Angående anslag för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring m. m
1921-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:285, Angående anslag för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring m. m
Dokumentets text
Kungl. Ma,j:ts Proposition Nr 285.
1
Nr 285.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring m. m.; given Stockholms
slott den 18 mars 1921.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Henning Elmquist.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 mars 1921.
N ärvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve
Wkangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Elmquist anförde:
I statsverkspropositionen till detta års riksdag föreslås under
femte huvudtiteln, punkt 43, att i avbidan på den proposition, som
kan komma att i ämnet avlåtas, riksdagen måtte på extra stat för år
1922 beräkna ett förslagsanslag av 2,800,000 kronor för gäldande av
Bihang till riksdagens protokoll 1221 1 sand, 243 höft. (Nr 285.) 538 si 1
2
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 285.
den å staten under nämnda år belöpande kostnaden i anledning av
ifrågasatta ändringar av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.
Till grund härför låg en av pensionsstyrelsen den 30 september
1920 till dåvarande statsrådet och chefen för socialdepartementet
avlåten skrivelse med anmälan, att styrelsen hade under utarbetande
förslag till vissa ändringar i sagda lag.
Såsom jag förut haft tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t, har pensionsstyrelsen
med skrivelse den 23 februari 1921 inkommit med de
bebådade lagändringsförslagen. Därvid meddelar pensionsstyrelsen emellertid,
att de i dess förstberörda skrivelse framlagda kostnadsberäkningarna
grundade sig på väsentligen andra förutsättningar än dem, på
vilka det sedermera framlagda förslaget vilade. Sålunda hade styrelsen
tänkt sig ej obetydligt högre pensionstillägg och understöd än de sedermera
föreslagna ävensom en dyrortsgruppering med högre pensionstillägg
och understöd på dyrare orter än på billigare. Av skäl, som
av skrivelsen den 23 februari 1921 närmare framgå, har pensionsstyrelsen
funnit sig böra vidtaga väsentliga inskränkningar i sitt ursprungliga
förslag, vilka medfört ett betydligt nedbringande av kostnaderna,
för år 1922 med icke mindre än 875,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat genom proposition
föreslå riksdagen att antaga vid propositionen fogade, i huvudsaklig
anslutning till pensionsstyrelsens framställning upprättade förslag till dels
lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring, dels ock lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer
i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av förstberörda lag, får jag härmed anmäla ovan angivna, i statsverkspropositionen
bebådade anslagsbehov.
De föreslagna lagändringarna avse i huvudsak dels en höjning av
pensionsavgifterna för högre inkomster och ett något modifierat sätt
för avgiftspensionernas beräkning, dels eu höjning av pensionstilläggen
och understöden för dem, som efter lagändringens ikraftträdande bliva
invalider, dels ock en utvidgning av rätten till barntillägg och en höjning
av dessa tillägg. Av dessa tre huvudreformer äro de två senare
förenade med ökade utgifter för det allmänna.
I sin berörda skrivelse den 23 februari 1921 har pensionsstyrelsen
beräknat, att genom ett antagande av de framlagda förslagen statens
kostnader för pensionstillägg och understöd skulle ökas med nedan angivna
belopp, därvid särskilt angivits statens kostnader för samma ändamål
enligt nuvarande bestämmelser.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 285.
3
För år
Statens ökade
kostnader vid
bifall till
förslaget
Kr.
Statens kostnader
enligt nu
gällande bestäm- melser
Kr.
Summa
kostnader
Kr.
1922 .........................................................
1,925,000
_
23,050,000
_
24,975,000
_
1923 .........................................................
4,175,000
—
24,150,000
—
28,325,000
1924 .........................................................
6,325,000
—
25,250,000
—
31,575,000
1925 .........................................................
8,350,000
—
26,325,000
—
34,675,000
_
1926 .........................................................
10,300,000
—
27,300,000
—
37,600,000
1931 .........................................................
19,700,000
—
31,525,000
—
51,225,000
—
1941 ........................................................
31,700,000
—
38,025,000
—
69,725,000
—
1951 ........................................................
35,850,000
—
43,200,000
—
79,050,000
—
Tillika har pensionsstyrelsen lämnat nedan intagna översikt över
statens beräknade kostnader för barntillägg under olika år såväl enligt
nu gällande bestämmelser som enligt det föreliggande förslaget.
Statens kostnad för barntillägg.
År
Enligt nuvarande
bestämmelser
Kr.
Kostnac
enbart på grund
av förslaget om
utsträckt rätt
till barntillägg
Kr.
sökning
ytterligare på
grund av förslaget
om höjning av
barntilläggets
belopp
Kr.
Summa
kostnader
Kr.
1922.................................
1,243,000
_
675,000
_
60,000
_
1,978,000
_
1923.................................
1,268,000
—
693,000
—
169,000
—
2,130,000
—
1924.................................
1,295,000
—
711,000
—
276,000
—
2,282,000
—
1925.................................
1,321,000
—
733,000
—
380,000
—
2,434,000
—
1926.................................
1,346,000
—
755,000
—
482,000
—
2,583,000
—
1931.................................
1,449,000
—
777,000
—
1,038,000
—
3,264,000
—
1941.................................
1,577,000
—
828,000
—
1,593,000
—
3,998,000
—
1951.................................
1,700,000
—
865,000
—
1,918,000
—
4,483,000
—
Pensionsstyrelsen anmärker, att, då kostnadsökningen under de
närmaste åren icke skulle bliva på långt när så stor som den seder
-
4
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 285.
mera blir, det kunde ifrågasättas, om icke staten under dessa första
år borde för ändamålet avsätta medel för att såmedelst utjämna utgifterna.
Styrelsen finner emellertid detta vara en fråga av rent statsfinansiell
natur, vars genomförande styrelsen icke tilltrott sig att kunna
närmare bedöma.
Det i statsverkspropositionen äskade beloppet, 2,800,000 kronor,
för bestridande av kostnaden för ifrågasatta höjningar i pensionstillägg
och understöd samt utsträckning av rätten till barntillägg har upptagits
såsom ett särskilt förslagsanslag, vilket — liksom det nu äskade mindre
beloppet 1,925,000 kronor — avser kostnadsökningen för såväl de personer,
som äro berättigade till pensionstillägg och understöd jämlikt
pensionsförsäkringslagen enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,
som ock de personer, vilka blivit delaktiga i försäkringen genom sistnämnda
lag. Av praktiska skäl bör emellertid enligt pensionsstyrelsens
mening en uppdelning av kostnadsökningen göras på de olika anslagen
för nämnda båda grupper. Den del av kostnadsökningen, som belöper
på den senare gruppen, blir jämförelsevis obetydlig på den grund, att
av densamma endast personer, som den 1 januari 1922 fyllt 75 år och
icke dessförinnan blivit till arbete varaktigt oförmögna, erhålla större
understöd än enligt nuvarande bestämmelser. Sålunda har kostnadsök
-
av
pensionsstyrelse]
n uppskattats till
År
1922.....................
40,000
kronor.
>
1923.....................
100,000
T)
1924....................
125,000
»
1925.....................
130,000
»
»
1926.....................
125,000
»
»
1931.....................
60,000
))
1941....................
5,000
x>
Nästan hela kostnadsökningen kommer sålunda på personer, vilka
äro berättigade till pensionstillägg eller understöd jämlikt pensionsförsäkringslagen
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915. Anslaget
för ifrågavarande grupp för år 1922 skulle behöva ökas från i statsverkspropositionen
föreslaget belopp, 17,480,000 kronor, med 1,885,000
kronor till 19,365,000 kronor, under det att anslaget till dem, som
genom 1915 års lagändring blivit delaktiga i försäkringen, skulle ökas
från i statsverkspropositionen äskade 5,570,000 kronor med endast
40,000 kronor till 5,610,000 kronor.
5
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 285.
De av pensionsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna hava icke Departementsgivit
mig anledning till erinran. Den av styrelsen framkastade tanken
att staten under de närmaste åren, då kostnadsökningen ännu icke uppgår
till så betydande belopp som sedermera, borde avsätta medel för
att därigenom utjämna de framtida utgifterna, är utan tvivel beaktansvärd.
Med hänsyn till den nuvarande statsfinansiella ställningen har jag
efter samråd med chefen för finansdepartementet ansett mig dock icke
kunna tillstyrka, att åtgärder i sådan riktning för närvarande vidtagas.
Lika med pensionsstyrelsen finner jag det vara av praktiska skäl
lämpligt, att de för lagändringarnas genomförande erforderliga medlen
icke anvisas från ett särskilt anslag utan uppdelas, på sätt ovan antytts,
på de två i statsverkspropositionen upptagna anslagen till bestridande
av kostnaderna för pensionstillägg och understöd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, under förutsättning atk riksdagen antager förslag till lag om
vissa ändringar i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
samt till lag om vissa ändringar i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av berörda lag den 30 juni 1913, på extra
stat för år 1922 — såsom tillägg till de i statsverkspropositionen under
femte huvudtiteln, punkterna 40 och 41, äskade förslagsanslag å dels
17,480,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före lagen den 8 juni 1915, dels ock, högst, 5,570,000 kronor, att utgå
som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i
lagen om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom omförmälda
lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen
— bevilja dels för det förra ändamålet 1,885,000 kronor,
dels ock för det senare ändamålet 40,000 kronor.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Herman Hidtkrantz.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 243 käft. (Nr 285.)
52S 21 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 2S2LU 1921:8 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 2 utlåtande Nr 8 s. 1 i texten