Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken

21 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:32, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-is Proposition Nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Maj:is proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884

om skydd för varumärken; given Stockholms slott den

21 januari 1921.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet torda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§

i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 27 käft.

(Nr 32.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Proposition Nr- 32.

Förslag

till

L /\ G

om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

3 §• ■

Den, som ■— •— — — — — ■— — — — dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio

centimeters höjd och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek

som avbildningarna;

femtio kronor i ansökningsavgift; samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande,

vilken avgift återbetalas, därest ansökningen ej leder till registrering.

År fråga — — — —-----till registreringsmyndigheten.

Har ansökan — — —----—- --av varumärket.

3 §.

Skyddet för —- — — — — — — sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering, ingive eller insände, på sätt i 3 §

sägs, skriftlig ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning,

som där föreskrives, jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor

i avgift för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken sist
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Harts Proposition Nr 32.

nämnda avgift återbetalas, därest ansökningen ej bifalles. Har märket

varit registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl

sökandens rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall —--------omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten----------i 5

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men

äger ej tillämpning å ansökan om registrering eller å ansökan om förnyelse

av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten före lagens

ikraftträdande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Utdrar/ av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anförde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg:

»Enligt 3 § i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken skall

vid ansökning om registrering av varumärke fogas fyrtio kronor, utgörande

avgift för registreringen och dess kungörande, och enligt 9 § i samma lag

skall vid ansökning om förnyelse av registrering av varumärke fogas tio

kronor i registreringsavgift.

Med underdånig skrivelse den 16 oktober 1920 har patentlagstiftningskommittén

till Eders Kungl. Maj:t inkommit med förslag till lag om

ändrad lydelse av nyss berörda paragrafer i varumärkeslagen, vilket förslag

avser att bereda patent- och registreringsverket ökade inkomster av varumärkesregistreringen

genom dels höjning av avgifterna för registrering och

förnyad registrering till, i båda fallen, femtio kronor dels och införande av

särskilda ansökningsavgifter, utgående med femtio kronor vid ansökning om

registrering och tio kronor vid ansökning om förnyelse av registrering.»

Föredraganden lämnade härefter en redogörelse för innehållet i kommitténs

framställning, vilken skulle såsom bilaga (bilaga B) fogas vid detta

protokoll, samt anförde vidare:

»Den 8 november 1920 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt dels kommerskollegiet,

efter hörande av de myndigheter, sammanslutningar och andra,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung},. Majds Proposition Nr 32. f>

som kollegiet kunde finna lämpligt, dels ock patent- och registreringsverket

att avgiva yttrande i ärendet. De sålunda infordrade utlåtandena hava

numera inkommit.

Kommerskollegiet har i sitt utlåtande anfört:

Över förslaget hade kollegiet anhållit om yttranden från lantbruksstyrelsen,

handelskamrarna i riket, fullmäktige i järnkontoret, Sveriges industriförbund,

Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges hantverksorganisation

samt Sveriges köpmannaförbund. Lantbruksstyrelsen och samtliga

nämnda sammanslutningar, med undantag av handelskamrarna i Yisbv och

Örebro, hade inkommit med yttranden.

Av dessa yttranden framgingo, att lantbruksstyrelsen och nämnda

representationer för olika grenar av näringslivet icke rest några invändningar

mot förslaget, utan syntes allmänt anse en sådan höjning som den

ifrågasatta vara under nuvarande omständigheter ofrånkomlig. Ehuruväl

från några håll framförts betänkligheter mot de föreslagna avgifternas storlek,

hade dock dessa i flertalet av de avgivna yttrandena lämnats utan

anmärkning.

För egen del funne kollegiet de av kommittén förebragta skälen för

en höjning av varumärkesavgifterna vara övertygande. Mot de av kommittén

föreslagna ansöknings- och registreragsavgifterna syntes, med hänsyn

till de kostnader, varmed registreringsmyndigheten för närvarande torde

vara nödsakad att räkna, ingenting vara att erinra.

På grund av det sålunda anförda har kommerskollegiet tillstyrkt kommitténs

föreliggande förslag.

Patent- och registreringsverket anför i sitt utlåtande:

I det underdåniga utlåtande ämbetsverket avgav den 21 november

1919 i anledning av kommitténs förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer

i 1884 års patentförordning hade ämbetsverket uttalat, att för det

dåvarande utgående avgifter för bestridande av kostnaderna för varumärkesoch

mönsterregistreringen torde, vara ungefärligen tillräckliga. Efter avgivandet

av berörda underdåniga utlåtande hade ämbetsverkets utgifter avsevärt

stegrats, beroende huvudsakligen på höjda dyrtidstillägg åt befattningshavare

i ämbetsverket samt ökade kostnader för publikationer och kungörelser.

Utgiftsökningen berörde även kostnaderna för varumärkesregistreringen.

På grund av de skäl kommittén anfört funne ämbetsverket en höjning

av varumärkesavgifterna vara fullt berättigad.

Rommelv

kollegiet.

Patent- odh

registrering*

verket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung}. Maj.-ts Proposition Nr 32.

Fördelningen av de förhöjda avgifterna hade av kommittén föreslagits

skola utgå på följande sätt. Vid första ansökningen om registrering skulle

erläggas en ansökningsavgift av 50 kronor samt 50 kronor utgörande avgift

för registreringen och dess kungörande, vilken sistnämnda avgift

återbetalades, därest ansökan ej ledde till registrering. Vid ansökan om

förnyelse av registrering skulle erläggas 10 kronor i ansökningsavgift och

50 kronor för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken

sistnämnda avgift återbetalades, därest ansökningen ej bifölles. Denna fördelning

syntes ämbetsverket ej vara lämplig.

För närvarande återbetalades, därest ansökningen ej bifölles, hela den

avgift, 40 kronor, resp. 10 kronor, som enligt gällande rätt skulle åtfölja

ansökan om registrering resp. förnyelseansökan, på den grund att avgiften

i lagen betecknades såsom eu avgift för registreringen och dess kungörande.

Ämbetsverket delade kommitténs uppfattning, att den nuvarande avgiftsfriheten

för ansökningar, vilka ej ledde till registrering, icke borde bibehållas,

men ansåge, att ansökningsavgiften borde sättas lägre än registreringsavgiften

även vid ansökningar om första registreringen. Vid bifall till

kommitténs förslag skulle eu registreringssökande, vars ansökan ej bifölles,

få vidkännas samma kostnad som eu patentsökande, vars ansökan ej ledde

till patent. Granskningen av eu varumärkesansökan förorsakade ämbetsverket

i allmänhet avsevärt mindre arbete än granskningen av en patentansökan,

och liksom patentansökningar, vilka ej ledde till patent, bleve

granskade delvis på bekostnad av dem, som komme i åtnjutande av patentskydd

(se kommitténs betänkande med förslag till lag om patent in. m.

sid. 349), syntes det ej böra möta hinder att registreringsans ökningar, som

ej bifölles, bleve granskade delvis på bekostnad av dem, som erhölle varumärkesskydd.

Då såväl vissa figurbeteckningar, såsom exempelvis lejon,

örnar, stjärnor och kronor, som ock en del ord vore särskilt omtyckta såsom

varumärken, vore risken för avslag å varumärkesansökningar jämförelsevis

stor. Enligt den praxis, som nu följdes, avlätes till registreringssökande,

som inlämnade obetalda ansökningar, föreläggande att inkomma med avgift,

därvid meddelades, att ansökningen ej underkastats fullständig granskning,

men understundom tillädes även hänvisning till registreringen hindrande

märken. Redan nu mottog ämbetsverket, innan ansökningar ingåves, talrika

förfrågningar såväl skriftligen som muntligen angående utsikten för

märkes registrerbarhet, vilka i allmänhet endast besvarades genom meddelande

att förhandsupplysningar ej kunde lämnas, men då det vore fullt

tydligt, att registrering ej kunde medgivas, lämnades besked därom. Bleve

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

4

ansökningsavgiften, vilken ej återbetalades, bestämd till så högt belopp som

50 kronor, skulle ämbetsverket säkerligen komma att i ännu högre grad

besväras med sådana frågor och vederbörande befattningshavare skulle komma

i eu ganska obehaglig ställning mellan allmänheten och ämbetsverket. Arbetet

å varumärkesavdelningen skulle därjämte komma att förtyngas.

Ansökningsavgiften för första registreringsansökan ansåge patent- och

registreringsverket böra sättas till 20 kronor. Eegistreringsavgiften, som

återbetalades i händelse ansökningen ej ledde till registrering, syntes utan

olägenhet kunna höjas till 80 kronor.

I fråga om förnyelseavgifterna hade kommittén anfört följande. Kommittén

hade funnit det vara oegentligt, att i gällande varumärkeslag avgiften

för förnyad registrering vore satt till endast en bråkdel av den ursprungliga

avgiften, då denna endast avsåge registreringen och dess kungörande

och kungörelse skulle utfärdas även om förnyad registrering I överensstämmelse

med vad som gällde i flertalet främmande länders varumärkeslagstiftning,

ansåge kommittén avgiften för förnyad registrering böra vara densamma

som avgiften för eu ursprunglig registrering, och borde dessutom enligt

kommitténs förmenande även för ansökningar om förnyad registrering införas

en särskild ansökningsavgift. Mot en avgiftsreglering på sådan grund

kunde enligt kommitténs åsikt några betänkligheter icke förefinnas, särskilt

i betraktande av att skyddet för ett märke växte i värde med den tid,

varunder märket använts, ur vilken synpunkt det till och med skulle kunna

ifrågasättas att bestämma högre avgift för förnyad registrering än för en

ursprunglig. I anslutning härtill och vad ämbetsverket ovan anfört rörande

avgiften för den ursprungliga registreringen ansåge ämbetsverket, att avgiften

för förnyad registrering och dess kungörande även borde bestämmas

till 80 kronor. Ett antagande av ämbetsverkets förslag borde under den

av kommittén angivna förutsättningen medföra en årlig inkomstökning utöver

av kommittén beräknade 160,000 kronor av omkring 15,000 kronor.

Mot kommitténs förslag ifråga om lagens tillämplighet å förnyelseansökningar

hade ämbetsverket intet att erinra under förutsättning att nu

gällande lagbestämmelser ej utgjorde hinder däremot.

På grund av det sålunda anförda har ämbetsverket hemställt, att kommitténs

förslag ändrades därhän, att i 3 § »femtio kronor i ansökningsavgift

samt femtio kronor, utgörande avgift för registreringen etc.» utbyttes

mot »tjugu kronor i ansökningsavgift samt åttio kronor, utgörande

avgift för registreringen etc.» ävensom att i 9 § »och femtio kronor i

avgift för etc.» utbyttes mot »och åttio kronor i avgift för etc.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kung!. Maj:ts Proposition Nr H2.

Depurte -Den utredning, som i ärendet föreligger, synes mig otvetydigt giva

fnentschefen. vij handen, att en höjning av varumärkesavgifterna, på sätt patentlagstiftningskommittén

föreslagit, är av hänsyn till patent- och registreringsverkets

medelsbehov väl motiverad. Beträffande de belopp, som i sådant

hänseende böra stadgas, finner jag vad patent- och registreringsverket anfört

icke innefatta tillräckliga skäl att frångå kommitténs förslag.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken,

vilket förslag var av den lydelse, bilaga A vid detta protokoll

utvisar, samt hemställde, att lagrådets yttrande över förslaget måtte, för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, inhämtas genom utdragav

protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

\ Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

9

Bilaga A.

Förslag

till

L. A G

om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

3 §.

Den, som-----------dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio

centimeters höjd och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek

som avbildningarna;

femtio kronor i ansökningsavgift; samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande,

vilken avgift återbetalas, därest ansökan ej leder till registrering.

År fråga----—----till registreringsmvndigheten.

Har ansökan----------av varumärket.

9 §•

Skyddet för---------sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering, ingive eller insände, på sätt i 3 $

sägs, skriftlig ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning,

som där föreskrives, jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor

i avgift för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken sistnämnda

avgift återbetalas, därest ansökningen ej bifalles. Har märket varit

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 27 käft. (Nr 32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl sökandens

rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall----------omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten----------i 5 §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men äger

ej tillämpning å ansökan om registrering eller å ansökan om förnyelse

av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten före lagens

ikraftträdande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.ts Proposition Nr P>2.

11

Bilaga B.

Till Konungen.

I det betänkande med förslag till ny patentlag, som patentlagstiftningskommittén avgav

den 13 juni 1919, redogjorde kommittén för nödvändigheten att bereda patent- och

registreringsverket ökade inkomster. Kommittén påpekade därvid, hurusom det ekonomiska

resultatet av verksamheten å ämbetsverkets avdelning för patent, mönster och varumärken,

som år 1917 gav ett överskott av 9,534 kronor 39 öre, under år 1918 — det sista

år, för vilket vid avgivande av kommitténs betänkande avslutade räkenskaper förelågo -—

visade ett underskott av icke mindre än 154,690 kronor 30 öre, vilket i främsta rummet

berodde på ökningen av det till befattningshavarne i ämbetsverket utgående dyrtidstillägget.

Kommittén framhöll vanskligheten av att med någon större grad av sannolikhet

för framtiden beräkna, huru inkomsterna för nämnda avdelning komme att ställa sig, detta

med hänsyn särskilt till ovissheten angående den blivande prisnivån och storleken av de

avlöningar, som vid en sannolikt nära förestående lönereglering kunde bliva fastställda.

Säkert ansåg kommittén emellertid vara, att förhållandena icke komme att ändra sig så,

att icke fortfarande, om avgifterna förbleve oförändrade, en ej oväsentlig brist skulle uppstå.

I betraktande vore därvid att taga, att ämbetsverkets inflyttning i dess nya lokaler

komme att föranleda en avsevärd ökning av flera utgiftsposter, såsom belysning, värme,

vakthållning, städning, varförutom de årliga utgifterna för pensionering av ämbetsverkets

befattningshavare, som för det dåvarande med endast två pensionerade f. d. befattningshavare

belöpte sig till 1,840 kronor, vid slutet av 1920-talet, kunde, vad ifrågavarande

avdelning anginge, beräknas till omkring 40,000 kronor. De medel, som funnits reserverade,

ävensom nettobehållningen av ämbetsverkets fasta egendom torde komma att till

större delen tagas i anspråk för den nya byggnadens uppförande och inredning. Det vore

då av nöden, att medel på nytt samlades till möjliggörande av framtida utvidgningar.

Ehuru till följd av kraftigt ökade inkomster å bolagsavdelningen under kristiden ämbetsverkets

verksamhet i sin helhet under de senaste åren lämnat överskott — detta överskott

utgjorde för år 1917 533,366 kronor 7 öre och för år 1918 527,083 kronor 42

öre, — gåve enligt kommitténs förmenande vad sålunda anförts otvetydigt vid handen,

att en höjning av patentavgifterna vore av omständigheterna påkallad. Även ur andra

synpunkter än patentmyndighetens ekonomi framstode en sådan åtgärd såsom fullt berättigad.

De gällande avgifterna för patent i Sverige vore nämligen lägre än i flera andra

Patentlagstiftningskommittén

med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 3 §§ i lagen den 5 juli 1884

om skydd för varumärken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds Proposition Nr 32.

länder, och det kunde enligt kommitténs förmenande icke råda något tvivel därom, att penningvärdet

för framtiden komme att hålla sig betydligt lägre än vid tidpunkten för dessa

avgifters fastställande.

I enlighet med den uppfattning, varåt kommittén sålunda gav uttryck, intog kommittén

i sitt förslag till ny patentlag stadganden, innebärande dels ansökningsavgiftens höjning

från 20 till 35 kronor dels ock införandet av en ny avgift för patents utfärdande,

avsedd att betäcka kostnaden för patentskriftens tryckning, av 40 kronor dels slutligen

sådan höjning av årsavgifterna, att summan av dessa för en 15-årig skyddstid bleve 2,200

kronor i stället för förut 725 kronor, varvid emellertid med bibehållande av avgiftsfriheten

för det första patentåret den i patentår indelade skyddstiden skulle börja att löpa

först efter det uppbudskungörelsen utfärdats. Ifrågavarande stadganden ansåg kommittén

sig icke kunna föreslå tillämpade på patent, som vid lagans ikraftträdande redan meddelats

eller sökts, varför de nya stadgandena komme att medföra en successivt stegrad men

i början endast obetydlig inkomstökning för patentmyndigheten. Med hänsyn därtill och

då det kunde komma att förflyta flera år, innan en på kommitténs förslag byggd ny patentlag

trädde i kraft, ansåg kommittén sig till säkerställande av patentmyndighetens ekonomi

böra föreslå, att oberoende av revisionsarbetet i övrigt snarast möjligt en ändring

av patentlagstiftningen vidtoges till undanröjande av de missförhållanden, som avgifternas

otillräcklighet innebure. Kommittén framlade i sådant syfte ett förslag till lag om ändrad

lydelse av vissa paragrafer i 1884 års patentförordning, enligt vilket — med tillämpning

av nyss angivna princip i fråga om patent, som meddelats eller sökts före lagändringens

ikraftträdande — skulle erläggas höjda ansöknings- och årsavgifter samt dessutom en särskild

avgift för patents utfärdande. Alla avgifter voro i detta förslag av anförda skäl

satta lägre än i kommitténs förslag till ny patentlag.

Över nämnda förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i patentförordningen inhämtade

Eders Kungl. Maj:t yttranden från myndigheter och korporationer. Därvid inkommo

från en del håll yttranden, i vilka uttalades betänkligheter mot en så stark ökning av avgifterna

som den, kommittén föreslagit, i det man befarade en hämmande verkan därav på

uppfinnareverksamheten inom landet. Från patent- och registreringsverkets sida gjordes däremot

gällande, att det med hänsyn till ämbetsverkets ekonomiska ställning, som erfarenheterna

under år 1919 visat vara ännu sämre än vad kommitténs betänkande gåve vid handen,

vore av nöden, att omedelbart högre avgifter bleve gällande än vad enligt kommitténs berörda

förslag skulle bliva fallet. Ämbetsverket hemställde därför, att vid den provisoriska

lagändringen årsavgifterna måtte bestämmas till de belopp, kommittén upptagit i förslaget

till ny patentlag, samt ansökningsavgiften och utfärdningsavgiften sättas vardera till SO

kronor, således högre till och med än i sistnämnda förslag. Vad patent- och registreringsverket

sålunda föreslog vann Eders Kungl. Maj:ts gillande, och förslag till lag om

ändring av patentförordningen i enlighet därmed blev förelagt riksdagen. Sedan förslaget

blivit av riksdagen godkänt, utfärdades den 23 april 1920 den sålunda antagna lagen,

varigenom de höjda avgifterna blivit gällande för patent, sökta efter lagens ikraftträdande

den 1 juli 1920.

Under den tid, som förflutit, från det kommitténs i det föregående omnämnda betänkande

avgavs, har patent- och registreringsverkets ekonomiska ställning undergått en

kraftig fortgående försämring. Utgifterna hava stegrats avsevärt beroende framförallt på

väsentligt höjda dyrtidstillägg åt befattningshavarne inom ämbetsverket samt ökade kost
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32. 13

nader för kungörelser och publikationer. Samtidigt hava inkomsterna å bolagsavdelningen

nedgått betydligt.

Under år 1919 gav ämbetsverkets verksamhet nedanstående ekonomiska resultat.

Fördelningen av de för ämbetsverket gemensamma utgifterna mellan avdelningen för patent,

mönster och varumärken, den s. k. patentavdelningen, å ena, samt bolagsavdelningen,

å andra sidan, har verkställts enligt de grunder, som förr, då en sådan uppdelning gjordes

i räkenskaperna, därvid voro gällande.

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv. j

Utgifter.

Avlöningar, arvoden och vikariatsersättningar

med dyrtidstillägg jämte pensionsavgifter ...

762,445: 09

196,062: 95

958,498: 04

Renskrivning, skrivmateriaiier och postavgifter

15,759: 55

8,594: 66

24,354: 21

Bränsle, lyse, renhållning och städning, inven- tariers anskaffande och underhåll ............

34,609: 33

16,243: SS

50,853: 21

Hyra i fastigheten Birgerjarlsgatan 7 .........

16,725: —

5,575: —

22,300: —

Hyror i andra fastigheter...........................

10,336: 26

6,320: 41

16,656: 67

Böcker och bindningskostnader, kungörelser och

publikationer .......................................

103,304: 82

34,799: 75

138,104:57

Anslag till Industritidn. Norden..................

5,000: —

6,000: —

Bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern ................................................

1,924: 31

1,924:31

Pensioner med dyrtidstillägg (med avdrag av

ersättning från pensionsfonden) ...............

1,784; 80

1,784: so

Summa

951,889: ig

267,586: 65

1,219,475: »i

Inkomster.

Avgifter för patentansökningar ..................

122,660: —

122,560: —

Årsavgifter för patent ..............................

366,195: —

366,195: —

Avgifter vid sökandet av varumärkesregistre- ring (med avdrag av återställda avgifter) ...

60,141:99

60,141: 99

Avgifter för förnyelse av varumärkesregistrering

7,130: —

7,130: —

Avgifter vid sökandet av mönsterregistrering...

530: —

530: -

Registreringsavgifter för Aktiebolag (med av- drag av återställda avgifter).....................

510,029: 06

510,029:06

Försålda publikationer ..............................

4,275:12

760: 82

5,036:94

Expeditionslösen.......................................

8,936: 75

19,395:30

28,332: 05

Nettovinst av fastigheten (inberäknat egen hyra)

17,033: 06

5,677: 69

22,710: 75

Summa

586,801: 92

535,862: 87

1,122,664: 79

Brist uppstod således å ämbetsverkets verksamhet under år 1919, utgörande för

patentavdelningens vidkommande 365,087 kronor 24 öre och å verksamheten i dess helhet

96,811 kronor 2 öre.

För innevarande år framgår ställningen av nedanstående tablå, i vilken beloppen

för hela året, där ej särskild anledning till annan uppskattning förelegat, satts en tredjedel

högre än siffrorna för de gångna nio månaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiakta"siffror jan.—sept. 1920

Beräknade avrundade siffror jan.—dec. 1920

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv.

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv.

Utgifter.

Avlöningar, arvoden och vikariatser-

sättningar jämte pensionsavgifter...

376,804:20

112,264:23

)

483,423: —

147,974: —

)

BetroaktivtTdyrtidstillägg ...............

28,891:19

4,757: 29

> 913,860: S3

28,891: —

4,757: —

1,237,189: —

Dyrtidstillägg ..............................

313,912: 24

78,231: 68

I

460,912: —

111,232: —

1

)

Benskrivn., skrivmaterialier och post-

avgifter....................................

19,609: 91

8,785: 22

28,395: 13

26,146: —

11,714: —

37,860: —

Bränsle, lyse, renhållning och städ-

ning, inventariers anskaffande och

underhåll .................................

26,239: 02

9,297: 31

35,536: 33

34,985: —

12,396: —

47,381: —

Hyra i fastigheten Birgerjarlsgat. 1...

12,643: 75

4,181:25

16,725: —

16,725: —

5,675: —

22,300: —

Hyra i andra fastigheter ...............

10,826: 32

5,858: 77

16,685: 09

15,141: —

8,047: —

23,188: —

Böcker och bindningskostnader, kun-

görelser och publikationer............

139,649: SO

59,324: 20

198,974: —

200,000: —

85,000: —

285,000: —

Anslag till Industritidningen Norden

7,500: —

—

7,500: —

10,000: -

—

10,000: —

Bidrag till patentunionens internatio-

nella byrå i Bern .....................

1,983:13

—

1,983: 13

1,983: —

—

1,983: —

Pensioner med dyrtidstillägg .........

2,368: 40

—

2,368: 40

3,265: —

—

3,265: —

939,327: 96

282,699: 95

1,222,027: 91

1,281,471: -

386,696 —

1,668,166: —

Inkomster.

Avgifter för patentansökningar ......

123,150: —

123,150: —

182,000: —

182,000: —

Årsavgifter för patent ..................

272,196: —

272,195: —

362,925: —

362,925: —

Avgifter vid sökandet av varumärkes-

registrering (med avdrag av åter-

ställda avgifter) ........................

60,880: —

60,880: —

67,840: -

67,840: —

Avgifter för förnyelse av varumärkes-

registrering ..............................

6,590: —

5,690: -

7,460: —

7,450: —

Avgifter vid sökandet av mönsterre

gistrering.................................

330: —

330: —

440: —

440: —

Begistreringsavgifter för aktiebolag

(med avdrag av återställda avgifter)

316,141: 40

316,141: 40

421,622: —

421,622: —

Försålda publikationer ..................

5,000: —

800: —

5,800: —

Expeditionslösen ...........................

16,713: —

7,507: 75

23,220:75

20,961: —

10,010: —

30,961: —

Nettovinst av fastigh. (inber. egen hyra)

15,063: 92

6,021: 31

20,086: 23

16,064: —

6,021: —

20,086: —

482,921: 92

328,670. 40

811,692: 38

661,670: -

437 ,868: -

1,099,023: -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr ■:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 32.

Verksamheten under året skulle sålunda komma att uppvisa en brist för patentavdelningen

å c:a 620,000 kronor och för ämbetsverket i dess helhet å c:a 570,000 kronor.

Ställningen vid innevarande års slut, sedan lösesumman för statens förvärv av patent-

och registreringsverkets fastighet vid Birgerjarlsgatan, 1,000,000 kronor, blivit överförda

till ämbetsverkets reservationer, skulle med nämnda beräkningar, därest under året

icke några ytterligare utgifter komma att göras för nybyggnaden eller dess inredning, utvisa

en behållning av 711,726 kronor. Av anslagen till patent- och registreringsverkets

nybyggnad och till anskaffande av möbler m. m., vilka anslag belasta ämbetsverkets reservationer,

återstå för närvarande odisponerade 1,020,211 kronor.

För kommande år äro ytterligare ökade utgifter att påräkna. Inflyttningen i ämbetsverkets

nya lokaler kommer att, såsom kommittén redan i annat sammanhang påpekat,

medföra en stegring av flera utgiftsposter. Att dyrtidstilläggen skulle komma att nedgå

under de belopp, till vilka de blivit höjda för senare hälften av innevarande år, torde

vara uteslutet.

Det lärer icke utan fog kunna antagas, att de nu gällande höjda patentavgifterna,

vilka, ehuru deras verkan under den närmaste tiden är vansklig att bedöma, för nästkommande

år torde kunna beräknas öka inkomsterna å patentavdelningen med omkring 120,000

kronor, icke, sådana förhållandena numera blivit, komma att giva sådan inkomstökning,

att verkets ekonomiska nödläge därigenom upphör.

I betraktande härav har patentlagstiftningskommittén, som för närvarande är sysselsatt

med varumärkeslagens revision, ansett sig böra taga frågan om höjning av varumärkesavgifterna

under särskild omprövning.

I sitt betänkande med förslag till förändrad organisation av patent- och registreringsverket

m. m. den 18 december 1912 yttrade kommittén att, om också vid en reglering

av de till ämbetsverket inflytande avgifterna hänsyn borde tagas till det ändamål, för

vilket envar av dem närmast vore avsedd, ansåge kommittén någon giltig anledning icke

finnas att uppdela ämbetsverkets utgifter i olika kategorier att bestridas av olika slag av

dess inkomster. Fast mera borde ämbetsverkets verksamhet betraktas såsom en enhetlig

förvaltning av samtliga de angelägenheter, vilka det tillkomme ämbetsverket att handhava,

och följaktligen de utgifter, som föranleddes av samma verksamhet, utan åtskillnad

bestridas av de inkomster, som stode till ämbetsverkets förfogande. — Denna princip,

som redan före kommitténs nämnda betänkande kommit till tillämpning, har sedermera

blivit av statsmakterna ytterligare bekräftad.

Av det föregående framgår, att utgifterna å patentavdelningen, till vilken även hör

handläggandet av varumärkesärendena, överstiga de å denna avdelning belöpande inkomsterna,

liksom även att en betydande brist i ämbetsverkets medelsförvaltning i dess helhet

under de närmaste åren är att vänta. Även om vid en beräkning av utgifterna särskilt

för varumärkesregistreringen, vilken beräkning är ännu svårare att noggrant verkställa

än en fördelning av utgifterna mellan patent- och bolagsavdelningarna, skulle visa

sig, att med ett såsom sannolikt beräknat antal registreringar per år utgifterna skulle

kunna täckas av de för samma registrering inflytande avgifter, anser kommittén detta

förhållande icke böra tillmätas någon avgörande betydelse för bedömandet av föreliggande

spörsmål.

Utom det att handläggningen av varumärkesärendena tillhör den s. k. patentavdelningen,

å vilken brist är konstaterad, håller kommittén före, att i främsta rummet hän

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

syn bör tagas till ämbetsverkets ekonomiska ställning i dess helhet. Ämbetsverkets samtliga

inkomster, de må härleda sig från den ena eller andra verksamhetsgrenen, äro avsedda

att täcka den totala utgiftssumman. Därest inkomsterna visa sig otillräckliga för

berörda ändamål, bör givetvis efterses, huruvida en höjning av avgifterna inom den ena

eller den andra gruppen är berättigad. Såsom förut nämnts, har en avsevärd ökning av

patentavgifterna från och med den 1 juli innevarande år trätt i kraft. Vad varumärkesavgifterna

angår, utgå dessa med samma belopp, som fastställdes i vår nu gällande varu

märkeslag av den 5 juli 1884. Den genomgripande förändring av penningvärdet, som

sedan dess ägt rum, torde enbart göra en förhöjning av dessa avgifter fullt berättigad.

För övrigt vill kommittén framhålla, hurusom med den utveckling av näringslivet, som

under ifrågavarande tid försiggått, varumärkena erhållit en allt större betydelse och följ

aktligen värdet för näringsidkarna av möjligheten att genom registrering förvärva uteslutanderätt

till märke blivit, särskilt efter ordmärkesskyddets införande, större. Kunde

mot en ökning av patentavgifterna betänkligheter göras gällande av omsorg om mindre

bemedlade uppfinnare och med hänsyn till möjligheten av en hämmande verkan på uppfinnareverksamheten

inom landet, kunna mot en ökning av varumärkesavgifterna ej anföras

några betänkligheter av motsvarande art.

Vid nu nämnda förhållanden anser kommittén, att, oberoende av varumärkeslagens

revision i övrigt, en höjning av varumärkesavgifterna är fullt befogad; och då hänsynen

till patent- och registreringsverkets ekonomi kräver ett snart ingripande, har kommittén

velat i så god tid göra framställning i berörda syfte, att proposition om erforderliga lagändringar

skall kunna avlåtas till nästkommande års riksdag. Att en höjning av varumärkesavgifterna

skulle kunna helt betrygga ämbetsverkets ekonomiska ställning är uteslutet.

Huruvida även en höjning av andra till ämbetsverket inflytande avgifter lämpligen

bör ske, därom tillkommer det icke kommittén att yttra sig.

Vad angår storleken av avgifterna för varumärkesregistrering utomlands, äro desamma,

även om man använder de normala, före världskriget gällande jämförelsetalen

mellan myntslagen, mångenstädes lika låga som eller lägre än för närvarande hos oss.

I flera länder har emellertid, sedan prisnivån blivit en helt annan, vidtagits en höjning

av avgifterna. Sålunda har i Tyskland under innevarande år en lag trätt i kraft, genom

vilken fastställts en avgift av 100 mark för varje 10-årsperiod, en varumärkesregistrering

skall gälla; avgiften, vilken skall vidfogas ansökningen, återbetalas ej, därest denna

icke leder till registrering. Förut skulle vid ansökning om registrering erläggas en avgift

av 30 mark, varav i nyssnämnda fall 10 mark återbetalades, och avgiften för förnyelse

av registrering var 10 mark. I Frankrike, där varje registrerings giltighetstid är

15 år, har avgiften för varje sådan period, som förr varit oföränderligt 8 francs, med

ett visst tvång att vid långa varuförteckningar ingiva flera ansökningar, genom en detta

år utfärdad lag bestämts till 25 francs med tillägg av 10 francs för varje varuklass,

som registreringen skall omfatta, dock tillsammans högst 125 francs; huruvida någon

återbetalningsskyldighet kan ifrågakomma, framgår ej av lagen, och det är i varje fall

av föga praktisk betydelse, vad som gäller i sådant avseende, enär en ansökning ej kan

tillbakavisas annat än på grund av rent formella brister. Den norska varumärkeslagen

av år 1910 bestämde, att vid ansökning om registrering skulle erläggas 20 kronor med

tillägg — som eventuellt återbetalades — av 10 kronor för varje varuklass, registreringen

skulle avse, samt att för förnyelse av registrering avgiften skulle vara 10 kronor

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

för varje varuklass. Genom en lag, som utfärdades år 1919, har avgiftsbeloppet för en

ursprunglig registrering höjts med 20 kronor och för förnyelse av registrering med 10

kionor, i båda fallen utan avseende å antalet varuklasser; för ansökningar, som icke

leda till registrering, blir avgiften enligt den nya lagen — på grund av återbetalning —

såsom förut 20 kronor. I Finland har, enligt vad kommittén inhämtat, registreringsmyndigheten

hos regeringen hemställt, att till den under innevarande höst sammanträdande

riksdagen proposition måtte avlätas angående höjning av avgiften för en ursprunglig

varumärkesregistrering från 25 till 100 mark och av avgifien för förnvad registrering

från 10 till 50 mark.

Kommittén har tänkt sig möjligheten att i en ny varumärkeslag tillämpa ett sådant

system med varuklasser, enligt vilket avgifternas storlek beror av det antal sådana klasser,

van registrering sökes, i likhet med vad fallet är i Norge, Frankrike, England,

Portugal m. fl. länder. I detta avseende har kommittén dock ännu ej intagit bestämd

ståndpunkt. Det förslag till avgiftsökning, kommittén nu går att framlägga, är därför

icke byggt på någon systemändring i antydd riktning; att dess antagande emellertid icke

försvarar en eventuell övergång till ett sådant system, som nyss angivits, anser sig kommittén

böra i detta sammanhang påpeka.

Vid övervägande av den föreliggande frågan har kommittén särskilt funnit ett stort

missförhållande för° närvarande vara för handen därutinnan, att den avgift, som enligt

gal ande rätt skall åtfölja ansökningen om registrering, på grund av att den i lagen betecknas

såsom en avgift för registreringen och dess kungörande, måste helt och hållet

aterbetalas, därest ansökningen ej leder till registrering. Av en ansökning, som tillbakavisas,

har registreringsmyndigheten således icke någon som helst inkomst såsom vederlag

ör det arbete, särskilt med granskning ifråga om överensstämmelse med förut registrerade

märken, som för ansökningens avgörande måste utföras. Vid en jämförelse med

orhallandena i utlandet finner man, att dessa härutinnan i allmänhet, åtminstone vad

angar sadana länder, där granskning med hänsyn till kollisionshinder företages, äro ordnade

pa annat satt ån hos oss, i det antingen såsom i Tyskland vid ansökningen skall

fogas en avgift, som, ehuru den gäller såsom registreringsavgift, icke återbetalas, därest

registreringen uteblir, eller såsom i Norge ansökningen skall åtföljas av en avgift, varav

en del aterbeta as, såvida ansökningen ej leder till registrering, eller såsom ''i England

särskild av ansökningens öde oberoende ansökningsavgift skall erläggas vid ansökningens

ingivande och särskild registreringsavgift i samband med registreringens beviljande.

Kommittén, som icke kan finna några skäl att i en ny varumärkeslag bibehålla den nuvarande

avgiftsfnheten för ansökningar, vilka icke leda till registrering, anser ändring

derutinnan lamphgast hora ske på sådant sätt, att, på samma gång en avgift för registreringen

bibehalles, en särskild ansökningsavgift införes.

... ^.0rT!tten ,har vldare funnit det vara oegentligt, att i gällande varumärkeslag avpften

för förnyad registrering är satt till endast en bråkdel av den ursprungliga avgiften

da denna endast avser registreringen och dess kungörande och kungörelse skall utfärdas

aven om förnyad registrering. I överensstämmelse med vad som gäller i flertalet

främmande landers varumärkeslagstiftning anser kommittén avgiften för förnyad registrering

hora vara densamma som avgiften för en ursprunglig registrering, och bör dessutom

enhgt kommittén8 förmenande även för ansökningar om förnyad registrering införas en

särskild ansökningsavgift. Mot en avgiftsreglering på sådan grund kunna enligt kom
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand, 27 höft. (Nr 32.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 32.

mittens åsikt några betänkligheter icke törefinnas, särskilt i betraktande av att skyddet

för elt märke växer i värde med den tid, varunder märket använts, ur vilken synpunkt

det till och med skulle kunna ifrågasättas att bestämma högre avgift för förnyad registrering

än för en ursprunglig.

Med den uppfattning, som sålunda i det föregående kommit till uttryck, får kommittén

härmed framlägga förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen om

skydd för varumärken den 5 juli 1884, enligt vidfogade bilaga. Ansökningsavgiften är

däri upptagen till 50 kronor, dä ansökning om registrering första gången göres, och 10

kronor vid förnyelseansöaning, samt registreringsavgiften i båda fallen till 50 kronor.

Om varumärkesregistreringen blir anlitad i samma omfattning som hittills, beräknar

kommittén, att detta förslags antagande kommer att medföra en årlig inkomstökning

av omkring 160,000 kronor.

Då giltig anledning enligt kommitténs mening saknas att låta den tid, varunder de

lägre avgifterna skola tillämpas, bliva längre än absolut är nödvändigt, har kommittén

föreslagit, att lagen skall träda i kraft genast efter det densamma blivit publicerad i

Svensk författningssamling. I fråga om lagens tillämpning anser kommittén undantag

endast böra göras för ansökningar om registrering eller om förnyad registrering, som

gjorts före ikraftträdandet. Följaktligen skall enligt förslaget varje förnyelseansökning,

som inkommit efter nämnda tidpunkt, vara underkastad de nya bestämmelserna, oberoende

därav, att den ursprungliga registreringen skett därförut. Denna är nämligen beviljad

endast för den tid, för vilken den i lag stadgade avgiften blivit en gång för alla

erlagd; för förlängning av denna tid kräves en helt ny, självständig ansökning. Den

avgiftsskyldighet, som är förenad med en dylik ansökning, skiljer sig väsentligt från

skyldigheten att erlägga årsavgifter för ett patent. Vid dettas meddelande tillförsäkras

nämligen patenthavaren skydd för hela den tid sådant skydd kan åtnjutas, under förutsättning

att han årligen till patentmyndigheten behörigen inbetalar de avgifter, som i sådant

hänseende äro i lag stadgade.

På grund av vad sålunda anförts får kommittén i underdånighet hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t måtte till nästkommande års riksdag avlåta proposition å sådan ändring

i varumärkeslagen, som förut angivits.

Stockholm den 16 oktober 1920.

Underdånigst

E. 0. J. Björklund.

Per Anderson. John Edberg. A. Grumme.

Axel Hasselrot. Seth Karlson. Tord Magnuson.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

19

Förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen

den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken

skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

Den, som — — — — — — — ■— — — dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio centimeters höjd

och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek som avbildningarna;
femtio

kronor i ansökningsavgift samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande, vilken avgift

återbetalas, därest ansökan ej leder till registrering.

År fråga — — — •—- — — — — •— — till registreringsmyndigheten.

Har ansökan — — — — — — — — — av varumärket.

9 §•

Skyddet för — — — — — — — sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering ingive eller insände, på sätt i 3 § sägs, skriftlig

ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning, som där föreskrives,

jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor i avgift för den förnyade registreringen

och dess kungörande, vilken sistnämnda avgift återbetalas, därest ansökningen ej

bifalles. Har märket varit registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl

sökandens rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall — — — — — — — — -—- omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten — — —. — — — — — — — — — i 5 §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men äger ej tillämpning å ansökning

om registrering eller å ansökning om förnyelse av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten

före lagens ikraftträdande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. J\''Iag:ts lagråd torsdagen

den 20 januari 1921.

Närvarande:

Justitierådet BerglöF, Regeringsrådet Ernberg, Justitieråden MOLIN,

Appelberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7

januari 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli

1884 om skydd för varumärken.

Förslaget, som linnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf

Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 21 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet lagrådets den 20

innevarande januari avgivna utlåtande över det den i i samma manad till

lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i

lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken; och hemställde föredraganden,

att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning och vari

en mindre redaktionell jämkning vidtagits, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varum a1 i texten
  2. 1LU 1921:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och !) §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken. s. 6 i texten