Sök i Ratio Lex

Angående tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

1921-03-18 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:332, Angående tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 332.

1

Nr 332.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillskott till dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer; given Stockholms slott den

18 mars 1921.

> ■ v» , • f

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigsto Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer och vissa lantbruksstipendiater på

grund av arbete enligt taxa beviljats vid 1918—1920 års lagtima riksdagar.

Då dylikt tillägg antogs skola bliva även i år erforderligt, har

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2S2 höft. (Nr 332—334.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition Nr 332.

Kungl. Maj:t i propositionen om anslag å tilläggsstat för innevarande

år i punkten 3 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer,

som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett anslag

av 50,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t tidigare innevarande dag beslutat till riksdagen

avlåta proposition angående grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, anhåller jag att få anmäla förenämnda ärende.

Till grund för de beslut om dylikt tillskott åt lantbruksingenjörer,

extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, som fattats av 1918—

1920 års lagtima riksdagar, har legat den beräkning, att för envar

av dessa tjänstemän tjänsteinkomsterna av arbete enligt taxa uppginge

till 2,600 kronor för år räknat.

För 1920 gällande bestämmelser innefattas i kungörelse i ämnet

den 22 juni 1920 (nr 531).

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för föreningen statens lantbruksingenjörskår

i skrivelse den 4 december 1920 beträffande den beräkningsgrund,

enligt vilken tillskott till dyrtidstillägg hittills utgått,

anfört följande:

»Utom sin kontanta lön, vilken vid senaste lönereglering minskades med ett

förut åtnjutet 3:dje ålderstillägg, äga lantbruksingenjörerna att av sökande till förrättningarna

och deras medintressenter uppbära ersättning enligt taxor, som icke

blivit höjda efter dyrtidens inträdande och det förslag till ny taxa, som inom kort

torde bliva fastställt till efterrättelse, lär vara byggt på ungefär samma arbetsförtjänst

som år 1914, d. v. s. före kristiden, ansågs skälig.

I olikhet med de flesta andra statstjänstemän hava lantbruksingenjörerna

dessutom att av egna medel bestrida ansenliga utgifter, som äro nödvändiga för

tjänstens uppehållande, nämligen för instrument av olika slag, kontorshyra med

uppvärmning och belysning, rit- och skrivmateriel, tryckning av blanketter m. m.

Kostnaderna härför hava under de senaste åren stegrats i så oerhörd grad, att

endast en ringa del av det sammanlagda dyrtidstillägg, som utgått till lantbruksingenjörema,

kommit dem personligen till godo, medan största delen därav tagits

i anspråk för täckande av nämnda kostnader samt för avlöning av de hos lantbruksingenjörema

anställda biträden och assistenter. Sedan 1919 utgår visserligen

bidrag av statsmedel till avlönande av dessa senare, varigenom det varit möjligt

att tillgodose deras rättmätiga anspråk på löneförhöjning, och sålunda bibehålla

dem vid deras anställningar. Nämnda bidrag har visserligen minskat lantbruksingenjöremas

utgifter för assistenter, i regel en på varje distrikt, men i stället

hava lantbruksingenjörerna fått vidkännas större personliga kostnader än förut för

betalande av andra erforderliga tekniska biträden, för rit- och skrivbiträden å kontoret,

för telefon, arbetslokaler m. m.

Under sådana förhållanden synes det oss rättvist och rimligt att lantbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Q

O

Kungl. Maj:ts proposition Nr 332.

ingenjörerna gottgöras för den av kristiden orsakade ökningen i här omnämnda nödvändiga

tjänsteutgifter och därigenom så vitt möjligt likställas, i avseende på åtnjutande

av dyrtidstillägg, med de statens befattningshavare, vilka icke behöva vidkännas

sådana utgifter i tjänsten och sålunda få för sin personliga del tillgodoräkna

sig dyrtidstillägget oavkortat. Av vad här förut anförts torde framgå, att från

sistnämnda synpunkt tillfredsställande gottgörelse icke har emåtts genom beräkning

av tillskottet till dyrtidstillägg efter en uppskattad inkomst av 2,600 kronor per år

för varje befattningshavare.

De flesta lantbruksingenjörer kunna visserligen genom eget arbete, som numera

på grund av utsträckt verksamhet i avseende på arbetenas övervakande och

avsyning förorsakar ofta återkommande, besvärliga resor såväl sommar som vinter,

och med anlitande av ett eller flera biträden till hjälp vid undersökningarna förskaffa

sig en bruttoinkomst, som kan väsentligt överstiga 4,000 kronor, men nettobehållningen

för eget arbete torde stundom understiga detta belopp.

Det synes emellertid föreligga starka skäl för att en lantbruksingenjör erhåller

dyrtidstillägg beräknat efter nyssnämnda belopp, som sedan flera år tillbaka

legat till grund för beräkning av dyrtidstillägg å arvode åt distriktslantmätare.

vilka numera fått sin avlöning ökad till ungefär samma belopp som en lantbruksingenjör

och vilkas verksamhet och arbetsförtjänst närmast är jämförlig med lantbruksingenjörernas.

»

Styrelsen liar hemställt, dels att i likhet med vad fallet varit under

år 1920 tillskott måtte utgå jämväl under år 1921 till det dyrtidstillägg,

som kunde tillkomma lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer

ävensom vissa lantbruksstipendiater enligt för sistnämnda år gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

dels ock att nämnda tillskott måtte beräknas efter en årlig inkomst av

arbete enligt gällande taxa av 4,000 kronor för varje befattningshavare.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 17 december 1920 med

hänsyn till statsmakternas tidigare beslut i ärendet och i avvaktan på

erfarenhet om den nya taxa för lantbruksingenjörerna, vilken vore

att förvänta, tillstyrkt, att tillskott till dyrtidstillägg för ifrågavarande

befattningshavare måtte även för år 1921 beräknas å en inkomst av

2,600 kronor för år.

Statskontoret har i yttrande, avgivet den 11 februari 1921, anfört,

att i framställningen ej syntes hava förebragts några omständigheter,

som icke torde hava beaktats vid bestämmandet av beloppet av det tillskott

till dyrtidstillägg, som utgått till ifrågavarande personal jämlikt

kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 531). På grund härav och

då den förhöjning i löneförmåner, som ett bifall till ansökningen

skulle medföra, ej kunde anses betingad av nu rådande konjunkturer,

funne sig statskontoret icke kunna understödja ansökningen utan ansåge

— i likhet med lantbruksstyrelsen —, att tillskott till dyrtidstilllägg

för ifrågavarande befattningshavare borde för år 1921 beräknas

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 332.

efter samma grunder, som gällt beträffande sådant tillskott för år 1920.

Under denna förutsättning behövde det av Kungl. Maj:t å tilläggsstat

för år 1921 under nionde huvudtiteln för ifrågavarande ändamål förslagsvis

beräknade anslag om 50,000 kronor ej förhöjas. För att det

tillskott till dyrtidstillägg, som torde bliva erforderligt jämväl för år

1922, måtte kunna tillsvidare under år 1922 utbetalas i samband med

det dyrtidstillägg å lön eller arvode, som även för år 1922 torde komma

att utgå, syntes bestämmelse härom böra inflyta i de föreskrifter rörande

utbetalning av dyrtidstillägg, som — i likhet med vad ägt rum beträffande

år 1921 — torde komma att utfärdas.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag anledning

icke föreligga till höjning av det belopp, som legat till grund

för förut beviljat tillskott. Den inkomst av arbete enligt taxa, varå

tillskott må beräknas, bör alltså fortfarande fastställas till 2,600 kronor

för år räknat.

Vidkommande beviljandet av tillskott av ifrågavarande slag under

år 1922, under vilket år dylikt tillskott jämväl lärer bliva erforderligt,

så torde propositionen böra givas en avfattning, avseende att möjliggöra

utbetalandet därav under sistnämnda år, i avvaktan på det

vidare beslut i ämnet, som då kan komma att fattas. Till följd härav

bör av riksdagen inhämtas förklaring, att under år 1922 tillsvidare

och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för

sagda år kostnaderna för ifrågavarande tillskott skola bestridas, härför

erforderliga belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av

dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år

särskilt avsatta.

Å 1921 års tilläggsstat har, såsom ovan anförts, för ändamålet

tidigare beräknats ett belopp av 50,000 kronor. Med hänsyn till de

förändrade grunder för bestämmandet av dyrtidstillägg för statens befattningshavare

i allmänhet, som Kungl. Maj:t förut denna dag på

föredragning av chefen för finansdepartementet beslutat föreslå riksdagen

antaga, och med utgående från de indextal å levnadskostnaderna,

som samme departementschef räknat med för 1921, eller 260 för det

förra och 240 för det senare halvåret, anser jag det erforderliga beloppet

kunna reduceras till 40,000 kronor.

De omständigheter, som föranlett chefen för finansdepartementet

att föreslå anstånd med hemställan om anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i allmänhet i statens tjänst, finner jag, efter samråd

med bemälde departementschef, och med hänsyn till det förhållandevis

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 332.

mindre belopp, varom här är ifråga, ej utgöra hinder för att redan i

detta sammanhang hos riksdagen äska erforderligt förslagsanslag tör

ändamålet.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen att

dels medgiva, att under år 1921 och tills vidare under år 1922

må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer ävensom till

lantbruksstipendiater, vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra

förrättning, för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg

på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på

grund av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare

till 2,600 kronor för år räknat;

dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga lör tillämpning av

dessa bestämmelser;

dels för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag

av ..................................................................................... kronor 40,000;

dels ock förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för ifrågavarande tillskott skola bestridas, härför erforderliga

belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle proposition

i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll titvisar.

Vid protokollet:

M. De Geer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\ iv,-> ■

, s

V

’"(/r v

; v

/'' .-.A,

}$,{■ f;, *''■ 1.1 VT .''i''

■■! ''.rf '' , -

^ i''.

i

V. ''(S\

/

ti

W, i'' i \ ?

i V

.Ti-. • i'' T *

■i..

‘V.»V U V''.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1921:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående tillskott till dyr tidst iltåg g för lantbruksingenjörer. s. 1 i texten