallandesjuka,

oberoende av om de från barndomen varit sinnesslöa eller

icke. Antalet anstalter för bildbara fallandesjuka i vårt land är numera

4, därav 2 skolhem — av vilka det ena såsom annex har särskilt

arbetshem för manliga ock särskilt arbetshem för kvinnliga fallandesjuka

— samt 2 helt fristående arbetshem, båda för manliga fallandesjuka.

Särskilt arbetskemmen hysa åtskilliga fallandesjuka, som icke varit från

barndomen sinnesslöa, varemot de i här ifrågavarande skolhem intagna

eleverna i allmänhet äro att hänföra till de sinnesslöas kategori. Samtliga

epileptikeranstalter äro enskilda ock tillköra för ändamålet bildade

föreningar eller sammanslutningar, som ägna sig jämväl åt denna uppgift.

Statsunderstöd till uppfostringsanstalt för fallandesjuka barn utgår

enligt nyssnämnda kungörelse den 24 oktober 1919 (nr 659) för varje

lästermin med 250 kronor för vart ock ett av det antal dylika barn, som

i medeltal för dag under nästföregående lästermin varit intaget å anstalten.

Till arbetshem för fallandesjuka utgår statsunderstödet jämlikt

samma kungörelse för varje halvår med 250 kronor för var och en av

det antal sådana, som i medeltal för dag under nästföregående halvår

varit intaget å arbetshemmet.

De anslag, som av riksdagen beviljats för understödjande av sinnesslö-

och epileptikervården, utgöra för år 1921: 450,000 kronor till

anstalter för obildbara sinnesslöa, 700,000 kronor till anstalter för bild
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj.ts Proposition Kr 280.

bala sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och 100,000 kronor till

epileptikeranstalter. Samtliga dessa anslag äro ordinarie förslagsanslag.

Vad angår de principer, som av de sakkunniga skisserats för anordningen

av sinnesslövården i allmänhet och för sinnesslöanstalternas

organisation, kommer jag att ingå på desamma endast i den mån, de

äga närmare samband med frågan om vården av de vanartade sinnesslöa,

och anhåller jag att i övrigt få hänvisa till framställningen i detta avseende

i de sakkunnigas betänkande (sid. 16—21).

Jag övergår nu till frågan om de vanartade sinnesslöa.

I kungörelse den 28 maj 1897 angående anslag av allmänna medel

åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt arbetshem för sinnesslöa

stadgades såsom villkor för åtnjutande av statsunderstöd, att i anstalten

ej Ange intagas sinnesslö, som av anstaltens läkare eller inspektor

förklarades vara olämplig för samlivet i anstalten och deltagandet i arbetet

därstädes. På grund av denna bestämmelse, som alltsedan in

gången av år 1898 ägt tillämpning, hava från sinnesslöanstalterna —

såväl uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn som arbetshem för sinnesslöa

— utskrivits sådana elever, vilka på grund av vanart, såsom sexuell

opålitlighet, utpräglat stöldbegär m. m., upprepade rymningar, häftigt lynne

eller våldsamhet befunnits olämpliga för samlivet i anstalten. I regeln torde,

åtminstone vad de sinnesslöa barnen beträffar, inträde i sinnesslöanstalt

dock icke hava vägrats, därför att det av ansökningshandlingarna framgått,

att den sinnesslöe i hemmet visat vanart eller häftigt lynne.

Icke sällan kunna nämligen, enligt vad erfarenheten givit vid handen,

sinnesslöa barn, vilka i hemmet visat vanart, i en sinnesslöanstalt snart

låta disciplinera sig och bliva lydiga och välartade elever, varför det i

regel först efter längre eller kortare tids anstaltsvistelse torde kunna

avgöras, huruvida det sinnesslöa barnet tillhör de vanartades kategori

eller icke. Beträffande åter sådana äldre sinnesslöa, vilka icke från barndomen

varit intagna i sinnesslöanstalt, måste det givetvis vara förenat

med större svårigheter att genom anstaltsvården komma tillrätta med

de oarter, åt vilka dessa sinnesslöa ute i friheten hemfallit, och i regel

torde sinnesslöanstalterna därför vid intagning av äldre sinnesslöa, beträffande

vilka intagningshandlingarna givit anledning att förmoda vanart

av något slag, hava iakttagit större försiktighet än i fråga om intagning

av sinnesslöa barn. Beträffande såväl yngre som äldre sinnesslöa

Behovet av

åtgärder för

omhändertagande

av

de vanartade

sinnesslöa

och fallandesjuka.

Författningsbestämmelser

rörande de

vanartade

sinnesslöa.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Vådorna av

brist på anstalter

för

omhändertagande

av

de vanartade

sinnesslöa.

Frågans upptagande

vid

1916 års

riksdag.

Kungd. Maj:ts Proposition Nr 280.

har det emellertid icke sällan visat sig, att vanarten icke genom anstaltsvården

kunnat bortarbetas. I sådana fall har av hänsyn till omgivningen

å anstalten utskrivning från densamma måst ske.

Antalet av sådana sinnesslöa, vilka efter någon tids vistelse i sinnesslöanstalt

måst såsom olämpliga för samlivet avskiljas därifrån, synes

icke hava varit litet. En av inspektören över sinnesslöanstalterna år

1913 verkställd utredning gav vid handen, att antalet under åren 1905—

1912 såsom olämpliga för samlivet utskrivna arbetshemselever — härvid

medräknade såväl de efter någon tids vistelse i arbetshemmet utskrivna

som även sådana, vilka utskrivits omedelbart efter avslutad åttaårig

utbildningskurs i sinnesslöskola — utgjorde 33, motsvarande något

mer än 11 procent av hela antalet under omförmälda tid utskrivna

arbetshemselever (sammanlagt 290, avlidna häri ej inberäknade). Enligt

en av de sakkunniga verkställd utredning, för vilken jag i det följande

kommer att närmare redogöra, utgjorde antalet elever, som på grund

av ifrågavarande bestämmelse under tiden den 1 januari 1913—den

30 juni 1920 utskrivits från sinnesslöanstalterna 85, därav 39 skolelever

och 46 arbetshemselever. Fördelade på de olika könen te sig dessa siffror

sålunda: 29 manliga och 10 kvinnliga skolelever samt 29 manliga och

17 kvinnliga arbetshemselever.

Flertalet av de sålunda utskrivna eleverna har, i brist på anstalt

för omhändertagande av ifrågavarande kategori av sinnesslöa, måst återsändas

till sina hemorter. Av de under sistnämnda tidrymd utskrivna

hava sålunda 25 efter utskrivningen kommit till sina hem, 24 till fattigvårdsanstalt

och 11 till tjänst eller inackordering i enskilt hem.

Det torde vara uppenbart, att dessa sinnesslöa i allmänhet icke

kunna på tillfredsställande sätt omhändertagas i hemorterna och att ett

dylikt sakernas tillstånd måste vara ägnat att ingiva allvarliga farhågor

ur såväl samhällets som den enskilde individens synpunkt.

Frågan om avhjälpande av dessa missförhållanden på sinnesslövårdens

område upptogs i två vid 1916 års riksdag väckta likalydande

motioner, vilka ledde till nämnda riksdags ovan omförmälda skrivelse.

I motiveringen utgingo motionärerna från de rådande missförhållandena

på sedlighetens område och riktade särskilt uppmärksamheten på frågan om omhändertagande

av en hel del kvinnor, som bidroge att öka osedligheten samtidigt

som de i många fall medverkade till att försämra släktet genom att föda en mindervärdig

avkomma till världen. De kvinnor, som här åsyftades, vore sådana,

som, efter att hava måst omhändertagas av fattigvården och sålunda försörjas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

It

på det allmännas bekostnad, förde ett sedeslöst liv. Till stor del stode visserligen

de i detta sammanhang åsyftade kvinnorna icke så lågt i intellektuellt avseende,

att de kunde räknas till de i egentlig mening sinnesslöa, om de ock

mycket ofta vore mer eller mindre psykiskt undermåliga. I många fall åter vore

det fråga om kvinnor, som tillhörde de sinnesslöas kategori och som på grund

av den psykiska defekt, varmed de sålunda vore behäftade, saknade all motståndskraft.

Båda dessa slag av kvinnor utgjorde föremål för fattigvårdsmyndigheternas

stora bekymmer och förorsakade ofta kommunerna dryga kostnader,

enär de icke kunde på lämpligt sätt omhändertagas. Till belysande av detta

förhållande anförde motionärerna i eii vid motionerna fogad bilaga en rad exempel.

Efter att hava framhållit de vådor från rashvgienisk synpunkt, som vore förknippade

med dessa missförhållanden, betonade motionärerna samhällets intresse

av ett rationellt omhändertagande av dessa kvinnor.

Beträffande frågan, huru detta omhändertagande bäst borde äga rum, anfördes

i motionerna härefter: Vad de sinnesslöa kvinnorna beträffar, ligger ju

närmast att tänka på de sinnesslöanstalter, vi äga, till större delen upprättade

av landstingen. Enligt gällande bestämmelser skola bildbara sinnesslöa och

obildbara sinnesslöa vårdas å helt skilda avdelningar. Att sinnesslöa kvinnor,

som stå så lågt, att de tillhöra de obildbaras kategori, utnyttjas i o tuktigt syfte,

torde vara mera sällsynt, men exempel på att eu å anstalt för obildbara sinnesslöa

intagen kvinna dessförinnan fött barn har dock förekommit. I regel är det

emellertid härvid fråga om de något högre stående sinnesslöa. För äldre sådana

finnas som bekant s. k. arbetsliemsavdelningar i anslutning till uppfostringsanstalterna

för bildbara sinnesslöa barn. Medan anstaltsväsendet rörande dessa

sistnämnda numera är ganska högt utvecklat i vårt land, är däremot antalet

platser å dessa för äldre sinnesslöa, som äro mer eller mindre arbetsföra, avsedda

avdelningar ännu alltför otillräckligt, utgör överhuvudtaget ännu endast

en mindre bråkdel av det platsantal, som är behövligt. I detta sammanhang

må erinras om att Kungl. Maj:t, i syfte att mera intressera landstingen för att å

sina sinnesslöanstalter skaffa nödigt antal platser för dessa s. k. arbetskemselever,

vid 1914 års senare riksdag gjorde framställning om eu betydlig förhöjning i

dittills utgående statsbidrag för ifrågavarande kategori av sinnesslöa, vilken framställning

ock blivit av riksdagen bifallen.» På grund av de svårigheter, som visat

sig att få till stånd en ökning av platsantalet å arbetshemmen trots den sålunda

beslutade höjningen av statsbidraget till arbetshemseleverna, syntes det emellertid

motionärerna kunna ifrågasättas, om icke landstingen rent av borde åläggas att

anskaffa nödigt antal platser å sinnesslöanstalterna för s. k. arbetsliemselever.

Emellertid, framhöllo motionärerna vidare, bleve därmed frågan om omhändertagande

av sinnesslöa kvinnor, som förde ett sedeslöst liv, likväl icke till

fullo löst. Motionärerna erinrade härvid om ovanberörda bestämmelse, vilken

såsom villkor för statsbidrag till anstalt för bildbara sinnesslöa stadgade, att

elev, som vore olämplig för samlivet å anstalten, skulle därifrån utskrivas. I

detta avseende framhöllo motionärerna till en början, att många av ifrågavarande

kvinnor otvivelaktigt skulle, därest de i tid blivit intagna å uppfostringsanstalt

och kommit i åtnjutande av den utbildning och moraliska fostran, som där

bjödes, kommit att utveckla sig i så gynnsam riktning, att de, komna till vuxen

ålder, kunnat kvarstanna å anstaltens arbetshem. Fall funnes emellertid, där

uppfostran icke hjälpte, i det att den sinnesslöa flickan, sedan hon nått mogen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 238 höft. (Nr 280.) 67521 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

De sakkunniga.

ålder, visade sådana drifter ocli sådan vanart, att hon icke utan allvarlig skada

för arbetet inom anstalten kunde där tvärstanna. I dylika fall måste utskrivning

från sinnesslöanstalterna ske, och i brist på för ifrågavarande elever lämpad

anstalt måste de återsändas till sina hemorter. Efter att till belysande av det

elände, detta kunde innebära, hava anfört ett exempel, uppställde motionärerna

härefter frågan, vartill det tjänade att göra kostnader för en sinnesslö flickas

uppfostran, då hon som vuxen finge sin frihet med det bedrövliga resultat, som

av motionärerna skildrats. Det läge i sakens natur, att en dylik sinnesslö kvinna

aldrig bort utskrivas till friheten. Detta kunde emellertid förhindras endast

därigenom, att särskild anstalt anordnades för dem. vilka på grund av vanart av

något slag måste utskrivas från de nuvarande anstalterna för bildbara sinnesslöa.

Till sådan anstalt borde då också hänvisas de sedligt förfallna sinnesslöa kvinnor,

som icke varit intagna å uppfostringsanstalt, ty i allmänhet torde icke sinnesslöanstalterna

våga försöket att å sina arbetshemsavdelningar mottaga sådana sinnesslöa

med hänsyn till faran för ogynnsamt inflytande på omgivningen.

I fråga om de missförhållanden, som frånvaron av eu organiserad

vård av vanartade sinnesslöa medfört, samt beträffande nödvändigheten

av att åtgärder vidtagas för ett tillfredsställande omhändertagande av

dessa sinnesslöa, hava de sakkunniga för egen del anfört, bland annat,

följande:

Bristen på anstalt för vanartade sinnesslöa har medfört det missförhållandet,

att dessa sinnesslöa i många, om icke flertalet fall kommit att ligga fattigvården

till last, medan de i en för dem avsedd anstalt, där de kunnat hållas till arbete,

i regel torde hava kunnat i någon mån bidraga till sitt uppehälle. Det säger

sig självt, att varken hemmen eller fattigvårdsanstalterna kunna vara ägnade att

omhändertaga dessa sinnesslöa. Följden härav har också, utom den nyss berörda,

blivit, att många av dem förfallit i sedligt avseende eller kommit in på

brottets bana. Vad särskilt de kvinnliga sinnesslöa beträffar, har deras sedliga

förfall ofta medfört den ur samhällets synpunkt betänkliga följden, att de fött

en mindervärdig avkomma till världen.

Till de farhågor i rashygieniskt eller kriminalpolitiskt hänseende, som, enligt

vad här ovan anförts, bristen på vård åt här ifrågavarande sinnesslöa iir ägnad

att ingiva, komma emellertid allvarliga betänkligheter även för sinnesslöanstalternas

vidkommande. 1 anstalterna för bildbara sinnesslöa, såväl skolhemmen

som arbetshemmen, finnas nämligen — och komma, så länge anstalter för vanartade

sinnesslöa saknas, säkerligen alltid att finnas — intagna åtskilliga elever,

vilka, om den ovan anförda bestämmelsen om utskrivning av de för samlivet i

anstalten olämpliga skulle tillämpas med den stränghet, som för anstalterna och

de därstädes vårdade icke vanartade eleverna skulle vara mest gagneligt, lämpligen

bort utskrivas därifrån men likväl icke blivit utskrivna. I somliga fall kan

detta bero på en förhoppning om att bättring i uppförandet genom ytterligare

utsträckt anstaltsvistelse skall kunna åstadkommas. I det ojämförligt största

antalet fall har orsaken emellertid varit svårigheten ’ att finna en lämplig tillflyktsort

för eleverna och det motbjudande i att, då sådan icke kunnat anskaffas,

verkställa utskrivning. Sålunda har från sinnesslöanstalterna såsom orsak till,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj:ts Proposition Nr 280.

11

att dylika elever fått tvärstanna på anstalterna, meddelats t. ex. att de »både

måst utskrivas till ålderdomshem ock där vore ändå mindre passande» eller att

de »med glädje ock tacksamhet skulle ka utskrivits, om det funnits något hem

för vanartiga sinnesslöa, som kunnat mottaga dem» men att, då intet sådant

finnes, det för anstaltens ledning känts »ytterst motbjudande att sända ut dem

vind för våg». Talande vittnesbörd kava i uppgifter, som av de sakkunniga i

förevarande hänseende inhämtats från sinnesslöanstalterna, givits om de svårigheter,

som ett dylikt sakernas tillstånd medfört för dessa anstalter. Vid en av

desamma har sålunda den utvägen måst tillgripas att anordna särskild, sträng

bevakning för ifrågavarande grupp av elever, vilka »aldrig ett ögonblick lämnas

ur sikte». Det säger sig självt, att ifrågavarande elevers kvarstannande i sinnesslöanstalterna

måste i hög grad försvåra arbetet med uppfostran och utbildning

av de övriga i anstalterna intagna eleverna. Frånsett samhällets intresse av de

vanartade sinnesslöas omhändertagande måste därför denna frågas lösning anses

vara av synnerlig vikt för vården av den stora huvudgruppen av bildbara

sinnesslöa.

Vad de fallandesjuka beträffar, vill jag erinra, att även för anstalterna

för bildbara fallandesjuka gäller den förutnämnda, beträffande anstalter

för bildbara sinnesslöa stadgade bestämmelsen, att i anstalt ej

får intagas sådan, som av anstaltens läkare eller vederbörande inspektör

förklaras vara olämplig för samlivet i anstalten och deltagandet i arbetet

därstädes. Liksom motsvarande kategori bland de bildbara sinnesslöa

hava på grund av denna bestämmelse de vanartade även bland epileptikeranstalternas

elever måst utskrivas och, i brist på en för dem lämpad

anstalt, i regel måst hemsändas till sina respektive hemorter. På epileptikervårdens

område förefinnes sålunda samma betänkliga lucka i organisationen,

som förut påvisats i fråga om sinnesslövården.

Frågan om omhändertagandet av de vanartade fäll andesjuka har

därför av de sakkunniga ansetts böra upptagas till utredning i samband

med frågan om vården av motsvarande kategori bland de sinnesslöa.

Behovet av åtgärder för de vanartade sinnesslöas omhändertagande

har vitsordats av skolöverstyrelsen,- som i sitt ovan omförmälda utlåtande

i detta avseende anför:

Angelägenheten ur såväl samhällets som den enskilde individens synpunkt

av att åtgärder vidtagas för ett tillfredsställande omhändertagande av de vanartade

sinnesslöa har enligt överstyrelsens mening på ett otvetydigt sätt klargjorts

såväl av de sakkunniga, som i de motioner, vilka föranledde 1916 års riksdags

framställning i ämnet. Överstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt framhålla

sådana åtgärders nödvändighet såsom en förutsättning för genomförandet av den

lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av bildbara sinnesslöa, om

vilken 1918 års lagtima riksdag begärt utredning och i fråga om vilken de sakkunniga

anbefallts att avgiva förslag.

Van artade fallandesjuka.

skolöver
styrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

Departe
mentschefen.

.

Vem bör omhändertaga

de vanartade?
-

1916 års

riksdag.

De missförhållanden i rasliygieniskt, kriminalp(Nitiskt och nationalekonomiskt

avseende, som frånvaron av en organiserad vård av de vanartade

sinnesslöa medfört, synas mig med det ovan anförda tydligt klarlagda.

Att längre uppskjuta vidtagandet av åtgärder i syfte att råda

bot på dessa missförhållanden kan enligt min mening icke vara välbetänkt

vare sig med hänsyn till de vanartade sinnesslöas berättigade

krav på undervisning och vård eller med hänsyn till samhällets intresse

av att skydda sig för ett antisocialt uppträdande från deras sida. Härtill

kommer ytterligare att, såsom av skolöverstyrelsen framhållits, åtgärder

för de vanartade sinnesslöas omhändertagande äro en nödvändig

förutsättning för lösande av frågan om lagstiftning rörande anstaltsplikt

för bildbara sinnesslöa, en fråga, som sedan snart trettio år tillbaka stått

på dagordningen och av vilken fråga senast 1918 års lagtima riksdag

begärt utredning. En dylik anstaltsplikt bör nämligen uppenbarligen

gälla även och icke minst de vanartade sinnesslöa.

Då frågan om dessa sinnesslöas omhändertagande nu upptages till - behandling, synes det mig lämpligt att i samband därmed upptaga jämväl

frågan om vården av de vanartade fallandes)lika.

Jag kommer nu till frågan, huru vården om de vanartade sinnesslöa

och de vanartade fallandesjuka bäst bör ordnas. Denna fråga är

naturligen först och främst beroende av spörsmålet, vem det bör tillkomma

att omhändertaga dessa sinnesslöa och fallandesjuka.

I de förutnämnda motionerna vid 1910 års riksdag berördes detta

spörsmål på följande sätt:

Att betunga landstingen, på vilkas lott det i övrigt kommit

att ordna sinnesslövården, med att omhändertaga även här avhandlade

kategori av sinnesslöa, synes ej rimligt, utan bör detta väl åligga

staten. I detta sammanhang bör också erinras om, att riksdagen beslutat,

att staten skall omhändertaga en annan kategori av sinnesslöa, som

icke kunna mottagas å de vanliga sinnesslöanstaltema, nämligen blinda

sinnesslöa. Att staten utvidgar sin verksamhet med avseende på sinnesslövården

därhän, att den upprättar även en anstalt för vanartiga sinnesslöa,

eller riktigare tvänne, nämligen en för vartdera könet, torde väl

kunna motiveras med det ovan sagda om de i såväl moraliskt som rashygieniskt

hänseende fördärvliga följder av deras vistande ute i kommunerna

utan nödig tillsyn.

I förevarande avseende anförde riksdagen i sin ovannämnda skrivelse

den 10 maj 1916 (nr 119) bland annat, att för de vanartade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

sinnesslöa, icke minst med hänsyn till de krav, ifråga om läkarvård och

tillsyn m. m., som på en för dem avsedd anstalt måste ställas, knappast

andra möjligheter syntes kunna tänkas än särskilda av staten upprättade

anstalter.

I sitt den 10 oktober 1917 avgivna yttrande över riksdagens nyssberörda

skrivelse har medicinalstyrelsen upptagit här ifrågavarande spörsmål,

vad de sinnesslöa angår, och därvdd, utan att intaga någon bestämd

ståndpunkt, framfört vissa synpunkter till frågans lösning, bland annat

även den tanken, att anstalter för vanartade sinnesslöa möjligen kunde

uppföras såsom annex till redan befintliga anstalter för vård av sinnesslöa.

Medicinalstyrelsen bär härvid hänvisat till ett av styrelsen den 5

april 1916 avgivet yttrande över de motioner, som föranledde nyssnämnda

riksdagsskrivelse. Såsom skäl för en lösning av frågan på

detta sätt anfördes i sistnämnda yttrande, bland annat, att kostnaderna

för vården av de vanartade sinnesslöa enligt styrelsens förmenande härigenom

skulle bliva billigare än vid fristående anstalt för sinnesslöa av

ifrågavarande kategori.

Gentemot den av .medicinalstyrelsen ifrågasatta organisationen hava

de sakkunniga framhållit, att densamma svårligen skulle låta sig genomföras

redan av det skälet, att många av de utav landstingen upprättade

sinnesslöanstalterna icke disponera härför tillräckligt område. Härom

anföra de sakkunniga vidare:

Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle den ifrågasatta anordningen förorsaka

landstingen anläggningskostnader av synnerligen kännbar art, då det, för

att de vanartade sinnesslöa skulle kunna helt avskiljas från övriga vid anstalten

intagna sinnesslöa, för dem erfordrades icke endast särskilda sov- och dagrum

utan även särskilda skolsalar och arbetslokaler. Härtill kommer, att de vanartade

sinnesslöa även sinsemellan måste åtskiljas till olika byggnader efter

kön och ålder. Vad särskilt beträffar till vuxen ålder komna vanartade sinnesslöa

är det givetvis av ännu större vikt än beträffande övriga äldre bildbara

sinnesslöa, att manliga och kvinnliga elever bliva fullt effektivt åtskilda. Äldre

vanartade sinnesslöa av de olika könen måste därför med nödvändighet vårdas i

helt skilda anstalter, för så vitt de icke ständigt skola hållas instängda i de för

dem uppförda byggnaderna med vid dessa anordnade inhägnader, något som

föga skulle överensstämma med kraven på en i möjligaste mån fri och human

behandling av de sinnesslöa, för vilka just utearbetet i allmänhet är det gagneligaste.

Vid nu nämnda förhållanden synes det de sakkunniga näppeligen

kunna ifrågasättas att pålägga landstingen kostnaderna för de vanartade

sinnesslöas omhändertagande, i all synnerhet som landstingen ännu torde

Medicinal

styrelsen

De sakkunniga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

komma att få vidkännas synnerligen avsevärda kostnader för anskaffande

av erforderligt antal anstaltsplatser för sådana sinnesslöa, vilka lämpligen

kunna vårdas å de vanliga sinnesslöanstalterna — i främsta rummet

platser å arbetshem för äldre bildbara sinnesslöa.

Hedan på nu anförda grunder hava de sakkunniga sålunda anslutit sig

till den av riksdagen uttalade uppfattningen, att för de vanartade sinnesslöa

med hänsyn till de krav, som på eu för dem avsedd anstalt måste

ställas, knappast andra möjligheter synas kunna tänkas än särskilda av

staten upprättade anstalter. För en sådan lösning av frågan talar efter

de sakkunnigas mening även den omständigheten, att de vanartade

sinnesslöas omhändertagande från såväl rashvgienisk som kriminalpolitisk

synpunkt måste anses vara ett betydande samhällsintresse.

Den rashygieniska synpunkten — yttra de sakkunniga — gör sig i främsta

rummet gällande i fråga om de vanartade sinnesslöa kvinnorna, vilka, därest de

ej bliva omhändertagna, merendels förfalla till ett sedeslöst liv och ofta skänka

samhället en avkomma, som i regel kan befaras bliva av synnerligen undermåligbeskaffenhet.

Vad de vanartade sinnesslöa männen beträffar har erfarenheten

visat, att de, om de icke omhändertagas, ofta göra sig skyldiga till kriminella

handlingar. Deras omhändertagande måste därför ur det allmännas synpunkt

anses vara av synnerlig vikt såsom ett led i brottslighetens bekämpande.

För övrigt är i avseende härå att märka, att omhändertagandet av sådana

vanartade sinnesslöa, vilkas antisociala tendenser redan fört till kriminella handlingar,

även nu påvilar staten, i det att dessa sinnesslöa, när de i anseende till

sitt psykiska tillstånd förklarats icke kunna till ansvar fällas, i regel omhändertagas

av den offentliga sinnessjukvården. Det skulle efter de sakkunnigas uppfattning

vara föga ändamålsenligt att låta skyldigheten att omhändertaga de vanartade

sinnesslöa påvila olika myndigheter, allteftersom de vid omhändertagandet

gjort sig skyldiga till brott eller icke, enär det ur behandlingssynpunkt i regel

icke kan anses föreligga skäl att för sinnesslöa, vilka sålunda i formell mening

kunna hänföras till de kriminella, anordna särskild vård, skild från den, som

anordnas för övriga sinnesslöa med antisociala tendenser.

I detta sammanhang må vidare framhållas, att statens övertagande av vården

om de vanartade sinnesslöa ingalunda skulle innebära införandet av någon

ny princip på abnorm vårdens område. Yad sinnesslövården beträffar, kan den

grundsatsen, att staten bör omhändertaga sådana, för vilkas vård kommunala

och enskilda anstalter sakna nödiga resurser, redan anses vara av statsmakterna

godkänd i fråga om tvenne grupper av sinnesslöa, nämligen sådana, som tillika

äro blinda — bildbara såväl som obildbara —- samt bland obildbara sinnesslöa

de allra mest svårskötta och de för omgivningen i mera utpräglad grad farliga.

De sakkunniga syfta härvid dels på 1914 års senare riksdags beslut om uppförande

av en statsanslag för blinda med komplicerat lyte — bland vilka det

stora flertalet tillhör de blinda sinnesslöas kategori — dels ock på 1917 års riksdags

beslut om uppförande vid Hälsingborgs hospital av tvenne paviljonger förmera

svårskötta obildbara sinnesslöa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

15

Mot de sakkunnigas mening, att omhändertagandet av de vanartade Myndigsinnesslöa

bör åligga staten, har medicinalstyrelsen uti sitt i ärendet av- heterna''

givna utlåtande icke haft något att erinra.

Skolöverstyrelsen har likaledes anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning

och i detta avseende anfört:

Överstyrelsen vill erinra, hurusom på liera områden av abnormundervisningen

och abnormvården organisatoriska hänsyn såväl som pedagogiska krav

nödvändiggjort statens övertagande av de skyldigheter med avseende på denna

undervisning och vård, som tidigare påvilat kommunala organ. Så är exempelvis

fallet med blindundervisningen och vården av de blinda med komplicerat lyte.

Dövstumundervisningens omorganisation i liknande riktning är för närvarande

under utredning. Såsom de sakkunniga framhållit, kan även på sinnesslövårdens

område den grundsatsen, att staten bör omhändertaga sådana, för vilkas vård

förefintliga kommunala och enskilda anstalter sakna resurser, i viss mån redan

anses vara av statsmakterna godkänd. Enligt överstyrelsens mening har av de

sakkunniga anförts giltiga skäl för, att staten bör ombesörja undervisningen och

vården av de vanartade sinnesslöa och att för detta ändamål böra upprättas

särskilda anstalter.

Det synes mig vara på ett övertygande sätt ådagalagt, att vården Departementlav

de vanartade sinnesslöa kan på tillfredsställande sätt ordnas endast chefengenom

ett direkt ingripande från statens sida. Jag vill därför helt

ansluta mig till de sakkunnigas förslag, att vården av dessa sinnesslöa

bör övertagas av staten.

Om sålunda omhändertagandet av de vanartade sinnesslöa bör till- Hur bör omkomma

staten, uppstår frågan, huru detta omhändertagande lämpligast "“fseoom

bör ordnas. statens för
sorg

ske?

Härutinnan anförde medicinalstyrelsen i sitt meranämnda yttrande Medicinaiöver

riksdagens berörda skrivelse den 10 maj 1916, att detta syntes styrelscnkunna

ske på tre olika sätt, nämligen antingen genom att plats bereddes

åt dessa sinnesslöa vid statshospital, eventuellt i särskilt härför inrättade

avdelningar, eller genom anordnandet för ifrågavarande sinnesslöa av

självständiga centralanstalter, en för vartdera könet, eller slutligen genom

att förlägga anstalterna i samband med sådan allmän uppfostringsanstalt,

som avses i 5 kap. 3 § strafflagen.

Beträffande detta spörsmål yttra de sakkunniga följande:

Sistnämnda utväg för frågans lösning kan enligt de sakkunnigas förmenande De sakkunicke

förordas. Tvångsuppfostringsanstalterna äro nämligen avsedda för i intellek- niga.

tuellt hänseende normala minderåriga, vilka i åldern mellan 15 och 18 år begått

s. 16 Kontrollera mot PDF

Anordnande

av särskilda

anstalter för

de vanartade.

16 Kungl. Ma.j:ts Proposition Nr 280.

brott, och de hava till uppgift att uppfostra dessa minderåriga till nyttiga och

ordentliga samhällsmedlemmar. Utskrivning från sådan anstalt skall enligt lagens

bestämmelse ske senast, då elev uppnått 21 års ålder. Anstalterna för vanartade

sinnesslöa åter böra omhändertaga dessa intellektuellt undermåliga individer redan

under skolåldern och behålla dem, så länge detta är behövligt vare sig med hänsyn

till deras egen bristande förmåga att genom arbete försörja sig eller på egen

hand reda sig ute i livet eller med hänsyn till samhällets intresse av att förebygga

ett antisocialt uppträdande från deras sida. I sakens natur ligger, att det

störa flertalet vanartade sinnesslöa behöva vistas å anstalt under hela sitt liv.

Med hänsyn till de väsentliga olikheterna i själva elevmaterialet å en allmän

uppfostringsanstalt och å en anstalt för vanartade sinnesslöa samt till därav följande

väsentliga olikheter i de uppgifter, som påvila anstalterna i fråga, torde det

icke vara lämpligt, att dessa båda olika slag av anstalter läggas under en och

samma organisation.

Vad härefter beträffar de två övriga av medicinalstyrelsen ifrågasatta utvägarna

för frågans lösning — anordnande av särskilda avdelningar för vanartade

sinnesslöa vid statshospital samt upprättande av självständiga centralanstalter för

sådana sinnesslöa — synes det de sakkunniga ändamålsenligt, att båda dessa utvägar

bliva anlitade.

Att inom sinnessjukvårdens ram omhändertaga alla de vanartade sinnesslöa

torde vara mindre lämpligt redan av den ■— i medicinalstyrelsens yttrande berörda

— anledningen, att arbetet med uppfostran av de vanartade sinnesslöa

barnen förutsätter särskild utbildning, som man icke torde kunna påräkna hos

chefen för en sinnessjukanstalt. Att vid ett eller flera hospital anordna särskild

avdelning för vanartade sinnesslöa barn under pedagogisk ledning torde

emellertid av organisatoriska hänsyn icke böra ifrågasättas. Men skäl synas

icke heller föreligga för omhändertagande ens av alla äldre vanartade sinnesslöa

inom den allmänna sinnessjukvårdens ram. Endast i fråga om sådana sinnesslöa,

vilka på grund av våldsamhet eller mera utpräglat antisociala tendenser med nödvändighet

kräva vård å sluten avdelning, synes detta vara det mest ändamålsenliga.

Sådana vanartade sinnesslöa, vilka äro i behov av vård å sluten avdelning-,

böra sålunda enligt de sakkunnigas mening omhändertagas inom

den allmänna sinnessjukvårdens ram. Övriga vanartade sinnesslöa böra

däremot, med här nedan angivna undantag, intagas å särskilda, för dem

upprättade anstalter.

Vid anordnandet av dessa särskilda anstalter torde man, framhålla

de sakkunniga, emellertid böra frångå den i fråga om de vanliga anstalterna

för bildbara sinnesslöa önskvärda anordningen med skolhem och

arbetshem på samma plats eller på närbelägna platser under gemensam

styrelse. Hänsynen till faran för att de i skolhemmet intagna barnen

röna en skadlig inverkan från en del av arbetshemmets äldre vanartade

sinnesslöa synes med nödvändighet fordra, att ett arbetshem för den

kategori av sinnesslöa, varom här är fråga, förlägges helt skilt från

skolhemmet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Även i ett annat hänseende än det nu berörda bör — som redan

ovan framhållits — avvikelse ske från den för de vanliga sinnesslöanstalterna

gällande organisationen. Då hos de sinnesslöa av här ifrågavarande

kategori vanarten i månget fall visar sig i sexuell opålitlighet,

kräves med nödvändighet, att för vanartade sinnesslöa av de olika könen

anordnas helt skilda anstalter. Denna princip bör i övrigt gälla icke

endast beträffande till vuxen ålder komna vanartade sinnesslöa, utan

även beträffande vanartade sinnesslöa 6arn, då vanart i sexuellt hänseende

understundom ger sig tillkänna redan under skolåldern.

Som av det här anförda framgår, kräves enligt de sakkunnigas uppfattning

för vården av sådana sinnesslöa, vilka på grund av vanart äro

olämpliga för samlivet i de vanliga sinnesslöanstalterna, upprättande av

fyra särskilda anstalter, nämligen två uppfostringsanstalten'' (skolhem), en

för gossar och en för flickor, samt två arbetshem för vuxna sinnesslöa,

ett för manliga och ett för kvinnliga.

Till de nu ifrågasatta statsanstalterna för vanartade sinnesslöa böra

emellertid — såsom redan i det föregående antytts — hänvisas även sådana

sinnesslöa, vilka av andra orsaker än vanart i egentlig mening

(sexuell opålitlighet, utpräglat stöldbegär o. s. v.) äro olämpliga för

samlivet i de vanliga sinnesslöanstalterna och därför måste utskrivas

därifrån. De sakkunniga avse härvid i främsta rummet sinnesslöa med

abnormt häftigt lynne och därav följande odisciplinerbart uppträdande (de

s. k. affektlabila) samt sinnesslöa med starkt framträdande rymnings- och

vagab ondering stendenser.

I detta sammanhang hava de sakkunniga upptagit frågan om de

vanartade fallandesjukas omhändertagande. I detta avseende anföra de

sakkunniga:

Den eljest gällande regeln, att fallandesjuka och icke fallandesjuka sinnesslöa,

när de äro bildbara, icke få mottagas å samma anstalt, kan enligt de sakkunnigas

mening icke lämpligen tillämpas i fråga om förevarande anstalter. Den

i det föregående omnämnda bestämmelsen, varigenom anstalterna för bildbara

fallandesjuka skola befrias från sådana, som äro olämpliga för samlivet i anstalten,

synes nämligen allt fortfarande böra äga tillämpning. Bland de fallandesjuka

finnas många, som redan vid tidig ålder lägga i dagen tydlig vanart, och

dessas kvarstannande å skolhemmen eller arbetshemmen för fallandesjuka skulle

givetvis kunna lända till stor skada för övriga därstädes vårdade. Upprättandet

av särskilda anstalter för vanartade fallandesjuka lärer å andra sidan av ekonomiska

skäl näppeligen kunna ifrågasättas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 238 höft. (Nr 280.)

Vanartade

fallandesjuka.

G75 21 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Vad beträffar sådana vanartade fallandesjlika, som tillika äro sinnesslöa,

torde frågan om dessas omhändertagande lämpligast lösas på sådant

sätt, att de intagas i anstalterna för vanartade sinnesslöa. Så vitt möjligt

böra emellertid i så fall å dessa anstalter anordnas särskilda avdelningar

eller åtminstone särskilda sovrum för de fallandesjuka, då dessa

på grund av sin sjukdom kräva noggrannare nattlig tillsyn.

Annorlunda ställer sig frågan om omhändertagande av sådana vanartade

fallandesjuka, som icke äro sinnesslöa. Härom yttra de sakkunniga.

Vad då först angår de till denna kategori hörande vuxna, torde dessa i allmänhet

icke, kunna vårdas å de särskilda anstalter, som i det föregående föreslagits

för vuxna sinnesslöa av de vanartades kategori, utan synas i regel böra

omhändertagas å sluten avdelning. På denna fråga komma de sakkunniga att

närmare ingå i samband med frågan om epileptikervårdens ordnande.

Vad de epileptiska barnen beträffar torde visserligen även sådana, som icke

äro sinnesslöa, möjligen kunna mottagas i de ovan föreslagna skolhemmen för vanartade

sinnesslöa. Mest ändamålsenligt vore dock, att anstalterna för vanartade

sinnesslöa helt fritoges från uppgiften att vårda några fallandesjuka, som icke tillika

äro sinnesslöa. Vall fallandesjuka gossar beträffar, synes detta önskemål utan

svårighet kunna uppfyllas, därest den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkten 202) bebådade framställningen

om statens övertagande av den utav föreningen till minne av konung

Oscar I och drottning Josephina upprättade åkerbrukskolonien Hall blir av riksdagen

bifallen. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, har nämligen fattigvårdslagstiftningskommittén

uti sitt i statsverkspropositionen omförmälda utlåtande föreslagit,

att åkerbrukskolonien Hall, om den övertoges av staten, skulle anordnas

såsom skyddshem för sådana vanartade gossar — däribland även fallandesjuka

och affektlabila — för vilkas vård de vanliga, i enlighet med lagen den 13 juni

1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn

upprättade skyddshemmen, sakna nödiga resurser. Därest detta förslag'' skulle

komma att realiseras och Hall sålunda få till uppgift, bland annat, att mottaga

fallandesjuka elever från de övriga skyddshemmen för gossar, kunde enligt de

sakkunnigas uppfattning lämpligen där intagas även sådana icke sinnesslöa fallandesjuka

elever, vilka på grund av vanart äro olämpliga för samlivet i epileptikerskolorna

och fördenskull måste utskrivas från dessa.

Skulle även för sådana vanartade flickor, som icke lämpa sig för vistelse i

de vanliga skyddshemmen, något särskilt skyddshem framdeles kunna komma till

stånd, kunde i fråga om vanartade fallandesjuka flickor, som ickq äro sinnesslöa,

en motsvarande anordning lämpligen vidtagas. Så länge en sådan utväg ännu ej

står till buds, måste emellertid dessa omhändertagas å uppfostringsanstalten för

vanartade sinnesslöa flickor.

Övriga avvikelser

från

de vanliga

sinnesslöanstalternas

organisation.

I samband härmed hava de sakkunniga vidare behandlat vissa övriga

avvikelser, som vid anordnandet av anstalter för vanartade sinnesslöa

synas böra göras från den för de vanliga sinnesslöanstalterna gällande

organisationen. Dessa avvikelser avse de begränsningar, som beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

11*

de vanliga sinnesslöanstalterna äro stadgade i fråga om intagning av

sinnesslöa, vilka tillika lida av annat lyte eller sjukdom. Sålunda böra

enligt de sakkunnigas förslag smittsamt sjuka sinnesslöa och fallandesjuka,

tillhörande de vanartades kategori, omhändertagas i anstalt för

vanartade sinnesslöa. Detsamma bör i regel gälla även sådana sinnesslöa

och fallandesjuka dövstumma, vilka i dövstumanstalt på grund av

vanart äro till väsentlig skada för sin omgivning. I fråga om de skäl,

vilka de sakkunniga till stöd för dessa förslag anfört, tillåter jag mig

att hänvisa till betänkandet (sid. 29—30).

Vad åter angår vanartade sinnesslöa, som tillika äro blinda, vill jag

erinra, att den statsanstalt för blinda med komplicerat lyte, som för

närvarande är under uppförande, är avsedd att mottaga alla blinda, som

tillika lida av något annat lyte. Även sådana blinda sinnesslöa och blinda

fallandesjuka, vilka tillhöra de vanartades kategori, komma sålunda att

erhålla rätt till inträde å denna anstalt.

De allmänna principer, som av de sakkunniga skisserats för anord- Artetsnandet

av särskilda anstalter för vanartade sinnesslöa och för vilka jag ''ÄdreÄJi-''

här i korthet redogjort, gälla i huvudsak såväl skolhem som arbetshem. artade sinnesVad

särskilt beträffar arbetshemmen hava de sakkunniga såsom sin mening DeslÄkframhållit,

att dessa anstalter, liksom de vanliga arbetshemmen för bild- kunniga,

bara sinnesslöa, böra anordnas såsom öppna anstalter. Emellertid skulle

antalet av sådana sinnesslöa, vilka på grund av sina antisociala tendenser

måste vårdas å sluten avdelning och fördenskull böra omhändertagas

inom sinnessjukvårdens ram, väsentligen kunna nedbringas, om arbetsliemmen

för vanartade sinnesslöa kunde anordnas i form av öanstalter

efter mönster av den danska anstalten för vanartade manliga sinnesslöa

å Liv0 i Limfjorden. Till en dylik öanstalt skulle nämligen kunna hänvisas

även många av de sinnesslöa, som eljest på grund av rymningsbegär

kräva vård å sluten avdelning. Anordnandet av öanstalter för till

vuxen ålder komna sinnesslöa av ifrågavarande kategori har därför för

de sakkunniga framstått såsom ett önskemål, vars uppfyllande skulle

innebära den i alla avseenden mest ändamålsenliga lösningen av föreliggande

fråga.

På detta spörsmål komma de sakkunniga emellertid att i ett senare

betänkande närmare ingå. Med hänsyn till önskvärdheten av att arbetshemmen

anordnas såsom öanstalter och till följd av därmed förknippade

svårigheter vid valet av tillfredsställande förläggningsorter för desamma,

har nämligen de sakkunnigas utredning ännu icke kunnat framföras så

långt, att slutligt förslag i denna del kunnat avgivas. Då i fråga om upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

Myndig
heterna.

Departe
mentschefen.

fostringsanstalterna för vanartade sinnesslöa barn samma svårigheter

icke möta vid valet av förläggningsorter, hava de sakkunniga — med

hänsyn till angelägenheten av att snarast möjligt råda bot på missförhållandet,

att vanartade sinnesslöa barn från sinnesslöskolorna återsändas

till sina hemorter — ansett frågan om skolhemmens upprättande böra

företagas till avgörande utan avvaktan på det slutliga förslag, vartill

utredningen om arbetshemmen må föranleda, så mycket mer som denna

fråga synes utan olägenhet kunna avgöras oberoende av det sätt, varpå

frågan om statens omhändertagande av de äldre bland de vanartade

sinnesslö''a kan komma att få sin lösning.

Mot de sakkunnigas förslag rörande sättet för omhändertagande av

de vanartade sinnesslöa och fallandesjuka och i fråga om det anstaltsväsen,

som för detta omhändertagande erfordras, har medicinalstyrelsen

icke haft något att erinra.

Skolöverstyrelsen anför härom följande:

Överstyrelsen saknar anledning att för närvarande ingå på en prövning av

de riktlinjer, som av de sakkunniga uppdragits för vården av till vuxen ålder

komna sinnesslöa, tillhörande de vanartades kategori. Frågan om de i skolåldern

varande barnens omhändertagande synes emellertid även enligt överstyrelsens

uppfattning utan olägenhet kunna upptagas till avgörande oberoende av de resultat,

till vilka ytterligare utredning beträffande anstalter för de vuxna kan leda.

Den omständigheten, att två redan befintliga anstalter stå till buds för ifrågavarande

ändamål finner överstyrelsen vara ett skäl, som med styrka talar för att

frågan om de vanartade skolelevernas omhändertagande nu företages till avgörande

utan avvaktan på slutförandet av utredningen rörande arbetshem för vuxna

sinnesslöa av samma kategori.

I fråga om de allmänna riktlinjer, som av de sakkunniga uppdragits

för anordnandet av vården om de vanartade sinnesslöa, synes mig

icke vara något att erinra. Att uppfostringsanstalterna för vanartade

sinnesslöa icke lämpligen kunna anordnas i anslutning till statens tvångsuppfostringsanstalter

torde följa av de i vissa avseenden väsentliga olikheterna

i de uppgifter, som påvila dessa båda slag av anstalter. För

omhändertagande av sådana vanartade sinnesslöa, vilka icke äro i behov

av vård å sluten avdelning och på den grund böra intagas i sinnessjukanstalt,

torde sålunda erfordras särskilda anstalter.

Sexuella hänsyn kräva uppenbarligen, att dessa anstalter — även

uppfostringsanstalterna för de sinnesslöa barnen — anordnas helt skilda

för de olika könen.

Vad vården av de äldre vanartade sinnesslöa beträffar synes det

mig av hela den i det föregående lämnade utredningen framstå såsom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts Proposition Nr 280.

21

ofrånkomligt, att även för sådana sinnesslöa upprättas särskilda anstalter.

Behovet härav har ock med styrka framhållits i de motioner, vilka föranledde

1916 års riksdags framställning i ämnet. Frågan, huru dessa

anstalter böra anordnas, kan emellertid icke nu upptagas till slutlig

prövning. Detta spörsmål torde därför tillsvidare höra lämnas åsido.

Några olägenheter av att oberoende härav till avgörande företaga frågan

om skolhem för sinnesslöa barn av här avhandlad kategori lära icke

förefinnas. Ett synnerligt skäl att utan uppskov upptaga denna fråga

är, såsom av såväl de sakkunniga som skolöverstyrelsen framhållits, den

omständigheten, att, såsom jag senare kommer att utveckla, möjlighet

nu förefinnes att för ändamålet disponera två redan befintliga anstalter.

Kostnaderna för skolhemmens upprättande kunna härigenom bliva väsentligt

mindre än eljest vore möjligt.

Vad de vanartade fallandesjuka angår, bör frågan om vården av

de äldre bland dessa tydligtvis i detta sammanhang icke upplagas till

behandling. Mot de sakkunnigas förslag att vanartade fallandesjuka

barn, vilka tillika äro sinnesslöa, skola intagas i skolhem för vanartade

sinnesslöa, synas några vägande invändningar icke kunna göras.

Däremot skulle det för dessa skolhem uppenbarligen innebära en

stor fördel, om de kunde helt befrias från uppgiften att mottaga några

icke sinnesslöa elever. Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle detta

önskemål, vad fallandesjuka gossar beträffar, kunna uppfyllas, därest

staten komme att övertaga åkerbrukskolonien Hall och i sådant fall

därstädes komme att i enlighet med väckt förslag mottagas, bland andra,

sådana fallandesjuka vanartade, vilka icke lämpligen kunna vårdas i de

vanliga, i enlighet med lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn upprättade skyddshemmen.

Därest även för sådana vanartade flickor, som icke lämpa sig

för vistelse i dessa skyddshem, något särskilt skyddshem skulle komma

att upprättas, hava de sakkunniga föreslagit en motsvarande anordningbeträffande

sådana vanartade fallandesjuka flickor, vilka icke äro sinnesslöa.

För de förslag, som de sakkunniga sålunda framställt med avseende

på vården av sådana vanartade fallandesjuka barn, vilka icke tillika äro

sinnesslöa, finner jag goda skäl tala. På frågans nuvarande ståndpunkt

är det emellertid icke möjligt att bedöma, huruvida de förutsättningar,

på vilka dessa förslag äro grundade, verkligen komma att bliva för

handen. I avbidan härå böra enligt min mening skolhemmen för vanartade

sinnesslöa, i trots av de olägenheter, som i vissa avseenden kunna

vara förenade med en sådan anordning, mottaga även här ifrågavarande

grupp av fallandesjuka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Skolhemmens

organisation

och

därmed

sammanhängande

frågor.

Överinseendet

över skolhemmen.

De sakkunnigas förslag i fråga om övriga avvikelser från de vanliga

sinnesslöanstalternas organisation förordar jag.

Då jag nu övergår att i anslutning till de sakkunnigas framställning

behandla den närmare organisation, som anstalterna för vanartade

sinnesslöa synas böra erhålla, kommer jag, i enlighet med vad jag nyss

anfört, att uppehålla mig endast vid skolhemmen för vanartade sinnesslöa

barn.

Beträffande skolhemmens organisation möter först frågan om ledningen

av och inseendet över desamma. Härom anföra de sakkunniga:

De hittills befintliga, av statsmedel understödda anstalterna för bildbara

sinnesslöa (skolhem och arbetshem), med vilka asyl för obildbara ofta är förenad,

stå — med undantag av det vid dessa anstalter bedrivna undervisnings- och

uppfostringsarbetet, som är lagt under skolöverstyrelsens inseende — under

uppsikt av medicinalstyrelsen. Därjämte äro anstalterna underkastade den medicinsk-psykiatriska

samt pedagogiska inspektion, som chefen för socialdepartementet

bestämmer. Skolhemmen för vanartade sinnesslöa synas däremot såsom

inrättningar av övervägande pedagogisk karaktär böra — liksom fallet är med

statens hittillsvarande anstalter för abnormundervisningen — helt ställas under

inseende av skolöverstyrelsen, vilken myndighet lärer vara bäst skickad att öva

uppsikt över desamma.

I detta sammanhang uppställer sig frågan, under vilket statsdepartement

skolhemmen böra lyda. De av landstingen, större städer eller enskilda upprättade,

med statsmedel understödda sinnesslöanstalterna lyda för närvarande under

socialdepartementet och härutinnan synes icke någon ändring böra ske, bland

annat, av det skälet, att ett stort antal av dessa sinnesslöanstalter äro uteslutande

eller delvis vårdanstalter för obildbara. Statens abnormundervisningsanstalter

lyda emellertid, liksom över huvud taget det stora flertalet av allmänna

och enskilda uppfostringsanstalter, under ecklesiastikdepartementet. Det synes

dock de sakkunniga mest ändamålsenligt, att de här föreslagna uppfostringsanstalterna

för vanartade sinnesslöa för befrämjande av en i möjligaste mån

enhetlig behandling av ärenden rörande sinnesslövården inordnas under socialdepartementet,

liksom det av praktiska skäl torde vara lämpligt, att de för anstalternas

verksamhet erforderliga anslagen i riksstaten uppföras under samma

huvudtitel som övriga anslag för sinnesslövården. Härför talar också det förhållandet,

att arbetshem men för äldre vanartade sinnesslöa, vilka givetvis böra

stå icke under skolöverstyrelsens utan under medicinalstyrelsens uppsikt, på,

grund härav böra komma att lyda under socialdepartementet. En anordning

sådan som den här ifrågasatta synes icke utgöra hinder för att skolöverstyrelsen

får överinseendet över skolhemmen.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att skolhemmen skola vara

underkastade samma inspektion som de hittillsvarande anstalterna för

bildbara sinnesslöa.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

23

För deu närmaste ledningen av skolhemmen och handhavandet av

dessas angelägenheter hava de sakkunniga föreslagit särskilda styrelser,

vardera bestående av 5 ledamöter, vilka förordnas av Kungl. Maj:t, som

tillika utser en av ledamöterna att vara ordförande. Vad styrelsernas

sammansättning beträffar, har det synts de sakkunniga önskvärt, att av

vardera styrelsens ledamöter en äger pedagogisk erfarenhet och eu älskare

med psykiatrisk utbildning. Vidare torde lämpligen en av ledamöterna

i styrelsen för uppfostringsanstalten för gossar — vilken bör

vara förenad med jordbruk — böra vara erfaren i jordbruk samt i styrelsen

för anstalten för flickor minst en ledamot vara kvinna.

I fråga om styrelses befogenheter och allmänna åligganden, beslutmässighet

och omröstning in. m. hava de sakkunniga föreslagit bestämmelser,

i huvudsak liknande dem, som för närvarande äro gällande beträffande

styrelsen för statens tvångsuppfostringsanstalter. Jag hänvisar

i detta avseende till de sakkunnigas betänkande (sid. 32—33). Fn av

styrelsens ledamöter borde lämpligen utses att tillika tjänstgöra såsom

anstaltens kassakontrollant. För detta uppdrag syntes skäligen böra

efter styrelsens bestämmande utgå lämplig ersättning. I övrigt borde

styrelsemedlemmarna icke åtnjuta lön eller arvode men däremot för

resor till eller från styrelsesammanträden eller eljest i styrelsens ärenden

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning.

Jag kommer nu till frågan om principerna för intagning av elever

i skolhemmen. Denna fråga har av de sakkunniga ägnats en ingående

behandling. De sakkunniga hava härvid föreslagit, att i skolhem för

vanartade sinnesslöa icke får intagas elev, som icke är eller förut varit

intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem för

vanartade barn.

Härom anföres följande:

Vad angår de sinnesslöa och fallandesjuka barnen har erfarenheten, såsom

förut berörts, till fullo ådagalagt, att man icke enbart på grundvalen av från

hemorten lämnade upplysningar om dessa barns karaktärsegenskaper och om

deras uppförande i hemmet kan bilda sig eu tillförlitlig uppfattning om, huruvida

de äro att hänföra till de vanartades kategori eller icke. Icke sällan händer,

att elever, vilka av intagningshandlingarna att döma äro vanartade, i en anstalt

snart nog låta disciplinera sig. Skulle intagning i skolhemmen kunna ifrågakomma

direkt från elevernas hemorter utan föregående vistelse i skola för sinnesslöa

eller fallandesjnka, så skulle skolhemmens omfattning bliva onödigt stor,

i det att där inkomme åtskilliga barn, för vilka detta vore varken behövligt eller,

med hänsyn till omgivningen å anstalterna, ens lämpligt. Någon olägenhet synes

icke behöva befaras av en anordning, varigenom alla de bildbara sinnesslöa och

fallandesjuka barnen, även om deras intagningshandlingar möjligen giva vid

Styrelse.

Intagning av

elever.

Intagning av

elever från

sinnesslöoch

epileptikerskola.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Maj.is Proposition Nr 280.

Intagning av

från sinnes*

slö- eller epileptikerskola

tidigare

utskrivna

elever.

handen, att de i hemmet visat vanart, intagas i vanlig sinnesslöskola eller epileptikerskola

och först sedermera de, som befunnits vanartade, utskrivas därifrån

till vederbörande skolhem för vanartade sinnesslöa. Ett stöd för denna uppfattning

hava de sakkunniga i den erfarenhet, som i detta avseende vunnits vid

de hittills befintliga sinnesslöskolorna, vilka, enligt vad förut anförts, i allmänhet

icke vägrat inträde för barn, som i hemmet lagt i dagen vanart av

något slag.

En nödvändig förutsättning för den nu föreslagna anordningens

lämplighet är emellertid, att skolelever, så snart de av sinnesslöanstaltens

respektive epileptikeranstaltens läkare eller vederbörande inspektör förklarats

vara på grund av vanart eller liknande orsak olämpliga för samlivet

i anstalten, genom dennas försorg anmälas till inträde i vederbörande

skolhem för vanartade sinnesslöa. Det torde därför böra stadgas

skyldighet för nyssnämnda anstalters styrelser att hos kommun eller

målsman begära insändande av ansvarsförbindelse och därefter ingiva

ansökan om intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa. Bestämmelse

härom torde lämpligen böra i kungörelsen angående understöd av statsmedel

åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter införas såsom villkor för erhållande av statsunderstöd.

Förslag till ändring av nämnda kungörelse i sådant syfte

har av de sakkunniga uppgjorts och är fogat vid de sakkunnigas betänkande.

,

Utom de elever, som sålunda direkt från skolorna för sinnesslöa

och fallandesjuka intagas i skolhemmen för vanartade sinnesslöa, kunna

emellertid särskilt under de första åren av dessa anstalters verksamhet

till intagning därstädes ifrågakomma även åtskilliga av de elever, som

under de senast förflutna åren på grund av vanart utskrivits från sinnesslö-

och epileptikerskolorna. I den mån dessa ännu befinna sig i skolåldern

eller, trots att de överskridit densamma, det oaktat befinnas kunna

utan alltför stora olägenheter intagas i skolhem, torde de, även om de

efter utskrivningen från sinnesslö- eller epileptikeranstalt under avsevärd

tid vårdats i hemmet, å fattigvårdsinrättning eller annorstädes, likväl

böra få mottagas i vederbörande skolhem för vanartade. Under den

övergångstid, som kräves för att den nya organisationen för vård av

vanartade sinnesslöa i och med arbetshemmens upprättande skall bliva

fullt genomförd, böra nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning skolhemmen,

så långt det är möjligt, mottaga även sådana elever, vilka överskridit

den ålder, som är den vanliga för elever i sinnesslö- och epileptikerskolorna.

Sedan även arbetshemmen för vanartade sinnesslöa kommit

till stånd, blir detta ej längre i samma grad behövligt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

Angående intagning av elever, som äro eller tidigare varit intagna

i skyddshem yttra de sakkunniga:

Sinnesslöa barn, tillhörande de vanartades grupp, intagas stundom även i

de skyddshem, som avses i lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade

och i sedligt avseende försummade barn. Detta har givetvis sin förklaring

däri, att antalet intellektuellt mer eller mindre undermåliga i allmänhet är

relativt stort bland vanartade. Enligt vad direktören vid åkerbrukskolonien Hall,

filosofie doktorn David Lund, meddelat de sakkunniga, gav en av honom år 1914

företagen intelligensundersökning vid handen, att av de vid nämnda skyddsuppfostringsanstalt

intagna eleverna 17,7 procent kunde betraktas såsom lätt imbecilla

och 16 procent såsom svårt imbecilla, medan motsvarande procentsiffror

vid samtliga skyddshem i riket under samma år voro respektive 24,4 och 7,9^.

Det vill synas, att av de här avsedda vanartade åtminstone de, som kunna betraktas

såsom i egentlig mening sinnesslöa, icke lämpligen böra, även om gällande

bestämmelser ej utgöra hinder för en sådan anordning, vårdas eller uppfostras

å de i 1902 års lag omförmälda skyddshemmen, vilka ju äro avsedda för

barn, som i intellektuellt avseende äro normala eller i varje fall icke utpräglat

undermåliga. Det har också, enligt uppgifter, som av de sakkunniga inhämtats

från vissa skyddshem, i åtskilliga fall förekommit, att elever på grund av intellektuell

undermålighet måst utskrivas från skyddshemmen och återlämnas till

vederbörande barnavårdsnämnder. Behovet av särskild anstalt för vård och uppfostran

åt dylika vanartade barn, vilkas vistelse i skyddshemmen givetvis måste

vålla betydande svårigheter vid arbetet med de övriga skyddslingarnas uppfostran,

har även från skyddshemmens sida med styrka framhållits. Sådana skyddshemselever,

vilka på grund av sin intellektuella undermålighet icke kunna behållas i

skyddshem, böra därför översändas till vederbörande skolhem för vanartade sinnesslöa.

Även elever, vilka redan blivit utskrivna från skyddshem, torde, därest

de ännu icke allt för mycket överskridit skolåldern, böra få intagas i nämnda

skolhem.

Överflyttning från skyddshem av fallandesjuka, som icke äro sinnesslöa,

bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke förekomma. Givetvis bör

vid sådant förhållande icke heller en från skyddshem tidigare utskriven

fallandesjuk, som icke tillika är sinnesslö, kunna intagas å skolhem för

vanartade sinnesslöa.

Skulle till intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa vara anmälda

flera elever än där kunna mottagas, böra i första hand de elever

intagas, som på grund av vanartens beskaffenhet äro i mest trängande

behov av anstaltsvården. Så t. ex. är omedelbart intagande i fråga om

en elev, som visat sexuell opålitlighet, givetvis vida mer av behovet

påkallat än i fråga om en elev, som visat oärlighet eller stöldbegär.

I fråga om företrädesrätt till intagning yttra de sakkunniga vidare:

Intagning av

sinnesslöa,

som äro eller

varit intagna

i skyddshem.

Företrädesrätt

till intagning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 238 käft. (Nr 280.)

675 21 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Viss ålder icke

villkor eller

hinder för

intagning.

Anstalts
vistelsens
längd.

Föreligga samtidigt till avgörande ansökningar om inträde för elev, som

är eller varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka, och för elev, som

är eller varit intagen i skyddshem, bör den förre eleven vid intagning äga företräde

framför den senare, såvitt ej alldeles särskilda förhållanden kunna föranleda

till annat. Vid samtidig ansökning om överflyttning av elev — vare sig.

från sinnesslöskola, epileptikerskola eller skyddshem — och om intagning av elev,

som tidigare varit intagen i någon av nyssnämnda anstalter, bör den förre eleven

äga företräde.

Vad beträffar åldern för intagning i uppfostringsanstalt för vanartade

sinnesslöa hava de sakkunniga erinrat, att i detta avseende i

fråga om hittills befintliga uppfostringsanstalter för sinnesslöa och för

fallandesjuka såsom villkor för erhållande av statsbidrag, för skolelev är

stadgat, att elevens ålder vid intagningen icke får understiga sex år och

ej heller, beträffande andra än fallandesjuka och blinda sinnesslöa barn,,

överstiga tolv år. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör emellertid för

intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa icke fastställas någon bestämd

åldersgräns vare sig uppåt eller nedåt.

Om således överskriden skolålder icke bör utgöra hinder för elevs

intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa, så är emellertid uppenbart,

att dessa skolhem i första hand och huvudsakligen äro avsedda

för elever i skolåldern. Att intagning av äldre elever är att betrakta

såsom en övergångsanordning, så länge arbetshem för vuxna vanartade

sinnesslöa ännu saknas, är redan tidigare framhållet.

I samband med intagningsbestämmelserna hava de sakkunniga upptagit

frågan om anstaltsvistelsens längd. Därvid hava de sakkunniga

erinrat, hurusom beträffande de statsunderstödda sinnesslöskolorna är

föreskrivet, att understöd för i sådan skola intaget barn må åtnjutas under

högst åtta år. Att beträffande skolhemmen för vanartade sinnesslöa föreskriva,

att anstaltsvistelsen icke får överskrida någon viss maximitid,

synes de sakkunniga icke lämpligt. De i dessa anstalter intagna eleverna

böra kvarstanna där, så länge de kunna hava gagn av anstalternas

verksamhet eller icke äro till men för övriga elever. 1 allmänhet torde

de emellertid komma att kvarstanna kortare tid än den, som utbildningen

i skolorna för sinnesslöa och fallandesjuka plägar omfatta.

För en mindre grupp av elever synes emellertid vistelsen vid skolhemmet

kunna komma att bliva längre än den vanliga. Fall torde nämligen

otvivelaktigt kunna förekomma, då sinnesslöa, som äro att hänföra

till de vanartades eller odisciplinerbaras kategori, t. ex. affektlabila eller

sexuellt opålitliga, likväl med hänsyn till vanartens eller den psykiska

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

abnormitetens beskaffenhet icke nödvändigt behöva vårdas å vare sig

-sluten anstalt eller öanstalt. Det bör därför icke vara uteslutet, att vissa

elever även såsom äldre kunna kvarstanna vid skolhemmet, möjligen i

■en såsom annex till detta anordnad arbetshemsavdelning, i all synnerhet

om denna kan förläggas på något avstånd från skolhemmet. De sakkunniga

yttra härom vidare:

Yad beträffar skolhemmet för vanartade sinnesslöa gossar, vilket såsom förut

framhållits bör vara förlagt till jordbruksfastighet, kan det med hänsyn till anstaltens

behov av arbetskrafter för jordbruket till och med vara önskligt, att

skolhemmet förenas med en sådan arbetshemsavdelning. Yad åter angår kvinnliga

sinnesslöa av här avhandlad kategori, i fråga om vilka vanarten ofta bestar

i opålitlighet i sexuellt avseende, torde bland dessa finnas åtskilliga, vilka även

såsom vuxna utan olägenhet kunna vistas tillsammans med i skolhemmet intagna

sinnesslöa flickor, fastän de icke lämpa sig för anstalter, som äro avsedda jämväl

för sinnesslöa av mankön. Dylika kvinnliga sinnesslöa synas därför icke behöva

omhändertagas i särskilt annex utan kunna kvarstanna i själva skolhemmet, blott

■detta kan tillräckligt effektivt isoleras från yttervärlden. För skolhemmet skulle

givetvis en sådan anordning innebära stora fördelar genom tillgången till de

äldre elevernas biträde vid varjehanda inom skolhemmet förekommande sysslor.

Av här anförda skäl torde styrelserna för skolhemmen böra erhålla

rättighet att, där så prövas lämpligt, medgiva, att elever även efter

avslutad utbildning i skolhemmet må kvarstanna antingen i detta eller

uti ett i anslutning till detsamma anordnat arbetshem.

Under anstaltsvistelsen torde emellertid i vissa undantagsfall även

kunna ifrågakomma försök med utackordering i enskilt hem eller, där

■elevens arbetsförmåga är så stor, att han icke är i behov av ekonomiskt

understöd, med anställning hos lämplig person. Vare sig en dylik anordning

— vilken endast bör förekomma i sådana fall, där eleven under

längre tid visat pålitlighet och gott uppförande — har karaktären av

utackordering i familj, till vilken skolhemmet betalar viss avgift för elevens

underhåll, eller av tjänst hos enskild person, kan densamma tydligtvis

i viss mån räknas såsom en del av anstaltsvistelsen, då i båda fallen

eleven fortfarande bör vara antecknad såsom tillhörande skolhemmet och

stå under övervakning från dess sida.

Vad härefter angår definitiv utskrivning från skolhemmet, har det

redan förut framhållits, att, då sådan begäres av vederbörande målsman,

densamma icke kan vägras, så länge lagstiftning om anstaltsplikt för

vårdbehövande sinnesslöa ännu icke blivit genomförd. I övriga fall bör

skolhemmets styrelse äga besluta om utskrivning .från detsamma. Sådan

Försöksvistelse

utom

skolhemmet.

Utskrivning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.zs Proposition Nr 280.

Undervis
ningens
allmänna
anordning.

utskrivning kan, enligt vad de sakkunniga föreslagit, äga rum dels till

arbetshem för vanartade sinnesslöa, dels till sinnessjukanstalt (kriminalasyl

eller hospital), dels, vad beträffar icke sinnesslöa fallandesjuka, till

skyddshem, som mottager sådana, dels ock slutligen, ehuru detta säkerligen

kommer att äga rum allenast i enstaka undantagsfall, till frihet

ute i samhället.

Angående utskrivningen hava de sakkunniga vidare anfört:

Flertalet elever i skolhemmen torde, såsom i det föregående berörts, när

de uppnått vuxen ålder, komma att översändas till arbetshem för vanartade

sinnesslöa. Framställning om dylik överflyttning synes böra av skolhemmets

styrelse göras hos styrelsen för vederbörande arbetshem. Samma förfaringssätt

som det nu föreslagna torde böra iakttagas i fråga om överflyttning till skyddshem.

Finner skolhemmets styrelse, att eleven är i behov av vård å sinnessjukanstalt,

bör ansökan göras om intagning antingen å kriminalasyl eller, där detta

icke anses behövligt, å det hospital, inom vars upptagningsområde elevens hemort

är belägen.

De sakkunniga hava härefter upptagit frågan om den allmänna

anordningen av den undervisning, som i de här avhandlade skolhemmen

bör meddelas. I detta avseende hava de sakkunniga till en början

erinrat om det uttalande, som av en år 1893 tillsatt kommitté för viss

utredning angående sinnesslövården uti dess i mars 1894 avgivna betänkande

gjordes i fråga om sinnesslöundervisningens mål och medel

samt om denna undervisnings omfattning och organisation. Kommittén

underströk i detta uttalande den praktiska undervisningens betydelse och

framhöll nödvändigheten av individualisering i undervisningen. Med

avseende på vad kommittén härom anfört tillåter jag mig att hänvisa

till de sakkunnigas betänkande (sid. 42—44).

För egen del hava de sakkunniga framhållit, att även vid här

ifrågavarande skolhem huvudvikten bör läggas på den praktiska undervisningen

och de praktiska arbetsövningarna. Till övervägande flertal

utgöras dessa anstalters elever av sådana, som under hela sitt liv böra

åtnjuta anstaltsvård, och deras utbildning bör därför helt naturligt ordnas

så, att de under senare delen av sin anstaltsvistelse kunna sysselsättas

med ett efter deras anlag och arbetsförmåga avpassat arbete, varvid

man även bör hava i sikte, att eleverna bibringas sådan arbetsduglighet

och praktisk färdighet, som kan bliva till största möjliga gagn för anstalterna.

Den praktiska undervisningen och det praktiska arbetet böra

därför på anstalternas arbetsordning erhålla större utrymme än den

teoretiska undervisningen.

Vad sistnämnda undervisning beträffar, bör densamma inskränkas till sådana

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts Proposition Kr 280.

skolämnen, som särskilt kunna anses vara av betydelse för iitvecklingen av elevernas

intellektuella anlag och för deras moraliska fostran. Därjämte bör undervisning

meddelas i de övningsämnen, som förekomma i de vanliga sinnesslöskolorna.

Den praktiska undervisningen bör självfallet delvis omfatta olika

ämnen vid de båda anstalterna. I skolhemmet för gossar böra särskilt förekomma

träslöjd, skomakeri, borstbinderi samt möjligen andra hantverksarbeten, varjämte

eleverna här böra sysselsättas med vedhuggning samt framförallt kreatursskötsel

och jordbruksarbete. I skolhemmet för flickor böra företrädesvis förekomma

olika slag av vävnadsarbeten, sömnad, stickning, virkning m. fl. handarbeten. I

båda skolhemmen böra dessutom eleverna sysselsättas med trädgårdsarbete samt

i så stor utsträckning som möjligt utföra alla slags förekommande husliga sysslor

såsom städning, tvätt och bak m. m.

Vid anordnandet av såväl den teoretiska som den praktiska undervisningen

böra emellertid beaktas de synpunkter, som av 1893 års

kommitté anlagts i fråga om individualisering av undervisningen. Denna

blir tydligen, åtminstone vad den teoretiska undervisningen beträffar,

vid här ifrågavarande skolhem så mycket nödvändigare, som elevernas

förut genomgångna teoretiska kurser komma att växla efter längden av

deras tidigare vistelse vid annan uppfostringsanstalt. Att på förhand i

detalj meddela några allmängiltiga föreskrifter rörande undervisningskurser

synes därför varken lämpligt eller ens möjligt. I den pedagogiska

inspektion, som enligt de sakkunnigas förslag skall utövas över

anstalterna,^ hava de sakkunniga sett en garanti för, att undervisningen

vid skolhemmen blir anordnad på lämpligaste sätt.

Arbetsordning att till huvudsakliga delar ligga till grund för anordnandet

av undervisningen och det praktiska arbetet bör för varje

arbetsår fastställas av styrelsen. Skolundervisningen skall enligt de sakkunnigas

förslag fortgå 40 veckor årligen med fördelning på två terminer.

De sakkunniga hava i detta sammanhang i korthet berört de bestämmelser,

som synas böra meddelas angående formerna för tillrättavisning

av elever i skolhemmen för vanartade sinnesslöa. Jag tillåter

mig att i detta avseende hänvisa till de sakkunnigas betänkande (sid.

45—46).

De sakkunniga hava slutligen i samband med frågan om skolhemmens

organisation i korthet yttrat sig angående formerna för tillsättande

av den vid skolhemmen erforderliga personalen, om kompetensvillkor

för föreståndare och lärarpersonal ävensom därmed sammanhängande

spörsmål av organisatorisk natur.

Föreståndare bör enligt de sakkunnigas förslag tillsättas av skolöverstyrelsen,

lärare och övrig personal däremot av skolhemmens styrelse.

Personal: tillsättning

och

kompetensvillkor

m. m.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Medicinal
styrelsen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Beträffande föreståndares ställning och åligganden anföra de sakkunniga:
Föreståndare

bör, i egenskap av anstaltens chef, i alla avseenden, där styrelsens

beslut ej erfordras, handhava den närmare förvaltningen av anstalten och

utöva förmanskap över den därstädes anställda personalen. Utom förvaltningsgöromålen

bör emellertid föreståndaren även bestrida teoretisk undervisning till

den omfattning, som av styrelsen bestämmes. Kravet på undervisningsskyldighet

för föreståndaren bör enligt de sakkunnigas mening fasthållas, även om förvaltningsgöromålen

i en framtid skulle komma att bliva så omfattande, att de helt

taga en persons arbetskraft i anspråk. Nödvändigheten av, att föreståndaren

uppehåller intim kontakt med det vid anstalten bedrivna undervisningsarbetet

och förskaffar sig personlig kännedom om varje i anstalten intagen elev, synes

de sakkunniga kräva, att i sådant fall lättnad i stället beredes föreståndaren i

förvaltnings- och expeditionsgöromålen.

Föreståndarbefattningen vid skolhemmet för flickor bör självfallet

icke innehavas av annan än kvinna, liksom föreståndarbefattningen vid

skolhemmet för gossar bör innehavas av man.

De bestämmelser, som i det föregående förordats, ävensom de

övriga stadganden beträffande skolhemmens organisation, som synts erforderliga

för dessas verksamhet, hava sammanförts i av de sakkunniga

upprättade förslag till reglementen för desamma, vilka förslag

äro fogade vid de sakkunnigas betänkande.

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

För behandlingen av vissa hithörande frågor bör hos skolöverstyrelsen

anställas en psykiatriskt utbildad läkare. Om så sker, behöva icke så

stränga fordringar på psykiatrisk utbildning ställas på läkarledamöterna

i hemmens styrelser, varigenom skulle undanröjas den svårighet att inom

rimligt avstånd från anstalterna finna lämpliga sådana ledamöter, som

givetvis skulle följa med ett strängare sådant krav. På så sätt skulle

även den ytterligare fördelen vinnas, att styrelsesammanträden kunde

lättare och oftare hållas, då ledamöterna bodde närmare anstalterna.

De sakkunnigas uppfattning, att skolhemmen för vanartade sinnesslöa

såsom anstalter av övervägande pedagogisk karaktär böra ställas

under skolöverstyrelsens inseende, delar jag, liksom jag i övrigt ansluter

mig till de sakkunnigas förslag rörande ledningen av anstalterna ävensom

i fråga om inspektionen över desamma.

Ett realiserande av medicinalstyrelsens förslag om anställande inom

skolöverstyrelsen av en psykiatriskt skolad läkare skulle otvivelaktigt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 280.

31

för överstyrelsen underlätta behandlingen av vissa hithörande frågor.

Huruvida fordringarna på psykiatrisk utbildning hos läkarledamöterna i

skolhemmens styrelser härigenom skulle kunna inskränkas, synes mig

likväl ovisst. De ärenden, för vilkas behandling behov av psykiatrisk

sakkunskap i första hand gör sig gällande, lära nämligen avse intagning

och utskrivning av elever, dessas behandling under anstaltsvistelsen

med flera frågor, i vilka det närmast bör tillkomma anstalternas styrelser

att fatta beslut. I varje fall synes mig med vidtagande av den

utav medicinalstyrelsen föreslagna åtgärden böra anstå, intill dess erfarenhet

vunnits angående skolhemmens verksamhet och särskilt angående

skolöverstyrelsens behov av tillgång till psykiatrisk sakkunskap för behandlingen

av frågor rörande skolhemmen. Jag anser mig därför icke

nu böra göra framställning om anvisande av medel för ändamålet.

De sakkunnigas förslag i fråga om principer för intagning och utskrivning

av elever ävensom därmed sammanhängande spörsmål synas

mig i huvudsak kunna godtagas.

Det torde givetvis ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid utfärda

erforderliga närmare bestämmelser angående anstalternas organisation

och verksamhet.

Jag övergår nu att redogöra för de sakkunnigas beräkning av de

föreslagna skolhemmens omfång.

Inledningsvis hava de sakkunniga påpekat svårigheterna att beräkna

totalantalet vanartade sinnesslöa i riket. Härom anföra de sakkunniga

för egen del:

En fullständig utredning rörande antalet i riket befintliga sinnesslöa tillhörande

de vanartades kategori samt angående dessa sinnesslöas levnadsomständigheter,

sättet för deras hittillsvarande omhändertagande, brottslighetsprocenten

bland dem o. s. v. skulle givetvis i och för sig vara av största intresse. En sådan

utredning skulle enligt de sakkunnigas förmenande vara ägnad att giva en

skarp belysning åt de missförhållanden ur både den enskilde individens och

samhällets synpunkt, som frånvaron av en organiserad anstaltsvård av vanartade

sinnesslöa medfört. Med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en tillfredsställande

utredning av ifrågavarande slag skulle emellertid värdet av denna utredning

säkerligen icke komma att motsvara de dryga kostnader, som densamma

givetvis skulle komma att medföra. För bedömandet av det totala platsbehovet

i särskilda anstalter för vanartade sinnesslöa vore det i övrigt icke tillfyllest

med en beräkning av antalet sådana sinnesslöa, enär, såsom i det föregående

närmare utvecklats, åtskilliga av de till vuxen ålder komna vanartade sinnesslöa

— nämligen alla sådana, som icke lämpa sig för en öppen anstalt — behöva omhändertagas

inom den allmänna sinnessjukvårdens ram. Det skulle därför bliva

nödvändigt att vid en sådan utredning — åtminstone vad de äldre beträffar —

Skolhemmens

storlek och

förläggning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Beräkning av

skolhemmens

omfång.

Skolhemmet

för gossar.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

göra en fullständig uppdelning av de vanartade sinnesslöa med hänsyn till beskaffenheten

och graden av deras antisociala tendenser o. s. v.

De sakkunniga framhålla emellertid, att de i detta sammanhang

icke hava anledning att ingå på frågan om platsbehovet å anstalter för

äldre vanartade sinnesslöa, då de för närvarande framlägga förslag endast

om upprättande av skolhem för vanartade sinnesslöa barn. För

beräkningen av dessa anstalters omfång finnes möjlighet att med hänsyn

till de intagningsbestämmelser, som i det föregående föreslagits, erhålla

fasta utgångspunkter.

För att utröna antalet av de platser, som med de sålunda förordade intagningsbestämmelserna

äro behövliga i uppfostringsanstalterna för vanartade sinnesslöa

barn hava de sakkunniga från samtliga sinnesslö- och epileptikerskolor infordrat

uppgifter dels rörande antalet elever, vilka såsom olämpliga för samlivet

på grund av vanart, häftigt lynne eller våldsamhet samt upprepade rymningar

lämpligen bort utskrivas från anstalterna men dock fått tvärstanna, dels ock rörande

antalet elever, som under tiden från och med den 1 januari 1913 till och

med den 30 juni 1920 av enahanda grunder utskrivits från nämnda anstalter.

Rörande de tidigare än år 1913 utskrivna eleverna hava de sakkunniga icke ansett

erforderligt att infordra några uppgifter, då dessa elever numera torde hava

nått den ålder, att intagning i skolhem i regel icke bör ifrågakomma.

Resultatet av de sålunda infordrade uppgifterna hava sammanställts i tablåer,

som äro fogade vid de sakkunnigas betänkande.

Vad först angår skolhemmet för vanartade sinnesslöa gossar, hava

de sakkunniga beräknat dess omfång på följande sätt:

Vad först beträffar manliga elever, hava de inkomna uppgifterna givit vid

handen, att i samtliga sinnesslöskolor den 30 juni 1920 vistades sammanlagt 23

gossar, vilka såsom olämpliga för samlivet i anstalterna egentligen bort utskrivas

därifrån. I eleptikerskolorna funnos vid nämnda tidpunkt inga sådana elever.

Under perioden den 1 januari 1913-den 30 juni 1920 hade vidare av samma

orsak från sinnesslöskolorna utskrivits 29 och från eleptikerskolorna 11 manliga

elever, av vilka senare de flesta även torde hava varit sinnesslöa. Medeltalet utskrivna

för år räknat har alltså under ifrågavarande period varit omkring 5. Av

de sammanlagt 40 elever, vilka under nämnda tidrymd på grund av olämplighet

för samlivet utskrivits, äro 12 födda före år 1900, 14 under åren 1900 1904 samt

14 efter ingången av år 1905. Av dessa torde flertalet av de före ar 1905 födda

eleverna böra intagas i arbetshem för vanartade sinnesslöa, då de på grund av

sin ålder i allmänhet icke torde lämpa sig för skolhem. Uteslutet är emellertid

icke, att en och annan av de under perioden 1900—1904 födda lämpligen kan

intagas. Av de efter ingången av år 1905 födda eleverna torde man böra räkna

med att ett flertal vid skolhemmets öppnande eller under den första tiden av dess

verksamhet kunna komma att bliva anmälda till inträde och även befinnas lämpade

för intagning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280. 33

Det antal elever, som skolhemmet för gossar vid upprättandet bör

vara rustat att mottaga, synes sålunda icke böra sättas lägre än 30,

vilken siffra utgör hela antalet av de i sinnesslöskolorna den 30 juni

1920 intagna elever, vilka på grund av vanart betecknats som olämpliga

för samlivet, ökat med halva antalet av de från sinnesslö- och

epileptikeranstalterna under tiden den 1 januari 1913—den 30 juni 1920

såsom vanartade utskrivna skolelever, vilka äro födda efter ingången av

år 1905.

Vidkommande härefter det antal platser, som bör beräknas för tillförseln

av nya elever under de närmaste åren av anstaltens verksamhet, hava

de sakkunniga utgått därifrån, att platsantalet vid anstaltens öppnande

så vitt möjligt bör vara så högt, att någon väsentlig ökning av detsamma

icke behöver företagas före genomförandet av lagstiftning om

anstaltsplikt för bildbara sinnesslöa och fallandesjuka. Härom yttra de

sakkunniga vidare huvudsakligen följande:

Såsom nyss nämnts utgjorde medeltalet av från sinnesslö- och epileptikerskolorna

årligen utskrivna vanartade gossar under perioden 1913—30 juni 1920 omkring

5. Med hänsyn därtill, att åtskilliga elever, vilka på grund av sin vanart

vållat stora olägenheter, likväl under nuvarande förhållanden i brist på lämplig

tillflyktsort fått tvärstanna i sinnesslöanstalterna men att sådant kvarstannande

icke vidare torde komma i fråga, sedan uppfostringsanstalterna för vanartade

sinnesslöa blivit upprättade, torde antalet årligen utskrivna gossar av här avhandlad

kategori för framtiden komma att bliva något större än det hittills varit

och icke böra beräknas lägre än 7 ä 8. Å andra sidan komma emellertid, så

snart arbetshem för vanartade manliga sinnesslöa kommit till stånd, eu stor del

av skolhemmets äldre elever att efter hand bliva överflyttade dit. Utgår man

därifrån, att sådant arbetshem kan beräknas träda i verksamhet två år efter skolhemmets

öppnande samt att utskrivningen från skolhemmet därefter kan beräknas

komma att — i varje fall innan lagstiftning om obligatorisk anstaltsvård

blivit genomförd — ungefärligen motsvara tilloppet av nya skolelever, skulle sålunda

antalet platser för de två närmaste årens behov vid skolhemmet för gossar

kunna inskränkas till omkring 15. Hänsyn bör emellertid även tagas därtill, att

anmälningar från skyddshemmen äro att förvänta av åtskilliga därstädes intagna

elever, vilka befunnits sinnesslöa. Då emellertid en del av dessa elever, därest

förslaget om upprättandet av ett statens skyddshem för vissa vanartade gossar

blir genomfört, torde komma att bliva omhändertagna i detta skyddshem, synes

man icke behöva beräkna mer än omkring 10 platser för sinnesslöa skyddshemselever.

På grund av det här anförda torde sålunda skolhemmet för vanartade

sinnesslöa gossar vid upprättandet böra beräknas för minst 30

elever, varjämte möjlighet bör finnas att under de närmaste åren av

anstaltens verksamhet mottaga ytterligare omkring 25 elever.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 238 höft. (Nr 280.) tfa 21 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Skolhemmet

för flickor.

34 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

Vad så beträffar skolhemmet för vanartade sinnesslöa flickor, ställa

sig de sakkunnigas beräkningar på följande sätt:

Enligt de inhämtade uppgifterna funnos den 30 juni 1920 i sinnesslöskolorna

sammanlagt endast 4 kvinnliga elever, om vilka gällde, att de på grund av vanart

voro olämpliga för samlivet i anstalterna och fördenskull borde utskrivas, och i

epileptikerskolorna allenast 1 kvinnlig elev, med vilken detta var förhållandet.

Antalet under tiden den ! januari 1913—den 30 juni 1920 av ifrågavarande orsak

utskrivna kvinnliga skolelever uppgick för sinnesslöanstalternas vidkommande till

sammanlagt 10, medan från epileptikerskolorna under samma period ingen sådan

utskrivning förekommit. Orsaken till, att dessa siffror i jämförelse med motsvarande

siffror beträffande de manliga eleverna äro så låga’ är sannolikt att söka

i det förhållandet, att de vanligaste orsakerna till olämplighet för samlivet i fråga

om kvinnliga elever äro dels sexuell opålitlighet, dels abnormt häftigt lynne

(affektlabilitet) och att opålitlighet i sexuellt avseende i de flesta fall visar sig

först efter pubertetsårens inträde, liksom affektlabiliteten, särskilt hos kvinnorna,

ofta torde framträda starkare omkring denna ålder.

Vad de utskrivna kvinnliga skolelevernas ålder angår, framgår det av de

inkomna uppgifterna, att av ovannämnda 10 elever, vilka under perioden 1913—

30 juni 1920 utskrivits, 3 äro födda före 1900, 0 under åren 1900—1904 och 1

år 1905, medan ingen under ifrågavarande tidrymd utskriven flicka är född efter

sistnämnda är. De under perioden utskrivna kvinnliga skoleleverna hade sålunda

i allmänhet vid utskrivningen uppnått högre ålder än de manliga, vilket även

torde låta förklara sig genom nyss anförda omständigheter med avseende på utskrivningsorsakerna.

Eu jämförelse med motsvarande siffror beträffande de

kvinnliga arbetshemseleverna visar också, att antalet sådana elever, vilka på grund

av vanart utskrivits, såväl som antalet kvinnliga arbetshemselever, vilka av samma

orsak lämpligen borde hava utskrivits, är betydligt större än antalet kvinnliga

skolelever av motsvarande grupper: under tiden 1913—30 juni 1920 hava utskrivits

17 kvinnliga arbetshemselever och den 30 juni sistnämnda år funnos i

anstalterna 8 sådana elever, vilkas utskrivning på grund av vanart vore önskvärd.

Aven om, såsom av det här ovan anförda framgår, flertalet av de vanartade

kvinnliga elever, som under de sistförflutna åtta åren utskrivits från sinnesslöanstalternas

skolhem, sålunda befunnit sig i senare delen av den egentliga skolåldern

eller redan överskridit densamma, torde likväl hos åtskilliga av dessa

elever vanartens beskaffenhet icke lägga hinder i vägen för intagning i skolhem

för sinnesslöa flickor av de vanartades kategori. I det föregående har framhållits,

att sådana kvinnliga sinnesslöa, vilkas vanart består i sexuell opålitlighet och

vilka på, den grund icke lämpligen kunna vistas i anstalter, som äro avsedda

jämväl för sinnesslöa av mankön, likväl i många fall utan olägenhet kunna vistas

tillsammans med i skolhemmet intagna flickor, under förutsättning att skolhemmet

kan tillräckligt effektivt isoleras från yttervärlden. I skolhemmet för vanartade

kvinnliga sinnesslöa höra därför vid dess öppnande kunna intagas — förutom

de i sinnesro- och epileptikerskolorna för närvarande intagna elever, vilka såsom

olämpliga för samlivet böra utskrivas därifrån — icke blott eu stor del av de

kvinnliga skolelever, som under de sista åtta åren utskrivits såsom vanartade,

utan även åtskilliga av de yngre bland sådana vanartade kvinnliga sinnesslöa,

vilka i egenskap av arbetshemselever vistas i sinnesslöanstalterna eller under de

senaste åren utskrivits därifrån. Slutligen bör även beräknas, att sinnesslöa

kvinnliga skyddshemselever kunna komma att överflyttas till skolhemmet för

vanartade sinnesslöa flickor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts Proposition Nr 280.

.•>;>

På grund av vad här anförts hava de sakkunniga ansett, att det

antal elever, som skolhemmet för flickor vid öppnandet bör vara berett

att mottaga, icke bör sättas lägre än 15. Vad angår det utrymme,

som bör beräknas för tilloppet av nya elever under de närmast följande

åren efter anstaltens upprättande, torde detta sannolikt kunna anslås

till ungefär samma antal platser.

Såsom av det anförda framgår, synas visserligen de egentliga skoleleverna

i uppfostringsanstalten för vanartade sinnesslöa flickor vid denna

anstalts öppnande komma att utgöra ett mindre antal än de elever,

vilka redan överskridit skolåldern. Detta förhållande torde emellertid

komma att så småningom ändras. Härom yttra de sakkunniga:

i samma mån som anstalten hunnit komma i full verksamhet och möjlighet

för de vanliga sinnesslö- och epileptikeranstalterna finnes att vid behov verkställa

utskrivning av en vanartad elev, vars vistelse i anstalten är till skada för

dennas uppfostringsarbete, kommer säkerligen skolhemmet för vanartade sinnesslöa

flickor att alltmer tagas i anspråk för uppfostran och vård av egentliga skolelever.

Samtidigt kan, sedan arbetshem för vanartade kvinnliga sinnesslöa kommit

till stånd, utskrivning till sådant ske av äldre elever, vilka för erhållande av eu

i möjligaste mån fri vård böra överflyttas till öanstalt, där effektivt avskiljande

från samhället är möjligt utan några anstaltsinhägnader. Framför allt kommer

en väsentlig ökning av platsantalet i skolhem för vanartade sinnesslöa att bliva

erforderlig, sedan skolplikt för bildbara sinnesslöa och fallandesjuka blivit genomförd

och antalet elever i sinnesslö- och epiieptikerskolorna på grund härav blivit

väsentligt större än det för närvarande är. En given förutsättning för genomförande

av en sådan skolplikt är självfallet, att särskilda anstalter finnas för omhändertagande

av sådana sinnesslöa och fallandesjuka, vilka till följd av vanart

äro olämpliga för samlivet i de vanliga sinnesslö- och epileptikeranstalterna och

vilka på denna grund enligt gällande föreskrifter ej få intagas eller behållas där.

Av dessa skäl har det synts de sakkunniga motiverat att, ehuru

för vanartade kvinnliga sinnesslöa behovet av ett arbetshem för närvarande

tydligen är större än behovet av ett skolhem, redan från början

giva den ifrågavarande anstalten karaktären av uppfostringsanstalt, oaktat

den vid upprättandet kommer att få till stor del mottaga även arbetshemselever.

Givet är emellertid, att vid anstaltens organiserande, vid

anställande av personal o. s. v. hänsyn får tagas till att anstaltens verksamhet

under den första tiden av dess tillvaro kommer att bliva inriktad

väsentligen på praktiskt arbete och endast i mindre grad på teoretisk

undervisning.

Utom de här anförda skälen att redan nu föreslå upprättandet av

ett skolhem för vanartade sinnesslöa flickor må slutligen nämnas även

den särskilda omständigheten, att — såsom nedan skall närmare ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Ktmgl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Förläggningsorter

för

skolhemmen.

Stolhemmet

för gossar.

vecklas — möjlighet finnes att för ändamålet disponera en redan befintlig

uppfostringsanstalt, som inom kort blir ledig från den uppgift,

för vilken den hittills använts och som väl lämpar sig till ett skolhem

för sinnesslöa flickor av här ifrågavarande kategori men däremot icke

utan stora olägenheter skulle kunna användas som anstalt för omhändertagande

av vanartade kvinnliga arbetshemselever i någon större

utsträckning.

Jag övergår härefter till frågan om förläggningen av de båda skolhemmen.

I detta avseende hava de sakkunniga till en början framhållit,

att de krav, som, efter vad i det föregående anförts, böra ställas

på anstalter av ifrågavarande slag, givetvis bäst skulle kunna uppfyllas,

därest på lämpliga platser nybyggnader bleve uppförda för

anstalternas räkning. Med hänsyn till svårigheterna att under rådande

finansiella förhållanden kunna påräkna de stora anslag, som för sådant

ändamål skulle erfordras, hava de sakkunniga likväl från början haft

uppmärksamheten riktad därpå, att anstalterna inom kortaste tid skulle

kunna komma till stånd, därest möjlighet förefunnes att för dem

disponera över redan befintliga, staten tillhöriga byggnader, vilka kunde

antingen användas i befintligt skick eller också genom smärre ändringsarbeten

och reparationer göras för ändamålet lämpliga. De sakkunniga

hava även varit i tillfälle att föreslå skolhemmens förläggande till

två redan befintliga anstalter, vilka inom den närmaste framtiden torde

bliva lediga från sina nuvarande uppgifter och vilka efter vissa ändringsarbeten

synas kunna tillfredsställande uppfylla kraven på anstalter för

vanartade sinnesslöa barn.

Vad först beträffar skolhemmet för gossar — vilket, såsom redan

tidigare framhållits, bör vara förenat med jordbruk — har de sakkunnigas

uppmärksamhet riktats på den provisoriska alkoholistanstalten

vid Salbohed i Västmanlands län, sedan fråga uppstått om förflyttning

till annan ort av den nu därstädes förlagda alkoholistanstalten.

För att utröna möjligheten av att till Salbohed förlägga ett statens

skolhem för vanartade sinnesslöa gossar hava de sakkunniga avlagt besök

vid anstalten. I fråga om anstaltens belägenhet, de till densamma

hörande byggnaderna in. m. hava de sakkunniga åberopat följande redogörelse,

hämtad ur ett av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande angående

betänkande och förslag rörande anordnande av ny statsanstalt för vård

av manliga alkoholister:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kmujl, Maj:ts Proposition Nr 280.

Salbohed, som förut använts såsom lägerplats av Västmanlands regemente,

är belägen i Väster Färnebo socken av Västmanlands län, 18 kilometer från Sala.

som är närmaste järnvägsstation. Enligt lämnade uppgifter består egendomen

förutom av skog av omkring 100 tunnland odlad jord och omkring 100 tunnland

odlingsbar jord, varav någon del på sista tiden uppodlats. Totalarealen av området

utgör omkring 350 tunnland. Platsen, som tillhör staten, uppläts år 1916

av arméförvaltningen till föreningen Flodakolonier, och genom riksdagens beslut

år 1918 har den statliga alkoholistvården blivit förlagd till Salbohed.

Anstalten utgöres för närvarande av följande byggnader:

1) den s. k. intendentsbostaden, en mycket gammal byggnad av timmer i

eu våning med inredd vind, enligt uppgift uppförd år 1818. Den användes för

närvarande såsom expeditionslokal och till bostad för koloniens föreståndare och

en del funktionärer samt innehåller 16 rum, därav två utan eldstäder. Rummen

uppvärmas huvudsakligen med kakelugnar. Byggnaden synes vara i gott stånd

med i huvudsak tillfredsställande inredning;

2) sjukhusbyggnaden, uppförd år 1893, av liggande timmer i två våningar

med inredd vind; för närvarande är den begagnad till logementsbostäder för

alkoholisterna och inrymmer dessutom kök med handkammare, matrum och rum

för betjäning. Byggnaden uppvärmes med kakelugnar. Köksavdelningen och

serveringsrummet äro rätt otillfredsställande, och byggnaden torde för övrigt tarva

åtskilliga reparationer;

3) en barackbyggnad, ett envåningshus av timmer med oinredd vind, 36 meter

långt och 16 meter brett. Byggnaden innehåller diverse sovrum, vaktrum, verkstadsrum

och en isoleringsavdelning samt uppvärmes huvudsakligen med kaminer;

dock att uti isoleringsavdelningen finnes en värmeledningsanordning. Virket i

byggnaden är gott men inredningen otillfredsställande. Vinden synes med hänsyn

till takkonstruktionen vara synnerligen svår att utnyttja.

Av övriga på platsen befintliga byggnader är ett bad- och tvätthus i mycket

dåligt skick, och torde detsamma därför ej kunna användas. En magasinsbyggnad

är däremot i synbarligen gott skick. En ladugård har nyligen blivit reparerad,

men har knappt något större värde. Undergrund har emellertid lagts för en ny

ladugårdsbyggnad med tillhörande stall och loge. Dessutom finnas några mindre,

i dåligt skick varande bostadshus för befattningshavare.

Ägofiguren utgöres av en rektangel i övre, östra delen begränsad av landsvägen

mellan Västerås och Krylbo. Denna landsväg skär området i dess sydöstra

hörn. På det avskurna hörnet ligga de här ovan under 1) och 2) beskrivna

bostadshusen. Avståndet mellan intendentsbostaden och sjukhusbyggnaden är

omkring 550 meter och mellan förstnämnda hus och barackbyggnaden 350. Jordbruksbyggnaderna

ligga omkring 1,200 meter från intendentsbostaden.

Anstalten är helt i saknad av ledningar för vatten och avlopp. Vatten

hämtas från i närheten liggande brunnar, som ansågos giva vatten i tillräcklig

mängd.

Anstalten upplyses medelst fotogen, men kraft från Älvkarleby finnes dock

i trakten, så att densamma utan större svårigheter kan elektrifieras. Någon

värmeledning finnes icke, ej heller badanordningar eller lokaler för tvätt och

dylikt.

Såsom av ovan intagna redogörelse framgår, äro visserligen de

vid Salbohed befintliga byggnaderna uti några avseenden i ett mindre

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts Proposition -Nr 280.

tillfredsställande skick. Med vissa ändringsarbeten och reparationer

synas de likväl kunna göras fullt användbara för bär ifrågavarande ändamål.

Eu viss olägenhet ligger i det jämförelsevis stora avståndet mellan

själva anstaltsbyggnaden (förutvarande sjukhuset) och intendentsbostaden,

vilken fortfarande torde böra användas till administrationslokaler samt

bostäder lör föreståndare och viss övrig personal. Detta avstånd utgör

nämligen något över 500 meter. I jämförelse med de fördelar i åtskilliga

andra avseenden, framför allt ur ekonomisk synpunkt, som uppfostringsanstaltens

förläggande till Salbohed skulle innebära, har dock nämnda

olägenhet icke ansetts böra utgöra något hinder för val av denna förläggningsort.

Vad utrymmet vid anstalten beträlfar, kan i anstaltsbyggnaden

genom vissa ändringsarbeten beredas plats för 30 elever. I barackbyggnaden

kunna inläggas omkring 25 elever. I de nu befintliga byggnaderna

kan sålunda beredas det antal platser, som vid skolhemmets

öppnande och under de närmaste åren av dess verksamhet beräknats

vara behövligt. I övrigt finnes fullt tillräckligt område för uppförande

i de nuvarande byggnadernas närhet av de anstaltsbyggnader, som

framdeles kunna bliva behövliga för utökning av platsantalet.

Sådan utökning bör lämpligen ske genom uppförande av smärre

paviljonger, vilka böra förläggas mellan den nuvarande anstaltsbyggnaden

och intendentsbostaden. Härigenom kan den nyss berörda olägenheten i

administrationsbjrggnadens avstånd från själva anstaltsbyggnaden minskas

i samma mån som anstalten utvidgas. När sådan utvidgning på grund

av elevantalets ökning blir nödvändig, kan lämpligen barackbyggnaden

anordnas såsom bostad åt sådana äldre elever, som komma att i egenskap

av arbetshemselever behållas vid anstalten. Barackbyggnadens läge

omkring 250 meter sydväst om själva anstaltsbyggnaden och på motsatta

sidan om den förut omnämnda landsvägen är för en sådan anordning

synnerligen fördelaktig, då härigenom skolhem och arbetshem komma på

lämpligt avstånd från varandra.

Bostäder finnas såväl för den anstaltspersonal, vilken erfordras vid

skolhemmets öppnande, som för jordbrukets personal. I befintliga byggnader

kan dessutom beredas bostäder åt den anstaltspersonal, som under

de närmaste åren av skolhemmets verksamhet kan beräknas ytterligare

bliva erforderlig.

Egendomens jordområde, vilket enligt uppgift av alkoholistanstaltens

föreståndare för närvarande uppgår till omkring 60 hektar odlad jord och

cirka 40 hektar odlingsbar mark, är fullt tillräckligt för att bereda de i anstalten

intagna eleverna tillfälle till jordbruksarbete i lämplig omfattning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280. 39

Då sålunda Salbohed synes kunna efter vissa ändringsarbeten med

fördel användas såsom förläggningsort för ett skolhem för vanartade

sinnesslöa gossar, hava de sakkunniga, med hänsyn till de dryga utgifter,

uppförandet av en helt ny anstalt skulle medföra, och i betraktande

av de kostnader, staten redan nedlagt på Salbohedsanstalten,

enat sig om att föreslå ifrågavarande skolhems förläggande dit.

Med avseende på val av plats för skolhemmet för vanartade

sinnesslöa flickor hava de sakkunniga erinrat, hurusom 1914 års senare

riksdag, i samband med beviljande av anslag för uppförande av eu

statsanstalt för vården av blinda med komplicerat lyte — vilken anstalt

skulle ersätta den hittills med Drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

i Vänersborg för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa

m. fl. -— i enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda förslag bemyndigade

Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten

trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Di''ottning

Sofias stiftelse och den till denna stiftelse knutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar.

Uppförandet av berörda statsanstalt för blinda med komplicerat lyte

har på grund av kristidens inträdande måst uppskjutas men har numera,

efter av statsmakterna år 1919 fattat beslut, påbörjats och byggnaderna

beräknas kunna vara färdiga att tagas i bruk under loppet av år 1922.

De byggnader i Vänersborg, som för närvarande tillhöra den med förutnämnda

stiftelse förenade vårdanstalten, nämligen anstaltens skolhem

med därtill hörande uthusbyggnader, komma då att bliva tillgängliga

för något statens ändamål.

Enligt vad de sakkunniga genom besök på platsen förvissat sig

om, torde de byggnader, vilka sålunda, sedan den förutnämnda blindanstalten

trätt i verksamhet, komma att övergå i statens ägo, väl lämpa

sig att efter vissa ändrings- och reparationsarbeten användas till ett

skolhem för vanartade sinnesslöa flickor, under förutsättning att hela

det till anstalten hörande området, vilket uppgår till omkring 15,000

kvadratmeter, blir på lämpligt sätt inhägnat.

Anstalten är belägen i utkanten av staden Vänersborg, skild från de bebyggda

stadsdelarna genom järnvägen och dövstumskolans tomt. Då härtill

kommer, att möjlighet torde förefinnas för ytterligare utvidgning av området,

som delvis begränsas av staten tillhörig mark, synes läget icke utgöra hinder för

skolhemmets förläggande hit. Skolhemmet kan mottaga omkring 40 elever, och

plats finnes för uppförande av de nybyggnader, som i en framtid eventuellt

kunna bliva behövliga. Erforderliga arbetslokaler för olika slag av kvinnlig slöjd

finnas, och tillfälle till trädgårdsarbete på skolhemmets område kan beredas.

Bostäder för anstaltens personal finnas eller kunna anordnas inom skolhemsbyggnaden.

Skolhemmet

för flickor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Inventarier.

Skolhemmets

personal.

Skolhemmet

för gossar.

Vid båda de anstalter, som enligt det ovan framställda förslaget

skulle användas såsom förläggningsplatser för skolhem för vanartade

sinnesslöa, finnas för närvarande åtskilliga inventarier, som med fördel

kunna användas för skolhemmens behov och vilkas bibehållande vid anstalterna

sålunda skulle komma att väsentligen nedbringa engångskostnaderna

för anstalternas upprättande. Härom yttra de sakkunniga* bland

annat:

Vad statens alkoholistanstalt beträffar, torde väl denna anstalt, om den

återflyttas till Venngarn, komma att övertaga de inventarier, som för närvarande

finnas därstädes. Skulle åter alkoholistanstaltens förflyttning från Salbohed ske

först sedan helt ny anstalt för den statliga alkoholistvården upprättats, torde det

vara mest ändamålsenligt, att denna anstalt förses med nya, för densamma avpassade

inventarier. Detta senare gäller givetvis även den blivande statsanstalten

för blinda med komplicerat lyte, vilken inflyttar i nyuppförda byggnader. Lämpligast

synes därför vara, att de inventarier, som för närvarande finnas såväl vid

Salbohedsanstalten som i skolhemmet för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa

m. fl. i Vänersborg, få, i den mån de äro behövliga, övertagas av de utav

de sakkunniga föreslagna skolhemmen.

Till frågan om inventarierna återkommer jag senare i samband med

frågan om kostnaderna för skolhemmens upprättande.

Jag torde nu i stället få redogöra för den personal, som erfordras

vid ifrågavarande uppfostringsanstalter med det omfång, som anstalterna

ovan föreslagits att erhålla vid öppnandet, d. v. s. med ett elevantal av

30 i skolhemmet för gossar och 15 i skolhemmet för flickor.

Vad skolhemmet för gossar beträffar, bör vid detsamma först och

främst vara anställd en manlig föreståndare. Med befattningen bör vara

förenad chefskapet ej blott över anstalten utan även över förvaltningen

av den till densamma hörande egendomen.

Angående beräknandet av lärarpersonalens antal hava de sakkunniga

anfört:

Det är att märka, att, när fråga är om sinnesslöa, det antal elever, som

kommer på varje undervisningsavdelning, måste sättas relativt lågt. Flera elever

än 15 böra sålunda icke beräknas i varje avdelning. Med hänsyn till vad i föregående

kapitel anförts rörande förhållandet mellan teoretisk och praktisk undervisning

vid skolhemmen för vanartade samt i betraktande av att föreståndaren,

såsom i det föregående nämnts, bör äga viss undervisningsskyldighet, torde det

likväl icke vara erforderligt att till en början vid skolhemmet anställa mer än

en lärare i teoretiska ämnen. Denne lärare bör då lämpligen vara manlig. När

behov av ytterligare lärarkraft för den teoretiska undervisningen kan komma att

göra sig gällande — något som torde böra beräknas redan från ingången av år

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 280.

1923 — kan enligt de sakkunnigas mening anställas även eu lärarinna. I fråga

om lämpligheten av att vid en uppfostringsanstalt för vanartade gossar anlita

kvinnlig lärarkraft kunna de sakkunniga åberopa den goda erfarenhet, som i

detta hänseende vunnits vid åkerbrukskolonien Hall, där kvinnlig lärare länge

varit anställd.

Förutom lärare i teoretiska ämnen erfordras emellertid lärare eller

rättare arbetsledare i praktiska ämnen och. praktiskt arbete.

Angående dessa befattningshavares ställning och uppgift yttra de

sakkunniga:

För dessa befattningar torde icke böra fordras någon lärarutbildning utan

synes det i stället önskvärt att för desamma erhålla yrkesmän med så allsidig

praktisk erfarenhet och färdighet som möjligt. Med den föreslagna benämningen

arbetsledare hava de sakkunniga velat angiva dessa befattningshavares ställning

såsom icke i egentlig mening undervisare utan i främsta rummet ledare av elevernas

praktiska arbeten. Arbetsledarnas antal synes vid anstaltens öppnande

kunna inskränkas till två. Av dessa bör den ene vara kunnig i hantverk, framför

allt i snickeri- och skomakeriarbeten, medan den andre erfordras såsom ledare

av elevernas jordbruksarbete. Då den sistnämnde befattningshavaren anställes

icke för jordegendomens behov utan såsom handledare i det i anstaltens uppfostringsverksamhet

ingående jordbruksarbetet, bör han givetvis avlönas icke å

jordbrukets utan å anstaltens stat. Självfallet är emellertid, att även den a

jordbrukets stat avlönade personalen kommer att i stor utsträckning tagas i anspråk

vid ledningen och tillsynen av elevernas jordbruksarbeten, framför allt de

elevers, vilka såsom mera försigkomna kunna anförtros jämförelsevis krävande

uppgifter, såsom att biträda vid djurens skötsel o. s. v.

Utom den personal, som sålunda erfordras för anstaltens uppfostringsverksamhet,

kräves viss ekonomipersonal. Med hänsyn till att eleverna

i så stor utsträckning som möjligt böra biträda vid utförandet av

alla husliga göromål hava de sakkunniga ansett, att ekonomipersonalen

tills vidare kan inskränkas till en husmoder, ett biträde för köksgöromdlen

och ett biträde för tvätt och bak.

På grund av elevmaterialets beskaffenhet och särskilt med hänsyn

till eldfaran vid anstalten, vars byggnader äro uppförda av trä, torde

oundgängligen krävas en fast anställd nattvakt.

Den nu föreslagna anstaltspersonalen avses, såsom ovan är nämnt,

för ett elevantal av 30 eller det antal, som kan inrymmas i den egentliga

anstaltsbyggnaden. I den mån de i barackbyggnaden förefintliga

reservplatserna behöva tagas i anspråk, erfordras givetvis en ökning av

såväl lärarpersonalen som övrig anstaltspersonal.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 238 käft. (Nr 280.) 67521 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

I

Skolhemmet

för flickor.

Myndig
heterna.

42 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280,

För jordbruket torde komma att behövas, förutom eu befallningsman,

som bör hava den närmaste ledningen av jordbrukets skötsel, en

fördräng och två kördrängar, en ladugårdskarl samt en stalldräng. Denne

senare bör tillika tjänstgöra som anstaltens kusk eller, om bil framdeles

kommer att anskaffas, som dess chaufför.

Vid skolhemmet för flickor bör, såsom förut framhållits, föreståndarbefattningen

beklädas med kvinnlig innehavare. Vid denna anstalt böra

vidare icke anställas manliga lärare utan endast lärarinnor. Under anstaltens

första verksamhetsår torde den teoretiska undervisningen kunna

handhavas av föreståndarinnan ensam, varför någon särskild lärarinna i

teoretiska ämnen tills vidare icke torde behöva beräknas. För undervisningen

i praktiska ämnen erfordras däremot en lärarinna, som bör hava

utbildning i olika slag av kvinnligt handarbete.

Vad ekonomipersonalen angår, torde vid skolhemmet för flickor

någon husmoder icke vara behövlig, då föreståndarinnan där själv bör

omhänderhava anstaltens förråd och utöva tillsynen över det husliga

arbetet i sin helhet. För hushållsgöromålens skötande torde därför —

med hänsyn till att de i skolhemmet intagna elevernas arbetskraft givetvis

bör i så stor utsträckning som möjligt tagas i anspråk för dessa

göromål — endast behöva anställas eu kokerska samt ett biträde för

köksgöromål, tvätt och bak. Dessutom lärer emellertid erfordras en

sköterska, som särskilt har till uppgift att öva tillsyn över eleverna under

de fritider, som de tillbringa i dagrummet eller på anstaltens inhägnade

område, ävensom att leda eleverna vid utförandet av städnings- och rengöringsarbetet,

men vilken dessutom bör svara för lagningar av elevernas

kläder samt verkställa övriga sömnadsarbeten.

Utom den nu nämnda kvinnliga personalen torde emellertid vid

anstalten även böra i egenskap av vaktmästare anställas en manlig arbetskraft.

Utom för de egentliga vaktmästargöromålen behöves denne befattningshavare

för skötseln av värmeledningen, utförande av nödiga trädgårdsarbeten

m. m. Om möjligt bör det tillses, att den person, som

utses för ifrågavarande befattning, även är kunnig i skomakeri- och

snickeriarbete.

Den personal, som nu föreslagits för skolhemmet för flickor, är

beräknad såsom minimipersonal för ett elevantal av 15. Utökning av

såväl lärarpersonal som övrig personal vid anstalten måste naturligen

företagas i samma mån som elevantalet växer.

Vad skolhemmens förläggning beträffar, har arméförvaltningens fortijikationsdepartement

förklarat sig för sin del icke hava något att erinra

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

däremot, att Västmanlands regementes förutvarande mötesplats Salbohed

samt därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader överlåtas till en uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa gossar på samma villkor, som

äro gällande för nuvarande överlåtelse till statens vårdanstalt för alkoholister

enligt arrendekontrakt emellan departementet, å ena, samt föreningen

Flöda kolonier u. p. a., å andra sidan, den 9 februari 1916

med därå av departementet den 12 februari 1919 tecknat godkännande

av föreningens överlåtelse av arrenderätten till berörda vårdanstalt.

Från medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens sida hava vissa erinringar

gjorts mot beskaffenheten av byggnaderna vid Salbohed. Till

dessa erinringar, som närmast sammanhänga med frågan om kostnaderna

för skolhemmens inrättande, skall jag senare återkomma.

Mot de sakkunnigas förslag med avseende på förläggningsplats för

skolhemmet för flickor ävensom i fråga om de sakkunnigas beräkningar

rörande den vid skolhemmen erforderliga personalens antal har från de

i ärendet hörda myndigheternas sida ingen erinran gjorts.

Mot de sakkunnigas beräkningar av skolhemmens storlek har jag nepartementsintet

att anmärka. I likhet med de sakkunniga anser jag, att den före- c e eQ''

slagna anstalten för vanartade sinnesslöa flickor redan från början bör

erhålla karaktären av uppfostringsanstalt, oaktat den enligt de sakkunnigas

beräkningar under den första tiden av sin verksamhet kommer

att i stor utsträckning få mottaga elever, vilka redan överskridit den

egentliga skolåldern. Tillbörlig hänsyn till detta förhållande har enligt

min mening av de sakkunniga tagits vid uppgörande av förslag rörande

erforderlig personal vid anstalten.

Vad beträffar förläggningsplatser för de båda skolhemmen, har, såsom

i det föregående omnämnts, någon anmärkning icke framställts mot

de sakkunnigas förslag, i vad det avser skolhemmet för flickor. Den

anstalt i Vänersborg, till vilken enligt de sakkunnigas förslag skolhemmet

bör förläggas, synes mig kunna efter vissa ändrings- och reparationsarbeten

m. m. väl fylla uppgiften att tjäna såsom förläggningsplats

för ifrågavarande skolhem.

Vad beträffar de byggnader vid Salbohed, till vilka skolhemmet för

gossar efter de sakkunnigas förslag bör förläggas, äro visserligen

dessa i några avseenden i ett mindre tillfredsställande skick. Uppenbart

är, att man genom uppförande av nybyggnader för skolhemmet i

i fråga skulle kunna avsevärt bättre tillgodose de krav, som böra

ställas på en anstalt av förevarande slag. Staten har emellertid tidigare

nedlagt stora kostnader på Salbohedsanstalten, vilken under de senaste

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 2S0.

Engångskostnader

för

ändrings- och

reparationsarbeten

m. m.

Salboheds
anstalten.

åren använts såsom alkoholistanstalt. Det synes mig vara möjligt, att

med vissa ändrings- och reparationsarbeten gorå byggnaderna tämligen

användbara för här ifrågavarande ändamål. Vilken omfattning nämnda,

arbeten böra erhålla, får jag tillfälle att närmare yttra mig om i det

följande.

På grund av vad jag här anfört och med hänsyn tagen till de

rådande finansiella förhållandena, anser jag mig sålunda böra förorda,

att skolhemmen för vanartade sinnesslöa barn förläggas, det för gossar

till den för närvarande åt en statens vårdanstalt för alkoholister upplåtna

förutvarande lägerplatsen Salbohed i Västmanlands län och det

för flickor till Drottning Sofias stiftelses nuvarande skolhem i Vänersborg

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.

Jag övergår nu till frågan om de kostnader, upprättandet av här

ifrågavarande skolhem skulle medföra för statsverket.

Dessa kostnader gruppera sig naturligen på tre huvudpunkter,

nämligen:

reparations- och ändringsarbeten in. m. vid de anstalter, dit skolhemmen

skola förläggas;

anskaffande av vissa behövliga inventarier; samt

anstalternas årliga underhåll och drift.

Jag behandlar då först de kostnader, som hava karaktären av engångskostnader,

d. v. s. de båda första av nämnda punkter.

Såväl vid Salbohedsanstalten som vid skolhemmet i Vänersborg äro,

såsom förut omnämnts, vissa ändrings- och reparationsarbeten m. m.

behövliga för dessa anstalters användande till av de sakkunniga föreslaget

ändamål. De sakkunniga hava i samband med redogörelsen för

de viktigaste bland de arbeten, som enligt deras mening äro erforderliga,

lämnat en kortfattad redogörelse dels för befintliga byggnaders nuvarande

användning, dels ock för det sätt, varpå de sakkunniga tänkt sig det

framtida utnyttjandet av de vid anstalterna förefintliga utrymmena.

Jag torde här få återge vad de sakkunniga i dessa avseenden yttrat:

Vad då först beträffar Salbohedsanstalten, innehåller den nuvarande egentliga

anstaltsbyggnaden (den förutvarande lägerplatsens sjukhus) i bottenvåningen,

förutom en större veranda samt tambur, kök med serveringsrum, förrådsrum, en

större matsal, ett matrum för personal samt ett expeditionsrum för husfadern

vid alkoholistanstalten. I våningen en trappa upp finnas två bostadsrum för

husfadern och två bostadsrum för husmodern vid alkoholistanstalten. Vidare

finnas här en sovsal med 7 platser samt ett bostadsrum för kvinnlig tjänstepersonal.

Genom våningens mitt löper en korridor, som genom en vägg är delad

i två avdelningar. Till den mindre av dessa, vilken är belägen mellan husmoderns

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

och tjänstepersonalens bostadsrum, leder en trappa från köksförstugan. I våningen

två trappor upp äro belägna tre sovsalar, ett rum för vårdare samt tre

förrådsrum.

Beträffande rummens användning för det föreslagna skolhemmets behov och

därav föranledda förändringar i byggnaden är följande att anföra.

För erhållande av större utrymme inbygges såväl verandan som den på

densamma vilande balkongen. I bottenvåningen vinnes genom sammanslagning

av den sålunda inbyggda verandan med tamburen ett större dag- och lekrum.

Till ersättning för tamburen inredes i stället det närmast intill verandan liggande

matrummet till kapprum med särskild ingång. Dörren mellan detta rum och

köksförstugan igensättes. Matsal för personalen anordnas i det hittillsvarande

förrådsrummet. Genom avbalkning av köksförstugan vinnes ett nytt förrådsrum

under trappan till andra våningen. Husfaderns expeditionsrum inredes till klassrum

med materialskåp.

Ett andra klassrum erhålles i andra våningen genom balkongens inbyggande.

Mellan detta rum och det ena av husmoderns rum upptages en dörr. Denna

dubblett avses fortfarande för husmoderns räkning. Till syrum användes utrymmet

mellan dessa rum och tjänstepersonalens rum, vilket senare fortfarande avses

för samma ändamål och i vilket inredas garderober. Väggen mellan husfaderns

två rum borttages, varigenom en sovsal för 5 elever erhålles. I våningen

kan sålunda beredas sovplatser för sammanlagt 12 elever.

I övrigt anordnas i denna våning en trappa, som från yttre ändan av korridoren

leder upp till tredje våningen. Denna trappa måste med hänsyn till eldfaran

anses erforderlig för att möjliggöra ett hastigt utrymmande av huset vid

eventuell eldsvåda.

I våningen två trappor upp vidtages, förutom anordnandet av den nyssnämnda

reservtrappan samt utbyggande av en balkong, ingen annan ändring" än

sammanslagning av ett sovrum med ett intill detsamma liggande förrådsrum,

varigenom utökning i antalet sovplatser vinnes. I denna våning erhållas härigenom

18 sovplatser.

Genom de här omnämnda ändringsarbetena beredes alltså möjlighet

att i anstalts byggnad en inlägga 30 elever.

En nödvändig anordning är vidare, att det område närmast omkring

anstaltsbyggnaden, som skall användas till lekplan för eleverna, inhägnas

med ett stängsel, för att icke eleverna under fritider från undervisningen

och det praktiska arbetet skola behöva underkastas särskild vakt, vilket

skulle föranleda ökning av anstaltens personal. Detta stängsel, som

bör uppföras av järntråd med täta maskor, torde till förekommande av

rymningar icke böra göras lägre än omkring 2 meter.

Vad beträffar barackbyggnaden innehåller denna i nordvästra ändan 5 isoleringsrum,

ett badrum samt 2 arbetsrum, avsedda för isolerade patienter. I

byggnadens mitt finnas dels en större vagnbod och en snickarverkstad, dels ock

2 större sovsalar. I sydöstra ändan ligga, förutom en stor tambur, en skräddarverkstad

samt 3 bostadsrum.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung/. Maj:ts Proposition Nr 280.

I isoleringsavdelningen bibehållas 4 rum oförändrade för att användas dels

såsom sjukrum, dels för inläggande av sådana elever, vilka om nätterna behöva

isoleras från övriga elever, dels ock för sänglägesbehandling i disciplinärt syfte.

Det femte isoleringsrummet apteras till badrum för eleverna, medan det för närvarande

befintliga badrummet avses för personalens räkning. Rymligt avklädningsrum

erhålles i ett utanför elevernas badrum beläget arbetsrum, där uppvärmningsapparat

är placerad. Arbetsrummet intill de tre isoleringsrummen i

norra hörnet av byggnaden bibehålies oförändrat såsom arbetslokal för sådana

elever, som eventuellt under vissa tider måste hållas isolerade även under dagen.

Till snickarverkstaden, vilken i övrigt bibeliålles oförändrad, upptages från byggnadens

sydvästra långsida en ny ingång för bekvämare in- och afforsling av

arbetsmaterial och arbetsprodukter. Den förutvarande ingången å motsatta sidan

bibeliålles, men den härifrån till vinden ledande trappan flyttas något längre åt

nordväst till det rum, som hittills använts som vagnbod. En mindre del av detta

rum avskiljes i samband härmed till förstuga, medan återstoden inredes till bakstuga

samt förrådsrum.

De två sovsalarna, av vilka vardera rymmer omkring 10 platser, bibehållas

oförändrade för att användas i den mån elevantalet vid anstalten kommer att

överstiga det trettiotal, för vilket plats finnes i själva anstaltsbyggnaden. Dessa

rum avses, såsom tidigare antytts, i första hand för de äldre skoleleverna och

för sådana, som eventuellt komma att kvarstanna i egenskap av arbetsliemselever.

I byggnadens sydöstra ända anordnas dels ett bostadsrum för en ogift arbetsledare,

dels en bostad om två rum och kök för eu gift sådan. Den hittillsvarande

tamburen uppdelas därvid i två, varjämte vindfång anordnas. Erforderligt

antal garderober samt skafferi inredas.

Yad den s. k. intendentsbostaden angår, innehåller denna byggnad för närvarande

på nedre botten bostad om 4 rum och kök för alkoholistanstaltens föreståndare.

Ett av dessa rum är beläget på södra sidan av en genom våningen

gående korridor. På sistnämnda sida av denna finnas vidare 3 expeditionsrum.

I vindsvåningen äro inredda eu lägenhet om 3 rum och kök, som disponeras

av alkoholistanstaltens assistent, samt ett gästrum och ett till föreståndarbostaden

hörande tjänarinnerum. Dessutom finnas här 4 förrådsrum.

I nedre våningen avses de på korridorens norra sida belägna rummen till

bostad åt anstaltens föreståndare, som även får disponera tjänarinnerummet i

vindsvåningen. Av expeditionsrummen äro två avsedda att fortfarande användas

för expeditionen, medan det tredje jämte det för närvarande till föreståndarens

bostad hörande rummet på korridorens södra sida inredes till dubblett för en

ogift lärare. Vissa härav föranledda tambur- och garderobsanordningar vidtagas,

varjämte vindfång inbygges.

I vindsvåningen upplåtes assistentlägenheten till bostad för en gift lärare.

Tjänarinnerum till denna bostad erhålles därigenom, att det intill köket liggande

förrådsrummet utvidgas genom flyttning av en vägg. Ett nytt rum inredes, avsett

för eu lärarinna. Gästrummet bibeliålles för sitt hittillsvarande ändamål. Kakelugnar

uppsättas i sistnämnda båda rum, varjämte en befintlig värmeledning

utökas med ett nytt värmeelement. Erforderliga garderober anordnas.

Genom de nu föreslagna förändringarna i intendentsbyggnaden

kunna bostäder beredas ej blott åt den lärare, som kräves vid anstaltens

öppnande, utan även åt den lärarpersonal, som bliver erforderlig, när de vid

anstalten befintliga reservutrymmena komma att tagas i anspråk.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

47

I anstaltsbyggnaden, baracken och intendentsbyggnaden erfordras åtskilliga

mindre reparationsarbeten, såsom omflyttningar, justeringar, puts- och lagningsarbeten

m. m., vilka arbeten äro upptagna i nedan omförmälda kostnadsförslag.

Den vid anstalten befintliga tvättslugubyggnaden är, såsom framgår av den

i föregående kapitel intagna redogörelsen, i ett mycket dåligt skick och har under

de senaste åren ej kunnat användas. Denna sättes i stånd och inom densamma

anordnas, förutom tvättstuga, även mangel- och strykrum jämte ett förrådsrum.

Bostad för befallningsmannen vid egendomen är för närvarande under inredning

i en byggnad, som hittills använts såsoom kyrksal, och kommer sålunda vid

skolhemmets öppnande att finnas färdig. Å de inom anstaltens område belägna

hus, vilka avses till bostäder åt fördräng, nattvakt och ladugårdskarl, samt å

trenne utom anstaltsområdet belägna, anstalten tillhöriga bostadshus, vilka erfordras

för jordbrukspersonal, äro vissa reparationsarbeten behövliga. Detsamma

gäller även en till egendomen hörande smedja samt mindre uthus.

Ritningar och förslag till de erforderliga ändrings- och reparationsarbetena

hava på uppdrag av och i samråd med de sakkunniga uppgjorts

av arkitekten David Lundegårdh. Kostnadsförslag för arbetenas utförande

har upprättats av ingenjören Hans Lindblad. Ritningarna och

kostnadsförslaget hava av de sakkunniga överlämnats till socialdepartementet.

Kostnadsförslaget visar följande slutsummor för:

Anstalten ................•.............................................................

Baracken ...............................''....:....................................

Föreståndarbostaden (intendentsbostaden) ........................

Tvättstugan .............................................................................

Fördrängens, nattvaktens och ladugårdskarlens bostäder

jämte smedja och mindre uthus.................................

Utom anstaltsområdet belägna 3 st. bostadshus, tillhöriga

anstalten .........................................

kronor 19,500: —

» 16,000: —

» 7,000: —

» 4,500: —

» 4,000: —

)) 3,000: —

Summa kronor 54,000: —

I det under »Anstalten» upptagna beloppet ingår den beräknade

kostnaden för stängslets uppförande med ett belopp av 5,000 kronor.

Till de kostnader, som ovan beräknats för ändrings- och reparationsarbeten

m. m., skulle emellertid efter de sakkunnigas förslag eventuellt

komma ytterligare en, nämligen för inledande av elektriskt ljus

vid anstalten. Härom anföra de sakkunniga:

Kostnadsför
slag.

Elektrifiering.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Skolhemmet

Vänersborg.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Såsom framgår av den i det föregående intagna redogörelsen beträffande

Salbolied, upplyses anstalten för närvarande med fotogen. Förslag om anstaltens

elektrifiering kar emellertid väckts ock, enligt vad de sakkunniga inkämtat, kar

styrelsen för alkokolistanstalten redan under år 1920 beslutat att ingiva framställning

om anslag för ändamålet. På grund kärav medtogs i den preliminära

beräkning av kostnaderna för upprättande av uppfostringsanstalter för

vanartade sinnesslöa, som av de sakkunniga med skrivelse den 11 november

1920 överlämnades till statsrådet ock ckefen för socialdepartementet, icke något

belopp för elektrifiering. Enligt vad de sakkunniga erfarit, kar emellertid den

beslutade framställningen från alkoholistanstaltens styrelse ännu ej ingivits. Anordnande

av elektriskt ljus vid anstalten synes, med hänsyn till elevmaterialets

beskaffenhet och i betraktande av att byggnaderna äro uppförda av trä, oundgängligen

nödvändigt. Därest icke elektrifiering kommer att företagas redan

innan alkokolistanstalten flyttas från Salboked, torde därför anslag för detta

ändamål böra beräknas i samband med uppfostringsanstaltens upprättande.

Kostnaderna för elektrifieringen hava av de sakkunniga på grundvalen

av vissa av alkoholistanstaltens föreståndare införskaffade anbud och

efter samråd med en representant för allmänna svenska elektriska aktiebolaget

beräknats uppgå till sammanlagt omkring 12,000 kronor.

Vad så beträffar skolhemmet i Vänersborg, hava de sakkunniga ifråga

om där befintliga byggnader samt å desamma erforderliga ändrings- och

reparationsarbeten anfört följande:

De byggnader, som tillköra Drottning Sofias stiftelse, utgöras av själva

skolhemsbyggnaden, en tvättstuga samt ett par mindre uthusbyggnader.

Skolhemsbyggnaden är uppförd i två våningar. Den nedre innehåller kök

med serverings- ock diskrum samt förrådsrum, matsalar för elever ock personal,

sovrum för eleverna, bostadsrum för husmoder och för tjänstepersonal samt expeditionsrum.

I övre våningen finnas 4 klassrum, en större ock en mindre slöjdsal,

dagrum ock samlingssal samt 3 lärarinnerum. I vindsvåningen finnas, förutom

en stor öppen vind, 4 lärarinnerum.

Av de omändringar, som föreslås i skolhemsbyggnaden, må kär nämnas

delning av ett av de fyra klassrummen, varigenom en dubblett erkålles till bostad

åt anstaltens föreståndarinna, samt därav föranledda arbeten, såsom upphuggande

av nytt fönster, anordnande av tambur ock garderob o. s. v. Föreståndarinnebostad

inom byggnaden har hittills saknats. Då endast två klassrum komma

att erfordras för den blivande anstaltens behov, anordnas ett av dessa såsom

slöjdrum, medan en av de hittillsvarande slöjdsalarna omändras till stryk- ock

mangelrum, som för närvarande saknas. I övrigt omfatta de behövliga reparationsarbetena,

förutom utvändiga lagnings- ock målningsarbeten, huvudsakligen

smärre reparationer i de flesta av byggnadens rum: justering av dörrar ock

fönster, målning ock nytapetsering m. m. I vissa rum insättes väggpanel, i klassrummen

utökas antalet ljuspunkter o. s. v. Vissa förbättringar av de sanitära

anordningarna företagas.

Hela anstaltsområdets inhägnande med ett stängsel är en nödvändig

förutsättning för skolhemmets användande som uppfostringsanstalt för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

49

vanartade sinnesslöa flickor. Detta stängsel bör vara av samma beskaffenhet,

som det ovan föreslagna vid Salbohed.

Tvättstugan är för närvarande belägen tätt invid skolhemsbyggnadens huvudingång.

Att byggnaden fått detta för skolhemmet olämpliga läge beror på,

att områdets norra gränslinje vid byggnadens uppförande avsågs att genom en

föreslagen ändring i stadsplanen dragas avsevärt närmare skolhemsbyggnaden

än vad för närvarande är fallet. Berörda förslag till ändrad stadsplan bär emellertid

numera förfallit. Då tvättstugubyggnaden för erhållande av vissa nya lokaler

behöver ombyggas, torde den i samband därmed böra flyttas från inkörsvägen

längre mot norr. De sakkunniga förorda därför, att byggnaden nedrives

och att med användande av byggnadsmaterialet i densamma uppföres en ny

byggnad, inrymmande, förutom tvättstuga och badstu, som för närvarande finnas

i tvättstugubyggnaden, en bakstuga samt ett verkstadsrum för skomakeri- och

snickeriarbeten ävensom en torkvind.

A en av uthusbyggnaderna behöva smärre reparationer vidtagas.

Förslag med skisser samt tillhörande kostnadsberäkning för utförande

av de vid skolhemmet nödiga reparations- och ändringsarbetena

har på de sakkunnigas uppdrag upprättats av byggnadsfirman Bröderna

Lindgren, Vänersborg.

Kostnadsberäkningen upptager följande belopp:

Utvändiga reparationsarbeten på skolhemsbyggnaden kronor 2,200: —

Invändiga reparations- och ändringsarbeten i skolhemsbyggnaden

........................................................................ » 14,800: —

Reparationer å uthusbyggnad ............................................ » 300: —

Uppförande av en byggnad, inrymmande bak- och

tvättstuga, verkstadsrum, badstu med pannrum

samt torkvind .............................

.................................... »

18,200: —

Stängsel kring tomten......................

................................... »

10,000: —

Summa kronor

45,500: —

I fråga om de vid Salbohed befintliga byggnaderna och det av de

sakkunniga avgivna förslaget till ändrings- och reparationsarbeten å desamma

har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Efter granskning av förslaget har byggnadsstyrelsen, i de avseenden det

kan ankomma på byggnadsstyrelsen att yttra sig, icke funnit annat vara att erinra,

än att beträffande ändringsarbetena vid Salbohed de nuvarande mindre tillfredsställande

förhållandena i själva anstaltsbyggnaden, som är uppförd av trä i två

våningar och inredd vindsvåning, nämligen i avseende på räddningsmöjligheter

särskilt från vindsvåningen i händelse av eldsvåda, icke kunnat fullt bortarbetas,

oaktat erkännas måste, att inläggandet av en reservtrappa innebär någon förbättring

av de nuvarande svåra förhållandena. I övrigt har plandispositionen inom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 238 höft. (Nr 280.) 675 21 7

Kostnads
förslag.

Myndig
heterna.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung!. Maj.is Proposition Nr 280.

byggnaderna givetvis måst rätta sig efter de faktiska förhållandena och därför

icke kunnat bliva den allra bästa.

I avseende på kostnaderna vill byggnadsstyrelsen framhålla, att arbetena

till största delen utgöras av reparationer, vilkas omfattning endast genom besök

å platsen kunna närmare bedömas, varför granskningen av kostnadsberäkningarna

måst begränsas till eu mera ytlig behandling, varvid emellertid intet befunnits

vara att mot desamma erinra.

Vad beträffar barackbyggnaden vid Salbohed bär medicinalstyrelsen i

sitt utlåtande anfört betänkligheter i fråga om denna byggnads lämplighet

för det av de sakkunniga föreslagna ändamålet. Styrelsen anför

härom:

Bland engångskostnaderna för anordnande av anstalten på Salbohed har

upptagits bland annat, ett belopp av 16,000 kronor för ändringsarbeten inom

barackbyggnaden. Beträffande denna byggnad har styrelsen i ett utlåtande, som

styrelsen, efter det undertecknad Stenbeck med derå å styrelsens vägnar avlagt

besök å Salbohed, den 19 februari 1920 avgivit till Kungl. Maj:t, anfört, att densamma

antagligen icke kunde användas såsom logement för sinnessjuka. Styrelsen

hyser även stora betänkligheter, huruvida den skall kunna lämpa sig för

nu ifrågavarande ändamål. Det synes styrelsen därför att, innan den föreslagna

omändringen verkställes, en utredning lämpligen bör göras, huruvida icke utan

större skillnad i kostnader eu ny byggnad skulle kunna uppföras av barackens

virke, varigenom eu för ändamålet mera lämpad byggnad skulle vinnas.

Vad angår frågan om elektrifiering av Salbohedsanstalten, har på

denna punkt ingen av de i ärendet hörda myndigheterna framställt någon

anmärkning mot, vad de sakkunniga anfört och föreslagit.

Mot förslaget, i vad det avser skolhemmet i Vänersborg, har från

myndigheternas sida intet anförts.

Kostnader för Såsom jag redan tidigare omnämnt, hava de sakkunniga föreslagit,

inventarier. de inventarier, som för närvarande finnas vid Salbohed och i Sofiastiftelsens

skolhem i Vänersborg och vilka äro behövliga för de föreslagna

skolhemmen, måtte få tvärstanna där för dessa skolhems behov.

I denna fråga hava de sakkunniga ytterligare anfört följande:

Salbohed. Vad Salbohed beträffar, har i det föregående framhållits att, vare sig alko
holistanstaltens

förflyttning skedde till Venngarn eller till en nyupprättad anstalt,

det mest ändamålsenliga syntes vara, att inventarierna vid Salbohed finge, i den

mån de behövdes för den nya uppfostringsanstalten, tvärstanna där. De sakkunniga

hava därför utgått ifrån, att de flesta såväl yttre som inre inventarier

vid Salbohed komma att övertagas av det föreslagna skolhemmet. Enligt en av

alkoholistanstaltens föreståndare till de sakkunniga överlämnad inventarieförteckning

finnes vid anstalten, förutom jordbruks- och kontorsinventarier, fullt tillräcklig

uppsättning av såväl anstalts- som hushållsinventarier.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280. 51

Därest dessa inventarier få tvärstanna vid anstalten, skulle sålunda

nyinköpen kunna inskränkas till att omfatta inredning för två klassrum,

beräknade vart och ett för 15 elever. Utgifterna härför torde, enligt av

de sakkunniga inhämtade kostnadsförslag, böra beräknas till sammanlagt

1,420 kronor eller avrundat 1,500 kronor.

Det bokförda värdet av de vid Salbohed befintliga inventarierna

belöper sig, enligt en av de sakkunniga till socialdepartementet överlämnad

inventarieförteckning, för jordbruksinventarier (inklusive kreatur)

till 47,500 kronor och för övriga inventarier (med undantag av bil med

tillbehör) till sammanlagt 46,000 kronor.

Vad angår skolhemmet i Vänersborg har, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

skolöverstyrelsen i sitt den 31 december 1920 dagtecknade förslag angående anslag

till anskaffande av inredning och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte i Lund — vilket förslag huvudsakligen

är grundat på en av föreståndarinnan vid Drottning Sofias stiftelse, fru Elisabeth

Anrep-Nordin, till överstyrelsen ingiven framställning i ämnet — utgått ifrån, att

den vid skolhemmet befintliga möbelutrustningen i avsevärd utsträckning skulle

tagas i anspråk för Lundanstalten. Eör erforderlig reparation av dessa möbler

har ock beräknats ett belopp av 10,000 kronor. Överstyrelsen anför i sitt utlåtande,

att det icke varit överstyrelsen möjligt att förebringa närmare utredning

rörande den kostnadsökning för Lundanstaltens inredning, som skulle föranledas av

ett tillmötesgående av de sakkunnigas ovan omförmälda förslag, att de för skolhemmet

för vanartade sinnesslöa flickor behövliga inventarier, som för närvarande

finnas vid Vänersborgsanstalten, måtte där behållas för den föreslagna nya

uppfostringsanstaltens behov. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna skäl föreligga,

att för denna anstalts behov reservera viss del av Sofiastiftelsens nuvarande

möbelutrustning, borde enligt överstyrelsens förslag ovannämnda för reparation

av äldre möbler avsedda medel få disponeras för nyinköp. Ytterligare för detta

ändamål behövliga medel syntes i så fall böra äskas å tilläggsstat för år 1922,

sedan utrönt blivit, vilken omfattning nyinköpen för Lundanstalten borde

erhålla.

Såsom i det föregående framhållits, synes det de sakkunniga ur alla synpunkter

lämpligast, att de möbler och övriga inventarier vid Vänersborgsanstalten,

som kunna användas för den av de sakkunniga föreslagna uppfostringsanstalten

och äro behövliga för densamma, få tvärstanna där. Vid ett besök i Vänersborg

i november månad 1920 hava vissa av de sakkunniga tillsammans med skolhemmets

föreståndarinna genomgått de i skolhemmet befintliga inventarier, som

lämpligen böra reserveras för det nya skolhemmets behov, och på begäran har

fru Anrep-Nordin sedermera upprättat eu förteckning över dessa inventarier,

vilken förteckning av de sakkunniga överlämnats till socialdepartementet. Denna

förteckning upptager möbler och huvudsaklig inredning till expeditionsrum, matsalar,

sovrum, slöjdrum, dagrum och korridorer samt samlingssal ävensom till

alla i byggnaden befintliga bostadsrum. Vidare äro där upptagna vissa köksgeråd,

en del redskap för tvätt, verktyg för trädgårdsarbete o. s. v.

Beträffande värdet av dessa inventarier är jag ej i tillfälle att angiva

något belopp.

Vänersborg.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 262.

Å de inventarier, vilka sålunda enligt de sakkunnigas förslag böra

kvarstanna vid Vänersborgsanstalten, äro en del reparationer erforderliga.

De beräknade kostnaderna härför äro inräknade i den ovan under engångskostnader

för ändrings- och reparationsarbeten m. m. vid Vänersborgsanstalten

upptagna posten: »Invändiga reparations- och ändringsarbeten

i skolhemsbyggnaden».

De inventarier, som, utöver de i berörda förteckning upptagna, erfordras

för det blivande skolhemmet och vilka alltså behöva inköpas,

äro i första hand inredning för klassrum — de hittillsvarande skolrumsmöblerna,

vilka äro särskilt avsedda för blinda elever, kunna nämligen

icke användas — vidare sängutrustning, linnepersedlar, glas och porslin

samt övrig bordsservis, vissa köksgeråd och materiell för rengöring och

städning ävensom gardiner och rullgardiner. Dessutom böra anskaffas

nödiga skomakeri- och snickeriverktyg för det föreslagna verkstadsrummet

i tvättstugubyggnaden. En beräkning av kostnaderna för anskaffande

av erforderliga nya inventarier har av de sakkunniga verkställts på

grundvalen av ett av fru Anrep-Nordin uppgjort utrustningsförslag och

efter det att kostnadsförslag å klassrumsinredning infordrats från vissa

skolmöbelfabriker. Vid denna beräkning hava de sakkunniga utgått

från ett elevantal av 15 och en i anstalten boende personal av 5 personer.

De ytterligare anskaffningar, som bliva nödvändiga vid en

starkare beläggning av anstalten, böra verkställas i samma mån som

elevantalet växer. Sålunda inredes enligt de sakkunnigas förslag vid

anstaltens öppnande endast ett klassrum, vilket beräknas för 15 elever.

Kostnads- Den av de sakkunniga verkställda kostnadsberäkningen för anskaf
beraknmgar.

fan(je av inventarier vid Vänersborgsanstalten upptager följande poster:

Sängutrustning ......................................................

................... kronor 4,200

—

Linnepersedlar..........................................................

................... )>

2,700

—

Glas och porslin ....................................................

................... »

300

—

Kaffe- och tekannor, brickor, brödkorgar m.

m............. )>

100

—

Skedar, gafflar och knivar...................................

.................. »

300

—

Köksgeråd ................................................................

................... »

500

—

Materiell för städning och rengöring ..............

................. )■

50

—

Gardiner och rullgardiner ..................................

.................. ).!

1,000

—

Klassrumsinredning ...........................................

................ »

710

—

S ko in a ko r i ve rkty g .................................................

.................. )>

500

—

Snickeriverktyg ......................................................

................. »

300

—

Diverse och oförutsedda utgifter......................

.................. )>

840

—

Summa kronor 11,500

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

53

Vad angår frågan om övertagande av inventarier från Drottning

Sofias stiftelses skolhem i Vänersborg har skolöverstyrelsen vttrat:

Aven enligt överstyrelsens uppfattning synes det vara lämpligast,

att de inventarier vid Vänersborgsanstalten, som äro behövliga för det

föreslagna skolhemmet därstädes, få kvarstanna där. De ytterligare

anslag, som vid ett bifall till de sakkunnigas förslag kunna erfordras för

inredning av den nya vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte, torde, såsom överstyrelsen i sin den 31 december 1920 avgivna

framställning om anslag för berörda ändamål föreslagit, sålunda böra

äskas å tilläggsstat för år 1922.

Från övriga i ärendet hörda myndigheters sida har i detta avseende

ingen anmärkning gjorts.

Redan tidigare har jag framhållit, att de byggnader vid Salbohed,

som enligt förslaget skola användas för uppfostringsanstalten för sinnesslöa

gossar, för närvarande i vissa avseenden måste anses vara i ett mindre

tillfredsställande skick. De ovan föreslagna ändrings- och reparationsarbetena

synas mig emellertid medföra avsevärda förbättringar och göra

byggnaderna tämligen användbara för det föreslagna syftet. Vad barackbyggnaden

beträffar, har medicinalstyrelsen anfört betänkligheter mot

dennas lämplighet för det avsedda ändamålet och ifrågasatt uppförande

av en nybyggnad. Det synes mig emellertid uppenbart, att eu sådan

nybyggnad — även med användande av virket i baracken — måste

medföra avsevärt större kostnader än de föreslagna reparationerna och nyinredningarna

i byggnaden. Vid sådant förhållande och då byggnaden under

den närmaste tiden av anstaltens verksamhet till stor del avses till verkstadslokaler

ävensom bostäder för viss anstaltspersonal, torde frågan om

nybyggnad böra tillsvidare anstå. Jag vill därför förorda, att ändringsoch

reparationsarbetena utföras i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar för dessa arbeten har jag

intet att erinra.

Vad så beträffar frågan om Salbohedsanstaltens elektrifiering, hade,

såsom ovan nämnts, de sakkunniga vid ^lppgörande av sina preliminära

kostnadsberäkningar utgått ifrån, att anstaltens elektrifiering skulle komma

att äga rum före alkoholistanstaltens förflyttning. Då under nuvarande

förhållanden detta givetvis icke kommer att ske, synes anslag för ändamålet

böra begäras i detta sammanhang. Anordnande av elektrisk belysning

vid anstalten lärer nämligen med hänsyn till elevmaterialet i anstalten

och till byggnadernas beskaffenhet få anses oundgängligen nödvändigt.

Glenom en sådan åtgärd torde, vad byggnadsstyrelsen anmärkt

Myndig
heterna.

Departements
chefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

beträffande räddningsmöjligheterna vid eldsvåda, i avsevärd mån förlora

sin betydelse. I fråga om de sakkunnigas beräkning av kostnaderna

härför har jag intet att erinra.

Mot de sakkunnigas förslag rörande ändrings- och reparationsarbeten

m. m. vid Vänersborgsanstalten har någon anmärkning från de i

ärendet hörda myndigheternas sida icke framställlts. För egen del förordar

jag detsamma.

Vidkommande härefter frågan om inventarier vid de båda skolhemmen

hava de sakkunniga framhållit lämpligheten av, att de inventarier,

som för närvarande finnas såväl vid Salbohedsanstalten som vid skolhemmet

i Vänersborg, få, i den mån de äro behövliga för de föreslagna

skolhemmen, övertagas av dessa. Jag delar de sakkunnigas uppfattning

härutinnan. Vad angår alkoholistanstalten, vilken vid bifall till den framställning,

som på min tidigare denna dag gjorda hemställan avlåtits till

riksdagen, kommer att återflyttas till Venngarn, torde denna anstalt få

övertaga de vid Venngarn befintliga inventarierna. Vad åter beträffar

Vänersborgsanstalten, vill jag erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25 februari

1921 vid avlåtande av proposition till riksdagen angående inredning

och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte — under erinran, att skolöverstyrelsen i sitt förslag

rörande anslag för detta ändamål utgått från, att den vid Vänersborgsanstalten

befintliga möbelutrustningen skulle i avsevärd utsträckning tagas

i anspråk för den nya anstalten i Lund — efter gemensam beredning

med mig förordat, att framställning borde göras till 1922 års riksdag

om beviljande av det tilläggsanslag, som vid bifall till de sakkunnigas

ovanberörda förslag befunnes erforderligt för ytterligare inköp av inventarier

till Lundanstalten.

Jag ansluter mig sålunda till de sakkunnigas förslag beträffande dispositionen

av inventarierna vid de båda anstalterna.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar för komplettering av dessa

inventarier genom nyinköp har jag intet att erinra.

I enlighet med de förslag, som jag här förordat, skulle engångskostnaderna

för utförande av ändrings- och reparationsarbeten m. m., för

komplettering av inventarier samt för inledande av elektrisk belysning

vid Salbohed uppgå till sammanlagt 67,500 kronor. För skolhemmet

för flickor skulle kostnaderna för utförande av ändrings- och reparationsarbeten

m. m. samt för komplettering av inventarier uppgå till

sammanlagt 57,000 kronor.

Dessa belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

55

Jag övergår nu slutligen att behandla kostnaderna för anstalternas

drift och börjar därvid med skolhemmet för gossar.

Vad först beträffar lönestat för befattningshavare vid skolhemmet

för gossar, anföra de sakkunniga, att de med hänsyn till ifrågavarande

anstalts säregna karaktär och uppgift icke kunnat utgå från gällande lönestater

för befattningshavare vid statens hittillsvarande abnormundervisningsanstalter,

blindinstitutet och blindskolorna. Naturligare jämförelsepunkter

hava synts de sakkunniga föreligga i lönestaterna för befattningshavare

vid statens tvångsuppfostringsanstalter vid Bona och Venngarn,

vilkas uppgifter i vissa avseenden förete likheter med här ifrågavarande

anstalts.

De avlöningsbelopp, som av de sakkunniga föreslagits, återfinnas i

nedan intagna, av de sakkunniga uppgjorda förslag till utgiftsstat för

skolhemmet. Jag torde här få återge, vad de sakkunniga yttrat ifråga

om bestämmandet av dessa belopp:

Kostnader

för anstalternas

drift.

Skolhemmet

för gossar.

Lönestat.

Vad först beträffar föreståndaren, torde denne befattningshavare givetvis

icke kunna i avlöningshänseende likställas med direktörerna vid Bona eller Yenngarn,

vilkas avlöningar uppgå till respektive 5,000 och 4,350 kronor. Icke heller

torde föreståndarens avlöning böra sättas fullt så högt som förste lärarens vid

Bona, vilken tillika är pastor vid anstalten samt dessutom har sig ålagt att vid

direktörens sida på egen hand utföra åtskilliga av de till ledningen av denna

omfattande anstalt hörande arbetena och vilken åtnjuter ett arvode av 4,000

kronor. Å andra sidan torde föreståndaren med hänsyn till den maktpåliggande

uppgiften som den närmaste ledaren av ifrågavarande skolhem böra erhålla en

avlöning, som något överstiger de till förste läraren vid Venngarn utgående kontanta

avlöningsförmånerna, 2,900 kronor. Ett avlöningsbelopp av 3,500 kronor

har därför synts de sakkunniga skäligt. Av detta belopp torde 2,300 kronor

böra betraktas såsom lön och 1,200 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Läraren vid skolhemmet torde såväl med hänsyn till kompetensvillkor som

i avseende å arbetsuppgifter kunna fullt likställas med andre lärarna vid Bona

och Venngarn och därför böra erhålla samma avlöning som dessa eller 2,600

kronor. Av detta belopp böra 1,600 kronor utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Arbetsledarna torde kunna jämföras med de förmän vid tvångsuppfostringsanstalterna,

vilka tillika hava förordnande som gruppledare, och synas deras avlöningsförmåner

på grund härav böra bestämmas till 1,500 kronor, av vilka 500

kronor böra betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Husmodern synes enligt de sakkunnigas uppfattning även böra likställas

med motsvarande befattningshavare vid Bona och Venngarn. Lönen torde därför

böra utgå med 700 kronor.

Till de ovan föreslagna kontanta löneförmånerna böra för samtliga befattningshavare

komma bostad med värme. Husmodern bör dessutom åtnjuta fri

kost och tvätt. Så snart anstalten blivit elektrifierad, böra enligt de sakkunnigas

mening befattningshavarna även komma i åtnjutande av fritt lyse.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Driftkostnader

i

övrigt.

56 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Beklädnadsersättning, som utgår till vissa befattningshavare vid Bona och

Yenngarn, synes vid ifrågavarande anstalt icke böra förekomma.

Till lönerna komma vidare ålder stillägg, vilka torde böra utgå till föreståndaren

med 400 kronor efter 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring, till läraren

med 300 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring, till arbetsledarna med 100

kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring och till husmodern med 50 kronor efter

5 och 10 års tjänstgöring.

Föreståndare och lärare böra äga rätt att, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, årligen åtnjuta semester under sex veckor. Husmoderns

semesterrätt bör skäligen omfatta en månad och arbetsledarnas 15 dagar.

I samband med frågan om lönestat hava de sakkunniga upptagit

spörsmålet om pensionsrätt för anstaltens befattningshavare. Härom yttra

de sakkunniga:

Så länge anstalten är uppförd å extra stat, kunna de icke komma in under

den civila pensionslagens bestämmelser. För beredande av pension åt anstaltens

befattningshavare torde visserligen den möjligheten erbjuda sig att, såsom i vissa

fall plägar ske i fråga om befattningshavare å extra stat, Kungl. Maj:t och riksdagen

i varje särskilt fall efter de föreliggande omständigheterna bestämma, när

och med vilket belopp pension skall utgå. Yad föreståndare och lärarpersonal

beträffar, kali även den utvägen tänkas, att dessa befattningshavare beredas delaktighet

i do vs tumlärarnas pensionsanstalt, i vilken jämlikt reglementet den 8

oktober 1915 föreståndare och lärare vid de med statsmedel understödda sinnesslöanstalterna

för närvarande äga delaktighet. Med tanke härpå hava de sakkunniga

vid uppgörande av förslag till avlöningsstat för anstalten icke reducerat

de för sistnämnda befattningshavare föreslagna avlöningarna med pensionsavgift

motsvarande belopp. Yad övriga befattningshavare beträffar, torde dessa icke

kunna vinna delaktighet i den nämnda pensionsanstalten, utan lärer, så länge

anstalten är uppförd å extra stat, framställning om beredande av pension åt

sådan befattningshavare böra göras i varje särskilt fall. På grund härav hava

för dessa befattningshavare i nedan intagna statförslag reduceringar företagits

med pensionsavgift motsvarande belopp.

Vad övriga utgifter angår, äro dessa till stor del svåra att med

tillförlitlighet beräkna. De sakkunniga hava härvid mestadels utgått

från kostnaderna vid den nuvarande Salbohedsanstalten, i den mån uppgifter

härom varit för de sakkunniga tillgängliga. Utgifterna hava beräknats

på följande sätt:

Bland dessa utgifter må först nämnas avlöningar till tjänstepersonal. Nattvakten

vid Salbohed avlönas för närvarande med 900 kronor om året. Detta

belopp har dock synts de sakkunniga väl lågt. En höjning av lönen till 1,000

kronor årligen synes de sakkunniga skälig. De två biträdena för köksgöromål

samt för tvätt och bak torde, förutom fritt vivre, böra åtnjuta vardera 420 kronor

årligen.

Vid beräknandet av dessa avlöningsbelopp hava de sakkunniga förutsatt,

att å desamma, liksom å de i staten upptagna avlöningarna, dyr
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280. 57

tidstillägg efter de för statstjänstemän i allmänhet stadgade grunderna

skola utgå.

Den nu avhandlade personalen bör äga rätt att åtnjuta semester

under 15 dagar.

Till vikariatsersättningar och extra personal torde böra beräknas ett belopp

av 1,000 kronor.

Yad Tcosthållet beträffar, beräknades detta vid uppgörande av utgiftsstat för

år 1919 för Salbohedsanstalten till kronor 1: 20 per dag för de å anstalten intagna

samt till kronor 1: 30 per dag för personal. I verkligheten överstego kostnaderna

emellertid vida de beräknade beloppen och uppgingo enligt uppgift i

anstaltens årsredogörelse för nämnda år till kronor 3: 05 per dag. Sedan dess

hava emellertid avsevärda prissänkningar ägt rum. Härtill kommer, att den nya

anstalten är avsedd att hysa huvudsakligen gossar, medan de i alkoholistanstalten

intagna äro vuxna. Med hänsyn tagen till dessa omständigheter torde kosthållet

kunna beräknas draga en kostnad av kronor 1: 50 per dag och elev. Personalens

kosthåll synes böra beräknas till kronor 2:50 för dag. Årskostnaden för elevernas

kosthåll skulle sålunda uppgå till (30 X 1,5 o X 365=) 16,425 kronor och

för personalens till (3 X 2,5 0 X 365 =) 2,737 kronor 50 öre.

Till den del av personalen, som äger åtnjuta fri kost vid anstalten, bör

under semesterledighet utgå kontant ersättning för kosten med det belopp för

dag, vartill kosthållet för personalen beräknats vid uppgörande av stat för året.

Under rubriken beklädnad och sängkläder böra beräknas kostnaderna ej blott

för nyanskaffning på grund av slitning utan även för den utrustning, varmed

elever, som kunna komma att villkorligt eller definitivt utskrivas, skola vara försedda,

då de lämna anstalten. Vid utskrivning från anstalten böra nämligen

eleverna förses med samma utrustning, varmed de skola vara försedda vid inträdet.

Under denna rubrik böra även inräknas kostnader för sängkläder åt den

personal, som erhåller fritt vivre vid anstalten. Med hänsyn härtill torde de

årliga kostnaderna böra beräknas till 225 kronor per elev eller sammanlagt 6,750

kronor.

För inköp och underhåll av undervisningsmateriell och böcker har ansetts

böra beräknas 500 kronor.

Utgiftsposten läkare och sjukvård måste vid detta skolhem tilltagas relativt

högt på grund av det stora avståndet från Salbolied till närmaste plats, där

läkare är bosatt. Läkaren bör varje månad avlägga besök vid anstalten för undersökning

av elevernas hälsotillstånd. Vid tillfälliga sjukdomsfall måste även

mellan de regelbundna besöken tillfälliga resor göras. Med hänsyn härtill torde

ifrågavarande post icke böra sättas lägre än 2,000 kronor. För den nuvarande

Salbohedsanstalten är i avlöningsstaten upptaget ett läkararvode till detta belopp,

varjämte ett särskilt anslag för sjukvård är upptaget bland övriga utgifter.

Yad beträffar värme och lyse var i 1919 års stat för Salbohedsanstalten för

detta ändamål beräknat ett belopp av 8,000 kronor. Detta anslag överskreds

under året med omkring 6,000 kronor. Med hänsyn till att barackbyggnaden

under det första verksamhetsåret ej beräknas bliva annat än undantagsvis tagen

i anspråk för inläggning av elever, hava de sakkunniga beräknat ifrågavarande

kostnader till 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 smil. 238 käft. (Nr 280.)

675 21 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

För tvätt och renhållning var i 1919 års stat för Salbohed upptaget ett belopp

av 1,400 kronor. De bokförda kostnaderna under året uppgingo emellertid

till över 5,000 kronor. Orsaken till de dryga utgifterna under denna rubrik är

i första band att söka i den befintliga tvättstugans oanvändbarhet, vilken föranledde,

att anstaltens tvätt måste verkställas i Sala. Då tvättstugubyggnaden

enligt de sakkunnigas förslag skall sättas i stånd, beräknas hädanefter all anstaltens

tvätt kunna utföras vid densamma. Kostnaden synes därför kunna beräknas

till endast 2,000 kronor.

Till fastighetens underhåll beräknades i 1919 års stat 2,000 kronor, vilken

summa under året väsentligt överskreds. Då anstaltsbyggnaderna enligt de sakkunnigas

förslag före skolhemmets upprättande komma att undergå erforderliga

reparationer, torde ifrågavarande belopp ej behöva beräknas högre än 1,000

kronor.

För arrende, hyra och brandförsäkring torde böra uppföras samma belopp

som det för närvarande bland Salbohedsanstaltens driftkostnader upptagna eller

2,800 kronor. Till underhåll av inventarier torde böra beräknas 1,000 kronor.

En ny post för inköp av arbetsmaterial för elevernas hantverksarbeten m. m. bör

enligt de sakkunnigas mening upptagas och torde lämpligen kunna sättas till

300 kronor.

För diverse utgifter har i de sakkunnigas förslag till utgiftsstat för jämnande

av dennas slutsumma beräknats 3,922 kronor 50 öre.

En sammanställning av de nu gjorda beräkningarna visar för skolhemmet

för gossar följande av de sakkunniga uppgjorda förslag till

Utgiftsstat.

1) Avlöningar:

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Tj änstgö- riugspen- ningar

eller mot- svarande

Summa

Anmärkningar

1 föreståndare, för- utom bostad med

värme..................

2,300

1,200

3,500

fEfter 5 år kan lönen höjas

1 med 400 kronor, efter 10

< år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år med

l. än ytterligare 400 kronor.

1 lärare, d:o d:o ......

1,600

—

—

—

—

—

1,000

—

2,600

—

/Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

{ år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med

1 än ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare d:o d:o

1 >. »

1,000

1,000

—

25

25

—

975

975

—

500

500

—

1,475

1,475

jEfter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kronor och efter

^ 10 år med ytterligare 100

( kronor.

1 husmoder, förutom

bostad med värme

samt kost och tvätt

700

—

25

-

675

—

—

—

675

—

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 50 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 50

[ kronor.

Säger avlöningar

j

j |

9,725-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280. 59

2) Övriga utgifter:

Vikariatsersättnmgar och extra personal samt avlöningar till tjänstepersonal............... 2,840: —

.Kosthåll:

Personalens (3 st. å 2.50 per dag)..................................................................... 2,737: 50

Elevernas (30 st. å 1.50 per dag) ......... 16,425: —

Beklädnad och sängkläder (å 225 kr. per elev) ......................................................... 6,750: —

Undervisningsmateriell och böcker.......................................................................... 500: —

Läkare och sjukvård................................................................................................ 2,000: —

Värme och lyse...................................................................................................... 10,000: —

Tvätt och renhållning ............................................................................................. 2,000: —

Fastighetens underhåll ........................................................................................... 1,000: —

Arrende, hyra och brandförsäkring........................................................................... 2,800: —

Underhåll av inventarier............................................... 1,000: —

Inköp av arbetsmaterial.. ''............................................................................... 300: —

Diverse utgifter..................................................................... ............................... 3,922: 50

Säger övriga utgifter 52,275: —

Summa kronor 62,000: —

Till statförslaget hava de sakkunniga fogat den anmärkningen, att, därest

föreståndare och lärare icke skulle komma att beredas delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt, deras löner böra reduceras med respektive 100 och 50

kronor.

Vad jordbruket beträffar, torde dess stat böra fastställas av skolhemmets

styrelse. För jordbrukets personal bar av de sakkunniga beräknats

följande avlöningsstat:

1 befallningsman................................

1 fördräng...........................................

1 kördräng ........................................

1 d:o .........................................

1 ladugårdskarl...................................

1 stalldräng, tillika anstaltens kusk

............ kronor 2,000

............ » 1,300

............ » 1,200

............ » 1,200

............ » 1.300

............ » 1,300

Summa kronor 8,300

—.

Till dessa kontanta avlöningar komma för samtliga i jordbrukets tjänst anställda

ytterligare bostad med bränsle samt stat eller, för ogifta tjänstinnehavare,

fri kost. Dyrtidstillägg böra däremot icke beräknas å dessa löner.

De sakkunniga hava utgått ifrån, att inkomsterna av jordbruket

skola täcka omkostnaderna för detsammas skötsel. Jordbruket beräknas

dessutom kunna bestrida de skjutsar, som behövas för anstaltens räkning.

Kostnaderna för dessa skjutsar böra sålunda bokföras såsom en jordbrukets

vinst, vilken kommer anstalten till godo. Någon ytterligare

nettovinst av jordbruket hava de sakkunniga icke ansett sig för närvarande

kunna beräkna.

För uppehållande av verksamheten vid skolhemmet för gossar skulle

sålunda enligt de sakkunnigas beräkningar erfordras ett belopp av sam
-

Jordbrukets

stat.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

manlagt 62,000 kronor. Detta belopp visar emellertid icke exakt de

kostnader, som komma att tillskyndas statsverket för upprätthållande av

anstaltens verksamhet. Slutsumman måste härvid minskas med det belopp,

vartill värdavgifterna för de intagna eleverna kunna komma att

uppgå.

Elevavgifter. Med avseende på dessa avgifters storlek hava de sakkunniga anfört

följande:

Vid bestämmandet av elevavgifternas storlek kunna olika utgångspunkter

tänkas. En möjlighet vore att bestämma avgiften till ett belopp, som ungefärligen

motsvarade de kostnader, landstingen och stadsfullmäktige i städer, som ej

deltaga i landsting, för närvarande få vidkännas för eleverna i de vanliga sinnesslöanstalterna.

Eu annan utväg vore att fastställa elevavgiften till samma belopp,

som enligt lagen den 29 maj 1896 angående blindundervisningen skall erläggas

för en i blindanstalt intagen elev. Enligt denna lags § 5, sådan densamma

lyder enligt lag den 22 juni 1920, skall denna avgift utgå med 400 kronor

för år. Det kan vidare tänkas, att avgiften sattes till samma belopp, som jämlikt

23 § av lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn — efter denna paragrafs lydelse enligt lag den

6 juni 1919 — skall av barnavårdsnämnd erläggas för år såsom bidrag till betäckande

av den kostnad, landsting eller stadsfullmäktige fått vidkännas för uppfostran

i skyddshem av barn, som på föranstaltande av barnavårdsnämnd varder

till skyddshem överlämnat. Detta belopp utgör 225 kronor. De sakkunniga

hava med hänsyn till de i vissa avseenden likartade uppgifter, som påvila skyddshemmen

och de här ifrågavarande uppfostringsanstalterna, enats om det sistnämnda

alternativet och hava vid förordnandet av denna lägre avgift tagit hänsyn

jämväl till det förhållandet, att vården av sinnesslöa i allmänhet drager

mindre kostnader än vården av blinda, samt till statens intresse av att de antisociala

sinnesslöa bliva på tillfredsställande sätt omhändertagna.

Med en elevavgift av 225 kronor skulle till skolhemmet för gossar i avgifter

inflyta sammanlagt 6,750 kronor, med vilket belopp statens tillskott till

bestridande av kostnaderna för upprätthållande av anstaltens verksamhet borde

minskas.

Myndig- Angående de sakkunnigas förslag till lönestat för skolhemmet för

hjerna, gossar ävensom därmed sammanhängande spörsmål har statskontoret i

Lönestatm.m. gj^ yttrande anfört följande:

Den i avlöningsstaten upptagna personalen vid hemmet — en föreståndare,

en lärare, två arbetsledare och eu husmoder — torde erfordras för hemmets behöriga

skötsel. Och mot de i staten upptagna avlöningsförmånerna för de särskilda

befattningshavarna synes icke vara något att erinra. Beträffande föreståndarens

och lärarens pensionsförhållanden, vill statskontoret ifrågasätta, huruvida

det kan anses lämpligt, att denna personal, av vilken enligt de sakkunnigas

förslag föreståndaren skulle förordnas tillsvidare och läraren, så länge hemmet

vore uppfört på extra stat, tillsättas med fyra månaders Ömsesidig uppsägning,

lämpligen bör erhålla delaktighet i någon pensionsanstalt. Frågan härom torde

i varje fall böra tillsvidare lämnas öppen. Därest så sker, lärer till staten böra

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 280.

fogas en anmärkning, att för föreståndare och. lärare, vilka icke äga delaktighet

i statsunderstödd pensionsanstalt, lönen minskas med respektive 100 och 50

kronor.

Innebörden av uttrycket »bostad med värme» synes böra förtydligas. För

föreståndaren, läraren och arbetsledarna torde denna förmån böra innefatta fritt

bränsle, däri dock ej inbegripet sågning och huggning av ved, medan husmodern,

som åtnjuter full inackordering med uppassning m. in., ej bör vidkännas

någon kostnad för uppvärmning av sin bostad. Orden »med värme» synas därför

beträffande föreståndaren, läraren och arbetsledarna böra utbytas mot »medbränsle»,

som lärer avse såväl ved som kol. Bestämmelse om att dessa befattningshavare

själva böra bekosta huggning och sågning av för deras behov erforderlig

ved, synes — liksom i staten för alkoholistanstalten å Salbohed —

böra upptagas i en anmärkning till staten.

Husmodern bör äga rätt till möblerad bostad, vilket bör i staten angivas.

Hennes rätt till kontant ersättning för kost under semester med belopp, vartill

kosthållet för henne beräknats, torde även böra upptagas i eu anmärkning till

staten.

Därest befattningshavarna, om elektrisk belysning införes vid hemmet, skola

erhålla fritt lyse, bör jämväl bestämmelse härom intagas i en anmärkning till

staten.

Till vikariatsersättning och till extra personal hava beräknats 1,000 kronor,

för en nattvakt 1,000 kronor och för två biträden för köksgöromål m. in., förutom

fritt vivre, 840 kronor. Dessa kostnader hava upptagits under »övriga utgifter»

med en post om 2,840 kronor. Utgifterna synas emellertid vara av beskaffenhet

att böra hänföras till avlöningsstaten. På grund härav och då anslaget för »övriga

utgifter» tillhopa 52,275 kronor skulle hava förslagsanslags natur, men utgifter

för vikariatsersättning m. m. icke böra bestridas från ett förslagsanslag, synes

ifrågavarande post om 2,840 kronor böra överflyttas till avlöningsstaten och upptagas

såsom anslag till vikariatsersättning och extra personal samt tjänstepersonal.

Avlöningsanslaget, vilket, så länge kostnaderna för skolhemmet äro upptagna på

extra stat, bör hava karaktären av förslagsanslag, högst, skulle härigenom komma

att uppgå till 9,725 + 2,840 eller 12,565 kronor, medan motsvarande minskning

skulle ske i anslaget till övriga utgifter (52,275 — 2,840 = 49,435 kronor).

Vad angår de avlöningar, som i de sakkunnigas förslag upptagits

under rubriken »övriga utgifter» och vilka efter statskontorets mening

böra upptagas i avlöningsstaten, har i den tidigare omförmälda, vid

medicinalstyrelsens utlåtande fogade p. m. beträffande dessa anförts

huvudsakligen följande:

Den till de båda köksbiträdena föreslagna avlöningen av 420 kronor

om året, förutom fritt vivre, synes för hög. Med nuvarande prisindex

för beräkning av dyrtidstillägg skulle deras kontanta avlöning uppgå

till kronor 93: 10 i månaden. En avlöning av 275 kronor om året synes

skälig. Den kontanta månadslönen skulle då komma att uppgå till 61

kronor. Avlöningsbeloppet i förslagsstaten kan därför minskas med

290 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Driftkostnader

i övrigt.

Elevavgifter.

Departements
chefen.

Kungl. Maj.is Proposition Nr 280.

Beträffande övriga utgifter, innefattande kostnaderna för skolhemmets

kosthåll, bränsle och lyse, tvätt m. m., har i berörda p. m. föreslagits

vissa sänkningar av de uti de sakkunnigas förslag upptag-na beloppen.

Härom anföres:

Kosthållet synes utan risk för överskridande kunna beräknas till kronor

1: 25 om dagen för elev och kronor 2: — om dagen för personal. Motsvarande

kostnader vid hospitalen utgjorde under 4:e kvartalet 1920 kronor 1:15 för patientkost

och kronor 1: 70 för personalkost av 2:a klass. Totalkostnaden för kosthållet

skulle i stället för beräknade belopp kronor 19,162: 50 kunna nedbringas

till kronor 15,877:50.

Beklädnad och sängkläder. Kostnaden härför synes ej behöva beräknas högre

än 120 kronor per elev och år. Till jämförelse kan meddelas, att motsvarande

kostnad vid hospitalen år 1919 utgjorde kronor 62: 77. Totalkostnaden under

denna titel skulle härigenom nedbringas till kronor 3,600:—.

Värme och lyse. Med nu gällande bränslepriser och med hänsyn till den

inskränkning, som av sakkunniga förutsättes, synes 8,000 kronor vara tillräckligt.

Tvätt och renhållning. Under förutsättning att tvättstugan blir användbar,

böra utgifterna under denna titel kunna begränsas till 900 kronor eller 30 kronor

per elevplats. Motsvarande kostnad vid hospitalen under år 1919, då tvättmaterialierna

voro abnormt dyra, uppgick till kronor 29: 73 per sängplats.

Arrende, hyra och brandförsäkring. Då brandförsäkring ej får tagas för

statens egendom, har kostnaderna under denna titel synts kunna minskas

till 2,500 kronor.

Diverse utgifter torde även tåla någon minskning i och för totalbeloppets

avrundning.

I fråga om elevavgifterna har statskontoret anfört, att den föreslagna

avgiften väl kunde förefalla låg med hänsyn till den verkliga kostnaden

för ett barns vård och underhåll å skolhemmen men icke ansett sig böra

göra någon erinran mot de sakkunnigas förslag.

Icke heller från övriga i ärendet hörda myndigheters sida har någon

anmärkning i detta avseende framställts.

I likhet med statskontoret anser jag, att någon pensionsrätt icke

nu bör tillerkännas föreståndare eller lärare. Vid sådant förhållande

böra lönerna även för dessa befattningshavare reduceras med pensionsavgift

motsvarande belopp. Dock torde, därest vid anstalten skulle

komma att anställas föreståndare eller lärare, som tidigare äger delaktighet

i statsunderstödd pensionsanstalt, någon reducering för denne icke

böra företagas. Det belopp, som i sådant fall erfordras för lönens utfyllande,

torde kunna bestridas från den i avlöningsstaten upptagna

anslagsposten till vikariatsersättningar m. m.

I fråga om de av de sakkunniga föreslagna avlöningsbeloppen har

i en av medicinalstyrelsen åberopad p. m. avlöningarna till de båda

biträdena för köksgöromål samt för tvätt och bak ansetts kunna sänkas

från 420 kronor till 275 kronor årligen för vardera. Det sålunda föreslagna

beloppet finner jag skäligt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

63

Mot de föreslagna avlöningsbeloppen i övrigt synes mig icke vara

något att erinra.

På sätt statskontoret föreslagit torde anslaget till vikariatsersättningar

och extra personal samt tjänstepersonal böra upptagas i avlöningsstaten.

I enlighet med vad jag här anfört samt med iakttagande av vad

statskontoret i övrigt yttrat angående statens uppställning bör sålunda

avlöningsstaten för anstaltens befattningshavare erhålla följande utseende:

Förslag1 till stat för avlöningar och vikariatsersåttningar åt befattningshavare.

Lön

1 föreståndare

Oredu
cerat
belopp
-

Pensions
avgift
mot
svarande
belopp
-

Reducerat

belopp

T.jänst
görings
pen
ningar
-

Summa

1 lärare

1 arbetsledare

1 »

1 husmoder.

2,300

1,600

1,000

1,000

700

Till vikariatsersättningar

och extra

personal samt tj änstepersonal.

........

100

50

25

25

25

Summa kronor

2,200

1.550

975

975

675

1,200 -

1,000

500

500

3,400 —

2,550 —

1.475- \

1.475- )

675

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

år med ytterligare 400

kronor och efter 15 åri

med än ytterligare 400 j

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300 j

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas

I med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100

l kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri kost

och tvätt samt möblerad

bostad.

2,550

12,1251 —

Anmärjcningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt, om elek
triskt

ljus införts, fri belysning. Huggning och sugning av bränsle ävensom armatur och

lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp för dag,

vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt, höjes

avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

\ idkommande anstaltens driftkostnader i övrigt skulle enligt förut

nämnda p. m. för vissa poster nedsättningar kunna göras i de av de

sakkunniga föreslagna beloppen. Beträffande kosthåll samt värme och

lyse finner jag mig med hänsyn till på senaste tiden inträdda prissänkningar

kunna tillstyrka de i nämnda p. m. föreslagna beloppen. Vad

åter angår posten beklädnad och sängkläder, lärer en jämförelse med

hospitalens kostnader här bliva missvisande. Eleverna vid ifrågavarande

anstalt skola huvudsakligen sysselsättas med praktiskt arbete, framför

allt jordbruksarbete, varför slitningen av kläder tydligtvis måste bliva

väsentligt större än vad vid hospitalen i genomsnitt är fallet. Med

hänsyn härtill synas mig kostnaderna under denna rubrik icke kunna

beräknas lägre än till ett belopp av 175 kronor för elev och år.

Ej heller beträffande posten tvätt och renhållning torde enligt min

uppfattning eu jämförelse lämpligen kunna göras med förhållandena vid

hospitalen, där tvätten i regel utföres i mycket stor skala. Med hänsyn

till den ringa ekonomipersonal, som enligt det av mig förordade förslaget

skall anställas vid skolhemmet, torde man svårligen kunna undgå

att i viss utsträckning anlita tillfällig arbetskraft till biträde vid utförande

av tvätt. Vid sådant förhållande anser jag mig icke kunna

förorda en så väsentlig nedsättning, som i omförmälda p. m. ifrågasatts.

Ett belopp av 1,500 kronor måste enligt min mening betraktas såsom

ett minimum.

Vad slutligen angår anmärkningen ifråga om kostnaderna för arrende,

hyra och brandförsäkring, tillåter jag mig framhålla att, enligt vad jag

av arméförvaltningen inhämtat, vid utarrendering av armén tillhöriga

fastigheter arrendatorerna pläga åläggas att hålla byggnaderna brandförsäkrade,

samt att enligt det arrendekontrakt, som är gällande mellan

arméförvaltningens fortifikationsdepartement och statens vårdanstalt för

alkoholister och vilket enligt nämnda myndighets förslag oförändrat bör

gälla även för den nu föreslagna anstalten, arrenaatorn är skyldig att

hålla byggnaderna brandförsäkrade till belopp, som synenämnd prövar

skäligt. Kostnaderna under ifrågavarande rubrik torde sålunda böra

upptagas med samma belopp, som i Salbohedsanstaltens stat för innevarande

år eller 2,800 kronor.

Beträffande övriga, av mig här icke berörda poster ansluter jag mig

till de sakkunnigas förslag.

Beloppet till diverse utgifter torde kunna sänkas och för anslagets

avrundning sättas till 2,522 kronor 50 öre.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle för bestridande av

här ifrågavarande driftkostnader erfordras ett belopp av 40,750 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

KunijI. Majts Proposition Nr 280.

65

Härifrån bör emellertid dragas det belopp, vartill elevavgifterna uppgå.

Vad avgifternas storlek angår, ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag.

Med en elevavgift av 225 kronor skulle till skolhemmet för gossar,

vilket beräknats för 30 elever, i avgifter inflyta sammanlagt 6,750

kronor. Statens tillskott till bestridande av anstaltens driftkostnader,

med undantag av kostnaderna för avlöningar m. m., skulle sålunda

kunna inskränkas till 34,000 kronor.

Med iakttagande av vad jag här anfört, torde driftkostnadsstaten

för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar böra erhålla följande utseende:
Förslag

till stat för driftkostnader i övrigt:

Utgifter:

Kosthåll:

Personalens (3 st. å 2: — per dag), förslagsvis... kronor

Elevernas (30 st. å 1:25 per dag), förslagsvis... »

Beklädnad och sängkläder (å 175 kr. per elev), förslagsvis

........................................................................... »

Undervisningsmateriel! och böcker, förslagsvis............... »

Läkare och sjukvård, förslagsvis .................................... »

Värme och lyse, förslagsvis ............................................... »

Tvätt och renhållning, förslagsvis..................................... »

Fastighetens underhåll, förslagsvis ................................. »

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis »

Underhåll av inventarier, förslagsvis................................ »

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis ................................ »

Diverse utgifter, förslagsvis ............................................... »

2,190: —

13,687: 50

5,250

500

2,000

8,000

1,500

1,000

2.800

1,000

300

2,522

50

Summa kronor 40.750

Inkomster:

Avgifter för 30 elever å 225 kronor för år, förslagsvis kronor 6,750: —

Statens tillskott, förslagsvis.................................................. » 34,000: —

Summa kronor 40,750: —

På sätt statskontoret föreslagit torde anslaget till avlöningar och

vikariatsersättningar åt befattningshavare, 12,125 kronor, böra upptagas

såsom förslagsanslag, högst, medan det för bestridande av driftkostnaderna

i övrigt erforderliga statsanslaget, 34,000 kronor, synes böra

under rubriken »Bidrag till driftkostnader i övrigt» upptagas såsom förslagsanslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 238 höft. (Nr 280.)

675 21 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Skolhemmet

för flickor.

Lönestat.

Driftkostnader

i övrigt.

66 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

Jag kommer nu till kostnaderna för uppehållande av verksamheten

vid skolhemmet för flickor.

Vad först avlöningsstaten beträffar, bör enligt de sakkunnigas förslag

i densamma upptagas föreståndarinnan, lärarinnan och vaktmästaren.

Kokerskan har däremot icke ansetts böra upptagas i staten.

I fråga om beräkningen av avlöningsbeloppen anföra de sakkunniga

följande:

Föreståndarinnan har av de sakkunniga ansetts kunna i avlöningshänseende

likställas med ämneslärarinnor vid blindinstitutet och blindskolorna och därför

böra erhålla en avlöning av 2,800 kronor, av vilka 1,800 kronor böra utgöra lön och

1.000 kronor tjänstgöringspenningar. Handarliet,siar ar innan har ansetts böra erhålla

eu avlöning, som med 1,000 kronor understiger föreståndarinnans eller

1,800 kronor. Härav torde 800 kronor böra utgöra tjänstgöiängspenningar.

Vaktmästarens avlöning torde, om det skall vara möjligt att för tjänsten

erhålla en person, som är kunnig i både skomakeri- och snickeriarbeten, icke

böra sättas lägre än arbetsledarnas vid Salbohedsanstalten eller 1,500 kronor.

Av detta belopp torde 1,000 kronor böra motsvara lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar.

Föreståndarinnan och lärarinnan böra utom de kontanta avlöningsförmånerna

även åtnjuta fri bostad med värme och lyse. Till vaktmästaren, vilken icke kan

beredas bostad vid skolhemmet, bör i stället utgå kontant ersättning för dessa

förmåner.

Alderstittägg synas böra utgå till föreståndarinnan med 300 kronor efter 5,

10 och 15 års tjänstgöring, till lärarinnan med 200 kronor efter 5, 10 och 15 års

tjänstgöring och till vaktmästaren med 100 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring.

Föreståndarinnan och lärarinnan höra äga rätt till sex veckors och vaktmästaren

till 15 dagars årlig semester.

I fråga om pensionsrätt för anstaltens befattningshavare hava de

sakkunniga hänvisat till vad i detta avseende anförts rörande befattningshavare

vid skolhemmet för gossar. Någon reducering av avlöningsbeloppen

för föreståndarinna och handarbetslärarinna har sålunda

i de sakkunnigas statförslag icke företagits.

Vad övriga utgifter beträffar, får jag hänvisa till de sakkunnigas

nedan intagna förslag till utgiftsstat för anstalten.

Endast i fråga om vissa poster hava de sakkunniga gjort några

anmärkningar:

Bostads- och bränsleersättningen åt vaktmästaren är beräknad under förutsättning,

att dyrtidstillägg å beloppet skall utgå.

Till vikariatsersättning ar och extra personal har beräknats ett belopp av 500

kronor. _Vad avlöningar åt tjänstepersonal beträffar, har för sådant ändamål beräknats

540 kronor åt en kokerska, 420 kronor åt eu sköterska samt 420 kronor

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 2S0.

67

åt ett biträde för köksgöromål, tvätt och bak. Samtliga dessa belopp liro beräknade

under förutsättning, att dyrtidstillägg å desamma skola utgå.

Kostnaderna för kosthållet äro beräknade efter samma grunder som vid

skolhemmet för gossar.

Utgiftsposten beklädnad och sängkläder bär ansetts kunna beräknas väsentligt

lägre vid ifrågavarande anstalt an vid skolhemmet för gossar, då de kvinnliga

eleverna själva komma att tillverka en stor del beklädnadsartiklar.

Likaså har det för läkare och sjukvård erforderliga beloppet, då läkare finnes

på platsen, kunnat beräknas avsevärt lägre än vid Salbohed.

Yad kostnaderna för värme och lyse beträffar, måste dessa däremot vid skolhemmet

för flickor, så länge detta icke är fullbelagt, komma att bliva större per

elev än vad vid Salbohed är fallet, då ju även med en beläggning av 15 elever

större delen av skolhemsbyggnaden måste uppvärmas. Det har icke varit möjligt

att vid beräkningen av kostnaden utgå från de nuvarande utgifterna vid

Drottning Sofias stiftelse, enär bränslekostnaderna vid skolhemmet i anstaltens

räkenskaper äro sammanförda med motsvarande kostnader vid anstaltens arbetshems-

och asylavdelningar, vilka hava lokaler i förhyrda byggnader. Relativ

trygghet torde vinnas med ett beräknat belopp av 6,000 kronor.

För inköp av arbetsmaterial måste likaledes beräknas högre belopp än vid

Salbohed, då slöjden vid skolhemmet för flickor kommer att utgöra elevernas

huvudsakliga arbete.

De sakkunniga hava uppgjort följande förslag till

Utgiftsstat.

1) Avlöningar:

Pensions-

Tjänstgö-

Oredu-

avgift

Reduce-

ringspen-

cerat

motsva-

l-at be-

ningar

Summa

Anmärkningar

belopp

rande

lopp

eller mot-

belopp

svarande

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300;

kronor och efter 15 år!

med än ytterligare 300

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10''

år med ytterligare 2 001

kronor och efter 15 åri

med än ytterligare 200''

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas’

med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100

kronor.

Säger avlöningar | — j—j — j—: — |—| — !—j 6,075:—j

1 föreståndarinna,

förutom bostad med

värme och lvse.....

1,800

—

_

—

_

—

1.0001—

2,800 —

t hand arbe t slära- rinna, d:0 d:0.......

1.000

—

—

—

—

800 —

i

1.800:—K

1 vaktmästare.........

1.000 —

25

—

975

—

c»

Q

____O

i

1.475—|

1 1

s. 68 Kontrollera mot PDF

Myndigheterna.

Lönestat.

Driftkostnader

i övrigt.

Departements
chefen.

68 Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 280.

2) Övriga utgifter:

Ersättning för bostad och bränsle åt vaktmästaren................................................... 400: —

Vikariatsersättningar och extra personal samt avlöningar till tjänstepersonal... 1.880- —

Kosthåll:

Personalens (3 st. å 2,50 per dag) .................................................................... 2,737:50

Elevernas (15 st. å 1,50 per dag)........................................................................ 8 212:50

Beklädnad och sängkläder (å 150 kr. per elev;.......................................................... 2,250:_

Undervisningsmateriel! och böcker.......................................................................... 300:._

Läkare och sjukvård.............................................................................................. 600:_

Värme och lyse................................................................................................. 6,000:_

Tvätt och renhållning........................................................................................... L200:_

Fastighetens underhåll......................................................................................• 500;_

Underhåll av inventarier.......................................................................................... 500:_

Inköp av arbetsmaterial.................................................................. 1,000:_

Diverse utgifter .............................................................................................. 1,695:__

Säger övriga utgifter 27.275: —

Summa kronor 33,350: —

Till statförsla«et hava de sakkunniga fogat den anmärkningen att, därest

föreståndarinnan och handarbetslärarinnan icke skulle komma att beredas delaktighet

i dövstumlärarnas pensionsanstalt, deras löner borde reduceras med

pensionsavgift motsvarande belopp.

Beträffande avlöningsstaten och därmed sammanhängande frågor

har statskontoret anfört:

Den i avlöningsstaten upptagna personalen — en föreståndarinna, en handarbetslärarinna

och eu vaktmästare —• torde erfordras för hemmets skötsel.

Mot de i staten upptagna löneförmånerna för de särskilda befattningshavarna

synes icke vara något att erinra.

Föreståndarinnan och handarbetslärarinnan torde — av skäl som ovan anförts

beträffande vissa befattningshavare vid gossliemmet — tills vidare icke böra beredas

delaktighet i pensionsanstalt I en anmärkning till staten synes därför böra föreskrivas,

att för föreståndarinna och handarbetslärarinna, vilka icke äro delaktiga i

statsunderstödd pensionsanstalt, minskas lönen med respektive 100 och 50 kronor.

Bland »övriga utgifter» hava upptagits dels ersättning för bostad och bränsle

åt vaktmästaren, vilken tillsvidare ej kan beredas bostad å skolhemmet med 400

kronor, dels ett belopp av 1,880 kronor för vikariatsersättning och extra personal

samt avlöning till tjänstepersonal. Båda dessa utgiftsposter torde emellertid

vara av beskaffenhet att böra uppföras å avlöningsstaten. Denna stat skulle härigenom

ökas med 2,280 kronor till (6,075 + 2,280) 8,355 kronor samt motsvarande

minskning äga rum i anslaget till »övriga utgifter» (27,275 — 2,280 = 24,995 kronor).

Avlöningen åt det i de sakkunnigas förslag under rubriken vikariatsersättningar

m. in. bland »övriga utgifter» upptagna biträdet för

köksgöromål, tvätt och bak har, liksom beträffande motsvarande befattningshavare

vid skolhemmet för gossar föreslagits, i den av medicinalstyrelsen

åberopade p. m. ansetts böra nedsättas till 275 kronor.

A ad angår driftkostnader i övrigt har i nämnda p. m. i detta avseende

huvudsakligen åberopats det förut rörande skolhemmet för gossar anförda.

Beträffande förslaget om pensionsrätt för vissa anstaltens befattningshavare

samt i fråga om avlöningsbeloppet till det föreslagna bi
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 280.

69

trädet för köksgöromål, tvätt och bak åberopar jag vad jag i motsvarande

avseenden anfört rörande skolhemmet för gossar. I övrigt ansluter

jag mig till de sakkunnigas förslag.

I enlighet härmed samt med iakttagande av vad statskontoret anfört

rörande sättet för statens uppställande torde sålunda avlöningsstaten för

anstaltens befattningshavare böra erhålla följande utseende: .

Förslag till stat för avlöningar och vikariatsersättningar m. in.

åt befattningshavare.

OreduI

cerat

j belopp

1 föreståndarinna ...

lhandarbetslärarinna

1 vaktmästare .

Lön

Pensions
avgift
mot
svarande
belopp
-

Reducerat

belopp

Tjänst
görings
pen
ningar
-

Summa

1.800 —

1,000

1.000

100

50

Ersättning för bostad

och bränsle åt vaktmästaren

............j

Vikariatsersättningar i

och extra personal I

samt tjänsteperso■

nal ......................

Summa kronor !

1.700-

950-

1,000!— 2,700|-

800 -

975!— 500 —

1.750:-

1,475 —

400i—!

!

1,735:—i

Efter 5 år kan lönen llöjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300 (

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300!

kronor.

;

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10 j

år med ytterligare 200!

I kronor och efter 15 år|

med Un ytterligare 200;

kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas

• med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100

t kronor.

I

-l-l —j— —H| 8,060—1

Anmärkningar:

Föreståndarinnan och handarbetslärarinnan erhålla fri hostad, fri uppvärmning samt elektrisk

belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

Vad så angår anstaltens driftkostnader i övrigt, förordar jag med

avseende å posten kosthåll vad i ovanberörda p. m. föreslagits. Kostnaderna

för beklädnad och sängkläder synas mig däremot, med hänsyn

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

till vad jag anfört beträffande motsvarande utgiftspost vid skolhemmet

för gossar, icke kunna beräknas lägre än 120 kronor för elev och år

eller sammanlagt 1,800 kronor. Åven beträffande utgifterna för tvätt

och renhållning gäller i huvudsak vad jag i detta avseende yttrat angående

motsvarande kostnader vid skolhemmet för gossar. Jag vill

därför för detta ändamål föreslå ett belopp av 800 kronor.

Med avseende å övriga poster utom den för diverse utgifter ansluter

jag mig till de sakkunnigas förslag, som därutinnan överensstämmer

med vad som föreslagits i den av medicinalstyrelsen åberopade

p. m.; posten för diverse utgifter har för anslagets aflindning upptagits

till 1,841 kronor 25 öre.

I fråga om elevavgifterna hänvisar jag till vad jag därom anfört

beträffande skolhemmet för gossar. Med ett elevantal av 15 skulle alltså

i avgifter inflyta sammanlagt 3,375 kronor för år.

Med iakttagande av vad jag sålunda anfört, torde driftkostnadsstaten

för ifrågavarande anstalt böra erhålla följande utseende:

Förslag till stat för driftkostnader i övrigt.

Kosthåll:

Ut gifter.

Personalens (3 st. å 2: — per dag), förslagsvis, kronor

Elevernas (15 st. å 1: 25 per dag-), » ... »

Beklädnad och sängkläder (å 120 kronor per elev),

förslagsvis.......................................................................... »

Undervisningsmateriell och böcker, förslagsvis............... »

Läkare och sjukvård, förslagsvis ................................... »

Värme och lyse, .» »

Tvätt och renhållning, » y>

Fastighetens underhåll, » ''»

Underhåll av inventarier, » j>

Inköp av arbetsmaterial, » j>

Diverse utgifter, » »

2,190: —

6,843: 75

1,800

300

600

6,000

800

500

500

1,000

1,841

Summa kronor 22,375

Inkomster.

Avgifter för 15 elever å 225 kronor för år, förslagsvis

....................................................... ................... kronor 3,375: —

Statens tillskott, förslagsvis .............................................. » 19,000: —

Summa kronor 22,375: —

Anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. torde, på

sätt ovan föreslagits beträffande skolhemmet för gossar, böra upptagas

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 280.

71

såsom förslagsanslag, högst, och anslaget till bidrag till driftkostnader i

övrigt såsom förslagsanslag.

I enlighet med de beräkningar av kostnaderna för de båda anstalternas

inrättande samt drift, som i det föregående blivit gjorda, skulle

för skolhemmet för gossar erfordras dels till bestridande av engångskostnader

för skolhemmets upprättande ett reservationsanslag av 67,500

kronor, dels till avlöningar m. in. åt befattningshavare ett förslagsanslag,

högst, 12,125 kronor, dels ock såsom bidrag till bestridande av driftkostnaderna

i övrigt ett förslagsanslag av 34,000 kronor. För skolhemmet

för flickor uppgå de erforderliga beloppen till respektive 57,000

kronor, 8,060 kronor och 19,000 kronor.

Tidpunkten för skolhemmens öppnande och därmed även den

tid, då de erforderliga anslagen böra vara tillgängliga, är givetvis beroende

av, när de anstalter, vilka föreslagits såsom förläggningsplatser

för skolhemmen, komma att bliva lediga från de uppgifter, för vilka de

för närvarande användas.

Vad Salbohed beträffar, har jag tidigare denna dag hemställt om

den dit provisoriskt förlagda alkoholistanstaltens återflyttning till Venngarn.

Denna förflyttning anses kunna äga rum den 1 juli innevarande

år. Vid bifall till detta förslag bör Salbohedsanstalten snarast möjligt

-efter nyssnämnda tidpunkt tagas i anspråk för här föreslaget ändamål.

Då emellertid de vid anstalten erforderliga ändrings- och reparationsarbetena

m. m. sannolikt komma att i det närmaste taga återstoden av år 1921

i anspråk, synes skolhemmet kunna börja sin verksamhet först med ingången

av år 1922. Anslag till skolhemmets driftkostnader böra därför

äskas å 1922 års stat. Däremot bör anslag för bestridande av engångskostnaderna

för anstaltens inrättande vara tillgängligt redan under år 1921.

Detta anslag torde därför böra äskas å tilläggsstat för sistnämnda år.

Vad Vänersborgsanstalten beträffar, har skolöverstyrelsen i sitt ovan

omförmälda utlåtande den 31 december 1920 utgått ifrån att Sofiastiftelsens

skolhem under senare delen av första halvåret 1922 skulle kunna

inflytta i de nya byggnaderna i Lund. De reparationer in. m., som

äro behövliga vid Vänersborgsanstalten, torde kunna till största delen

verkställas under sommaren 1922, varför skolhemmet kan beräknas

börja sin verksamhet under första delen av senare halvåret sistnämnda år.

Den närmare tidpunkten för anstaltens öppnande torde det lämpligen böra

tillkomma Kungl. Maj: t att bestämma. Såväl engångsanslag som anslag

till skolhemmets driftkostnader torde böra äskas å 1922 års stat. Sistnämnda

anslag behöva emellertid under år 1922 utgå endast med hälften

av de belopp, till vilka årskostnaderna ovan beräknats.

Sammanfattning

av

kostnadsberäkningarna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Hemställan.

Kung1. Maj.is Proposition Nr 280.

Det kan måhända visa sig erforderligt, att, innan anstalten träder

i verksamhet, föreståndaren resp. föreståndarinnan tillsättes för att närmare

planera verksamheten och vidtaga förberedande åtgärder. Skälig

ersättning för detta arbete lärer Kling!. Maj:t i så fall lämpligen kunna

bereda av tillgängliga medel.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att

Kung!. Maj it måtte föreslå riksdagen att

medgiva inrättandet från och med år 1922 av en statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ävensom från tidpunkt, som Kung!. Maj:t

bestämmer, av en statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, att förläggas,

förstnämnda anstalt till Salbohed i Västmanlands län och sistnämnda

anstalt till Drottning Sofias stiftelses nuvarande skolhem i Vänersborg;

samt vid bifall härtill bevilja

dels å tilläggsstat för år 1921 till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av mig förordat förslag, av vissa ändrings- och

reparationsarbeten m. m. vid Salbohed, till komplettering av inventarierna

vid denna anstalt samt till inledande av elektrisk belysning därstädes

ett reservationsanslag av 67,500 kronor;

dels och å extra stat för år 1922

till utförande, 1 huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig förordat

förslag, av vissa ändrings- och reparationsarbeten m. m. vid Drottning

Sofias stiftelses skolhem i Vänersborg samt till komplettering av

inventarierna därstädes ett reservationsanslag av 57,000 kronor;

till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst,

12,125 kronor;

till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett förslagsanslag

av 34,000 kronor;

till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor under senare halvåret

1922 ett förslagsanslag, högst, 4,030 kronor; samt

till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt under

senare halvåret 1922 ett förslagsanslag av 9,500 kronor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kung!. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Hulthrantz.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av två statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa. s. 9 i texten
  2. SU 1921:165 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av två statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa. s. 1 i texten