Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl
1921-03-18 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:328, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition Nr 328.
1
Nr 328.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och larn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.;
given Stockholms slott den 18 mars 1921.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att godkänna härvid fogade förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. J. Beskow.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 278 höft. (Nr 328.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition AV 328.
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
§ L
Dytidstillägg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga
efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension
eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av
staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares
änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från
vaktbetjäniugens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor
och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna
jämförlig pensionsinrättning.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer. Nytt grundtal äger tillämpning från och
med det kvartal, under vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det
kvartal, under vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.
§ 3‘
Dyrtidstillägg till änka samt till änka med ett eller flera minderåriga
barn utgår å pension eller understöd, som icke överstiger 125
kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
överstiger peusionen eller understödet 125 kronor för kvartal, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,
på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet.
Till änka med ett eller flera minderåriga barn ökas dyrtidstillägget
för varje sådant barn med en tiondel av summan av pensionen och
därå utgående dyrtidstillägg.
3
Kungl Maj.-ts proposition Nr 328.
Dyrtidstillägg till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad
moder eller till annan pensionär utgår efter enahanda grunder,
som ovan stadgats rörande dyrtidstillägg till änka med eller utan barn,
dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för
kvartal.
Till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder
ökas dyrtidstillägget för varje syskon över ett med en tiondel av
summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod i
förhållande till pensionens eller understödets belopp icke utgå efter
högre procenttal, än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet
ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka
med tre barn grundtalet ökat med 30 o. s. v. samt för två minderåriga
syskon utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre
minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.
§ 4.
För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,
som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda
belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.
Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare
i statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av
statsmedel, utgår dyrtidstillägg å pensionen allenast efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest emellertid
beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg
tillgodokommer honom såsom befattningshavare i statens tjänst
eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger
500 kronor för år, utgår dyrtidstillägg å pensionen efter ett
procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det belopp, varmed
berörda avlöning eller del av avlöningen understiger 500 kronor för år.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning, därest pensionär
åtnjuter dyrtidstillägg enligt gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ 5-
Dyrtidstillägg enligt här ovan för pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår
jämväl till:
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
l:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
vid flottans pensionskassa;
2:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
3:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa;
4:o) änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,
som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars
tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning
enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada
i följd av järnvägs drift;
5:o) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag,
som numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära
pension eller understöd i sådan egenskap; samt
6:o) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller
med denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter
sådan befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken
antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen
redan innan den övertagits av staten;
och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o)—3:o)
och 6:o), å pensionen, i fall, som angives i 4:o), å ersättningens belopp
samt i det i 5:o) omförmälda fallet å pensionen eller understödet.
§ 6.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan vederbörande tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, intrader
stärbhuset i den avlidnes rätt.
Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen
eller understödet får uppbäras.
§ i
Med
minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått
den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller
eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.
§ 8.
Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,
må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
5
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ io.
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd
enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. (nr 366) upphör att gälla.
6
Kung! Maj:in proposition Nr 328.
Gällande bestämmelser.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott
den 18 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anförde efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement
följande:
Förut denna dag har jag för Kungl. Maj:t anmält frågan om
fortsatta dyrtidsbidrag åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer. Nära förknippat med denna fråga är spörsmålet om dyrtidstillägg
jämväl åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer; och
anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan härom.
Beträffande de åtgärder, som i förevarande avseende tidigare vidtagits,
torde jag endast behöva erinra, hurusom jämväl dyrtidstilläggen
till nu ifrågavarande pensionärer år 1919 omiades till systemet med
glidande skala.
Den sist i ämnet utfärdade kungörelsen av den 30 juni 1920 (nr
366) innehöll följande allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående:
§ I
Dyrtid
stillägg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga
efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension
eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av
staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares
änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från
vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor
och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna
jämförlig pensionsinrättning.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
7
§ 2-
Djuflidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under
vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under
vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.
§ 3-
Dyrtidstillägg till änka samt till änka med ett eller flera minderåriga
barn utgår å pension eller understöd, som icke överstiger 125
kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
överstiger pensionen eller understödet 125 kronor för kvartal,
utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal,
på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet.
Till änka med ett eller flera minderåriga barn ökas dyrtidstillägget
för varje sådant barn med en tiondedel av summan av pensionen och
därå utgående dyrtidstillägg.
Dyrtiilstillägg till ett eller flera minderåriga barn utan pension sberättigad
moder eller till annan pensionär utgår efter enahanda grunder,
som ovan stadgats rörande dyrtidstillägg till änka med eller utan barn,
dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för
kvartal.
Till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad
moder ökas dyrtidstillägget för varje syskon över ett med en tiondedel
av summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod
i förhållande till pensionens eller understödets belopp icke utgå efter
högre procenttal, än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet
ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka
med tre barn grundtalet ökat med 30 o. s. v. samt för två minderåriga
syskon utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre
minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.
§ 4.
För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,
som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda
belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 328.
Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare
i statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattuing
vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel, utgår dyrtidstillägg å pensionen allenast efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest
emellertid beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå
dyrtidstillägg tillgodokommer honom såsom befattningshavare i statens
tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd,
understiger 500 kronor för år, utgår dyrtidstillägg å pensionen efter
ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det belopp, varmed
berörda avlöning eller del av avlöningen understiger 500 kronor
för år. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning, därest
pensionär åtnjuter dyrtidstillägg enligt gällande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ 5.
Dyrtidstillägg enligt här ovan för pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår
jämväl till:
l:o) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
vid flottans pensionskassa;
2:6) pensionsberättigade änkor o.ch barn efter befattningshavare
med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
3:o) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa;
4:o) änkor och barn efter sådan befattningshavare vid statens järnvägar,
som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst,
och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift;
5:o) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag,
som numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära
pension eller understöd i sådan egenskap; samt
6:o) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med
denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter
sådan befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken
antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen
redan innan den övertagits av staten;
9
Kungl. Maj.ts proposition AV 328.
och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o)—3:o)
och 6:ö), å pensionen, i fall, som angives i 4:o), å ersättningens belopp
samt i det i 5:o) omförmälda fallet å pensionen eller understödet.
§ 6.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan vederbörande tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, inträder
stärbhuset i den avlidnes rätt.
Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen
eller understödet får uppbäras.
§
Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått
den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller
eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.
§ 8.
Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,
må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.
§ 9''
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ io.
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd
enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Då jag tidigare i dag för Kungl. Maj:t anmälde frågan om allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, erinrade jag om att spörsmålet angående en allmän,
mer varaktig reglering av pensionerna såväl för dylika pensionärer som
ock för änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst på senare
tid vid mer än ett tillfälle varit på tal, samt att, vad sistnämnda kategori
av pensionärer anginge, nästlidet års riksdag i skrivelse till Kungl.
Maj:t, nr 432, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och
i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas sådana
statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner och styrka sig vara
i behövande omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen må föranleda.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 278 höft. (Nr 328.) 2
Frågan om
allmän pensionsreg
låring.
10
Friherre
Leijonhufvuds
promemoria.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
I nämnda sammanhang meddelade jag tillika, hurusom i anledning
av vad beträffande dessa frågor förekommit dåvarande chefen för
finansdepartementet under hösten 1920 uppdrog åt statskommissarien
friherre C. A:son Leijonhufvud att verkställa en förberedande utredning
i ämnet, samt att friherre Leijonhufvud till fullgörande av detta
uppdrag den 15 december 1920 till chefen för finansdepartementet avlämnat
en promemoria rörande förevarande spörsmål.
I denna promemoria meddelas till en början — på grundval av
upplysningar, införskaffade från vederbörande myndigheter och pensionskassor
— uppgifter å antalet och beloppet av den 30 juni 1920
till änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst utgående
pensioner, vilka uppgifter bearbetats och sammanställts i följande
tabell.
11
Kungl. Muj:ts proposition Nr 328.
Tabell, ntvisande antal och belopp av pensioner, som år 1920 ntgingo till änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst.
Belopp
Kronor
Pensioner till änkor
Pensioner till
änkor med
minderåriga barn
Pensioner till
barn (minderåriga
eller äldre)
s
u m m a
Antal
pen-
sioner
Belopp
kronor
Antal
pen-
sioner
Belopp
kronor
Antal
pen-
sioner
Belopp
kronor
Antal
pen-
sioner
Belopp
kronor
0— 100
413
30,183
74
16
1,291
80
690
34,707
40
1,119
66,182
94
101— 200
1,170
73,014
31
148
25,180
—
240
37,191
83
1,558
135,386
14
201— 300
811
212,629
67
232
61,763
—
100
26,578
6 5
1,143
300,971
32
301- 400
268
95,930
—
103
36,811
60
59
20,171
33
430
152,912
93
401— 500
425
204,389
—
127
56,932
—
36
18,733
—
588
280,054
—
501— 600
467
273,574
—
73
48,319
80
7
3,973
—
547
325,866
SO
601— 700
216
144,310
67
45
31,571
20
2
1,355
—
263
177,236
S 7
701— 800
254
192,12<i
—
87
60,887
—
i
715
342
259,228
—
801— 900
143
124,800
—
47
41,831
—
4
3,588
—
194
170,219
—
901—1,000
207
200,266
—
26
25,143
—
—
—
—
233
225,409
—
1,001—1,100
22
23,576
—
50
52,159
—
3
3,280
—
75
79,015
—
1,101—1,200
55
64,280
—
36
41,543
—
2
1,200
—
93
107,023
—
1,201—1,300
12
15,094
—
17
21,338
—
—
—
—
29
36,432
—
1,301—1,400
8
11,088
—
19
25,682
—
—
—
—
27
36,770
—
1,401—1,500
13
19,100
—
21
30,370
—
i
1,422
—
35
50,892
—
1,501—1,600
—
—
—
4
6,300
—
—
—
4
6,300
—
1,601—1,700
'' —
—
—
6
9,869
—
—
—
—
6
9,869
—
1,701—1,800
—
—
—
12
21,348
—
i
1,800
—
13
23,148
—
1,801 — 1,900
—
—
—
4
7,435
—
, —
—
—
4
7,435
—
1,901—2,000
—
—
—
7
13,716
—
—
—
—
7
13,716
—
2,001—2,100
—
—
—
4
8,064
—
—
—
—
4
8,064
—
to
O
T
JO
lo
o
o
—
2,201—2,300
—
—
—
3
6,761
—
—
—
—
3
6,761
—
2,301—2,400
—
—
—
1
2,380
—
—
—
—
1
2,380
—
2,401—2,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,501-2,600
— ,
—
—
1
2.520
—
—
—
—
1
2,520
—
Summa
4,484
1,6S4,361
39 1,089
644,715
40
1,146
154,715
21
6,719
2,483,792
—
Av tabellen framgår, att vid angivna tidpunkt familjepensionernas
antal utgjorde 6,719 med ett sammanlagt årligt belopp av 2.483,792 kronor.
Efter att sedermera i promemorian liava avhandlat spörsmålet
om eventuell pensionsreglering för f. d. befattningshavare i statens
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
tjänst, upptager friherre Leijonhufvud motsvarande fråga i vild angår
änkor och barn efter statstjänare och anför därom följande:
»Vad därefter beträffar frågan om beredande av förhöjning av utgående pensioner
åt änkor efter befattningshavare i statens tjänst har förslag i sådant avseende
framställts vid 1920 års riksdag. Sedan i en inom första kammaren av herr A.
Hult väckt motion nr 252 framhållits det bekymmersamma ekonomiska läge, vari
en del pensionerade änkor befunne sig, i det att exempelvis änkor efter stallbetjänte
vid Strömsliolms hingstdepå åtnjöte i pension endast 58 ä 70 kronor jämte boningsrum,
och fördenskull yrkats sådan ändring i de av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna
grunderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl., att dyrtidstillägg till pensionsberättigad änka icke i
något fall skulle utgå med lägre belopp än 75 kronor för kvartal, hade bankoutskottet
i utlåtande nr 79 jämte det utskottet förordat vissa jämkningar, ledande
till högre dyrtidstillägg än med tillämpning av Kungl. Maj:ts förslag, så att pensionstagare
med låga pensioner skulle erhålla en i det allra närmaste fullständig
kompensation för prisökningen, vidare anfört: att ett tillmötesgående av nämnda
motionärs förslag syntes vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, som ju vore
att åstadkomma en dylik kompensation, att billigheten emellertid syntes bjuda att
på något sätt tillgodose här ifrågavarande änkor, men att någon åtgärd i sådant
syfte dock icke borde vidtagas utan en föregående fullständig utredning, i vad män en
pensionsförhöjning i förevarande fall kunde anses vara av behovet påkallad, varvid
jämväl syntes böra undersökas, huruvida icke jämväl åt andra grupper av statstjänares
änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner. Med godkännande av
utskottets förslag anhöll riksdagen i skrivelse nr 432, att Kungl. Maj:t ville låta
utreda, huruvida och i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna beredas
statstjänares änkor, vilka uppbära låga pensioner och styrka sig vara i behövande
omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
må föranleda.
I denna fråga må till en början framhållas, att, medan staten funnit sig böra
antingen direkt genom statsmyndighet eller genom kassa, som staten upprättat,
själv ombesörja pensioneringen av befattningshavare i statens tjänst, pensioneringen
av änkor och barn efter sådana befattningshavare däremot överlämnats att av befattningshavarna
själva ordnas; att staten väl medverkat vid upprättandet av för
sådan pensionering avsedda kassor och jämväl därtill anslagit förvaltningsbidrag
och till flertalet kassor tillika bidrag till själva pensioneringen, dock i intet fall på
sådant sätt att pensioner till vissa belopp garanterats; samt att det hittills ansetts
icke åligga staten att ingripa för att med statsmedel i vidare mån än nyss
angivits reglera pensioneringen åt efterlevande efter statstjänare. Visserligen har
staten, när dyrtiden blev alltmer kännbar och änkekassorna givetvis saknade medel
att bispringa sina pensionärer, funnit billigheten kräva att med statsmedel i någon
mån och år efter år i allt större omfattning lämna kompensation för det sjunkande
penningvärdet; men denna åtgärd kan icke betraktas såsom ett verkligt avsteg från
den principen, att änke- och barnpensioneringen är att anse såsom en angelägenhet,
som befattningshavarna under vanliga förhållanden må i huvudsak själva ombesörja,
och lärer icke kunna anses böra leda till att med statsmedel bereda höjning av
själva pensionerna. På grund av det sätt, varpå denna pensionering ordnats, företer
13
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 328.
pensioneringen synnerligen stora ojämnheter; i somliga kassor är pensioneringen
ordnad efter livränteprincipen så att pensionen till delägares efterlämnade familj
utgår endast med det belopp, vartill delägarens egna insatser och eventuellt statsbidrag
föranleda, under det att i andra och flertalet kassor pensionen utgår efter
sådana grunder att delägares efterlämnade familj erhåller viss pension i förhållande
till hans delaktighetsbelopp oberoende av, huruvida avgifter under längre eller kortare
tid erlagts av delägaren. För änkan efter en delägare i lotsverkets enskilda
pensionskassa blir pensionen synnerligen obetydlig, om delägaren vid sin död hunnit
inbetala avgifter endast för helt kort tid, under det att änka efter delägare i flertalet
övriga kassor under motsvarande förhållanden icke är i avseende å pensionsbeloppet beroende
av de avgifter, som just för hennes pensionering erlagts. Att under sådana
förhållanden bereda förhöjning av änkepensionerna till ett visst minimibelopp, som
under normala förhållanden kunde anses bereda full försörjning, synes knappast
kunna komma ifråga; utan vill man överhuvudtaget bereda någon pensionsförhöjning
åt genom kassorna pensionerade änkor synes detta böra åtminstone i huvudsak
ske genom ett tillägg satt i visst förhållande till den ursprungliga pensionen. Till
förmån för änkor med låga pensioner kan ju därvid stadgas att tillägget icke må
understiga visst belopp exempelvis 100 kronor för år räknat. Ett sådant tillägg
skulle ju även vad änkepensionerna beträffar vara motiverat av samma skäl. som
ovan anförts till förmån för ett tillägg till f. d. befattningshavares pension, motsvarande
den tillfälliga avlöningsförbättring, som under sista tiden utgått till befattningshavare
såsom kompensation för den intill den 1 augusti 1914 inträdda prisstegringen.
Enligt riksdagens skrivelse skulle för eventuell pensionsförbättring förutsättas,
att vederbörande styrker sig vara i behövande omständigheter. Då pensionsförbättringen
givetvis borde utbetalas i sammanhang med själva pensionen med därå
belöpande dyrtidstillägg, skulle prövningen av villkorets uppfyllande komma att
åligga de utbetalande kassorna. Huvudsakligen endast i de jämförelsevis få fall,
där änkepensioner av riksdagen anvisats att utgå från allmänna indragningsstaten.
utbetalas nämligen sådana pensioner genom statsmyndighet, men i alla andra fall
genom den pensionskassa, i vilken mannen i livstiden var delägare. Såsom erfarenheten
visat under den tid, då krigstidshjälpen till pensionerade änkor utgick endast
efter ansökning, är prövningen av ansökning i varje särskilt fall för kassorna mycket
betungande. Vidare kan någon enhetlig tillämpning i sådant avseende svårligen
vinnas; liksom det icke heller lärer kunna förväntas, att de intyg om behövande
omständigheter, varpå prövningen skulle grundas, komma att utfärdas efter enhetlig
uppfattning om förutsättningarna för sådant intygs utgivande. På grund härav och
då, såvitt man inskränker sig till att bereda tillägg endast till änkor med de allra
lägsta pensionsbelopp förslagsvis under 300 kronor, anledning synes föreligga till
antagande, att alla äro i sådana omständigheter att pensionsförbättring är av behovet
påkallad, synes nu ifrågavarande villkor för erhållande av förbättringen lämpligen
kunna ersättas med ett stadgande, att dylik förbättring dock icke må tillkomma
den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården. I regel lärer ett
sådant förhållande vara för vederbörande kassa bekant, enär pensionen då utbetalas
icke till pensionären utan till vederbörande fattigvårdsinrättning; och vid sådant
förhållande skulle särskild ansökning eller intyg icke kunna anses vara erforderligt.
På grund av vad ovan anförts beträffande den ojämnhet, som råder i fråga
om pensioneringen av änkor efter befattningshavare i statens tjänst, och då anled
-
14
Kungl. Majis proposition Nr 328.
ning icke synes föreligga att nu med statsmedel ingripa till rättande av sådan
ojämnhet eller att överhuvudtaget med statsmedel understödja änkepensioneringen i
vidare mån än som under rådande dyrtid skett — i vilket avseende jag tillåter mig
hänvisa till i bilagda tabell intagna jämförelse mellan krigstidshjälpen respektive
dyrtidstillägget åt änkor och barn under åren 1917—1920 — synes det mig emellertid,
som om någon åtgärd till höjande av de från vederbörande kassor utgående
änkepensioner icke skulle vara tillrådlig.
Med det anförda har jag dock icke velat bestrida, att icke en utjämning av
familjepensioneringen genom statens ingripande är av omständigheterna påkallad;
tvärtom framträder enligt min mening en sådan åtgärd såsom synnerligen önskvärd
till vinnande icke blott av likformiga grunder för pensioneringen utan även av enhetliga
grunder för statens bidrag till pensioneringen; men detta önskemål torde
kunna vinnas endast genom fullt likformiga och enhetliga bestämmelser om familjepensioneringen
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits av de sakkunniga
för centralisering av det statsunderstödda pensionsväsendet.
Såsom ovan nämnts bestridas emellertid vissa änkepensioner av statsmedel
och utbetalas av statsmyndighet. Detta gäller först och främst de av riksdagen på
allmänna indragningsstaten anvisade änkepensioner, vilka i allmänhet icke understiga
200 kronor för år räknat. Vidare är i detta avseende att märka — förutom
de änkeunderstöd, som under vissa förutsättningar kunna beviljas att utgå av tullmedel
enligt reglementet den 16 februari 1833 för »pensioneringen, å allmänna medel,
av tulltjänstemäns i fattigdom efterlämnade änkor och barn» med däri sedermera
vidtagna ändringar — de i förenänmda motion berörda pensioner till änkor
efter betjänte vid Strömsholms hingstdepå. Dessa sistnämnda pensioner, som delvis
bekostas av avkastningen (omkring 100 kronor årligen) av en vid depån förvaltad
donationsfond, utgå i övrigt från medel, som av Kungl. Maj:t genom äldre beslut
anslagits av depåns inkomster. Allt efter tillgängliga medel och de pensionsberättigades
antal och behov fastställas pensionsbeloppen årligen av stuteriöverstyrelsen.
Förutom dessa kontanta pensionsförmåner, som alltså till beloppen växla, år från
år, erhålla pensionärerna eller åtminstone en del av dem även fri bostad. Anda till
för något år sedan lära även vissa andra naturaförmåner hava utgått till pensionär,
men dessa äro numera indragna mot ersättning i kontanta medel. I detta sammanhang
torde böra erinras, att — sedan av enskild person gjorts framställning
därom, att änkor efter avlidna stallbetjänter med vederlikar vid Strömsholms hingstdepå
måtte erhålla dyrtidstillägg å sina pensioner i likhet med änkor efter andra
befattningshavare i statens tjänst samt att själva pensionsbeloppen måtte höjas med
hänsyn till att vissa till nämnda änkor förut utgående naturaförmåner numera
indragits, samt kungl. statskontoret i avgivet utlåtande förklarat sig anse ifrågavarande
änkor berättigade till krigstidshjälp respektive dyrtidstillägg i likhet med
övriga pensionsberättigade änkor efter befattningshavare i statens tjänst samt i
fråga om ansökningen i övrigt hemställt, att densamma vid det upplysta förhållande,
att ersättning för de indragna förmånerna redan utginge, icke måtte föranleda någon
åtgärd Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 oktober 1919 låtit överlämna handlingarna
i ärendet till stuteriöverstyrelsen för på styrelsen eller vederbörande depåförvaltning
ankommande åtgärder jämlikt de. utfärdade författningarna om krigstidshjälp
respektive dyrtidstillägg åt änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst.
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
På sätt i förenämnda motion framhållits synas de pensioner, som huvudsakligen
av statsmedel tillkomma ifrågavarande änkor, vara väl knappt tillmätta
och synas medel böra beredas för beloppens höjande förslagsvis till 200 kronor för
år räknat. På grund härav och då jämväl de från allmänna indragningsstaten eller
andra statsmedel utgående änkepensioner synas skäligen böra uppbringas till samma
belopp, synes det kunna ifrågasättas huruvida icke riksdagens medgivande borde
utverkas för Kungl. Maj:t att efter prövning av behovet bevilja tillägg till sådan
änkepension som utgår av statsmedel, till sådant belopp att pension och tillägg tillsammans
uppgå till 200 kronor. Härför erforderliga medel torde — oberäknat det
förhöjda dyrtidstillägg, vartill pensionstillägget föranleder — icke kunna överstiga
ett par tusen kronor för år räknat; och därest särskilt förslagsanslag för ändamålet
icke anses böra ifrågasättas, synes tillstånd böra utverkas att å anslaget till allmänna
indragningsstaten avföra vad för ändamålet erfordras.»
Vid promemorian finnas tillika fogade två tabeller, utvisande storleken
av pension, inberäknat dyrtidstillägg, till änka efter befattningshavare
i statens tjänst respektive till pensionsberättigad änka med fem
pensionsberättigade barn och avseende åren 1917—1920. Dessa tabeller
äro av följande utseende:
Pension, inberäkna! dyrtidstillägg1, till änka efter befattningshavare i statens tjänst.
Pension
1917
1918
1919
1920
100
_
200
287
50
244
257
200
—
300
-
454
16
468
—
514
—
300
—
400
—
587
50
732
—
771
—
400
-
500
—
620
83
899
20
989
60
500
—
600
—
854
16
1,047
20
1,198
60
600
—
600
-
987
50
1,195
2 0
1,369
—
700
—
700
—
1,120
83
1,343
20
1,539
60
800
-
800
—
1,250
—
1,467
2 2
1,698
11
900
—
900
—
1,350
—
1,567
2 2
1,844
61
1,000
—
1,000
—
1,450
—
1,667
22
1,991
n
1,100
—
1,100
—
1,550
—
1,767
22
2,137
61j
1,200
—
1,200
-
1,650
-
1,867
2 2
2,284
u!
1,300
—
1,300
—
1,750
—
1,967
2 2
2,430
61
1,400
—
1,400
-
1,850
—
2,067
22
2,577
11
1,500
-
1,500
—
1,950
—
2,167
22
2,723
61
1,600
—
1,600
—
2,050
—
2,267
22
2,870
11
1,700
—
1,700
—
2,150
—
2,367
2 2
3,016
61
1,800
—
1,800
—
2,250
—
2,467
22
3,163
11
1,900
—
1,900
—
2,350
—
2,567
22
3,309
61
2,000
—
2,000
—
2,450
—
2,66 7
2 2
3,456
11
16
Ktmgl. Maj:ts proposition Ni 328.
Departements
chefen.
Pension, inberäknat dyrtldstillägg, till pensionsberättigad änka lhed
fem pensionsberättigade barn.
Pension
1917
1918
1919
1920
100''
450
850
294
_
■o''‘-
1 ''.)! 307-
200
—
550''
—
950
—
588
—
614
-
300
—
650
—
1,050
—
882
—
921''
—
400
—
750
—
1,150
—
1,176
—
1,228
—
500
—
850
—
1,250
—
1,470
—
1,597
Ö0
600
—
900
—
1,425
—
1,764
—
1,842
—
700
—
900
—
1,525
—
2,014
82
2,127
41
800
—
900
—
1,625
—
2,175
82
2,371
Öl
900
—
900
—
1,725
—
2,275
82
2,577
91
1,000
—
1,000
—
1,825
—
2,375
82
2,787
91
1,100
—
1,100
—
1,925
—
2,475
82
2,997
91
1,200
—
1,200
—
2,025
—
2,575
82
3,207
91
1,300
—
1,300
—
2,125
—
2,675
82
3,417
91
1,400
—
1,400
—
2,225
—
2,775
82
3,627
91
1,500
—
1,500
—
2,325
—
2,875
8 2
3,837
91
1,600
—
1,600
—
2,425
—
2,975
82
4,047
91
1,700
—
1,^00
—
2,525
-
3,075
82
4,257
91
1,800
—
1,800
—
2,625
—
3,175
8 2
4,467
91
1,900
—
1,900
—
2,725
—
3,275
82
4,675
91
2,000
—
2,000
—
2,825
—
3,375
82
4,871
66
Vid behandlingen av spörsmålet om dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare
förklarade jag, att jag för min del icke kunde finna annat än att
frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d. statstjänares
läge, vilka åtnjuta pensioner till allenast mycket låga belopp, vore förtjänt
av ett allvarligt övervägande. Detta synes mig i måhända än högre grad
gälla nu ifrågavarande pensionärer. Av den i det föregående först återgivna
tabellen framgår, att av de inalles 4,484 pensionsberättigade änkor
utan barn, som tabellen omfattar, 4,374 eller omkring 97 procent uppburo
pensioner om högst 1,000 kronor per år, och icke mindre än
1,583 eller 35 procent åtnjöto årspensioner om högst 200 kronor. Också
har riksdagen i fjol i nyssberörda skrivelse nr 432 fäst uppmärksamheten
å önskvärdheten av att dessa lågt pensionerade änkor bispringas
i sitt betryck.
17
Kungl. Maj.ts proposition Nr 328.
Emellertid synes det mig gälla även här, att en mer definitiv
pensionsförbättring näppeligen kan komma till stånd utan att först en
grundlig och allsidig utredning verkställts. En sådan utredning torde
med det snaraste böra igångsättas.
Intill dess denna utredning föreligger, torde man liksom beträffande
f. d. statstiänare få åtnöja sig med att tillse, att ifrågavarande
pensionärer ej genom dyrtidstilläggens beskärande få sin ställning ytterligare
försämrad. Såsom ett provisorium får jag fördenskull föreslå, att de
nuvarande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande alltjämt bibehållas.
Härav påkallas en ändring i avfattningen av § 2 i kungörelsen
den 30 juni 1920 med allmänna grunder för dyrtid stillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Liksom kungörelsen rörande dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare
torde även förstnämnda kungörelse böra i sin helhet förnyas.
Vid de beräkningar, vilka inom finansdepartementet verkställts
rörande storleken av de belopp, som erfordras för finansiering av dyrtidstilläggen
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. enligt de av mig nu förordade grunderna,
har man — på enahanda sätt som vid beräkningarna beträffande dyrtidstilläggen
till statstjänare och f. d. statstjänare — räknat med en
genomsnittlig levnadskostnadsindex för det första halvåret 1921 av 260
och för det andra halvåret samma år av 240 eller sålunda för hela året
av 250. Vad år 1922 angår, så hava de belopp uträknats, som för
finansiering av dyrtid stilläggen till ifrågavarande pensionärer skulle
erfordras vid olika antagna indexställningar från 260 med jämna intervaller
av 10 enheter ned till 200.
Då jag icke har för avsikt att för närvarande hemställa om något
anslagsäskande, åtnöjer jag mig med att — under erinran att enligt
mitt förslag samma grunder, som nu gälla, skulle bliva tillämpliga jämväl
efter den 1 juli 1921 — härmed framlägga resultatet av berörda ekonomiska
kalkyler.
Kostnads
beräkningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 278 käft. (Nr 328.)
3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 328.
Departementsthefens
hemställan.
Beräknade dyrtidstillägg. Miljoner
kronor
År 1921 (levnadskostnadsindex i medeltal = 250) .............................. 6.44
» 1922, vid en levnadskostnadsindex av:
260 ................................................................................................ 6.89
250 ................................................. 6.4 4
240 ................................... 5.9 9
230 ................................ 5.54
220 .......................................... 5.09
210..................................... 4.6 4
200 ................................................................................................. 4.i 9.
Departementschefen, statsrådet Beskow föredrog härefter ett i
enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt hemställde,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna berörda förslag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall; och skulle proposition
i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll
utvisar, till riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Martin Philipson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1921:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatensför år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning s. 2 i texten
- Rskr. 1921:292 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dgrtidstillägg åt pensionsberättigade änk s. 1 i texten
- BU 1921:58 Bankoutskottets utlåtande Nr 58 s. 1 i texten