Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

1921-03-18 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:343, Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

1

Nr 343.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

given Stockholms slott den 18

mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsråd sprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

Dyrtidstilllägg

för år

1921 åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

d Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av regleringen av utgifterna

under tilläggsstaten till riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel

hemställde jag under punkten 84, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg under

år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,

för ändamålet beräkna på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag

av 65,000,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bifallen. Jag erinrade vid sagda tillfälle därom, att ifrågavarande

spörsmål vore beroende av de grunder, som komme att

föreslås rörande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänstoch

att ärendet därför tarvade ytterligare beredning. Sedan denna bered,

ning nu blivit avslutad, anhåller jag att ånyo få anmäla sagda ärende.

I anledning av Kungl. Majits proposition till 1920 års riksdag

(nr 392) angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisningsanstalter samt inom riksdagen i ämnet

väckta motioner har sagda riksdag

dels godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

dels medgivit, att Kungl. Maj:t finge utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder

befunnes erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda

allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor;

dels förklarat, att under år 1921 tills vidare och intill dess defi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl:. Maj:ts ''proposition Nr 343.

nitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt vissa grupper av kommunalt anställda

lärare skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå ur det

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom

avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å

200,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller

annan myndighet för år 1920 tills vidare anvisat medel för beredande

av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda

föreslagna allmänna grunder skulle utgå av statsmedel, det finge ankomma

på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till

dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed

i de särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstege

det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande

lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av

berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen,

stadgad ersättning för övertidsläsning däri inräknad, eller,

för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen och

stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk

föreskrift om minimiavlöning saknades, å den kontanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen,

där för lärare vid folkhögskola Kungl. Maj:t funnit skäl göra

undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,

å hela de av Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III intagna

i riksdagens skrivelse i ämnet, nr 381, sid. 24—36, och torde

jag här få inskränka mig till att hänvisa till desamma.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,

kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr 496), kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk

(nr 497) och kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt lärare vid folkhögskolor (nr 502), därvid i nämnda kungörelser

jämväl meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition

och utbetalning av ifrågavarande dyrtidstillägg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Inkomna

framställ
ningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Till Kungl. Maj:t hava nu inkommit åtskilliga framställningar

angående dyrtidstillägg för år 1921 åt nyssnämnda lärargrupper.

Vissa av dessa framställningar avse även tillfällig löneförbättring,

men då jag i annat sammanhang yttrat mig härom, redogör jag här

för berörda framställningar endast i vad de avse dyrtidstillägg.

1) Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

har sålunda anhållit, att Kung! Maj:t täcktes för 1921 års riksdag

framlägga förslag om dyrtidstillägg för samtliga lärare och lärarinnor

vid rikets folk- och småskolor sagda år att utgå å den del av lönen,

som bestrides av statsmedel, enligt samma grunder, som bliva bestämda

för statsanställda lärare.

2) Vidare har Sveriges folkskollärarförbunds styrelse omförmält,

att nämnda förbund och de större städernas lärarkongress uttalat det

önskemålet, att, intill dess utredning och förslag om definitiv lönereglering

för folkskolans lärare kunde föreläggas riksdagen, manlig

lärare i folkskola måtte komma i åtnjutande av, bland annat, fullt

dyrtidstillägg efter samma grunder som för statsanställda befattningshavare

å såväl det hittillsvarande statsbidraget som å begärd tillfällig

löneförbättring.

8) I sin skrivelse den 30 september 1920 angående de anslag

rörande folkundervisningen, som borde äskas på tilläggsstat för år

1921, har skolöverstyrelsen hemställt om förslag till riksdagen angående

medel till dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor

efter enahanda grunder, som kunde bliva bestämda för befattningshavare

i statens tjänst, och därvid anfört bland annat:

Angående behovet av dyrtidstillägg åt folkskolans lärare och vikten av att

berörda avlöningsfråga löses på ett sätt, som står i överensstämmelse med billighet

och rättvisa, anser överstyrelsen berörda synpunkter vara så ovedersägligen klarlagda

i samband med de senaste årens lönerörelse inom lärarkåren och vid frågans

behandling i riksdagen, att utförligare utläggningar därom synas överflödiga. Överstyrelsen

vill blott ytterligare betona, vad den förut i olika framställningar till

Kungl. Maj:t haft anledning att på det kraftigaste framhålla, nämligen att den

stora lärarbrist på folkskolans område, som för närvarande är rådande, hotar

att tillintetgöra statsmakternas ansträngningar i övrigt att skapa en god folkbildning,

och att det enda verkligt effektiva botemedlet mot lärarbristen är beviljande

av sådana avlöningsförmåner, som kunna locka ett tillräckligt antal kvalificerade

inträdessökande till lärarseminarierna.

I riksdagens skrivelse, nr 381, har riksdagen uttalat, att den ej kan finna

annat än övertygande skäl vara anförda för den anordning, till vilken även

Kungl. Maj:t i nyssberörda proposition i princip givit sin anslutning, nämligen

att de grunder, som varit eller komma att bliva bestämmande i fråga om dyrtids
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

tilläggen till statens befattningshavare, skola tjäna till ledning vid beredande

av dyrtid stillägg åt den personal vid kommunala m. fl. läroanstalter, varom

nu är fråga. Tillika har riksdagen, under förmälan att i propositionen sagda

princip icke blivit helt fullföljd på den grund, att avsevärda besparingar kunde

göras genom godkännande av ett något modifierat förslag, ansett, »att, då man i

princip erkänner det berättigade i likställighet beträffande grunderna för dyrtidstilläggens

beräknande mellan ovannämnda lärare och de statsanställda lärarna,

skäl kunna anföras för ett något fullständigare genomförande av denna likställighet».

I anslutning till vad överstyrelsen redan anfört i fråga om vikten av att låta rättvisa

vederfaras olika tjänstemannagrupper i förhållande till varandra, så långt

jämförligbet är möjlig, vill överstyrelsen såsom sin uppfattning framhålla, att alla

skäl tala för att den av riksdagen godtagna likställighetsprincipen i förevarande

fall också verkligen helt och fullt genomföres. Ingenting synes kunna vara så

ägnat att väcka förstämning hos en tjänstemannakår, som om statsmakterna, efter

medgivande att den är berättigad att få sin avlöning bestämd efter vissa som

riktiga erkända grunder, sedan i tillämpningen likväl ställt densamma i en bestämt

försämrad undantagsställning.

4) Vad angår lärarpersonalen vid de högre folkskolorna har skolöverstyrelsen

i sin nyssberörda skrivelse gjort enahanda framställning

som beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor.

5) I fråga om lärarpersonalen vid småskoleseminarier, som

underhållas av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, har

skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920, under hänvisning

till 1919 års lagtima riksdags uttalande rörande avlöningen åt nämnda

lärarpersonal, hemställt om dyrtidstillägg efter enahanda grunder,

som må bliva fastställda för lärarpersonalen vid folkskoleseminariernas

övningsskolor.

6) Vad beträffar privatläroverkens lärarpersonal har centralstyrelsen

för flick- och samskoleföreningen hemställt om förslag till

1921 års riksdag angående dyrtidstillägg till sagda lärarpersonal å

den del av löneförmånerna, varå dyrtidstillägg för närvarande får

beräknas, efter samma grunder, som Kungl. Maj:t kunde komma att

föreslå beträffande kommunalt anställda lärare.

Skolöverstyrelsen har uti infordrat utlåtande den 30 november

1920 tillstyrkt bifall till denna hemställan.

7) Vidare hava föreståndarinnorna för de enskilda högre lärarinneseminarierna

gjort framställning om upphävande, om möjligt från

och med år 1921, av nu gällande bestämmelse angående minst 10

undervisningstimmar i veckan såsom villkor för dyi’tidstillägg åt timlärare

och till stöd för denna framställning åberopat de olägenheter

för seminarierna, som äro förenade med sagda bestämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Det är för seminarierna givetvis av synnerlig vikt att till lärare kunna erhålla

för de olika ämnena väl utbildade facklärare och specialister. Men skall

detta bli möjligt, så blir följden att i regeln många olika lärarkrafter måste anlitas,

varigenom de enskilda lärarnas tjänstgöring vid respektive seminarier i

många eller de flesta fall ej kommer att omfatta 10 veckotimmar. Att seminarierna

i syfte att för sina lärare erhålla dyrtidstillägget skulle anställa en och

samma lärare i flera ämnen, är knappast tänkbart och i alla händelser icke önskvärt,

då därigenom utsikten minskas att för varje ämne erhålla bästa lärår kraf t.

I ett eller annat fall torde emellertid seminarierna fortfarande som hittills anlita

timlärare, som vid seminariet självt eller vid flera privata läroanstalter hava sammanlagt

minst 10 veckotimmars tjänstgöring. På grund av det statsunderstöd,

som i enlighet med bestämmelserna i ovan anförda kungörelse till dem utgår,

skulle dessa lärare komma att åtnjuta vida högre arvode än de övriga lärarna.

Då nu lärare, som endast undervisa ett färre antal timmar, ofta äro inom sina

fack framstående vetenskapsmän, under det att andra lärare med flera än 10

timmar kunna vara dem underlägsna i vetenskapliga meriter, så kan detta svårligen

anses fullt rättvist. Och man kan ej tänka sig, att lärare med färre veckotimmar

genom tillskott från seminariet bereddes motsvarande arvode som de övriga

timlärarna, ty utgifterna härför bleve så stora, att de vida överstege vad seminarierna

under nuvarande för dem ogynnsamma ekonomiska omständigheter kunde bära.

Uti infordrat, den 21 oktober 1920 dagtecknat utlåtande har

skolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen och därvid anfört

bland annat:

Överstyrelsen har redan i sin framställning den 27 september 1920 angående

anvisande av extra anslag till de enskilda seminarierna för år 1922,

där överstyrelsen sökt uppvisa det trängande behovet av ökat statsunderstöd

åt nämnda läroanstalter, tillåtit sig erinra om, att gällande bestämmelser om

dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk genom begränsningen i timlärares rätt

till dyrtidstillägg medföra vissa olägenheter särskilt för de enskilda högre lära

rinneseminarierna. Dessa läroanstalter måste på grund av sin organisation och

arten av den undervisning de meddela till väsentlig del bestrida undervisningen

särskilt i de högre avdelningarna med timlärare och därvid betjäna sig av högt

kvalificerade, vetenskapligt utbildade facklärare, som kunna göra anspråk på ett

relativt högt timarvode. Dessa lärare bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen

åt lärare vid privatläroverk, vilken utgår jämväl till timlärare, utan

att därvid beträffande omfattningen av hans undervisning uppställts fordran på

ett visst minimum av veckotimmar. Däremot erhålla samma timlärare enligt numera

gällande bestämmelser dyrtidstillägg av staten endast under den förutsättningen,

att deras tjänstgöring, vid en eller flera enskilda läroanstalter, omfattar

minst 10 veckotimmar. Många av ifrågavarande timlärare torde ej vid enskilda

läroanstalter ha en tjänstgöring av denna omfattning. För att dessa lärare ej

skola bli sämre avlönade än andra tilläventyrs vid samma läroanstalt anställda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

lärare, som kanske äro mindre förtjänta men hava det erforderliga timtalet, blir

det vederbörande läroanstalts sak att av egna medel giva dem en kompensation,

motsvarande dyrtidstillägget. Överstyrelsen har i sin förenämnda framställning

den 27 september 1920 förutsatt, att detta skulle bliva nödvändigt, varigenom

de allmänna grunderna för statens dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk

komme att ytterligare betunga seminariernas ansträngda budget. I bifogad

anhållan från föreståndarinnorna för de statsunderstödda enskilda seminarierna

frambålles emellertid, att seminarierna under nuvarande för dem ogynnsamma

omständigheter ej se sig i stånd att lämna berörda tillskott i timlärararvodena,

varav skulle följa, att somliga timlärare vid seminarierna i avlöningshänseende

komme i en vida sämre ställning än andra timlärare vid samma

läroanstalter. Detta är uppenbarligen mindre lämpligt. Motsvarande olägenheter

av begränsningen i timlärares rätt till dyrtidstillägg uppstå otvivelaktigt även vid

andra privatläroverk, särskilt med hänsyn till undervisningen på gymnasialstadiet, ■

men torde för dem dock icke vara av samma betydelse som för seminarierna.

Ett upphävande för seminariernas del av villkoret, att timlärare för att av staten

erhålla dyrtidstillägg skall hava en tjänstgöring vid en eller flera enskilda läroanstalter

av minst 10 veckotimmar, synes därför kunna ske utan att såsom nödvändig

konsekvens fordra upphävande av samma villkor beträffande privatläroverken

i det hela, om ock en sådan åtgärd ur vissa synpunkter vore önskvärd.

8) Vad slutligen angår lärarpersonalen vid folkhögskolorna har

styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening anhållit, att sagda

lärarpersonal måtte från och med år 1921 erhålla dyrtidstillägg efter

samma grunder som statens befattningshavare, och skolöverstyrelsen

har, på grund av remiss, i den 12 november 1920 avgivet utlåtande

förklarat sig livligt instämma i framställningens syfte.

Genom beslut den 19 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t Sakkunniga.

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga

för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor

rörande avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd.

Samma dag tillkallade nämnda departementschef för

ändamålet folkskolinspektören i Stockholmstraktens inspektionsområde

J. E. Engvall och läraren vid Stockholms högre folkskola

med handelsundervisning O. Rydén.

Till de sakkunniga Engwall och Rydén hava överlämnats

förberörda framställningar rörande dyrtidstillägg åt lärarpersonalen

vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier, och den 5 mars 1921 hava sagda sakkunniga

avgivit betänkande och förslag rörande dyrtidstillägg för

år 1921 å nu utgående avlöningsförmåner åt lärare vid nyssnämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

Allmänna

grunder.

likställighet

mellan kommunalt

och

statligt anställda

lärare.

8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 343.

slag av läroanstalter ävensom åt lärare i slöjd och. hushållsgöromål

vid folkskolor.

I sitt betänkande redogöra Engvall och Rydén först i korthet

för de uttalanden rörande grunderna för utgående av dyrtidstillägg

efter utgången av år 1919 åt lärare vid folk- och småskolor, högre

folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,

som gjorts av de på grund av chefen för ecklesiastikdepartementet

givet bemyndigande den 19 augusti 1919 inom nämnda departement

tillkallade sakkunniga, ävensom för departementschefens yttrande i

frågan om dyrtidstillägg för år 1920 åt sistberörda lärargrupper i

samband med Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, nr 392, till 1920

års riksdag och för frågans behandling i riksdagen.

Därefter yttra de sig om de allmänna grunder, enligt vilka

dyrtidstilläggen för år 1921 åt nämnda lärargrupper synas böra utgå.

Härom anföra de bland annat:

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen över behandling av frågan om

grunder för beräkning av dyrtidstillägget åt kommunalt anställda lärare torde framgå,

bar såväl Kungl. Maj:t som riksdagen i princip intagit den ståndpunkten, att

dyrtidstillägget till här ifrågavarande lärargrupper bör utgå efter samma allmänna

grunder som till motsvarande befattningshavare i statens tjänst.

Efter att hava erinrat om skolöverstyrelsens förslag i fråga om dyrtidstilllägg

åt lärarpersonalen vid statsunderstödda kommunala och enskilda undervisningsanstalter

finna de sakkunniga för egen del, att övertygande skäl blivit förebragta

för genomförande av likställighet beträffande dyrtidstillägget åt de kommunalt

anställda lärarna och befattningshavarna i statens tjänst. Något sakligt

skäl att låta vissa och därtill mycket omfattande grupper av kommunalt anställda

lärare intaga en oförmånlig undantagsställning i avseende å dyrtidstilläggets beräkning

har, så vitt de sakkunniga kunnat finna, icke blivit anfört. Av 1919

års sakkunniga framhölls också uttryckligen, att de vid framläggandet av sitt

förslag, som innebar en minskning av dyrtidstillägget för icke-familjeförsörjare,

i främsta rummet tagit hänsyn till den statsfinansiella sidan av ifrågavarande

spörsmål. Detta skäl torde dock i stort sett få anses underkänt genom riksdagens

i annat sammanhang omnämnda principuttalande och beslut i dyrtid st illäggsf rågan.

Då man sålunda i princip erkänt det fullt berättigade i likställighet mellan

kommunalt och statligt anställda lärare beträffande grunderna för dyrtidstilläggets

beräkning, synes det också vara ofrånkomligt, att statsmakterna jämväl taga de

ekonomiska konsekvenserna härav. De sakkunniga, som väl inse behovet av

nödig sparsamhet beträffande statsutgifterna i allmänhet, måste dock uttryckligen

betona, att en sådan sparsamhet bör vara förbunden med rättvisa, så att icke

vissa grupper av det allmännas tjänare bliva i ekonomiskt hänseende tillbakasätta

och komma att intaga en missgynnad undantagsställning enbart av den anledningen,

att antalet befattningshavare i dessa grupper är större än i andra, och

att på grund därav ett tillgodoseende av deras berättigade krav efter samma

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

grunder som andra befattningshavaregrupper skulle medföra större totalutgifter

för staten. I detta sammanhang få de sakkunniga jämväl erinra därom, att dyrtidstillägget

till de kommunalt anställda lärarna utgår å ett belopp, som i allmänhet

motsvarar endast 0,0 av lönen, men däremot icke å den del av lönen, som

vederbörande kommun liar att svara för, vilket uppenbart medför, att dessa befattningshavare

under alla omständigheter i fråga om dyrtidstillägget bliva oförmånligare

ställda än motsvarande statstjänare.

Beträffande dyrtidstillägg åt timlärare föreslå de sakkunniga en

väsentlig avvikelse från nuvarande bestämmelser och anföra härom:

Vad åter beträffar den nu gällande bestämmelsen, att dyrtidstillägg ej skall

utgå till timlärare med ett mindre antal undervisningstimmar än 10 i veckan,

varvid dock tjänstgöringen vid vissa läroanstalter får sammanräknas, så har denna

Arisat sig vara mycket svår att tillämpa och icke sällan ledande till uppenbar

orättvisa. Enligt de sakkunnigas mening torde det under sådana förhållanden

kunna förutses, att synnerligen stora svårigheter skola komma att uppstå, när

det gäller att på ändamålsenligt sätt ordna undervisningen, om vissa lärare i ersättning

för sitt arbete komma att åtnjuta föga mer än hälften av vad en annan

lärare vid samma skola uppbär för samma arbete, eller t. ex. att en slöjdlärare

med 2 veckotimmars undervisning erhåller dyrtidstillägg vid folkskolan men oj

vid högre folkskolan.

Avsevärda olägenheter vid uträkningen av dyrtidstillägget ha även visat sig

uppstå därav, att viss undervisning på grund av den medgivna rätten att sammanslå

tjänstgöringen vid skilda läroanstalter ena veckan berättigar till erhållande

av dyrtidstillägg men den andra veckan icke medför sådan, då skolornas lästerminer

ofta börja och sluta på olika tider och vederbörande lärare vid dessa

tillfällen ej kan komma upp till den stadgade minimitjänstgöringen för dvrtidstilläggets

utgående av 10 timmar i veckan. I icke så få fall torde jämväl mindre

lämpliga ämneskombinationer ha förekommit enbart för att åstadkomma en veckotjänstgöring

av 10 timmar, da lärare icke kunnat erhållas för eu tjänstgöringstid,

som icke berättigar till dyrtidstillägg.

T lider sådana förhållanden vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i nu

gällande bestämmelser, att dyrtidstillägg åt timlärare må utgå för värjo undervisningstiinme.

De sakkunniga anse sig så mycket hellre kunna föreslå eu dylik

förändring, som dess genomförande enligt gjorda beräkningar skulle medföra eu

jämförelsevis ringa kostnad för statsverket men däremot medföra rättvisa i avlöningshänseende

åt ifrågavarande lärare och avsevärda förenklingar i fråga om

beräkningen av dyrtidstillägget.

Vidare hava de sakkunniga föreslagit ett enklare sätt för beräkning

av dyrtidstillägget åt lärare i slöjd. Härom hava de anfört

följande:

Beräkningen av dyrtidstillägget för undervisning i slöjd vid folkskola är

enligt nuvarande bestämmelser förenad med stora svårigheter, beroende därpå,

att statsbidraget i allmänhet utgår endast för verkligen fullgjord timme och att

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 2

Dyrtids

tillägg åt timlärare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Aviöningsbelopp,

å vilket

dyrtidstillägg

bör utgå.

10 Kungl. Maj. ts proposition Nr 34.3.

stadgande!! om lönens utbetalning saknas. Att exakt beräkna i vad mån dyrtidstillägget

för denna undervisning skall utgå efter hela grundtalet eller efter 0,55

av grundtalet, och att vid rekvisitionen av dyrtidstillägget lämna sådana uppgifter

att myndigheterna kunna kontrollera, att uträkningen är för varje månad rätt

utförd, torde knappast vara möjligt.

De sakkunniga föreslå därför, att dyrtidstillägget för denna undervisning

skall beräknas antingen uteslutande efter det procenttal, som är lika mod grundtalet,

eller ock uteslutande efter ett procenttal lika med 0,55 av grundtalet, beroende

på om läraren från annan befattning uppbär dyrtidstillägg efter hela

grundtalet.

I verkligheten komme förslaget att medföra, att folk- och småskollärare,

som undervisa i slöjd, få dyrtidstillägg efter det lägre procenttalet för slöjdundervisningen,

samt att särskilda slöjdlärare få dyrtidstillägg efter det högre procenttalet.

Därmed skulle beräkningen av dyrtidstillägget bliva jämförelsevis enkel,

ehuru dyrtidstillägget i regel komme att utgå med samma belopp som enligt

nuvarande bestämmelser.

Slutligen hava de sakkunniga även föreslagit ändrade bestämmelser

rörande utgående av dyrtidstillägg åt lärare, som är tjänstledig

för egna angelägenheters vårdande, och härom anfört:

De nuvarande stadgandena angående avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet

medföra, att avdragets storlek blir mindre ju högre lön läraren har. I de

fall, då avdraget ej kan beräknas enligt av skolöverstyrelsen utfärdade tabeller

utan måste uträknas med ledning av givna formler och anvisningar, är beräkningen

så svårförståelig och omständlig, att resultatet som oftast blir felaktigt.

Sakkunniga hava sökt utfinna en riktigare princip och ett enklare förfaringssätt

vid beräkning av avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet för enskilda

angelägenheters vårdande och därvid ansett, att föreskrifterna om avdrag å den

kontanta lönen vid ifrågavarande tjänstledigheter borde med mindre modifikationer

tillämpas även å dyrtidstillägget.

I likhet med vad som är stadgat för befattningshavare i statens tjänst bör

för undvikande av missförstånd föreskrivas, att avdrag å dyrtidstillägg ej må

göras under ferier.

För första halvåret 1921 torde dyrtidstillägget till ifrågavarande

lärargrupper böra utgå enligt nu gällande bestämmelser.

Beträffande senare halvåret 1921 synes mig i fråga om samtliga

i det föregående omförmälda statsunderstödda undervisningsanstalter

dyrtidstillägg av statsmedel böra i huvudsak utgå å samma del av

lärarnas avlöning, varå enligt beslut av 1920 års riksdag dyrtidstillägg

utgår från och med år 1920 tills vidare, tills dess annorlunda

förordnas. Endast i en punkt anser jag mig böra föreslå en

ändring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj\ts proposition Nr 343.

Enligt nyssnämnda riksdags beslut, som i förevarande hänseende

innebar en avvikelse från Kung]. Maj:ts förslag i ämnet, utgår till

timlärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och småskoleseminarier, som underhållas av landsting och av

städer, som icke deltaga i landsting, dyrtidstillägg i det fall, att

läraren har en tjänstgöring vid en eller flera av dessa läroanstalter av

minst 10 undervisningstimmar i veckan.

Motsvarande bestämmelser äro gällande i fråga om timlärare och övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverk. Timlärare eller övningslärare vid sistberörda

skolor åtnjuter sålunda, dyrtidstillägg, under förutsättning att hans

tjänstgöring vid en eller flera av sagda skolor omfattar sammanlagt

minst 10 under visningstimmar i veckan.

Likaledes kommer sådan lärare vid folkhögskola, som icke tiar

full tjänstgöring, i åtnjutande av dyrtidstillägg för det fall, att hans

tjänstgöring vid folkhögskolan eller hans sammanlagda, tjänstgöring

vid denna, skola samt vid lantmannaskola och lanthushållsskola uppgår

till minst 10 under visningstimmar i veckan.

Dessa föreskrifter rörande dvrtidstillägget för lärare, vilka icke hava

full tjänstgöring vid sådana skolor, som tillhöra endera av ovannämnda

tre grupper av läroanstalter, hava visat sig medföra avsevärda

olägenheter för såväl lärarna som skolorna och de myndigheter,

vilka hava att taga befattning med dyrtidstilläggens rekvisition,

granskning och utbetalning. De sakkunniga Engvall och Rydén

hava, såsom framgår av det föregående, påvisat, dylika olägenheter,

och jag hänvisar till vad de härutinnan anfört. Särskilt torde böra

uppmärksammas svårigheten för vissa skolor att erhålla goda lärarkrafter

och frestelsen för skolorna att anordna olämpliga eller mindre

lämpliga ämneskombinationer för att utbekomma dyrtidstillägg av

statsmedel. För ytterligare belysning av denna fråga torde jag få

anföra några exempel:

1. En manlig timlärare, som undervisar i lä,sämne vid kommunal

mellanskola 3 timmar i veckan och vid högre folkskola 9

timmar i veckan, är berättigad till dyrtidstillägg för sin tjänstgöring

vid båda skolorna. Enligt bestämmelserna för lön och dyrtidstillägg

skulle hans timavlöning vid den kommunala mellanskolan under 4:e

kvartalet 1920 utgöra 8 kronor och avlöningen för 3 timmar vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Katigt. Maj.ts proposition Nr 343.

den kommunala mellanskolan uppgå till 24 kronor. En annan manlig

timlärare vid samma kommunala mellanskola, som där undervisar

i läsämne 8 timmar i veckan och vid ett statsunderstött privatläroverk

4 timmar i veckan, är däremot icke berättigad till dyrtidstillägg

vid någondera skolan. Enligt nämnda bestämmelser skulle lians

timavlöning vid den kommunala mellanskolan under sagda kvartal,

därest icke vederbörande skolstyrelse träder emellan, utgöra 3 kronor

18 öre och avlöningen för 8 timmar uppgå till 25 kronor 44 öre.

Den förre skulle således för sina 3 timmar uppbära i det närmaste

lika. mycket som den senare för 8 timmar. Men om den senare

under en vecka får vikariera 2 timmar i den högre folkskolan, erhåller

han dyrtidstillägg vid båda skolorna under denna vecka, hans

timavlöning vid den kommunala mellanskolan stiger till 8 kronor,

och för 8 timmars undervisning erhåller lian 64 kronor. Följande

vecka sjunker hans avlöning för en undervisningstid av samma längd

åter till 25 kronor 44 öre. Dylika korta vikariat äro icke sällsynta,

— Även i det fall. att sistnämnda lärare åtager sig att undervisa,

gratis 2 timmar i veckan i den högre folkskolan, torde han bliva

berättigad till dyrtidstillägg vid den kommunala mellanskolan.

2. Om två timlärare i olika ämnen undervisa vardera 5 timmar

i veckan vid en högre folkskola, utgår icke dyrtidstillägg till någondera.

Men om undervisningen så ordnas, att envar av de båda lärarna

undervisar 10 timmar varannan vecka, bliva båda berättigade

till dyrtidstillägg. Yarderas inkomst under läsåret blir sålunda ökad

med dyrtidstillägget, och skolområdet befrias från att av egna medel

bestrida dylikt tillägg till lärarnas avlöning.

Av dessa båda exempel torde framgå, att de nuvarande bestämmelserna

rörande dyrtidstillägg åt timlärare kunna verka ganska

ojämnt och i vissa fall frosta till undervisningens anordning på ett.

sätt, som från undervisningens egen synpunkt icke är önskvärt.

Sagda bestämmelser vålla dessutom mycket ofta, såsom redan

antytts, stora svårigheter för vederbörande myndigheter, i synnerhet

för dem, som skola rekvirera dyrtidstilläggen. Då eu del timlärares

tjänstgöring vid skilda läroanstalter är olika under olika veckor, blir

det för den lokala myndigheten nödvändigt att vecka efter vecka

inhämta uppgifter angående omfattningen av timlärarnas tjänstgöringvid

andra läroanstalter, och då det sedan visar sig, att dyrtidstillägg

skall utgå för vissa veckor men icke för andra och att det

för vissa tider skall beräknas på ett sätt, för andra tider på ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343. 13

annat, uppkomma lätt nog fel i primäruppgifterna utan ått dessa

fel sedermera upptäckas, varjämte beräkningen av dyrtidstilläggen

blir ganska komplicerad. En blick på de av skolöverstyrelsen upprättade,

i Svensk författningssamling för år 1920, nr 576, 599 och

729, intagna tabellerna till ledning vid dyrtidstilläggens uträkningför

olika fall torde vara tillräcklig för att visa sistnämnda förhållande.

Till ytterligare belysning härav torde jag få hänvisa till ett

jämförelsevis enkelt fall, vilket i skolöverstyrelsens kungörelse den

20 augusti 1920 (Svensk författningssamling nr 599) angående fastställande

av vissa tabeller och anvisningar för uträkning av dvrtidstillägg

åt lärare vid privatläroverk samt formulär för rekvisition av

ifrågavarande dyrtidstillägg förekommer såsom exempel på användningen

av en vid sagda kungörelse fogad tabell:

En vikarierande övnings!ärarinna (icke-familjeförsörjare) tjänstgör

vid ett privatläroverk 5 timmar i veckan med en ärsavlöning

av 90 kronor för veckotimme under tiden den 21 januari—den 14

februari och vid ett annat privatläroverk med samma avlöning 10

timmar i veckan under tiden den 4—den 21 februari. Don årliga

lärotiden vid den förra läroanstalten är 38 och vid den senare 36

veckor. Vid beräkning av dyrtidstillägget måste tre perioder särskiljas:

l) den 21 januari—don 3 februari, då tjänstgöringen var 5

timmar i veckan, 2) den 4—den 14 februari, då tjänstgöringen var

15 timmar i veckan, och 3) den 15—den 21 februari, då tjänstgöringen

utgjorde 10 timmar i veckan.

För l:a perioden erhålles intet dyrtidstillägg.

11 2

För 2:a perioden blir dyrtidstillägget l,«x ^gXgXISX

90 = 54,93 kronor.

7 2

För 3:e perioden blir dyrtidstillägget 1’«“ * 262 X 3 X 10 X

90=24,60 kronor.

Det är lätt att förstå, att talrika fall av liknande eller ännu

mera komplicerad beskaffenhet kunna förekomma under ett år vid

samma skola, liksom ock att rekvisitioner av dyrtidstillägg åt timlärare,

såsom redan nämnts, mycket ofta bliva felaktiga och på den

grund, då felet upptäckes, måste av den granskande myndigheten

återsändas för korrigering, varav följer, förutom eu tidsödande skriftväxling,

att dyrtidstilläggets utbetalning kan bliva under en avsevärd

tid fördröjd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Beräkning :iv

dyrtidstilläggets

storlek.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Vad beträffar de enskilda högre lärarinneseminarierna hava

föreståndarinnorna för dessa seminarier ävensom skolöverstyrelsen

fäst uppmärksamheten på vissa olägenheter för berörda seminarier

av de nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt timlärare

och därvid särskilt framhållit svårigheten att, då fordran på minst

JO timmars undervisningstid i veckan uppställts såsom villkor för

utgående av dyrtidstillägg av statsmedel, erhålla sådana framstående

lärarkrafter, som förut stått dem till buds. På grund härav hava

de anhållit, att nämnda bestämmelse måtte bortfalla beträffande

dessa läroanstalter.

Jag delai'' deras uppfattning om önskvärdheten härav, men med

hänsyn till vad jag redan anfört rörande dyrtidstillägg åt timlärare

vid övriga statsunderstödda undervisningsanstalter finner jag önskvärt,

att sagda bestämmelse får bortfalla beträffande samtliga här

ifrågavarande undervisningsanstalter och att dyrtidstillägg sålunda

får utgå, åt timlärare för varje undervisningstimme. Därigenom

skulle timlärarna vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna i

nu förevarande avseende bliva likställda med timlärarna vid statens

allmänna läroverk och folkskoleseminarier ävensom med lärare i

slöjd och hushållsgöromål vid folkskolorna. Ändring av bestämmelserna

i nu angiven riktning skulle visserligen medföra någon

ökning av statens kostnader för dvrtidstilläggen åt lärare vid

de undervisningsanstalter, som här äro i fråga, men det är min

övertygelse, att de fördelar, som därigenom tillskyndades undervisningen

vid skolorna, skulle mer än väl uppväga detta kostnadsbelopp,

varförutom hela proceduren med dyrtidstilläggens beräkning

och rekvisitionernas kontrollering skulle bliva i hög grad

förenklad.

När jag sedan övergår till att yttra mig om grunderna för beräkningen

av dyrtidstilläggets storlek, vill jag till en början erinra

om vad riksdagen i sin skrivelse den 1.8 juni 1920, nr .881, angående

dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter i berörda avseende uttalade, nämligen att

riksdagen vid övervägande av de olika synpunkter, som kunde läggas

på ett spörsmål av den art som det då föreliggande, ansett sig

böra göra en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i så måtto, att

lärare, som vore familjeförsörjare, skulle i avseende å dyrtidstilläggs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

beräkning i stort sett likställas med befattningshavare i statens

tjänst. Lärare, som icke vore familjeförsörjare, skulle åtnjuta dyrtidstillägg

med nio tiondelar av det belopp, som skulle utgå till

motsvarande statstjänsteman, d. v. s. sådan befattningshavare i statens

tjänst, vilken icke på grund av försörjningsplikt ägde åtnjuta förhöjning

av dyrtidstillägget. Riksdagen hade sålunda ansett sig böra fatta

ett beslut, som innebo re en mera genomförd likställighet i avseende

å dyrtidstilläggsberäkning mellan ifrågavarande lärargrupper och

befattningshavare i statens tjänst.

Samtliga de i det föregående omförmälda, till Kungl. Maj:t inkomna

framställningarna i ämnet avse nu, att de vid här ifrågavarande

undervisningsanstalter anställda lärarna skulle med avseende

på dyrtidstilläggets beräkning likställas med statens befattningshavare.

Jämväl skolöverstyrelsen samt de sakkunniga Engvall och

Rydén hava framställt samma förslag.

Enligt det av Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för

finansdepartementet förut denna dag för riksdagen framlagda förslaget

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst skulle sagda dyrtidstillägg åt familjeförsörjare, frånsett

en allmän nedskärning av grundtalet i förhållande till indextalet

för levnadskostnadernas ökning, beräknas på ett sätt, som motsvarar

det, som nu tillämpas. Däremot skulle dyrtidstillägget till annan befattningshavare

(icke-familjeförsörjare), därest befattningshavare vid

början av det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,

uppnått 25 års ålder, utgå med nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar

av det belopp, som för motsvarande avlöning tillkomme befattningshavare

med en familjemedlem. Komme dessa bestämmelser att

bliva gällande även för lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna,

skulle de bland dessa lärare, vilka tillhöra gruppen ickefamiljeförsörjare

och vilka uppnått 25 års ålder, i dyrtidstillägg erhålla

nio tiondelar av vad de skulle erhållit, därest de tillhört gruppen

familjeförsörjare med en familjemedlem, och således med avseende på

dyrtidstilläggets storlek behålla samma ställning till familjeförsörjare

med en familjemedlem, som de nu innehava, under det att de lärare

bland icke-familjeförsörjarna, som icke uppnått 25 års ålder, i likhet

med motsvarande statstjänare skulle erhålla endast fyra femtedelar av

vad som skulle tillkommit dem, om de tillhört gruppen familjeförsörjare

med en familjemedlem. Jag finner mig böra tillstyrka att de så
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungt. May.ts proposition Nr 343.

landa angivna grunderna för utgående av dyr tidstil] ägg vinna tilllämpning

å lärarna vid samtliga de kommunala och enskilda statsunderstödda

undervisningsanstalter, som nu äro i fråga, därvid dyrtidstillägget

bör beräknas enligt bestämmelserna i § 3 av förenämnda

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Ytterligare nedsättning

i dyrtidstillägget för de lärare, som tillhöra kategorien icke-familjeförsörjare,

utöver den nu nämnda synes mig nämligen icke skäligen

kunna ifrågasättas. A andra sidan kan en gynnsammare ställning

för ifrågavarande lärargrupper uppenbarligen icke påyrkas.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om dyrtidstilläggets beräkning

för sådana lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,

kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, som äro tjänstlediga

för vårdande av enskilda angelägenheter, anser jag mig kunna

biträda, då detta förslag, vilket icke torde hava någon större reell

innebörd, synes mig medföra avsevärda förenklingar beträffande dvrt.

idstilläggens rekvisition.

De sakkunnigas förslag beträffande dyrtidstillägg åt lärare i slöjd

kan jag däremot icke tillstyrka, enär det torde kunna medföra, att dyrtidstillägg

till dessa lärare understundom komme att utgå efter andra

grunder än till övriga befattningshavare med liera befattningar.

Jag övergår nu till att yttra mig angående dyrtidstillägg under

år 1921 för de särskilda grupperna av lärare. Beträffande gällande

bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt sagda lärare för år 1920 torde

jag få hänvisa till förutnämnda tre kungörelser den 30 juni 1920.

/. Folie- och småskolor.

Såsom framgår av det föregående hava de sakkunniga förutsatt att

dyrtidstillägget för år 1921 skulle utgå enligt nu gällande grunder

med den skillnaden, att icke-familjeförsörjare vid de statsunderstödda

läroanstalterna skulle likställas med icke-familjeförsörjare i

statens tjänst.

Rörande innebörden av de sakkunnigas förslag angående ändrade grunder

för dyrtidstilläggets beräkning, i vad detta avser lärare vid folk- och småskolor,

hänvisa de sakkunniga till en bifogad översikt, som upptager, bland annat, för

dessa lärare stadgade kontanta minimiavlöningar för år, det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas utgå av statsmedel samt dyrtidstillägg åt en lärare, nämligen dels en familjeförsörjare

med s. k. normalfamilj, dels en icke-familjeförsörjare. Beräkningarna äro för

nu ifrågavarande liksom för övriga lärargrupper gjorda efter ett grundtal av 170.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj:ts ‘proposition Nr 343.

För verkställande av beräkning angående vilka kostnader ett genomförande

av de sakkunnigas förslag om dyrtidstillägg å nu utgående fasta avlöningsbelopp

åt folk- och småskolans lärare skulle medföra för statsverket, bar det totala antalet

lärare vid folk- och småskolor erhållits genom sammanställning av uppgifter

från inom skolöverstyrelsen verkställd utredning, vilken avser förhållandena

den 1 maj 1920.

Enligt denna utredning uppgick vid sagda tidpunkt antalet ordinarie manliga

lärare vid folkskolor till 6,236 och antalet ordinarie kvinnliga lärare vid folkskolor

till 4,050.

Extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskolor utgjorde 562 manliga

och 1,019 kvinnliga.

Av antalet lärare tillhörande småskolekåren — biträdande lärare i folkskolor,

lärare i mindre folkskolor och lärare i småskolor — voro 12,177 ordinarie,

därav 48 manliga och 12,129 kvinnliga, samt 697 extra ordinarie eller vikarierande,

därav 7 manliga och 690 kvinnliga.

Fördelningen på olika lönegrader samt för de båda grupperna familjeförsörjare

och icke familjeförsörjare framgår av följande tabell:

F

o 1 k

sko

1 e k

å r e

n

O

r d i

nar

i e

Extra ordi- narie och vi- karierande

Manliga, lönegrader

Kvinnliga, lönegrader

Manliga

Kvinnliga

l:a

2:a

3:e

4:e

l:a

2:a

3:e

4:e

Familjeförsörjare''...........

227

555

452

1,662

16

9

7

14

59

4

Icke-familjeförsörjare.........

680

408

332

1,220

1,417

769

566

1,252

503

1,015

s

m å s k o

e k

å r e

n

Familjeförsörjare...........

23

7

8

43

27

14

11

24

—

7

Icke-familjeförsörjare.........

19

6

7

35

4,247

2,293

1,697

3,716

— >

690

Sammanlagda kostnaderna för beredande av dyrtidstillägg åt lärare vid folkoch

småskolor skulle enligt de sakkunnigas förslag uppgå till omkring 59,000,000

kronor.

Därutöver skulle för dyrtidstillägg åt lärare i slöjd och hushållsgöromål

krävas ett belopp av sammanlagt 3,900,000 kronor.

Med hänsyn till de allmänna grunder för dyrtidstilläggen åt

lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna, som jag i

det föregående förordat för senare halvåret 1921, har jag anmodat

folkskolinspektören Engvall att beträffande dyrtidstillägg åt lärare

vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 Käft. (Nr 343.) 3

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

och här ifrågavarande småskoleseminarier verkställa nya beräkningar

för nämnda halvår i enlighet med sagda grunder och därvid räkna

med ett grundtal av 126. I sammanhang därmed har jag även anmodat

Engvall att beräkna dyrtidstillägg för lärare vid samma läroanstalter

för förra halvåret 1921 enligt nu gällande grunder och

med ett antaget grundtal av 154. Sagda grundtal hava valts med

hänsyn till de beräkningar, som i finansdepartementet utförts rörande

dyrtidstillägg åt statens befattningshavare för år 1921.

Beloppen för dyrtidstilläggen med nu angivna beräkningssätt,

såvitt angår folk- och småskolor, framgår av följande tabell. Överskjutande

öretal äro här utelämnade. ,

Lönegrad

Kontant minimiavlöning

l:a halv- året 1921

2.a halvåret 1921

Familjeförsörjare

med 2 barn

Icke-f amil j ef örsörj are

Familje-

försörjare

med

Ic.ke-

familjeför-

sörjare

3 familje- medlemmar

1 familje- medlem

över 25 år

under 25 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Folkskollärare.

Ordinarie manliga..................

1

2,100

1,285

1,043

1,054

949

854

759

» » ..................

4

3,000

1,663

1,383

1,364

1,260

1,134

(1,008)

Extra ordinarie eller vikarier ...........

—

1,700

1,134

907

929

825

742

660

Ordinarie kvinnliga..................

1

1,900

1,201

967

985

880

792

704

> T>

4

2,500

1,453

1,194

1,192

1,087

978

(870)

Extra ordinarie eller vikarier...........

—

1,500

1,038

839

850

763

687

610

Smdskollärare.

Ordinarie manliga..................

1

1,400

984

805

806

732

659

585

> » ..................

4

1,850

1,209

975

991

887

798

(710)

Extra ordinarie eller Vikarier...........

—

1,200

847

737

693

670

603

536

Ordinarie kvinnliga..................

1

1,200

830

729

680

663

596

530

» » ..................

4

1,650

1,125

899

922

818

736

(654)

Extra ordinarie eller vikarier............

—

1,000

693

623

567

567

510

453

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Sammanlagda kostnaderna skulle i avrundade tal uppgå till för

första halvåret 25,000,000 kronor, för andra halvåret 20,000,000

kronor och för hela kalenderåret 45,000,000 kronor.

Härtill skulle komma kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare i

slöjd vid folkskola eller särskild slöjdskola samt åt lärare i hushållsgöromål

vid folkskola eller särskild anstalt. Med användande av

samma beräkningsgrunder, som senast nämnts, skulle dessa kostnader

uppgå för lärare i slöjd till 1,480,000 kronor för första halvåret,

1,160,000 kronor för andra halvåret och 2,640,000 kronor för

hela kalenderåret samt för lärare i hushållsgöromål till respektive

190,000, 140,000 och 330,000 kronor.

2. Högre folkskolor.

Beräkningen av dyrtidstilläggen åt de lärare vid högre folk- De

skolor, som hava full tjänstgöring, hava de sakkunniga åskådliggjort

i en särskild översiktstabell. Denna beräkning avser en lärare av

varje kategori.

Vid beräkning av kostnaderna för genomförande av de sakkunnigas förslag

hava de sakkunniga använt särskilda för ändamålet av ecklesiastikdepartementet

infordrade uppgifter från samtliga högre folkskolor i riket, vilka uppgifter avse

förhållandena i slutet av år 1920.

Av dessa uppgifter framgår, att antalet högre folkskolor då utgjorde 60 och

att vid dessa skolor voro anställda 82 manliga och 50 kvinnliga ordinarie ämneslärare

samt 69 manliga och 49 kvinnliga extra ordinarie eller vikarierande lärare

med full tjänstgöring. Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,282 och

antalet dylika timmar för lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan,

uppgick till 1,500.

Fördelningen av lärarna med full tjänstgöring på olika lönegrader samt på

grupperna familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare framgår av följande tabell:

Ordinarie

Extra ordi- narie och vi- karierande

Manliga, lönegrader

Kvinnliga, lönegrader

Manliga

Kvinnliga

l:a

2:a

3:e

4:e

l:a

2:a

3:e

4:e

Familjeförsörjare...........

Icke-familjeförsörjare.........

7

14

12

7

17

9

10

6

i

20

9

16

4

20

49

49

sakkun
niga.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.

Sammanlagda beloppet för dyrtidstillägg enligt de sakkunnigas förslag åt de

högre folkskolornas lärare skulle vid ett grundtal av 170 uppgå till omkring

1,000,000 kronor.

Den nya beräkningen av beloppen för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande

lärare har utförts på samma sätt som i fråga om lärare vid

folk- och småskolor, d. v. s. med ett beräknat grundtal av 154 för

förra och 126 för senare halvåret 1921. Dyrtidstilläggsbeloppen äro

för lärare med full tjänstgöring, med utelämnande av överskjutande

öretal, återgivna i följande tabell.

Ämneslärare

Löne-

grad

Kontant

minimi-

avlöning

D y

r t i d s

tillä

g g

l:a halvåret 1921

2:a halvåret 1921

Familje- försör- jare med

2 barn

Icke-

familje-

försör-

jare

Familj ef örsör j are

med

Icke-familje- försörjare

3 familje- medlem- mar

1 familje- medlem

över

25 år

under

25 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1. Vid allmän högre

folkskola.

Ordinarie manliga ....

1

2,800

1,558

1,288

1,278

1,173

1,056

938

> 1 ....

4

4,000

2,062

1,742

1,692

1,587

1,429

(1,270)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,500

1,428

1,171

1,171

1,066

960

853

Ordinarie kvinnliga . . .

1

2,400

1,396

1,137

1,140

1,035

932

828

Tf Tf ...

4

3,300

1,768

1,477

1,450

1,346

1,211

(1,077)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,300

1,352

1,103

1,109

1,004

904

803

2. Vid yrkesbestämd

högre folkskola.

Ordinarie manliga.....

1

3,100

1,673

1,392

1,364

1,265

1,138

1,012

» » ....

4

4,300

2,177

1,846

1,787

1,687

1,518

(1,350)

Extra ordinarie eller vik.

2,650

1,484

1,222

1,217

1,113

1,002

890

Ordinarie kvinnliga . . .

1

2,650

1,484

1,222

1,217

1,113

1,002

890

Tf Tf ...

4

3,550

1,847

1,563

1,528

1,424

1,281

(1,139)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,450

1,409

1,154

1,155

1,051

946

841

Kostnaderna i enlighet med nu nämnda beräkning skulle i runda

tal belöpa sig till för första halvåret 410,000 kronor, för andra halvåret

300,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 710,000 kronor.

I dessa kostnader äro även dyrtidstilläggen åt timlärare inräknade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

21

3. Kommunala mellanskolor.

Även i fråga om de kommunala mellanskolorna hava de sakkunniga

beräknat dyrtidstillägget för en lärare av varje kategori

och däröver upprättat en översiktstabell.

För antalet lärare vid ifrågavarande skolor hava de sakkunniga

lämnat följande redogörelse:

De sakkunniga hava beträffande antalet lärare använt uppgifter motsvarande

dem för de högre folkskolorna. Enligt dessa uppgick antalet kommunala mellanskolor

i slutet av år 1920 till 59.

Vid dessa läroanstalter tjänstgjorde 144 manliga och 106 kvinnliga ordinarie

ämneslärare samt 79 manliga och 48 kvinnliga ämneslärare med full tjänstgöring.

Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,137 och antalet dylika timmar för

lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan, uppgick till 1,373.

Lärarna med full tjänstgöring fördelade sig på följande sätt:

Extra ordinarie

och vikarierande

Kvinnliga, lönegrader

Manliga, lönegrader

Kvinn
-

Manliga

Familjeförsörjare . . .

Icke- familj ef örsörjare

Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid de kommunala

mellanskolorna enligt de sakkunnigas förslag skulle vid ett grundtal av 170 uppgå

till omkring 1,600,000 kronor.

Den beräkning, som jag låtit utföra rörande dyrtidstilläggen åt

lärare vid kommunala mellanskolor, har, såsom förut nämnts, verkställts

på samma sätt som beträffande lärare vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor, således med tillämpning av ett grundtal av

154 resp. 126 för förra och senare halvåret 1921. De belopp för

dyrtidstilläggen, som framgått av denna beräkning, återfinnas, såvitt

angår lärare med full tjänstgöring, i nedanstående tabell. Även här

hava öretalen utelämnats.

De sakkunniga.

Departe
mentschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. May.ts proposition Nr 343.

Ämneslärare

Löne-

grad

Kontant

minimi-

avlöning

D y

r t i d s

tillä

g g

l:a halvåret 1921

2:a halvåret 1921

Familje- försör- jare med

2 barn

Icke

familje-

försör-

jare

F amil j eförsör jare

med

Icke familje- försörjare

3 familje- medlem- mar

1 familje- medlem

över

25 år

under

25 år

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Ordinarie manliga ....

1

3,300

1,751

1,462

1,437

1,332

1,199

1,066

T> » ....

4

4,500

2,255

1,916

1,851

1,746

1,571

(1,397)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,900

1,579

1,307

1,295

1,191

1,072

952

Ordinarie kvinnliga . . .

1

2,800

1,541

1,273

1,264

1,160

1,044

928

» » ...

4

3,700

1,919

1,614

1,575

1,470

1,323

(1,176)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,600

1,460

1,205

1,202

1,098

988

878

Kostnaderna enligt sistnämnda beräkning komma att i runda

tal uppgå till för första halvåret 610,000 kronor, för andra halvåret

490,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 1,100,000 kronor. I

dessa belopp ingå även kostnaderna för dyrtidstillägg åt timlärare.

4. Vissa småslioleseminarier.

Här avsedda småskoleseminarier äro de, som upprättats av

landsting eller stad, som ej i landsting deltager.

Till belysning av vad de sakkunnigas förslag innebär beträffande

en lärare av varje kategori hava de sakkunniga även här upprättat

en översiktstabell. Uppgifter angående antalet lärare hava

införskaffats på samma sätt som i fråga om högre folkskolor och

kommunala mellanskolor.

Enligt dessa uppgifter voro i slutet av år 1920 vid ifrågavarande seminarier

anställda 5 manliga och 57 kvinnliga ordinarie ämneslärare. Antalet extra ordinarie

och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring utgjorde 7, därav 1

manlig och 6 kvinnliga. Samtliga timlärartimmar uppgingo till 443 och antalet

dylika timmar för lärare med minst 10 veckotimmars tjänstgöring utgjorde 315.

Fördelningen av lärare med full tjänstgöring på olika kategorier framgår av följande

tabell:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition Nr 343.

23

Familjeförsörjare . . .

Icke-famil j eförsörj are

Ordinarie

Extra ordinarie

och vikarierande

Manliga, lönegrader

Kvinnliga, lönegrader

Manliga

Kvinn-

liga

l:a

2:a

3:e

4:e

l:a

2:a

3:e

4:e

—

i

1

3

12

15

1

11

i

17

1

G

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal enligt de sakkunnigas

förslag skulle belöpa sig till omkring 300,000 kronor.

Aven beträffande lärare vid de småskoleseminarier, som nu äro

i fråga, har samma sätt för den nya beräkningen av dyrtidstilläggen

kommit till användning som i fråga om lärare vid de föregående

läroanstalterna. Med utelämnande av överskjutande öretal ställa sig

da beloppen för dessa dyrtidstillägg åt lärare med full tjänstgöring

såsom framgår av nedanstående tabell.

Ämneslftrare

Löne-

grad

Kontant

minimi

avlöning

D y

r t i d s

tillä

g g

l:a halvåret 1921

2:a halvåret 1921

Familje- försör- jare med

2 barn

Icke-

familje-

försör-

jare

Familjeförsörjare

med

Icke-familje- f örsörj are

3 familje- medlem- mar

1 familje- medlem

över

25 år

under

25 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Ordinarie manliga ....

1

3,400

1,793

1,500

1,471

1,367

1,230

1,093

» » ....

4

4,600

2,297

1,954

2,401

1,781

1,602

(1,424)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,800

1,541

1,273

1,264

1,161

1,044

928

Ordinarie kvinnliga . . .

1

2,800

1,541

1,273

1,264

1,160

1,044

928

T> » ...

4

3,700

1,919

1,614

1,575

1,470

1,323

(1,176)

Extra ordinarie eller vik.

—

2,400

1,390

1,137

1,140

1,035

932

828

_ Kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid ifrågavarande seminarier,

timlärarna inbegripna, skulle enligt sistnämnda beräkningsgrunder

uppgå till ungefär följande belopp: för första halvåret 1921

120,000 kronor, för andra halvåret 100,000 kronor och för hela

kalenderåret 220,000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. May.ts proposition Nr 343.

5. Privatläroverk.

Såsom i det föregående omförmälts, hava de sakkunniga, Engvall

och Rydén, avgivit förslag och utfört kostnadsberäkningar rörande

dyrtidstillägg endast beträffande lärare vid folk- och småskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier.

I fråga om privatläroverk och folkhögskolor har däremot

på av mig gjord anmodan byråchefen E. Göransson, verkställt

motsvarande beräkningar. Under förutsättning att dyrtidstillägg

åt lärare vid privatläroverk skulle beräknas efter samma grunder,

som av förstberörda sakkunniga föreslagits, skulle sammanlagda kostnaderna

för dessa dyrtidstillägg uppgå till omkring 4,400,000 kronor.

Sedermera har jag anmodat Göransson att utföra även de nya

erforderliga beräkningarna av dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverk

och folkhögskolor enligt de av mig förordade grunderna

d. v. s. med tillämpning av ett grundtal av 154 för det förra och

av 126 för det senare halvåret 1921.

Exempel på beloppen för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverken

angivas i följande tabell. Öretalen hava utelämnats.

Lönegrad

Kontant minimiavlöning

l:a halv- året 1921

2:a halvåret 1921

*1

ro

3 B

CD

Icke-familjeförsörjare

Familje-

försörjare

med

Icke-

familjeför-

sörjare

cd

o- 3

SO o:

g

^ P

CD

3 familje- medlemmar

1 familje- medlem

över 25 år

under 25 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Föreståndarinna................... •

1

3,500

1,463

1,203

1,198

1,095

986

876

» ...................

2

3,800

1,547

1,278

1,267

1,164

1,048

(931)

Ämneslärarinna med högre kompetens......

1

2,900

1,295

1,052

1,060

957

861

766

> » T> T> ......

3

3,500

1,463

1,203

1,198

1,095

986

(876)

j> * lägre » ......

1

2,400

1,155

926

945

842

758

673

» » » ......

3

3,000

1,323

1,077

1,083

980

882

(784)

Kostnaderna för dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverken,

timlärama inräknade, skulle uppgå till följande avrundade belopp:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

för första halvåret till 1,910,000 kronor, för andra halvåret till

1,590,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 till 3,500,000 kronor.

6. Folkhögskolor.

De verkställda beräkningarna utvisa, att kostnaderna för dvrtidstillägg

åt lärare vid folkhögskolor skulle, med tillämpning av de

utav Engvall och Rydén föreslagna grunderna, belöpa sig till omkring

700,000 kronor.

Även i fråga om dessa lärare anser jag mig böra meddela några

exempel på de belopp, med vilka dyrtidstilläggen skulle utgå efter

ett grundtal av 154 för förra och 126 för senare halvåret 1921.

Kontant avlöning

l:a

året

B £

CD

■ CD

N>g?

g®

Sfi O:

2 ^

M <p''

CD

ialv-1

1921

CD

TT

9

pa*

j3

©‘

o?

<-t

ao

O:

e2.

P''

■“5

CD

2: a halvs

Familje-

försörjare

med

iret 1921

Ieke-

familjeför-

sörjare

3 familje- medlemmar

1 1 familje- medlem

över 25 år

under 25 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Föreståndare.........................

6,400

1,827

1,530

1,497

1,394

1,254

1,115

» ........

5,400

1,617

1,341

1,324

1,222

1,099

977

Ordinarie lärare.......................

4,200

1,365

1,115

1,117

1,015

913

812

» > .....................

3,700

1,260

1,025

1,031

928

835

742

Extra ordinarie ämneslärare...............

1,900

731

657

598

598

538

478

Lärarinna i slöjd......................

1,000

385

346

315

315

283

252

» » husbållsgöromål...............

960

369

332

302

302

271

241

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt samtliga lärare vid folkhögskolor

skulle då i avrundade tal bliva följande: för första halvåret

280,000 kronor, för andra halvåret 220,000 kronor och för hela kalenderåret

500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 käft. (Nr 343.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 343.

Sammanfattning.

Enligt nu omförmälda beräkningar skulle kostnaderna för dvrtidstillägg

under år 1921 åt förenämnda lärargrupper med tillämpning

av de utav mig föreslagna grunderna uppgå i runda tal till

följande belopp i kronor:

l:a halvåret

1921

2:a halvåret

1921

Summa

Folk- och småskolor.....................

25,000,000

20,000,000

45,000,000

Slöjd och hushållsgöromål.................

1,670,000

1,300,000

2,970,000

Högre folkskolor.......................

410,000

300,000

710,000

Kommunala mellanskolor..................

610,000

490,000

1,100,000

Vissa småskoleseminarier..................

120,000

100,000

220,000

Privatläroverk.........................

1,910,000

1,590,000

3,500,000

Folkhögskolor.........................

280,000

220,000

500,000

Summa kronor

30,000,000

24,000,000

54,000,000

Till slut torde jag, i anslutning till vad statsrådet och chefen

för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, här

böra något beröra, huru kostnaderna för senare halvåret 1921 samt

för år 1922 skulle ställa sig under antagande av vissa olika levnadskostnadsindex.

Vid beräkningarna i det föregående har för senare

halvåret 1921 antagits en levnadskostnadsindex av 240, en levnadskostnadsökning

sålunda av 140, varav följt grundtalet 126. Med en

levnadskostnadsökning av respektive 160, 150, 160, 120, 110 och

100 skulle följa grundtalen respektive 144, 135, 117, 108, 99 och 90.

Totalkostnaderna för dyrtidstilläggen äro enligt det föregående med

ett grundtal av 126 beräknade för senare halvåret 1921 till 24,000,000

kronor. De totalkostnader, som för samma halvår motsvara grundtalen

144, 185, 117, 108, 99 och 90, skulle i runda tal bliva respektive

27,430,000, 25,710,000, 22,280,000, 20,570,000, 18,850,000 och

17,140,000 kronor.

För hela året 1922 skulle kostnaderna med nu nämnda grundtal

från och med 144 till och med 90 bliva respektive 54,860,000,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343. 27

51,430,000, 48,000,000, 44,570,000, 41,140,000, 37,710,000 och

34,280,000 kronor.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut i dag

anfört och då det belopp, som kräves för dyrtidstillägg till lärare

vid nu ifrågavarande undervisningsanstalter i enlighet med de i det

föregående av mig förordade grunder, i varje fall är så betydande,

att de jämkningar, som föranledas av en eventuell sänkning av indextalen,

komma att medföra en avsevärd inverkan på budgeten,

anser jag mig icke böra nu föreslå äskande av anslag hos riksdagen

för gäldande av omförmälda dyrtidstillägg för år 1921. Därmed

torde böra anstå till dess frågan om täckande av kostnaderna för

motsvarande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst in. fl.

kan föreläggas riksdagen.

I analogi med vad som nu gäller i fråga om dyrtidstillägg för

år 1921, torde böra inhämtas riksdagens medgivande därtill, att

dyrtidstillägg må enligt de av mig förordade nya grunderna utgå

även efter 1921 års utgång tills vidare till dess annorlunda förordnas,

samt att kostnaderna därför må gäldas av det anslag som vid sidan

av huvudtitlarna må varda av riksdagen beviljat såsom avsättning

å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. Förslag härom

torde emellertid böra avlåtas till riksdagen först i samband med

äskande av anslag till ifrågavarande dyrtidstillägg för år 1921.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist, föredrog härefter upprättade

förslag till

l. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier (Bil. I);

II. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid privatläroverk (Bil. II); samt

m. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

lärare vid folkhögskolor (Bil. III);

samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda under I—Hl här ovan

angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kangl. Maj:ts proposition Nr 343.

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda

de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.

29

Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier.

§ I
Lärare

vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de

begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse fönnäles,

tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av

statsmedel å följande del av den i gällande författning stadgade

kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare

och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola

och lärare vid mindre folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig

slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, lärarinna

i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt ävensom

vikarie å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget;

dock att dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår

å ett belopp, motsvarande statsbidraget till avlönande av vikarie

å ledig tjänst;

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majts proposition Nr 343.

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet;

c) vid kommunala mellanskof:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget samt med tillfällig löneförbättring,

som utgår av statsmedel;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp motsvarande

nio tiondelar av den stadgade avlöningen, ökat med den tillfälliga

löneförbättring, som utgår av statsmedel;

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet: samt

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:

å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare

stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,

underhålln a sm åsko leseminarier na:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med

år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med

det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande

bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjenstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio

tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt

de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett

belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 343.

§ B
-

31

1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare

stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.

Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg

på följande sätt:

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan

sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för

hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85

kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör

85 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85

kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av

grundtalet. Har befattningshavaren mera än en familjemedlem,

ökas den del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår

efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje

familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal,

som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet

tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem enligt denna kungörelse räknas hu tru och

på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppsnått 16

års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande

för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn

till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller

pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar

båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstilllägg

av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter

den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till

fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är såsom

befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger

tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på grund

av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till

familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt

vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,

utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall

dyrtidstillägg.

b) För extra ordinarie och vikarierande lärare med lön efter

lästid samt för lärare, vars minimilön är fastställd för timme, för

dag eller för kurs, beräknas dyrtidstillägget som om tilläggsunderlaget

för helt år vore lika fördelat på årets tolv månader. Det sålunda

för år beräknade dyrtidstillägget utbetalas efter lästid.

§ 4.

1. Till lärare, som enligt gällande författningar är berättigad

att under tjänstledighet för sjukdom, för tjänstgöring till rikets försvar

eller för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra

offentligt uppdrag, uppbära viss del av den kontanta minimilönen,

utgår dyrtidstillägget oavkortat under tiden för tjänstledigheten.

2. År lärare tjänstledig av annan anledning än i moment 1

omförmäles, skall det eljest till honom utgående dyrtidstillägget

minskas med ett belopp, motsvarande dyrtidstillägget för icke familjeförsörjande

kvinnlig vikarie under 25 år, dock att avdrag icke må

göras under ferier och icke med högre belopp än hela det till läraren

under den tid, för vilken avdraget göres, eljest utgående dyrtidstillägget.

§ ö.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg

av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,

å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt

1,250 kronor för månad.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

§ 6.

33

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller

å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 496) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre

folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

upphör att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Bil. II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag

tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av

statsmedel å två tredjedelar av det belopp, som motsvarar summan

av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och

den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel; där föreskrift

om minimiavlöningen saknas, skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar

av det belopp, vilket motsvarar summan av den köntanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under

åren 1913—1915, och berörda tillfälliga löneförbättring.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1

sägs.

Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord

i klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av

med skolan förbundet lärarinneseminarium, dock att kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel

därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

§ B.

1. Dyrtidstill ägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare

stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.

Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg

på följande sätt:

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan

sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för

hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85

kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör

85 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85

kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet.

Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den

del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett

procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem

utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som

skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår,

jämnas procenttalet till närmaste lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru

och på grund av försörjningsplikt -underhållet barn, som icke uppnått

16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av

det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,

grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock

ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare

eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel.

Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade

till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna,

som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika,

till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är

såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel,

äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på

grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga

till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt

vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer

befattningshavare med en familjemedlem.

o Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,

utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall

dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,

som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets

tolv månader.

§ 4.

Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller

som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen

vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon

tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet

av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig

av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen

avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande

eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts

skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet

mellan den avlöning, som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit

dylik ledighet, och den under ledigheten uppburna avlöningen.

§ 5.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg

av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,

å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt

1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årbga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj. ts proposition Nr 343.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

■ ''CU''. "■f -■ ''>0 ;;ö>v.i i i ij/ifib •* t f Vvi ■ ■ ■ 1 * • .7

■ ; § 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

-i''u :frtd*föl. iv--. y ii ■ ~ , ■.

'''' • 4—

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920, (nr 497) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk upphör att

gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SS

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.

Bil. III.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och. vikarierande föreståndare vid statsunderstödd

folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid

dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,

tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften av den i gällande

författning stadgade kontanta minimiavlöningen; dock att, där Kungl.

Maj:t på grund av särskilda förhållanden funnit skäl göra undantag

från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, dyrtidstilllägget

skall utgå å hälften av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall

stadgade beloppen.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i

slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i

mom. 1 sägs. ; t fr. '' • ...-i

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

§ 3.

1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare

stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.

Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår

lägg på följande sätt:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som bär nedan

sägs, ntgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för

hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85

kronor i månaden, ntgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör

85 kronor, på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85

kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet.

Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den

del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett

procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem

utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som

skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår,

jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru

och på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnått

16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av

det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,

grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock

ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare

eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,

vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg

av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som

åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika,

till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är

såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel,

äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på

grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga

till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt

vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer

befattningshavare med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,

utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall

dyrtidstillägg.

b) Därest avlöhingen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets

tolv månader.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan

hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat

tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,

skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som

förhållandet mellan den avlöning, som skolat utgå, därest han icke

åtnjutit sådan ledighet, och den avlöning, som jämlikt Kungl. Majrts

beslut eller gällande löneförfattning skall under sådan tjänstledighet

utgå.

§ 5-

Mom. 1. Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt

tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt

till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest

gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av

de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna

bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än

sammanlagt 1,250 kronor för månad.

Mom. 2.. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare

för lantmannaskola och i sistnämnda egenskap innehar

fast anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad

fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön

såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som

om han vore vid folkhögskolan fast anställd.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,

liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset. ''

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på

lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtid sti 11 ägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921 från och med

vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 502) med allmänna

grunder för dyrtid sti 11 ägg åt lärare vid folkhögskolor upphör att

gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:380 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungi. Ma/j ds proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, del s. 1 i texten
  2. SU 1921:239 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 17 i texten
  3. SU 1921:213 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta s. 1 i texten