Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning

1921-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:337, Angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

1

Nr 337.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda

anstalter för yrkesundervisning; given Stockholms

slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son B er g qvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wkangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Muriuy, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av anslagsbehoven under tillläggsstaten

till riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel hemställde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 287 höft. (Nr 337.) 1

Dyrtidstill1

a.stråt befatt

ningshavare

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

vid vissa

statsunderstödda

anstalter

för

yrkesundervisning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

jag under punkten 78, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna

i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, beräkna på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 120,000 kronor. Denna

min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag anhåller nu att

få återupptaga frågan.

I proposition nr 292 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t

förslag angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid samtliga

förenämnda skolor. Med anledning av berörda förslag beslöt riksdagen

(skrivelsen nr 885)

dels medgiva att dyrtidstillägg finge utgå till befattningshavare

vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska skolan i Eskilstuna

från och med den del av år 1920, under vilken kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst icke bestredes av

det vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1920 års riksstat

för ändamålet anvisade särskilda anslag, ävensom till befattningshavare

vid vävskolan i Borås från och med år 1920 samt till befattningshavare

vid bergsskolorna i Filipsstad och Falun jämte därmed

förenade yrkesskolor från och med år 1919;

och skulle nämnda dyrtidstillägg utgå efter de grunder, som

beträffande motsvarande tider gällde för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skulle beräknas ej blott

å de avlöningsförmåner, som vore för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form

av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts

dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild

donation, samt

under villkor, vad anginge befattningshavare vid såväl de tekniska

skolorna i Stockholm och Eskilstuna som vävskolan i Borås,

att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestredes av vederbörande

kommun eller landsting samt, vad anginge bergsskolorna i Filipstad

och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att 2/d av kostnaden

för dyrtidstillägg bestredes av järnkontoret;

dels medgiva, att till de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare,

som åtnjutit dyrtidstillägg för första halvåret 1920

eller del därav, skulle under enahanda villkor, som i fråga om själva

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

dyrtidstillägget sägs, utgå förhöjning av dyrtidstillägget, motsvarande

tjugu procent av de avlöningsförmåner för samma tidrymd, dock

högst ett belopp av 1,250 kronor för månad, på vilka dyrtidstillägg

finge beräknas; dock att sådant tillägg finge utgå allenast till befattningshavare,

som vore familjeförsörjare. Där både man och hustru

vore berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, utginge likväl förhöjning

i tillägget endast till endera, och då till den, som åtnjöte

högsta lönen;

dels för angivna ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett

förslagsanslag av 200,000 kronor;

dels och förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år de

på staten ankommande kostnaderna för dyrtidstillägg åt de vid ifrågavarande

skolor anställda befattningshavare skulle bestridas, härför

erforderliga belopp skulle utgå av det utav riksdagen till bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och

pensionärer in. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å

1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen gjort framställning

om beredande på tilläggsstat för år 1921 av anslag till

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid omförmälda skolor.

I en förut denna dag till riksdagen avlåten proposition angående

allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

i statens tjänst hava, i likhet med vad som ägt rum

under år 1920, undantagits befattningshavare vid nyssberörda skolor.

Då fortsatt dyrtidstillägg jämväl för dessa sistnämnda befattningshavare

uppenbarligen är av nöden, bör alltså även för år 1921 för ändamålet

begäras ett särskilt anslag. Dyrtidstillägget bör i enlighet

med riksdagens förenämnda beslut utgå efter de grunder, som beträffande

motsvarande tid komma att gälla för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statstjänst. Yad angår de avlöningsförmåner, å vilka

dyrtidstillägget skall beräknas, samt vederbörande kommuners eller

andra korporationers bidragsskyldigliet torde böra gälla samma bestämmelser,

som, enligt vad förut sagts, av 1920 års riksdag i nämnda

hänseenden beslutits.

I fråga om anslagets belopp hava verkställda beräkningar utvisat

att, med hänsyn till de numera föreslagna nya grunderna för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 377.

utgående av dyrtidstillägg till statens befattningshavare, ett så stort

belopp som det av mig först beräknade, 120,000 kronor, icke behöver

tagas i anspråk utan att ett belopp av 100,000 kronor torde

vara för ändamålet tillräckligt. Då de skäl, som föranlett chefen

för finansdepartementet att förut denna dag uttala sig för att framställning

om anvisande av erforderliga medel till dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst m. fl. göres först längre fram under

riksdagen, uppenbarligen icke hava samma betydelse beträffande

det relativt obetydliga anslagsbehov, varom nu är fråga, har jag

'' efter samråd med nämnde departementschef ansett mig lämpligen

böra föreslå, att redan i detta sammanhang erforderligt anslag

begäres hos riksdagen.

Vidare torde böra på sätt, som föreslagits i fråga om statens

befattningshavare, riksdagens medgivande inhämtas därtill, att under

år 1922 och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av

vilka för sistnämnda år de på staten ankommande kostnaderna för

dyrtidstillägg åt de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare

skola bestridas, härför erforderliga belopp må utgå av det

anslag, som av riksdagen må komma att vid sidan av huvudtitlarna

anvisas såsom avsättning å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer

m. fl. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra därom,

att enligt av Kungl. Maj:t för riksdagen redan framlagt förslag

(bilagan, åttonde huvudtiteln, till 1921 års statsverksproposition,

punkten 209) tekniska skolan i Eskilstuna skulle från och med år

1922 omorganiseras till en teknisk fackskola. Dess befattningshavare

skulle således med nämnda års ingång komma att intaga ställning

såsom statens befattningshavare och torde därmed komma att åtnjuta

dyrtidstillägg på samma sätt och efter samma grunder som

övriga statstjänare.

I sitt förslag angående handelsgymnasiernas omorganisation har

skolöverstyrelsen hemställt, att befattningshavare vid handelsgymnasierna

i Stockholm och Gföteborg, vilka gymnasier fortfarande

skulle bibehållas såsom statsunderstödda, skulle erhålla dyrtidstillägg

efter samma grunder som befattningshavare vid de handelsgymnasier,

som ifrågasatts skola förstatligas, ävensom att staten, på sätt

jämväl ägde rum i fråga om tekniska skolorna i Stockholm och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

Eskilstuna samt vävskolan i Borås, till kostnaden för dessa dyrtidstillägg

skulle bidraga med hälften. Återstoden skulle tillhandahållas

av vederbörande gymnasiums målsman.

Detta förslag har jag vid anmälan för Kungl. Maj:t den 11

februari 1921 av frågan om handelsgymnasiernas omorganisation

givit min anslutning. Då således dyrtidstillägg till befattningshavare

vid förenämnda handelsgymnasier i Stockhohn och Göteborg

skulle komma att utgå efter samma grunder som beträffande vissa

av de skolor, varom jag nyss förut yttrat mig, synes det lämpligt

att i förevarande sammanhang upptaga jämväl denna fråga. Visserligen

skulle enligt förslaget omorganisationen av berörda gymnasier

träda i kraft först från och med den 1 januari 1922, varför

man skulle kunna ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att

låta med frågan om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sistnämnda

skolor anstå till 1922 års riksdag. Då därigenom dessa

befattningshavare skulle komma i en sämre ställning i förevarande

avseende än övriga med dem jämförliga befattningshavare, närmast

de vid de föreslagna statliga handelsgymnasiema anställda, torde emellertid

befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasiema

böra medgivas rätt att från och med år 1922 erhålla statsbidrag

för dyrtidstillägg. Det härtill erforderliga beloppet torde under år

1922 tills vidare och intill dess definitivt beslut rörande medel till

dyrtidstillägg åt dem blivit fattat böra utgå från det anslag, som

må komma att för beredande av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. av riksdagen anvisas vid sidan av

huvudtitlarna såsom avsättning å 1922 års riksstat. Beträffande

villkor och bestämmelser i övrigt för statsbidrags utgående till dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasierna

torde i tillämpliga delar böra gälla enahanda bestämmelser

som beträffande tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna samt

vävskolan i Borås.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid tekniska skolorna i Stockholm

och Eskilstuna, vävskolan i Borås samt bergsskolorna

i Filipstad och Falun anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till

befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasierna

i Stockholm och Göteborg från och

med år 1922;

skolande dyrtidstillägg till samtliga nu nämnda

befattningshavare utgå efter de grunder, som beträffande

motsvarande tid äro eller varda fastställda

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall

beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som äro

för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den höjning i avlöningen, som i form

av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring

må tillkomma dem genom bidrag av stat,

landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid

de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna,

vävskolan i Borås samt handelsgymnasierna i Stockholm

och Göteborg, att halva kostnaden för dyrtidstillägg

bestrides av vederbörande kommun,

landsting eller gymnasiemålsman samt, vad angår

bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed

förenade yrkesskolor, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg

bestridas av järnkontoret;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de

närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga

för tillämpning av de utav riksdagen fastställda

grunderna för dyrtidstilläggens utgående;

dels och förklara, att under år 1922 tillsvidare

och intill dess definitivt beslut fattats rörande

de medel, av vilka för sagda år de på staten ankommande

kostnaderna för dyrtidstillägg åt de vid

tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad

och Falun, vävskolan i Borås samt de statsunderstödda

handelsgymnasierna i Stockholm och

Göteborg anställda befattningshavare skola gäldas,

härför erforderliga belopp skola utgå av det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

anslag, riksdagen må komma att till bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. anvisa vid sidan

av huvudtitlarna såsom avsättning å 1922 års

riksstat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.