Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

1921-03-18 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:328, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 328.

1

Nr 328.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att godkänna härvid fogade förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 278 höft. (Nr 328.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition AV 328.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

§ L

Dytidstillägg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga

efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension

eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av

staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares

änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från

vaktbetjäniugens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor

och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna

jämförlig pensionsinrättning.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer. Nytt grundtal äger tillämpning från och

med det kvartal, under vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det

kvartal, under vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3‘

Dyrtidstillägg till änka samt till änka med ett eller flera minderåriga

barn utgår å pension eller understöd, som icke överstiger 125

kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiger peusionen eller understödet 125 kronor för kvartal, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,

på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet.

Till änka med ett eller flera minderåriga barn ökas dyrtidstillägget

för varje sådant barn med en tiondel av summan av pensionen och

därå utgående dyrtidstillägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl Maj.-ts proposition Nr 328.

Dyrtidstillägg till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad

moder eller till annan pensionär utgår efter enahanda grunder,

som ovan stadgats rörande dyrtidstillägg till änka med eller utan barn,

dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för

kvartal.

Till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder

ökas dyrtidstillägget för varje syskon över ett med en tiondel av

summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod i

förhållande till pensionens eller understödets belopp icke utgå efter

högre procenttal, än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet

ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka

med tre barn grundtalet ökat med 30 o. s. v. samt för två minderåriga

syskon utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre

minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.

§ 4.

För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.

Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av

statsmedel, utgår dyrtidstillägg å pensionen allenast efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest emellertid

beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg

tillgodokommer honom såsom befattningshavare i statens tjänst

eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger

500 kronor för år, utgår dyrtidstillägg å pensionen efter ett

procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det belopp, varmed

berörda avlöning eller del av avlöningen understiger 500 kronor för år.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning, därest pensionär

åtnjuter dyrtidstillägg enligt gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ 5-

Dyrtidstillägg enligt här ovan för pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår

jämväl till:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

l:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

vid flottans pensionskassa;

2:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

3:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa;

4:o) änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,

som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars

tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning

enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada

i följd av järnvägs drift;

5:o) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag,

som numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära

pension eller understöd i sådan egenskap; samt

6:o) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller

med denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter

sådan befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken

antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen

redan innan den övertagits av staten;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o)—3:o)

och 6:o), å pensionen, i fall, som angives i 4:o), å ersättningens belopp

samt i det i 5:o) omförmälda fallet å pensionen eller understödet.

§ 6.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan vederbörande tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, intrader

stärbhuset i den avlidnes rätt.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen

eller understödet får uppbäras.

§ i
Med

minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått

den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller

eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§ 8.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,

må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

5

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. (nr 366) upphör att gälla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung! Maj:in proposition Nr 328.

Gällande bestämmelser.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott

den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Förut denna dag har jag för Kungl. Maj:t anmält frågan om

fortsatta dyrtidsbidrag åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer. Nära förknippat med denna fråga är spörsmålet om dyrtidstillägg

jämväl åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer; och

anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan härom.

Beträffande de åtgärder, som i förevarande avseende tidigare vidtagits,

torde jag endast behöva erinra, hurusom jämväl dyrtidstilläggen

till nu ifrågavarande pensionärer år 1919 omiades till systemet med

glidande skala.

Den sist i ämnet utfärdade kungörelsen av den 30 juni 1920 (nr

366) innehöll följande allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående:

§ I
Dyrtid

stillägg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga

efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension

eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av

staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares

änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor

och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna

jämförlig pensionsinrättning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

7

§ 2-

Djuflidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3-

Dyrtidstillägg till änka samt till änka med ett eller flera minderåriga

barn utgår å pension eller understöd, som icke överstiger 125

kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiger pensionen eller understödet 125 kronor för kvartal,

utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,

på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet.

Till änka med ett eller flera minderåriga barn ökas dyrtidstillägget

för varje sådant barn med en tiondedel av summan av pensionen och

därå utgående dyrtidstillägg.

Dyrtiilstillägg till ett eller flera minderåriga barn utan pension sberättigad

moder eller till annan pensionär utgår efter enahanda grunder,

som ovan stadgats rörande dyrtidstillägg till änka med eller utan barn,

dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för

kvartal.

Till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad

moder ökas dyrtidstillägget för varje syskon över ett med en tiondedel

av summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod

i förhållande till pensionens eller understödets belopp icke utgå efter

högre procenttal, än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet

ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka

med tre barn grundtalet ökat med 30 o. s. v. samt för två minderåriga

syskon utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre

minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.

§ 4.

För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 328.

Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattuing

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel, utgår dyrtidstillägg å pensionen allenast efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest

emellertid beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå

dyrtidstillägg tillgodokommer honom såsom befattningshavare i statens

tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd,

understiger 500 kronor för år, utgår dyrtidstillägg å pensionen efter

ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det belopp, varmed

berörda avlöning eller del av avlöningen understiger 500 kronor

för år. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning, därest

pensionär åtnjuter dyrtidstillägg enligt gällande allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ 5.

Dyrtidstillägg enligt här ovan för pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår

jämväl till:

l:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

vid flottans pensionskassa;

2:6) pensionsberättigade änkor o.ch barn efter befattningshavare

med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

3:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa;

4:o) änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,

som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst,

och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift;

5:o) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag,

som numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära

pension eller understöd i sådan egenskap; samt

6:o) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med

denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter

sådan befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken

antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen

redan innan den övertagits av staten;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition AV 328.

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o)—3:o)

och 6:ö), å pensionen, i fall, som angives i 4:o), å ersättningens belopp

samt i det i 5:o) omförmälda fallet å pensionen eller understödet.

§ 6.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan vederbörande tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, inträder

stärbhuset i den avlidnes rätt.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen

eller understödet får uppbäras.

§

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått

den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller

eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§ 8.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,

må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.

§ 9''

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Då jag tidigare i dag för Kungl. Maj:t anmälde frågan om allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, erinrade jag om att spörsmålet angående en allmän,

mer varaktig reglering av pensionerna såväl för dylika pensionärer som

ock för änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst på senare

tid vid mer än ett tillfälle varit på tal, samt att, vad sistnämnda kategori

av pensionärer anginge, nästlidet års riksdag i skrivelse till Kungl.

Maj:t, nr 432, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och

i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas sådana

statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner och styrka sig vara

i behövande omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen må föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 278 höft. (Nr 328.) 2

Frågan om

allmän pensionsreg

låring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Friherre

Leijonhufvuds

promemoria.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

I nämnda sammanhang meddelade jag tillika, hurusom i anledning

av vad beträffande dessa frågor förekommit dåvarande chefen för

finansdepartementet under hösten 1920 uppdrog åt statskommissarien

friherre C. A:son Leijonhufvud att verkställa en förberedande utredning

i ämnet, samt att friherre Leijonhufvud till fullgörande av detta

uppdrag den 15 december 1920 till chefen för finansdepartementet avlämnat

en promemoria rörande förevarande spörsmål.

I denna promemoria meddelas till en början — på grundval av

upplysningar, införskaffade från vederbörande myndigheter och pensionskassor

— uppgifter å antalet och beloppet av den 30 juni 1920

till änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst utgående

pensioner, vilka uppgifter bearbetats och sammanställts i följande

tabell.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Muj:ts proposition Nr 328.

Tabell, ntvisande antal och belopp av pensioner, som år 1920 ntgingo till änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst.

Belopp

Kronor

Pensioner till änkor

Pensioner till

änkor med

minderåriga barn

Pensioner till

barn (minderåriga

eller äldre)

s

u m m a

Antal

pen-

sioner

Belopp

kronor

Antal

pen-

sioner

Belopp

kronor

Antal

pen-

sioner

Belopp

kronor

Antal

pen-

sioner

Belopp

kronor

0— 100

413

30,183

74

16

1,291

80

690

34,707

40

1,119

66,182

94

101— 200

1,170

73,014

31

148

25,180

—

240

37,191

83

1,558

135,386

14

201— 300

811

212,629

67

232

61,763

—

100

26,578

6 5

1,143

300,971

32

301- 400

268

95,930

—

103

36,811

60

59

20,171

33

430

152,912

93

401— 500

425

204,389

—

127

56,932

—

36

18,733

—

588

280,054

—

501— 600

467

273,574

—

73

48,319

80

7

3,973

—

547

325,866

SO

601— 700

216

144,310

67

45

31,571

20

2

1,355

—

263

177,236

S 7

701— 800

254

192,12<i

—

87

60,887

—

i

715

342

259,228

—

801— 900

143

124,800

—

47

41,831

—

4

3,588

—

194

170,219

—

901—1,000

207

200,266

—

26

25,143

—

—

—

—

233

225,409

—

1,001—1,100

22

23,576

—

50

52,159

—

3

3,280

—

75

79,015

—

1,101—1,200

55

64,280

—

36

41,543

—

2

1,200

—

93

107,023

—

1,201—1,300

12

15,094

—

17

21,338

—

—

—

—

29

36,432

—

1,301—1,400

8

11,088

—

19

25,682

—

—

—

—

27

36,770

—

1,401—1,500

13

19,100

—

21

30,370

—

i

1,422

—

35

50,892

—

1,501—1,600

—

—

—

4

6,300

—

—

—

4

6,300

—

1,601—1,700

'' —

—

—

6

9,869

—

—

—

—

6

9,869

—

1,701—1,800

—

—

—

12

21,348

—

i

1,800

—

13

23,148

—

1,801 — 1,900

—

—

—

4

7,435

—

, —

—

—

4

7,435

—

1,901—2,000

—

—

—

7

13,716

—

—

—

—

7

13,716

—

2,001—2,100

—

—

—

4

8,064

—

—

—

—

4

8,064

—

to

O

T

JO

lo

o

o

—

2,201—2,300

—

—

—

3

6,761

—

—

—

—

3

6,761

—

2,301—2,400

—

—

—

1

2,380

—

—

—

—

1

2,380

—

2,401—2,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,501-2,600

— ,

—

—

1

2.520

—

—

—

—

1

2,520

—

Summa

4,484

1,6S4,361

39 1,089

644,715

40

1,146

154,715

21

6,719

2,483,792

—

Av tabellen framgår, att vid angivna tidpunkt familjepensionernas

antal utgjorde 6,719 med ett sammanlagt årligt belopp av 2.483,792 kronor.

Efter att sedermera i promemorian liava avhandlat spörsmålet

om eventuell pensionsreglering för f. d. befattningshavare i statens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

tjänst, upptager friherre Leijonhufvud motsvarande fråga i vild angår

änkor och barn efter statstjänare och anför därom följande:

»Vad därefter beträffar frågan om beredande av förhöjning av utgående pensioner

åt änkor efter befattningshavare i statens tjänst har förslag i sådant avseende

framställts vid 1920 års riksdag. Sedan i en inom första kammaren av herr A.

Hult väckt motion nr 252 framhållits det bekymmersamma ekonomiska läge, vari

en del pensionerade änkor befunne sig, i det att exempelvis änkor efter stallbetjänte

vid Strömsliolms hingstdepå åtnjöte i pension endast 58 ä 70 kronor jämte boningsrum,

och fördenskull yrkats sådan ändring i de av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna

grunderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl., att dyrtidstillägg till pensionsberättigad änka icke i

något fall skulle utgå med lägre belopp än 75 kronor för kvartal, hade bankoutskottet

i utlåtande nr 79 jämte det utskottet förordat vissa jämkningar, ledande

till högre dyrtidstillägg än med tillämpning av Kungl. Maj:ts förslag, så att pensionstagare

med låga pensioner skulle erhålla en i det allra närmaste fullständig

kompensation för prisökningen, vidare anfört: att ett tillmötesgående av nämnda

motionärs förslag syntes vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, som ju vore

att åstadkomma en dylik kompensation, att billigheten emellertid syntes bjuda att

på något sätt tillgodose här ifrågavarande änkor, men att någon åtgärd i sådant

syfte dock icke borde vidtagas utan en föregående fullständig utredning, i vad män en

pensionsförhöjning i förevarande fall kunde anses vara av behovet påkallad, varvid

jämväl syntes böra undersökas, huruvida icke jämväl åt andra grupper av statstjänares

änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner. Med godkännande av

utskottets förslag anhöll riksdagen i skrivelse nr 432, att Kungl. Maj:t ville låta

utreda, huruvida och i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas

statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner och styrka sig vara i behövande

omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda.

I denna fråga må till en början framhållas, att, medan staten funnit sig böra

antingen direkt genom statsmyndighet eller genom kassa, som staten upprättat,

själv ombesörja pensioneringen av befattningshavare i statens tjänst, pensioneringen

av änkor och barn efter sådana befattningshavare däremot överlämnats att av befattningshavarna

själva ordnas; att staten väl medverkat vid upprättandet av för

sådan pensionering avsedda kassor och jämväl därtill anslagit förvaltningsbidrag

och till flertalet kassor tillika bidrag till själva pensioneringen, dock i intet fall på

sådant sätt att pensioner till vissa belopp garanterats; samt att det hittills ansetts

icke åligga staten att ingripa för att med statsmedel i vidare mån än nyss

angivits reglera pensioneringen åt efterlevande efter statstjänare. Visserligen har

staten, när dyrtiden blev alltmer kännbar och änkekassorna givetvis saknade medel

att bispringa sina pensionärer, funnit billigheten kräva att med statsmedel i någon

mån och år efter år i allt större omfattning lämna kompensation för det sjunkande

penningvärdet; men denna åtgärd kan icke betraktas såsom ett verkligt avsteg från

den principen, att änke- och barnpensioneringen är att anse såsom en angelägenhet,

som befattningshavarna under vanliga förhållanden må i huvudsak själva ombesörja,

och lärer icke kunna anses böra leda till att med statsmedel bereda höjning av

själva pensionerna. På grund av det sätt, varpå denna pensionering ordnats, företer

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 328.

pensioneringen synnerligen stora ojämnheter; i somliga kassor är pensioneringen

ordnad efter livränteprincipen så att pensionen till delägares efterlämnade familj

utgår endast med det belopp, vartill delägarens egna insatser och eventuellt statsbidrag

föranleda, under det att i andra och flertalet kassor pensionen utgår efter

sådana grunder att delägares efterlämnade familj erhåller viss pension i förhållande

till hans delaktighetsbelopp oberoende av, huruvida avgifter under längre eller kortare

tid erlagts av delägaren. För änkan efter en delägare i lotsverkets enskilda

pensionskassa blir pensionen synnerligen obetydlig, om delägaren vid sin död hunnit

inbetala avgifter endast för helt kort tid, under det att änka efter delägare i flertalet

övriga kassor under motsvarande förhållanden icke är i avseende å pensionsbeloppet beroende

av de avgifter, som just för hennes pensionering erlagts. Att under sådana

förhållanden bereda förhöjning av änkepensionerna till ett visst minimibelopp, som

under normala förhållanden kunde anses bereda full försörjning, synes knappast

kunna komma ifråga; utan vill man överhuvudtaget bereda någon pensionsförhöjning

åt genom kassorna pensionerade änkor synes detta böra åtminstone i huvudsak

ske genom ett tillägg satt i visst förhållande till den ursprungliga pensionen. Till

förmån för änkor med låga pensioner kan ju därvid stadgas att tillägget icke må

understiga visst belopp exempelvis 100 kronor för år räknat. Ett sådant tillägg

skulle ju även vad änkepensionerna beträffar vara motiverat av samma skäl. som

ovan anförts till förmån för ett tillägg till f. d. befattningshavares pension, motsvarande

den tillfälliga avlöningsförbättring, som under sista tiden utgått till befattningshavare

såsom kompensation för den intill den 1 augusti 1914 inträdda prisstegringen.

Enligt riksdagens skrivelse skulle för eventuell pensionsförbättring förutsättas,

att vederbörande styrker sig vara i behövande omständigheter. Då pensionsförbättringen

givetvis borde utbetalas i sammanhang med själva pensionen med därå

belöpande dyrtidstillägg, skulle prövningen av villkorets uppfyllande komma att

åligga de utbetalande kassorna. Huvudsakligen endast i de jämförelsevis få fall,

där änkepensioner av riksdagen anvisats att utgå från allmänna indragningsstaten.

utbetalas nämligen sådana pensioner genom statsmyndighet, men i alla andra fall

genom den pensionskassa, i vilken mannen i livstiden var delägare. Såsom erfarenheten

visat under den tid, då krigstidshjälpen till pensionerade änkor utgick endast

efter ansökning, är prövningen av ansökning i varje särskilt fall för kassorna mycket

betungande. Vidare kan någon enhetlig tillämpning i sådant avseende svårligen

vinnas; liksom det icke heller lärer kunna förväntas, att de intyg om behövande

omständigheter, varpå prövningen skulle grundas, komma att utfärdas efter enhetlig

uppfattning om förutsättningarna för sådant intygs utgivande. På grund härav och

då, såvitt man inskränker sig till att bereda tillägg endast till änkor med de allra

lägsta pensionsbelopp förslagsvis under 300 kronor, anledning synes föreligga till

antagande, att alla äro i sådana omständigheter att pensionsförbättring är av behovet

påkallad, synes nu ifrågavarande villkor för erhållande av förbättringen lämpligen

kunna ersättas med ett stadgande, att dylik förbättring dock icke må tillkomma

den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården. I regel lärer ett

sådant förhållande vara för vederbörande kassa bekant, enär pensionen då utbetalas

icke till pensionären utan till vederbörande fattigvårdsinrättning; och vid sådant

förhållande skulle särskild ansökning eller intyg icke kunna anses vara erforderligt.

På grund av vad ovan anförts beträffande den ojämnhet, som råder i fråga

om pensioneringen av änkor efter befattningshavare i statens tjänst, och då anled
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majis proposition Nr 328.

ning icke synes föreligga att nu med statsmedel ingripa till rättande av sådan

ojämnhet eller att överhuvudtaget med statsmedel understödja änkepensioneringen i

vidare mån än som under rådande dyrtid skett — i vilket avseende jag tillåter mig

hänvisa till i bilagda tabell intagna jämförelse mellan krigstidshjälpen respektive

dyrtidstillägget åt änkor och barn under åren 1917—1920 — synes det mig emellertid,

som om någon åtgärd till höjande av de från vederbörande kassor utgående

änkepensioner icke skulle vara tillrådlig.

Med det anförda har jag dock icke velat bestrida, att icke en utjämning av

familjepensioneringen genom statens ingripande är av omständigheterna påkallad;

tvärtom framträder enligt min mening en sådan åtgärd såsom synnerligen önskvärd

till vinnande icke blott av likformiga grunder för pensioneringen utan även av enhetliga

grunder för statens bidrag till pensioneringen; men detta önskemål torde

kunna vinnas endast genom fullt likformiga och enhetliga bestämmelser om familjepensioneringen

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits av de sakkunniga

för centralisering av det statsunderstödda pensionsväsendet.

Såsom ovan nämnts bestridas emellertid vissa änkepensioner av statsmedel

och utbetalas av statsmyndighet. Detta gäller först och främst de av riksdagen på

allmänna indragningsstaten anvisade änkepensioner, vilka i allmänhet icke understiga

200 kronor för år räknat. Vidare är i detta avseende att märka — förutom

de änkeunderstöd, som under vissa förutsättningar kunna beviljas att utgå av tullmedel

enligt reglementet den 16 februari 1833 för »pensioneringen, å allmänna medel,

av tulltjänstemäns i fattigdom efterlämnade änkor och barn» med däri sedermera

vidtagna ändringar — de i förenänmda motion berörda pensioner till änkor

efter betjänte vid Strömsholms hingstdepå. Dessa sistnämnda pensioner, som delvis

bekostas av avkastningen (omkring 100 kronor årligen) av en vid depån förvaltad

donationsfond, utgå i övrigt från medel, som av Kungl. Maj:t genom äldre beslut

anslagits av depåns inkomster. Allt efter tillgängliga medel och de pensionsberättigades

antal och behov fastställas pensionsbeloppen årligen av stuteriöverstyrelsen.

Förutom dessa kontanta pensionsförmåner, som alltså till beloppen växla, år från

år, erhålla pensionärerna eller åtminstone en del av dem även fri bostad. Anda till

för något år sedan lära även vissa andra naturaförmåner hava utgått till pensionär,

men dessa äro numera indragna mot ersättning i kontanta medel. I detta sammanhang

torde böra erinras, att — sedan av enskild person gjorts framställning

därom, att änkor efter avlidna stallbetjänter med vederlikar vid Strömsholms hingstdepå

måtte erhålla dyrtidstillägg å sina pensioner i likhet med änkor efter andra

befattningshavare i statens tjänst samt att själva pensionsbeloppen måtte höjas med

hänsyn till att vissa till nämnda änkor förut utgående naturaförmåner numera

indragits, samt kungl. statskontoret i avgivet utlåtande förklarat sig anse ifrågavarande

änkor berättigade till krigstidshjälp respektive dyrtidstillägg i likhet med

övriga pensionsberättigade änkor efter befattningshavare i statens tjänst samt i

fråga om ansökningen i övrigt hemställt, att densamma vid det upplysta förhållande,

att ersättning för de indragna förmånerna redan utginge, icke måtte föranleda någon

åtgärd Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 oktober 1919 låtit överlämna handlingarna

i ärendet till stuteriöverstyrelsen för på styrelsen eller vederbörande depåförvaltning

ankommande åtgärder jämlikt de. utfärdade författningarna om krigstidshjälp

respektive dyrtidstillägg åt änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

På sätt i förenämnda motion framhållits synas de pensioner, som huvudsakligen

av statsmedel tillkomma ifrågavarande änkor, vara väl knappt tillmätta

och synas medel böra beredas för beloppens höjande förslagsvis till 200 kronor för

år räknat. På grund härav och då jämväl de från allmänna indragningsstaten eller

andra statsmedel utgående änkepensioner synas skäligen böra uppbringas till samma

belopp, synes det kunna ifrågasättas huruvida icke riksdagens medgivande borde

utverkas för Kungl. Maj:t att efter prövning av behovet bevilja tillägg till sådan

änkepension som utgår av statsmedel, till sådant belopp att pension och tillägg tillsammans

uppgå till 200 kronor. Härför erforderliga medel torde — oberäknat det

förhöjda dyrtidstillägg, vartill pensionstillägget föranleder — icke kunna överstiga

ett par tusen kronor för år räknat; och därest särskilt förslagsanslag för ändamålet

icke anses böra ifrågasättas, synes tillstånd böra utverkas att å anslaget till allmänna

indragningsstaten avföra vad för ändamålet erfordras.»

Vid promemorian finnas tillika fogade två tabeller, utvisande storleken

av pension, inberäknat dyrtidstillägg, till änka efter befattningshavare

i statens tjänst respektive till pensionsberättigad änka med fem

pensionsberättigade barn och avseende åren 1917—1920. Dessa tabeller

äro av följande utseende:

Pension, inberäkna! dyrtidstillägg1, till änka efter befattningshavare i statens tjänst.

Pension

1917

1918

1919

1920

100

_

200

287

50

244

257

200

—

300

-

454

16

468

—

514

—

300

—

400

—

587

50

732

—

771

—

400

-

500

—

620

83

899

20

989

60

500

—

600

—

854

16

1,047

20

1,198

60

600

—

600

-

987

50

1,195

2 0

1,369

—

700

—

700

—

1,120

83

1,343

20

1,539

60

800

-

800

—

1,250

—

1,467

2 2

1,698

11

900

—

900

—

1,350

—

1,567

2 2

1,844

61

1,000

—

1,000

—

1,450

—

1,667

22

1,991

n

1,100

—

1,100

—

1,550

—

1,767

22

2,137

61j

1,200

—

1,200

-

1,650

-

1,867

2 2

2,284

u!

1,300

—

1,300

—

1,750

—

1,967

2 2

2,430

61

1,400

—

1,400

-

1,850

—

2,067

22

2,577

11

1,500

-

1,500

—

1,950

—

2,167

22

2,723

61

1,600

—

1,600

—

2,050

—

2,267

22

2,870

11

1,700

—

1,700

—

2,150

—

2,367

2 2

3,016

61

1,800

—

1,800

—

2,250

—

2,467

22

3,163

11

1,900

—

1,900

—

2,350

—

2,567

22

3,309

61

2,000

—

2,000

—

2,450

—

2,66 7

2 2

3,456

11

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ktmgl. Maj:ts proposition Ni 328.

Departements
chefen.

Pension, inberäknat dyrtldstillägg, till pensionsberättigad änka lhed

fem pensionsberättigade barn.

Pension

1917

1918

1919

1920

100''

450

850

294

_

■o''‘-

1 ''.)! 307-

200

—

550''

—

950

—

588

—

614

-

300

—

650

—

1,050

—

882

—

921''

—

400

—

750

—

1,150

—

1,176

—

1,228

—

500

—

850

—

1,250

—

1,470

—

1,597

Ö0

600

—

900

—

1,425

—

1,764

—

1,842

—

700

—

900

—

1,525

—

2,014

82

2,127

41

800

—

900

—

1,625

—

2,175

82

2,371

Öl

900

—

900

—

1,725

—

2,275

82

2,577

91

1,000

—

1,000

—

1,825

—

2,375

82

2,787

91

1,100

—

1,100

—

1,925

—

2,475

82

2,997

91

1,200

—

1,200

—

2,025

—

2,575

82

3,207

91

1,300

—

1,300

—

2,125

—

2,675

82

3,417

91

1,400

—

1,400

—

2,225

—

2,775

82

3,627

91

1,500

—

1,500

—

2,325

—

2,875

8 2

3,837

91

1,600

—

1,600

—

2,425

—

2,975

82

4,047

91

1,700

—

1,^00

—

2,525

-

3,075

82

4,257

91

1,800

—

1,800

—

2,625

—

3,175

8 2

4,467

91

1,900

—

1,900

—

2,725

—

3,275

82

4,675

91

2,000

—

2,000

—

2,825

—

3,375

82

4,871

66

Vid behandlingen av spörsmålet om dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare

förklarade jag, att jag för min del icke kunde finna annat än att

frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d. statstjänares

läge, vilka åtnjuta pensioner till allenast mycket låga belopp, vore förtjänt

av ett allvarligt övervägande. Detta synes mig i måhända än högre grad

gälla nu ifrågavarande pensionärer. Av den i det föregående först återgivna

tabellen framgår, att av de inalles 4,484 pensionsberättigade änkor

utan barn, som tabellen omfattar, 4,374 eller omkring 97 procent uppburo

pensioner om högst 1,000 kronor per år, och icke mindre än

1,583 eller 35 procent åtnjöto årspensioner om högst 200 kronor. Också

har riksdagen i fjol i nyssberörda skrivelse nr 432 fäst uppmärksamheten

å önskvärdheten av att dessa lågt pensionerade änkor bispringas

i sitt betryck.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition Nr 328.

Emellertid synes det mig gälla även här, att en mer definitiv

pensionsförbättring näppeligen kan komma till stånd utan att först en

grundlig och allsidig utredning verkställts. En sådan utredning torde

med det snaraste böra igångsättas.

Intill dess denna utredning föreligger, torde man liksom beträffande

f. d. statstiänare få åtnöja sig med att tillse, att ifrågavarande

pensionärer ej genom dyrtidstilläggens beskärande få sin ställning ytterligare

försämrad. Såsom ett provisorium får jag fördenskull föreslå, att de

nuvarande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande alltjämt bibehållas.

Härav påkallas en ändring i avfattningen av § 2 i kungörelsen

den 30 juni 1920 med allmänna grunder för dyrtid stillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Liksom kungörelsen rörande dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare

torde även förstnämnda kungörelse böra i sin helhet förnyas.

Vid de beräkningar, vilka inom finansdepartementet verkställts

rörande storleken av de belopp, som erfordras för finansiering av dyrtidstilläggen

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. enligt de av mig nu förordade grunderna,

har man — på enahanda sätt som vid beräkningarna beträffande dyrtidstilläggen

till statstjänare och f. d. statstjänare — räknat med en

genomsnittlig levnadskostnadsindex för det första halvåret 1921 av 260

och för det andra halvåret samma år av 240 eller sålunda för hela året

av 250. Vad år 1922 angår, så hava de belopp uträknats, som för

finansiering av dyrtid stilläggen till ifrågavarande pensionärer skulle

erfordras vid olika antagna indexställningar från 260 med jämna intervaller

av 10 enheter ned till 200.

Då jag icke har för avsikt att för närvarande hemställa om något

anslagsäskande, åtnöjer jag mig med att — under erinran att enligt

mitt förslag samma grunder, som nu gälla, skulle bliva tillämpliga jämväl

efter den 1 juli 1921 — härmed framlägga resultatet av berörda ekonomiska

kalkyler.

Kostnads
beräkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 278 käft. (Nr 328.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.

Departementsthefens

hemställan.

Beräknade dyrtidstillägg. Miljoner

kronor

År 1921 (levnadskostnadsindex i medeltal = 250) .............................. 6.44

» 1922, vid en levnadskostnadsindex av:

260 ................................................................................................ 6.89

250 ................................................. 6.4 4

240 ................................... 5.9 9

230 ................................ 5.54

220 .......................................... 5.09

210..................................... 4.6 4

200 ................................................................................................. 4.i 9.

Departementschefen, statsrådet Beskow föredrog härefter ett i

enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna berörda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall; och skulle proposition

i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll

utvisar, till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatensför år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning s. 2 i texten
  2. Rskr. 1921:292 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dgrtidstillägg åt pensionsberättigade änk s. 1 i texten
  3. BU 1921:58 Bankoutskottets utlåtande Nr 58 s. 1 i texten