Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete

1921-03-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:344, Angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

1

Nr 344.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt vissa lärarinnor vid fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete;

given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kung! Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqyist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 291 Käft. (Nr 344.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde

vidare:

Dyrtids- Vid anmälan den 7 januari 1921 av de anslagsbehov under

vissa^ära- åttonde huvudtiteln, vilka borde tillgodoses genom anslag å tillrinnor

vid läggsstat för år 1921, erinrade jag i mitt yttrande till det vid proförhusifg

positionen nr 2 i utdrag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikekonomi

i ärenden, punkten 55, att dyrtidstillägg enligt riksdagens beslut från

vidare* m™- oc^ meå år 1920 utginge åt lärare vid åtskilliga läroanstalter, som

anstalter för åtnjöte understöd från det i riksstaten uppförda reservationsanslaget

''lärariMorT till privatläroverk, samt att bestämmelser i fråga om sagda dyrtidshandarbete.

tillägg lämnats i kungörelse den 30 juni 1920 med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk (sv. författningssamling

nr 497).

Åtnjutandet av ifrågavarande dyrtidstillägg vore alltså, fortsatte

jag, begränsat att gälla de läroanstalter, som uppbure understöd från

det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till

privatläroverk.

Åtskilliga läroanstalter åtnjöte emellertid understöd från andra

anslag, uppförda under nämnda huvudtitel. Till dessa läroanstalters

lärarpersonal utginge intet dyrtidstillägg från nyss omnämnda av

riksdagen beviljade medel.

Jag påpekade vidare, att bland sistberörda undervisningsanstalter

vore fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt tre anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkessskola

i Göteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i

Stockholm samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium i Stockholm.

Samtliga dessa läroanstalter åtnjöte statsunderstöd, varjämte åt

lärarinnorna vid de tre handarbetslärarinneseminarierna utginge tillfällig

löneförbättring ur ett av riksdagen för ändamålet beviljat

anslag.

Till sist anförde jag, att fråga om dyrtidstillägg åt lärarinnorna

vid här ifrågavarande fyra läroanstalter nu väckts av skolöverstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1920, vad fackskolan för huslig

ekonomi beträffade, närmast med anledning av en av denna skolas

styrelse gjord ansökning. I berörda skrivelse hade skolöverstyrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts proposition Nr 344.

hemställt, att medel måtte beviljas för beredande av dyrtidstillägg

under år 1921 åt förenämnda fyra läroanstalters lärarinnor.

I anledning härav påpekade jag, att då jag av flera skäl ansett

sagda framställning värd beaktande, jag velat i angivna sammanhang

beröra frågan. Jag förklarade mig emellertid ej anse det

lämpligt att då till slutlig prövning framlägga ärendet, då spörsmålet

om beredande av dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarinnor

syntes mig böra ses i samband med frågan om dyrtidstillägg åt

kommunala och enskilda läroanstalters lärarpersonal över huvud

taget. Sistberörda fråga vore emellertid med hänsyn till sitt samband

med frågan om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ännu ej mogen att föreläggas Kungl. Maj:t och riksdagen,

och det nu förevarande anslagsäskandet borde därför tills vidare ej

slutligt prövas.

Jag hemställde därför, att hänsyn till detta anslagsbehov måtte

tagas vid beräkning av åttonde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921

samt att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på

proposition angående dyrtidstillägg under år 1921 åt vissa lärarinnor

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete, för ändamålet

beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag å 70,000

kronor.

Såsom förut i dag anförts inför Kungl. Maj:t, äro frågorna om

dyrtidstillägg till olika slag av befattningshavare i statens tjänst

samt vid vissa statsunderstödda kommunala och enskilda undervisningsanstalter

numera i färdigberett skick, och Kungl. Maj:t har,

på därom gjorda framställningar, beslutit att avlåta förslag i dessa

ämnen till riksdagen. Under sådana omständigheter kan även frågan

om dyrtidstillägg åt nyssnämnda lärarinnor åter upptagas till skärskådande.

Vad först beträffar fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

har vid ett tidigare tillfälle ifrågasatts, att dyrtidstillägg av statsmedel

skulle beviljas skolans lärarpersonal. I sitt den 81 december

1919 dagtecknade utlåtande i fråga om anslag till nämnda fackskola

anförde nämligen läroverks- och skolöverstyrelserna, att det enligt

deras mening vore av förhållandena motiverat, att till de av överstyrelserna

föreslagna minimilönerna för lärarpersonalen komme av

staten beviljat skäligt dyrtidstillägg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Vid anmälan inför Knngl. Maj:t den 5 mars 1920 av frågan

om anslag till fackskolan yttrade föredragande departementschefen

beträffande det ifrågasatta dyrtidstillägget till lärarinnorna, att då

inga medel för beredande av dylikt tillägg blivit vid uppgörandet

av riksstaten för år 1921 reserverade, departementschefen funne sig

ej kunna vidtaga någon åtgärd i berörda syfte.

Fråga om dyrtidstillägg åt lärarinnorna vid fackskolan har

emellertid, såsom jag nyss omnämnt, ånyo väckts, i det att skolöverstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1920 i samband med tillstyrkande

av anslag åt fackskolan för år 1922 gjort framställning

om beviljande av medel för ifrågavarande ändamål. Överstyrelsens

framställning är närmast föranledd av en av fackskolans styrelse

gjord ansökning, som överstyrelsen med nyssnämnda skrivelse överlämnat

till Kungl. Maj:t.

I sagda ansökning framhåller fackskolans styrelse, bland annat, att den av

Kungl. Maj:t och 1920 års riksdag godtagna likställigheten i avseende å löneförmåner

mellan lärarinnor vid statens folkskoleseminarier och fackskolans lärarpersonal

måste anses innebära icke blott att grundlönen skulle vara densamma,

utan att löneförmånerna i det hela skulle vara lika. Eljest uppstode det abnorma

förhållandet, att de lärarinnor, som vid utbildningsanstalterna undervisade och

handledde blivande lärarinnor i ämnet, finge lägre avlöning än deras elever efter

vunnen anställning hade att påräkna.

Det vore uppenbart, att de för fackskolans lärarinnor förutsatta minimilönerna

vore med hänsyn till nuvarande penningvärde för. låga. Från kommunen

vore intet ytterligare bidrag att vänta, därest ej staten genom egna

bidrag och eventuellt därvid fästa villkor framkallade understöd jämväl från

kommunen.

Efter erinran om att vid fackskolan, inbegripet avdelningen vid Brogård,

vore anställda 24 lärarinnor med full tjänstgöring, samt att därtill komme föreståndarinna

och rektor samt en med lärarinnorna i fråga om avlöning likställd

förvaltningspersonal på 4 personer, hemställer styrelsen om förslag till riksdagen

att för år 1921 bevilja lärarinnorna vid fackskolan dyrtidstillägg till belopp motsvarande

såväl tillfällig löneförbättring som dyrtidstillägg, vilka beviljats eller

komme att beviljas för lärarinnor i hushållsgöromål vid statens folkskoleseminarier

och lärarinnor vid lanthushållsskolor.

I sitt förberörda yttrande över nu omnämnda framställning har

sköldverstyrelsen anfört följande:

Gent emot styrelsens antagande, att det kunde anses fastslaget, att fackskolans

lärarinnor borde jämställas med lärarinnorna i hushållsgöromål vid statens

folkskoleseminarier, anser sig överstyrelsen böra framhålla, att överstyrelsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

i sitt löneförslag år 1919, som låg till grund för den sedermera av 1920 års

riksdag antagna propositionen, uttryckligen förklarat sig ej uttala någon mening

om med vilka andra lärarinnegrupper fackskolans lärarinnor rätteligen borde

jämställas vid ett mer definitivt ordnande av avlöningsförhållandena. I samma

yttrande har överstyrelsen hävdat den uppfattningen, att frågan om dvrtidstillägg

av statsmedel för fackskolans lärarinnor hörde samman med frågan om dyrtidstillägg

åt andra lärarinnegrupper i motsvarande ställning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I anslutning härtill vill överstyrelsen föreslå, att, sedan

denna senare fråga genom 1920 års riksdags beslut numera är avgjord för innevarande

år och för år 1921, tills nytt beslut fattats, dyrtidstillägg efter samma

grunder, som av riksdagen fastställts eller komma att fastställas beträffande

övningslärarinnor vid privata statsunderstödda läroanstalter, måtte å tilläggsstat

för år 1921 begäras även för fackskolans lärarinnor.

Efter erinran att såsom villkor för den anslagsökning, som från

och med år 1916 kom skolan till del, föreskrivits, att lärarinnorna

vid skolan skulle avlönas med minst samma belopp som lärarinnorna

i huslig ekonomi vid högre flickskolor och andra statsunderstödda

enskilda läroanstalter, anför överstyrelsen i fråga om nyss

angivna förslag beträffande dyrtidstillägg åt fackskolans lärarinnor

följande:

Lärarinna i hushållsgöromål med 32 veckotimmars tjänstgöring vid högre

flickskola åtnjöte för närvarande, med av riksdagen beviljad tillfällig löneförbättring,

en årlig lön av 2,800 kronor i första lönegraden eller i det närmaste

samma lön som fackskolans lärarinnor i samma lönegrad. Härtill komme för

förstnämnda lärarinnor ett statens dyrtidstillägg å omkring 2,190 kronor och i

många fall även ett kommunalt dyrtidstillägg. För att fackskolans lärarinnor

fortfarande skulle vara likställda med lärarinnorna i hushållsgöromål vid de högre

flickskolorna, skulle alltså erfordras ett tillägg till deras av riksdagen fastställda

minimilöner till ungefärligen samma belopp som statens dyrtidstillägg till nyssnämnda

lärarinnor. Då ovan omtalade minimilöner, 2,880, 3,264, 3,648 och

4,032 kronor i de olika lönegraderna, legat till grund för beräkningen av fackskolans

anslag för år 1921, kunde skolans ordinarie anslag uppenbarligen ej tagas

i anspråk för ifrågavarande tillägg till lönerna, och då man ej kunde vänta eller

ifrågasätta, att Uppsala stad skulle befinnas villig anslå så stora belopp till förbättring

av lärarinnornas vid fackskolan löner, som det här skulle gälla, syntes det överstyrelsen

ofrånkomligt, att, såsom överstyrelsen redan framhållit, detta tillägg

lämnades av staten.

Överstyrelsen lämnar därefter en i tablåform uppställd översikt

över löneförmånerna dels för lärarinnor i hushållsgöromål med 32

veckotimmars tjänstgöring vid högre flickskola, dels för lärarinnor

vid fackskolan, dels ock för lärarinnor vid statens skolkökssemina
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition Nr 344.

rium, varvid beräknats utgå, utöver grundlön, tillfällig löneförbättring

för den första och den sista bland nämnda kategorier, samt

dyrtidstillägg enligt förut angivna grunder för alla. Tablån visar,

att lön och beräknat dyrtidstillägg från och med andra lönegraden

ställa sig väsentligt högre för fackskolans lärarinnor än för lärarinnorna

vid de högre flickskolorna, vartill kommer att fackskolans

lärarinnor åtnjuta lön i fyra lönegrader, de andra lärarinnorna allenast

i tre. Överstyrelsen framhåller härvid, att om fackskolans lärarinnor,

därest de sålunda beräknade dyrtidstilläggen av riksdagen

beviljades, alltså komme i en avsevärt bättre ställning än lärarinnorna

i hushållsgöromål vid de högre flickskolorna, detta syntes

överstyrelsen väl motiverat av de förstnämnda lärarinnornas mer

krävande och ansvarsfulla tjänstgöring.

Överstyrelsen har vidare uppdragit en jämförelse mellan lärarinnornas

vid fackskolan och lärarinnornas vid statens skolköksseminarium

löner jämte dyrtidstillägg. Enligt överstyrelsens mening

visade en dylik jämförelse, att eventuellt dyrtidstillägg åt fackskolelärarinnorna

icke kunde sättas högre än av överstyrelsen föreslagits.

Vid statens skolköksseminarium funnes, yttrar överstyrelsen vidare, tills

vidare inga lönegrader, vadan lön jämte dyrtidstillägg för lärarinna därstädes,

även om hon tjänstgjort många år, uppginge till endast 6,111 kronor, alltså till

avsevärt lägre belopp än lön jämte beräknat dyrtidstillägg för fackskolans lärarinnor

i tredje och fjärde lönegraderna. A andra sidan utgjorde nämnda belopp,

6,111 kronor, ett ungefärligt medeltal av de fyra lönebeloppen jämte dyrtidstillägg

vid fackskolan, varför lönerna sålunda i det hela kunde sägas motsvara

varandra. Tydligt vore emellertid, att om, såsom fackskolans styrelse begärt,

staten skulle bevilja skolans lärarinnor dyrtidstillägg till belopp, vilka motsvarade

såväl tillfällig löneförbättring som dyrtidstillägg för statsanställda lärarinnor med

samma lön, förstnämnda lärarinnors löner jämte dyrtidstillägg skulle komma

att redan i första lönegraden vida överstiga 6,111 kronor. Den av överstyrelsen

i det föregående föreslagna beräkningsgrunden för eventuella dyrtidstillägg av

statsmedel till fackskolans lärarinnor syntes överstyrelsen därför vara den ur alla

synpunkter mest rättvisa.

Vad därefter angår de tre statsunderstödda läroanstalterna för

utbildande av lärarinnor i handarbete, har fråga om dyrtidstillägg

åt lärarinnorna vid berörda läroanstalter väckts av skolöverstyrelsen

i dess skrivelse den 31 augusti 1920.

I sagda skrivelse erinrar överstyrelsen om att överstyrelsen redan år 1918

framhållit, att lärarinnorna vid handarbetsseminarierna ej rimligtvis kunde eller

borde avlönas lägre än skolornas lärarinnor i motsvarande fack. Detta skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

emellertid säkerligen bliva fallet, om seminariernas lärarinnor ej erhölle dyrtidstillägg

av statsmedel. Man syntes nämligen ej kunna ifrågasätta, att seminarierna

själva, med de under de sista åren oerhört ökade kostnaderna på flertalet

utgiftsposter, skulle kunna avlöna sina lärarinnor med belopp, som motsvarade

såväl den för handarbetslärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

stadgade grundlönen som den tillfälliga löneförbättring och det dyrtidstillägg,

som av riksdagen beviljats för sistnämnda lärarinnor. För sådan lärarinna med

26 veckotimmars tjänstgöring uppginge det sammanlagda beloppet av nämnda

avlöningsförmåner för närvarande till 4,634 kronor i första lönegraden, under

det att lärarinna vid handarbetsseminarium, med samma antal veckotimmar och

sin betydligt mer krävande tjänstgöring, erhölle endast 1,843 kronor. Även om

detta senare belopp under år 1921, på grund av detta års förhöjda anslag, kunde

ökas något, komme den sålunda förhöjda lönen dock säkerligen ej att uppgå

till högre belopp än lön jämte tillfällig löneförbättring för handarbetslärarinna

med samma tjänstgöring vid högre flickskola, nämligen 2,340 kronor i första

lönegraden.

Under sådana förhållanden syntes det överstyrelsen vara av behovet påkallat,

att lärarinnorna vid dessa handarbetsseminarier, i likhet med vad överstyrelsen

i annat sammanhang föreslagit beträffande samtliga lärarinnor, alltså

även lärarinnorna i handarbete vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, erhölle

dyrtidstillägg av statsmedel enligt samma grunder, som gällde för övningslärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

De av skolöverstyrelsen sålunda föreslagna dyrtidstilläggen för

såväl fackskolans som handarbetslärarinneseminariernas lärarinnor

skulle utgå för år 1921.

Beräkningen av kostnaderna för det här ifrågavarande dyrtidstillägget

har verkställts av byråchefen E. Göransson i enlighet med

de grunder, som tidigare i dag föreslagits i fråga om liknande lärarinnor

vid privatläroverk. Vad beträffar de lönebelopp, på vilka

dyrtidstillägget beräknats, bör påpekas, att i fråga om lärarinnorna

vid fackskolan för huslig ekonomi sagda lönebelopp överensstämma

med de minimilöner, som av 1920 års riksdag förutsatts

skola utgå till berörda lärarinnor. I fråga om de tre handarbetslärarinneseminariernas

lärarinnor har man utgått från att dyrtidstillägget

skulle beräknas efter en lön, som ej överstiger den, som

åtnjutes av en handarbetslärarinna vid högre flickskola i första lönegraden

med 26 veckotimmars tjänstgöring, och med inräknande av

den tillfälliga löneförbättring, som av riksdagen beviljats åt lärarinnorna

vid ifrågavarande handarbetslärarinneseminarier.

För första halvåret av år 1921 har grundtalet antagits vara

154 och för senare halvåret av samma år 126. Med användande

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

vid beräkningen av nu angivna grundtal befinnes kostnaden för dyrtidstilläggen

uppgå till följande belopp:

l:a halvåret. 2:a halvåret.

Kr. Kr.

Fackskolan i Uppsala............. 28,066 22,963

Handarbetsseminariema....... 6,514_5,330

Summa 34,580 28,293

Sammanlagt skulle alltså för hela år 1921 erfordras 62,873 kronor.

Vid olika tillfällen har med styrka framhållits olämpligheten

av att lärarinnor vid anstalter för utbildande av lärarinnor avlönas

med lägre belopp, än som sedermera kommer dem av deras elever

till del, vilka erhålla anställning som lärarinnor vid ungdomsskolor.

Så är emellertid för närvarande fallet med lärarinnorna vid här

ifrågavarande läroanstalter. Såsom skolöverstyrelsen visat, hava

genom riksdagens beslut övningslärarinnor vid högre flickskolor och

andra liknande statsunderstödda enskilda läroanstalter kommit i

åtnjutande av en löneförbättring och ett dyrtidstillägg, som tillsammans

med den nämnda lärarinnor tillkommande grundlönen avsevärt

överstiga den minimilön för lärarinnorna, som enligt 1920

års riksdags beslut satts som villkor för åtnjutandet av det fackskolan

för huslig ekonomi tilldelade statsanslaget. Och vad de tre

handarbetslärarinneseminarierna beträffar, ställer sig, enligt vad av

handlingarna i ärendet framgår, en jämförelse med de nyssberörda

lärarinnelönerna ännu ogynnsammare för seminarielärarinnorna, trots

det att riksdagen sedan ett par år tillbaka beviljat anslag för beredande

av tillfällig löneförbättring åt sistnämnda lärarinnor.

Det synes mig ligga i öppen dag, att ett dylikt förhållande

kan innebära ett betydande hinder för ett framgångsrikt bedrivande

av verksamheten vid ifrågavarande läroanstalter. Anstalternas egen

ekonomiska ställning medgiver dem tydligen ej att lämna lärarinnorna

den behövliga lönefyllnaden, och ej heller kunna kommunala

bidrag härför påräknas. Den faran ligger då nära, att dessa lärarinneutbildningsanstalter

nödgas avstå från dugande lärarkrafter till

förmån för läroanstalter, för vilka ej samma behov av högt kvalificerade

lärarinnor föreligger. Detta innebär uppenbarligen en stor

olägenhet, då tvärtom lärarinneutbildningsanstalterna givetvis borde

vara i stånd att draga till sig de bästa lärarkraftema.

En förbättring i dessa förhållanden torde kunna ske endast

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344. 9

genom statens ingripande. _ Att starka skäl ur det allmännas synpunkt

° tala för ett dylikt ingripande torde jag ej behöva närmare

framhålla. Ifrågavarande läroanstalters betydelse för undervisningsväsendet

har ju många gånger påpekats och har även erkänts av

statsmakterna. Jag är därför fullt ense med skolöverstyrelsen om

det trängande behovet av att skäligt dyrtidstillägg beredes ifrågavarande

lärarinnor.

Beträffande storleken av sadant dyrtidstillägg synes mig för

fackskolans vidkommande den av skolöverstyrelsen föreslagna beräkningen

av dyrtidstilläggen vara att anbefalla. I likhet med överstyrelsen

anser jag alltså, att dyrtidstilläggen böra beräknas på de

av 1920 ars riksdag godtagna minimilönerna och beräkningen ske

enligt de grunder, som gälla eller komma att gälla för övningslärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. I anslutning till

samma riksdags beslut rörande statsbidrag till fackskolan anser jag,

att förvaltningspersonalen — vars löneförhållanden ej berördes av

sagda riksdag ej bör inbegripas vid den nu ifrågasatta förmånens

åtnjutande. Dyrtidstilläggen böra utgå endast till sådana lärarinnor,

för vilka i enlighet med nämnda riksdags beslut minimilöner med

av riksdagen godtagna belopp äro fastställda.

Beträffande åter de tre handarbetslärarinneseminarierna vill jag

tillstyrka, att dyrtidstilläggen beräknas på de lönebelopp, vilka angivas

i byråchefen Gföranssons förenämnda utredning.

Då de skäl, som föranlett chefen för finansdepartementet att

örut denna dag uttala sig för att framställning om anvisande av

erforderliga medel till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. göres först längre fram under riksdagen, uppenbarligen

icke hava samma betydelse beträffande det relativt obetydliga anslagsbehov,

varom nu är fråga, har jag efter samråd med nämnde

departementschef ansett mig lämpligen böra föreslå, att redan i detta

sammanhang erforderligt anslag begäres hos riksdagen.

Nu berörda anslag bör såsom förslagsanslag uppföras å 1921 års

tillaggsstat och torde kunna upptagas med ett till 60,000 kronor

avrundat belopp.

Slutligen anhåller jag fa erinra om att det bör ankomma på

Kungl. Maj.t att lämna de närmare föreskrifter, som kunna vara

erforderliga för tillämpningen av de grunder, enligt vilka ifrågavarande

dyrtidstillägg äro avsedda att utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 291 käft. (Nr 344.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid förenämnda

tre statsunderstödda läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete må från och med år

1921 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig enlighet med

de allmänna grunder, som gälla beträffande dyrtidstillägg

åt övningslärare vid privatläroverk, och

jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t

kan för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga

;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt sagda lärarinnor anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag å 60,000 kronor;

dels ock förklara, att under år 1922 tills vidare

och intill dess beslut fattats rörande de medel, av

vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt

här ifrågavarande lärarinnor skola bestridas, härför

erforderliga belopp må utgå av det anslag, som

vid sidan av huvudtitlarna må varda av riksdagen

beviljat såsom avsättning å 1922 års riksstat till

bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

statens befattningshavare och pensionärer m. fl.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’AlbedyJill.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B.

200829

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.