Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass
1921-04-08 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:346, Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 346.
1
Nr 346.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års
klass; given Stockholms slott den 8 april 1921.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1921 års klass.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. G. Hammarskjöld.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 293 käft. (Nr 346.)
376 SI 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
Förslag till
lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass.
Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:
§ I
Vapenföra
värnpliktiga av 1921 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 3
denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid fotfolket i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året;
b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästningsartilleri
ä Karlsborg i sammanlagt 255 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 185 dagar, antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock i två omgångar under
de två första åren, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;
c) vid fästningsartilleri i Boden och fästning singenjör trupp erna i
sammanlagt 255 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 195 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren;
d) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt 255 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 195 dagar, antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock i två omgångar under
de två första åren, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;
e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 225 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
:
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:
med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om 175 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera
av andra och fjärde åren; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om 200 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde
året;
f) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av de till allmän tjänst eller sjötjänst inskrivna i 255 dagar i en följd
med början under första eller andra året,
av de till stationstjänst inskrivna i 225 dagar i en följd med början
under första eller andra året samt
av de till kustartilleritjänst inskrivna i sammanlagt 255 dagar, med en
första tjänstgöring om 220 dagar, som tager sin början under första
eller andra året, och med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar
under fjärde året.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
§ 2-
Av fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass
nttagas högst 20 procent för utbildning till underbefäl eller fackmän.
§ 3.
Vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 2 denna lag vid fotfolket eller i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen
vid trängen och intendenturtrupperna uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän, äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra
i sammanlagt 285 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
a) vid fotfolket:
med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året; samt
b) vid trängen och intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året.
§ 4-
Oavsett vad i §§ 1 och 3 stadgas angående utbildningstidens längd
och fördelning, skall för där omlörmälda värnpliktiga, som påbörja
första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna
ökas med 30 dagar.
§ 5.
Vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
o
a) vid hären: _
med en första tjänstgöring om minst 330 dagar, som uppdelas pa
första och andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning under andra året;
b) vid marinen: . _ _
i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under
första året, samt
i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 330 dagar, som
uppdelas på första och andra året, och med en repetitions-(regements-)
övning om 35 dagar under tredje året.
§ 6-
Oavsett vad i §§ 1, 3, 4 och 5 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, äro där omförmälda värnpliktiga, tilldelade fotfolket,
rytteriet, fält- och positionsartilleriet, fåstningsartilleriet å Karlsborg
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, skyldiga att, därest
Konungen det förordnar, deltaga i en särskild vinterrepetitionsövnmg
om 35 dagar före utgången av tredje eller fjärde året.
Värnpliktiga, vilka deltagit i övning, som i denna § avses, befrias
från en av de i §§ 1, 3 och 5 föreskrivna repetitions-(regements-)- övningar.
§ 7.
Icke vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass äro, sedan de blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan an
gives,
nämligen: _
a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen
i eu följd med början under första eller andra året eller ock i
två omgångar under de tre första åren, samt
b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra
året.
§ 8.
Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av
värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
värnpliktig, som sådant åstundan efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, tvärstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
7
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld yttrade:
»På sätt det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden (sid. 28) utvisar, har jag med avseende å
beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för år 1922 uttalat, att det
vore min avsikt att framlägga förslag om inskränkning av utbildningstiden
för värnpliktiga av 1921 års klass.
Enligt värnpliktslagen den 17 september 1914, som ännu gäller,
utgör utbildningstiden för vapenföra värnpliktiga i beväringen, reservtruppövningen
oräknad:
vid fotfolket 340 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 250
dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 30 dagar; för vapenföra
värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
ökas dock första tjänstgöringen med 60 dagar;
vid rytteriet, fältartillenet och positionsartilleriet 365 dagar, fördelade
på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar,
vardera om 42 dagar;
vid fästningsartilleriet samt fältingenjör-, fälttelegraf- och fästningsingenjörtrupperna
365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om
295 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 35 dagar;
vid trängen och intendenturtrupperna 240 dagar, fördelade
vid trängen i egentlig träugtjänst och i sjukbår artjänst på en första
tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om
30 dagar;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst på en första tjänstgöring om
180 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 30 dagar;
1914 års
värnpliktslag.
8
Provisoriska
värnplikts
bestäm
melser.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
vid intendenturtrupperna på en första tjänstgöring om 210 dagar
och en repetitionsövning om 30 dagar;
för vapenföra värnpliktiga, som vid trängen eller intendenturtrupperna
uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, utgör dock
utbildningstiden 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 275
dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 30 dagar;
vid marinen
i annan tjänst än kustartilleri tjänst 360 dagar, i regel i en följd;
i kustartilleritjänst 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 323 dagar och eu repetitionsövning om 42 dagar.
För vapenföra studenter och likställda utgör utbildningstiden
vid bären 485 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om minst 400
dagar och två repetitionsövningar eller, beträffande värnpliktiga medicine
studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare, på militärutbildning,
fackutbildning och facktjänstgöring, samt
vid marinen 500 dagar, i annan tjänst än kustartilleritjänst i en
följd — med undantag för värnpliktiga ingenjörer, intendenter och
läkare, för vilka tjänstgöringen är uppdelad å militärtjänstgöring, fackutbildning
och facktjänstgöring — och i kustartilleritjänst fördelade på
en första tjänstgöring om 458 dagar och en repetitionsövning.
För icke vapenföra värnpliktiga utgör utbildningstiden enligt 1914
års lag 240 dagar, för icke vapenföra studenter och likställda dock 365
—360 dagar.
Beträffande tillämpningen av gällande värnpliktslag vidtogos under
åren 1918, 1919 och 1920 högst betydande inskränkningar, till en
början med anledning av influensaepidemien, senare i avvaktan på resultatet
av en allmän revision av försvarsväsendet.
På grundvalen av ett inom den för utredning om en dylik revision
tillsatta s. k. försvarsrevisionen utarbetat förslag, som Kungl. Maj:t föreläde
1920 års riksdag, antog riksdagen eu lag om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga'' av 1920 års klass, som utfärdades den 22 juni 1.920
(Svensk författningssamling nr 372).
Enligt denna lag utgör utbildningstiden för vapenföra värnpliktiga i
beväringen, frånsett reservtruppövningen, som icke beröres av lagen":
vid fotfolket 165 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om
90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar;
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästningsartilleriet
å Karlsborg 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 155
dagar och två repetitionsövningar, vardera om 35 dagar;
9
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
vid fästningsartilleriet i Boden samt fältingenjör-, fälttelegraf- och
fästningsingenjörtrupperna 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 165 dagar och två repetition sövningar, vardera om 30 dagar;
vid trängen och intendenturtrupperna 165 dagar, fördelade
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst på en första
tjänstgöring om 90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om
25 dagar,
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst på en första tjänstgöring om
115 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 25 dagar, samt
vid intendenturtrupperna på en första tjänstgöring om 140 dagar
och en repetitionsövning om 25 dagar;
vid marinen 225 dagar,
i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd, och
i kustartilleritjänst fördelade på en första tjänstgöring om 190 dagar
och en repetitionsövning om 35 dagar.
För vapenföra värnpliktiga, som vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna
uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
utgör utbildningstiden 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 150 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar;
för vapenföra studenter och likställda utgör utbildningstiden 330 dagar,
vid hären och marinen i kustartilleritjänst fördelade på en första tjänstgöring
om minst 295 dagar och en repetitionsövning, vid marinen i
annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd.
_ För samtliga vapenföra värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen
(tjänstgöring i en följd) under första året, med undantag för
studenter och likställda, ökas ifrågavarande tjänstgöring med 30 dagar.
För icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet bestämmer lagen utbildningstiden
till 165 dagar, men för icke vapenföra studenter och likställda
till 275 dagar.
_ Lagen om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass
avviker från försvarsrevisionens förslag i så måtto, att lagen upptager för
samtliga grupper av värnpliktiga, med undantag för studenter och likställda,
15 dagars kortare utbildningstid än förslaget ävensom för vapenföra
studenter och likställda 35 dagars kortare utbildningstid än förslaget.
Innan jag övergår till den föreliggande frågan om utbildningstiden
för 1921 års klass, tillåter jag mig framhålla, att vad jag med avseende
därå kommer att yttra givetvis icke får utsträckas att gälla den utbildningstid,
som må erfordras i sammanhang med en blivande härordning.
Till förebyggande av en dylik misstolkning torde det vara tillräckligt
att erinra om det nära sambandet mellan en härordnings natur och ut
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 293 höft. (Nr 346.) 876 si 2
Utbildnings
tiden för
1921 års
klass.
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
bildningstidens längd samt därom, att den väntade härordningen icke ens
är till sina huvuddrag känd. Vad jag i det följande kommer att anföra
i fråga om utbildningstidens längd är sålunda att betrakta uteslutande
ur synpunkten av förhållandena under den återstående provisorietiden.
Jag anhåller först att i största allmänhet få beröra frågan om
utbildningstidens längd för värnpliktiga av 1921 års klass. Uppenbart
är, att vid bedömandet av denna fråga hänsyn måste tagas till den
behandling, frågan om utbildningstid för värnpliktiga under de senaste
åren rönt inom försvarskommissionen och försvarsrevisionen samt riksdagen,
detta även ur synpunkten, att det måste anses angeläget att för
den återstående provisorietiden undvika större ändringar, vilka lätt skulle
kunna bidraga att öka den tyvärr redan märkbara desorganisationen
inom försvarsväsendet. Det torde sålunda få anses oundvikligt att inskränka
värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass under det mått, som
angives i 1914 års värnpliktslag. En dylik inskränkning vid flertalet
truppslag och tjänster föranleder uppdelning av årsklassen i flera tjänstgöringsgrupper,
ehuru denna anordning ur tjänstens synpunkt måste betecknas
såsom ofördelaktig. För närvarande minskas emellertid olägenheterna
härav i vissa avseenden genom den väsentliga, ehuru törhända tillfälliga,
ökning i den årliga värnpliktskontingenten, som inträtt efter år 1914.
Å andra sidan hava erfarenheterna från det sista utbildningsåret
och vad beträffar armén särskilt från övningarna hösten 1920 klart och
otvetydigt visat, att väsentliga ökningar äro erforderliga i de utbildningstider,
vilka bestämts för 1918 och 1919 års klasser, samt sålunda även
i de utbildningstider, vilka gälla för 1920 års klass, därest försvarets organisation
skall i enlighet med statsmakternas beslut kunna vidmakthållas
under provisorietiden och därest det mått av krigsberedskap, som under
nuvarande förhållanden måste anses oundgängligt, skall kunna bibehållas.
I anledning av den sannolika storleken av 1921 års klass och med
hänsyn till det mindre tillfredsställande statsfinansiella läget har jag i
detta sammanhang tagit under övervägande möjligheten att uppdela
årskontingenten i två grupper, av vilka den ena skulle erhålla längre utbildning
för att omedelbart vid mobilisering kunna, vid sidan av fast och
f. d. fast anställd personal och av värnpliktiga med fullständig utbildning
enligt 1914 års värnpliktslag, ingå i de egentliga krigsförbanden,
under det att den andra gruppen skulle erhålla en kortare utbildningstid
och vid mobilisering till en början ingå i depå för erhållande av fortsatt
utbildning. Jag har dock funnit det mindre lämpligt att under den,
som jag hoppas, korta återstoden av provisorietiden införa en i flera
avseenden så genomgripande förändring, och anser mig så mycket
11
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
mindre kunna förorda densamma som försvarsrevisionen ännu icke lärer
hava tagit ståndpunkt till frågan om en dylik anordning för framtiden.
I anledning härav finner jag mig böra föreslå bibehållande av den nuvarande
ordningen med lika lång utbildningstid för de vapenföra värnpliktiga
inom varje truppslag vid hären och tjänst vid marinen samt för
samtliga icke vapenföra, härvid frånsett underbefäl och fackmän samt studenter
och likställda, ävensom att höstgruppen vid samtliga truppslag och
tjänster erhåller 30 dagar längre tjänstgöringstid än vårgruppen.
Jag övergår härefter till frågan om utbildningstidens längd för de
särskilda värnpliktskategorier, som avses för de olika vapenslagen vid
armén samt för marinen.
Vid bestämmande av längden av första tjänstgöringen vid fotfolket
måste hänsyn tagas huvudsakligen till nedan angivna omständigheter.
De tjänstgöringstider, vilka bestämts för 1918, 1919 och 1920 års
klasser, hava varit så korta och utbildningsförhållandena för nämnda
årsklasser i allmänhet så ofördelaktiga, att värnpliktiga, tillhörande dem,
vid mobilisering endast i undantagsfall kunna utan fullständigande utbildning
insättas i de egentliga krigsförbanden, om dessa omedelbart efter
mobiliseringen skola vara operations- och stridsdugliga. För att icke hela
mobiliseringsverket skall behöva omläggas, är det sålunda oundgängligen
nödvändigt att såsom lägsta fordran på utbildningen av 1921 års klass
uppställa, att densamma tillhörande värnpliktiga omedelbart vid mobilisering
skola kunna ingå i operations- och stridsdugliga truppförband vid
sidan av fast och f. d. fast anställd personal samt av värnpliktiga, vilka
fullgjort första tjänstgöringen enligt 1914 års värnpliktslag, d. v. s.
värnpliktiga tillhörande 1915, 1916 och 1917 års klasser.
Det måste vidare anses nödvändigt, att årsklassens värnpliktiga bibringas
en sådan utbildningsståndpunkt, att det blir möjligt anordna
övningar av verkligt värde med truppförbanden, d. v. s. under första
tjänstgöringen i åtminstone kompani- och bataljonsförband samt xmder
repetitionsövningarna även i regemente- och högre förband. I motsatt fall
blir det icke möjligt att vidmakthålla utbildning och krigsduglighet hos det
äldre fast anställda befälet och än mindre möjligt att dana och utbilda
nytt fast anställt fullt krigsdugligt befäl. Jag vill i detta sammanhang
påpeka, att de övningar, vilka anställdes under repetitionsövningarna
1920, ur denna synpunkt icke kunna betraktas såsom tillfredsställande,
och det ehuruväl under dessa repetitionsövningar voro inkallade icke
allenast värnpliktiga med kortvarig utbildning utan även värnpliktiga,
tillhörande 1917 års klass, för vilka visserligen vissa inskränkningar
Fotfolket.
12
Kungl. Muj:ts Proposition Nr 346.
vidtagits i fråga om repetitionsövningarna, men vilka dock erhållit 250
dagars första tjänstgöring. Därest samtliga värnpliktiga vid fotfolket
utbildats på samma sätt som 1918 och 1919 års klasser, skulle bristerna
i utbildningen helt visst framträtt ännu skarpare, synnerligast under mera
krävande förhållanden, såsom under större eller mindre fälttjänstövningar.
Såsom jag i annat sammanhang framhållit, är det även erforderligt,
att vid samtliga regementen utbildning för de värnpliktiga av 1921 års
klass anordnas med den nya tekniska materiel, vilken efter erfarenheterna
från världskriget måste anses oumbärlig för allt fotfolk, som
skall vara krigsdugligt. Men tydligt är, att utbildning med denna
materiel icke kan bibringas under en alltför knappt tillmätt utbildningstid.
Vikten av att snarast anordna dylik utbildning framgår för övrigt av
det förhållandet, att äldre årsklasser, även de, vilka äro bäst utbildade
och därför i första rummet måste tagas i anspråk för fältförbanden,
icke beretts övning med omförmälda materiel.
På värnpliktstjänstgöringens längd måste uppställas eu ytterligare
fordran, som står i samband med den genomgripande förändring i
organisationen vid samtliga infanteriregementen utom gardesregementena,
som bestämdes redan i 1901 års härordning, men först sex år senare
blev genomförd, nämligen förvandlingen av infanteriregementena från
icke ständigt tjänstgörande till ständigt tjänstgörande eller, såsom det
även kallas, kasernerade. Att under nu förevarande provisorietid, innan
ens konturerna av den blivande härordningen äro uppdragna, vidtaga
genomgripande förändringar härutinnan torde icke vara tillrådligt. Därför
tvingas man att nu ordna värnpliktstjänstgöringen vid fotfolket på
sådant sätt, att under hela året den militära tjänsten vid varje regemente
upprätthålles och befälets arbetsförmåga tages i anspråk i så stor
utsträckning som möjligt. För ändamålet torde det, såsom försvarsrevisionen
framhållit och riksdagen även vitsordat, icke vai»a försvarligt att
uppdela årsklassen i mer än två gnipper. Redan en dylik uppdelning
är för övrigt förenad med avsevärda olägenheter, bland annat med hänsyn
till att utbildningen för de båda skilda grupperna icke blir fullt likformig.
Det utbildningsprogram, som genom bärens vapenövningstabell för
1920—1921 fastställts för innevarande utbildningsår, måste anses ådagalägga
en allvarlig och erkännansvärd strävan att ordna värnpliktstjänstgöringen
efter ovannämnda grunder. En närmare granskning av tabellen
giver emellertid vid banden, att den föreskrivna korta utbildningstiden för
1920 års klass icke gjort det möjligt att tillgodose sagda syfte utan att
andra viktiga synpunkter blivit lidande. Sålunda bar det befunnits nöd
-
Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 346.
13
vändigt att låta de värnpliktiga, som inrycka på hösten, fullgöra två
repetitionsövningar i omedelbar anslutning till den första tjänstgöringen.
De komma därför att deltaga i allenast en höstrepetitionsövning, vilket
medför, såväl att dessa värnpliktiga erhålla alltför ringa utbildning i
högre förband som att manskapsstyrkan under höstrepetitionsövningarna
— särskilt i betraktande av den ökade tilldelningen av värnpliktiga till
specialtruppslagen och marinen — kan befaras komma att nedgå i en
grad, som för övningarnas bedrivande är ofördelaktig. Vidare har man
nödgats inlägga hemförlovningsperioder av alltför stor längd i förhållande
till längden av första tjänstgöringen, nämligen om 21 och 14
dagar för resp. höst- och vårinryckande. Under hösten, omedelbart efter
repetitionsövningarna, finnas dessutom vid flertalet regementen under
nära en och en halv månad inga andra vapenföra värnpliktiga i tjänst
än ett antal underbefäl och fackmän. I betraktande av det mycket
stora antalet volontärvakanser kan detta förhållande lätt leda till att
nämnda värnpliktigas underbefälsutbildning i betänklig grad kommer
att störas genom s. k. garnisons-, d. v. s. vakt- och vårdtjänst.
Vad jag här anfört gäller fotfolket i allmänhet. För gardesinfanterioch
fästningsinfanteriregementena samt Gottlands infanteriregemente tillkommer
tungan att för garnisons- och säkerhetstjänst städse hava i
tjänstgöring åtminstone nödtorftigt utbildad trupp av icke alltför ringa
styrka. Med värnpliktsbestämmelserna i 1920 års lag kan detta visserligen
åstadkommas, men endast genom att avsevärda hjälpkontingenter
beordras till samtliga ifrågavarande sex regementen från inskrivningsområden,
vilka eljest icke äro avsedda att lämna värnpliktiga till dem
— något som givetvis ur utbildningssynpunkt är ogynsaint och som
tidigare varit erforderligt endast i fråga om Norrbottens regemente och
Gottlands infanteriregemente.
Såsom ovan anförts, torde det få anses oundvikligt att inskränka
första tjänstgöringen för 1921 års klass under det mått, som angives i
1914 års värnpliktslag. Av skäl, som i det föregående anförts, är det
uppenbart, att inskränkningen bör givas väsentligt mindre omfattning än
som bestämts i fråga om 1920 års klass. Under sådana förhållanden
ligger det nära till hands att beträffande första tjänstgöringen för 1921
års klass återgå till bestämmelserna i 1901 års värnpliktslag. enligt vilken
tiden för nämnda tjänstgöring utgjorde 150 dagar. Visserligen befanns
denna utbildningstid på sin tid allt för kort, men en given fördel är
likväl, att man om densamma har flera års erfarenhet. Jag finner mig
därför böra föreslå en första tjänstgöring vid fotfolket om 150 dagar.
I detta sammanhang synes det mig lämpligt erinra därom, att inom
försvarsberedningarna den åsikten gjorde sig gällande, att en värnplikts
-
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
tjänstgöring'', som toge sin början under hösten, för att medföra samma
ntbildningsresultat borde erhålla något större längd än en motsvarande
tjänstgöring, vilken i sin helhet förlädes till våren och sommaren. Ur
denna synpunkt finner jag icke anledning att föreslå någon avvikelse
från bestämmelsen uti 1920 års lag om ökning med 30 dagar av tjänstgöringstidens
längd för värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen
under första året.
I fråga om antalet repetitionsövningar finner jag icke heller skäligt
föreslå någon förändring. Vad beträffar repetitionsövningarnas längd
har denna visserligen i och för sig blivit i sistnämnda lag tillmätt allt för
ringa, men att under provisorietiden ifrågasätta någon ökning av densamma
anser jag icke nödvändigt.
I 1914 års värnpliktslag föreskriven uttagning till underbefäl eller
fackmän har i enlighet med beslut av nästlidna års riksdag ägt rum bland
värnpliktiga av 1920 års klass. Sådan uttagning måste givetvis, såväl
ur mobiliseringssynpunkt som med hänsyn till övningars bedrivande, icke
minst med förut omförmälda tekniska materiel, äga rum jämväl bland
värnpliktiga av 1921 års klass. Uttagningen har hittills utgjort högst
14 %. Chefen för generalstaben har emellertid i yttrande till försvatsrevisionen
(se dess betänkande II sid. 63) anfört, att, med hänsyn till
mobiliseringsbehovet i allmänhet och särskilt behovet av specialutbildad
personal, en n väsentligt ökad uttagningsprocent vore erforderlig vid
infanteriet. Ökningen kunde ett första år begränsas till 20 %.
En ökning av uttagningsprocenten synes även mig obetingat erforderlig,
dels med hänsyn till nedgången i antalet fast anställt manskap
och värnpliktiga, som tillhört den fast anställda personalen, dels emedan
underbefälsbehovet vid modernt infanteri är högst väsentligt mycket
större än vid infanteri med den genom 1914 års härordning införda organisationen,
dels enär behovet av fackmän med nödvändighet måste stiga
i samma mån som utbildningstiden begränsas, dels ock emedan det
för påskyndande av den övergång till modern organisation, som måste äga
rum i sinom tid och i varje fall senast vid mobilisering, är erforderligt
att mobiliseringsbehovet av underbefäl och fackmän snarast kan
fyllas med personal, som blivit utbildad med modern teknisk materiel.
Jag finner mig sålunda böra föreslå, att vid fotfolket uttagningen för
utbildning till underbefäl eller fackmän inom 1921 års klass bestämmes
till högst 20 %. Utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga synes
mig, såsom hittills, böra innefatta en ökning av 60 dagar i förhållande
till utbildningstiden för fotfolkets övriga värnpliktiga, ökningen förlagd
till första tjänstgöringen.
Utbildningstiden för fotfolket torde alltså böra omfatta 225 resp.
255 dagar, fördelade å en första tjänstgöring om 150 resp. 180 dagar
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
15
samt tre repetitionsövningar, en var om 25 dagar. Härtill komma för
underbefäl och fackmän ytterligare 60 dagar.
Huru värnpliktstjänstgöringen vid infanteriregementena, utom Norrbottens
regemente och Gottlands infanteriregemente, i enlighet med ovan
anförda synpunkter lämpligen synes kunna ordnas, framgår av nedanstående
grafiska exempel. Vid gardesinfanteriregementena bliva några
mindre avvikelser erforderliga. Höstinryckningen synes i allmänhet böra
omfatta omkring en tredjedel, vårinryckningen återstående två tredjedelar
av värnpliktskontingenten.
1. året
2. »
3. »
4. ».
t
Vio Höstinryck
-[-
''
TJnd.bef. o.fack
u/t
män (60 d.) 13/g (25 d.)
-1 ---1-——I-!----
Und. bef.o.fack
iU
Vårinryckning (150 + 25 d.1’) 6/io män(60d.) B/ia
(25 d.)
■I--i
(25 d.)
--1-
150 (210) d.
eller
180 (240) »
25 »
25
25
*) Hemförlovning 8 dagar.
225 (285) d.
eller
255 (315) »
Vid Norrbottens regemente och Gottlands infanteriregemente synes,
med hänsyn till säkerhetstjänstens krav på utbildad trupp i tjänstgöring
året runt, värnpliktstjänstgöringen kunna ordnas enligt följande grafiska
exempel.
Norrbottens regemente:
1. året
2. »
3. »
4. »
Und. bef. o. fack(150
+30+75 d.) 28/3 män (60 d.) 27/5
15/7 Vpiga fr. fram. i. o., höstinryckn.
3/la Höst
-
-I
-
inryckning (150 + 30+-25 d.1})
Und.bef.o.fack11
h män (60 d.) q/q
,9/s Vårinryckning (150 + 25 d.l))
Und.bef. o.fack6/io
män (60 d.) 5/12
(25 d.)
(25 d.)
150 (210) d.
eller
180 (240) »
25 »
25 »
25
225 (285) d.
eller
255 (315) »
*) Hemförlovning 14 dagar.
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
Rytteriet,
fältartilleriet,
positionsartilleriet,
fästningsartilleriet
å
Karlsborg.
1. året
2. »
3. »
4. »
Gottlands infanteriregemente:
*/9 Vplga fr. fram. i. o., \
höstinr. (150+30 + 75 d.)
1
Und.bef. o. fack- [
1b/b män (60 d.) 14/7 ;
Und.bef. o. fack- la Vplga fr. fram. i. o., yårinr. (150 + 75 d.) 8,/io män(60d.) 80/u
v<
Und.bef. o. fack-
Vårinryckning (150 + 25 d.1}) 6/io män(60 d.) 6/i2
(25 d)
(25 d)
------1
(255) (315) d.
(225) (285) »
150 (210) »
25
25
25
l) Hemförlovning 8 dagar.
225 (285) d.
eller
255 (315) »
Vid kustfastningsinfanteriregementena kan värnpliktstjänstgöringen
ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med ettdera av ovanstående
grafiska exempel.
Om det beträffande fotfolket är av vikt att anordna utbildningen
på sådant sätt, att ett ej alltför ringa antal värnpliktiga äro disponibla
vid truppförbanden under hela året, så framträder denna synpunkt ännu
starkare vid rytteriet och därmed i värnpliktshänseende jämförliga truppslag,
. nämligen fältartilleriet, positionsartilleriet och fästningsartilleri å
Karlsborg. Vid dessa truppslag är det å ena sidan oundgängligen erforderligt
att hava en så stor manskapsstyrka i tjänst under hela året,
att häst- och materielvården på ett tillfredsställande sätt kan ordnas.
A andra sidan bör man söka undvika att alltför mycket öka värnpliktskontingenterna.
Vid mobilisering är nämligen den manskapsstyrka,
som kan tillgodogöras vid dessa truppslag, i hög grad beroende
av den materiel, som finnes tillgänglig. Hela värnpliktskontingenten
kan icke komma till användning för truppförbandets egen mobilisering,
därest årskontingenten göres för stor. Om man ökar värnpliktskontingenten
över en viss gräns, kommer man sålunda därhän, att utbildningen
till viss utsträckning icke kommer att avse tillgodoseende av mobiliseringsbehovet,
utan att fredstjänstgöringen upphöjes till självändamål,
något som naturligtvis icke kan vara riktigt.
Granskar man härens vapenövningstabell för utbildningsåret 1920—
1921, finner man, att vid här ifrågavarande truppslag höstgruppen utrycker
omkring en och en halv månad efter vårgruppens inryckning, och
Kungl. May.ts Proposition Nr 346.
17
att således vårgruppen samtidigt med utbildningsarbetet ensam är disponibel
för den inre tjänsten under de fyra sista månaderna av sin första
tjänstgöring, innefattande bland annat den viktiga trupputbildningsperioden
under högsommaren. Med hänsyn till de talrika volontärvakanser, som
finnas jämväl vid vissa truppförband tillhörande dessa truppslag, komma
därför vårgruppens värnpliktiga, även om ett antal hästar sändas på gräsbete
under sommaren, att i mycket stor utsträckning tagas i anspråk för
vakt- och vårdtjänst, vilket är så mycket betänkligare, som det egentligen
är vårgruppen, på vilken utbildningsarbetet samlar sig. Skall man
kunna undvika denna olägenhet utan att i allt för hög grad öka den
sammanlagda årskontingenten och utan att öka tjänstgöringstidens längd
över det mått, som i detta sammanhang kan anses tillrådligt, måste man
ordna tjänstgöringen så, att höstkontingenten vid eller kort tid efter vårkontingentens
inryckning uppdelas i två grupper, vilka vardera tjänstgöra
under ena hälften av vårkontingentens första tjänstgöring och härvid
bliva i tillfälle att till väsentlig del övertaga vakt- och vårdtjänsten.
Den minsta ökningen av sammanlagda tjänstgöringstiden utöver
den för 1920 års klass bestämda, som med beaktande av ovan anförda synpunkter
synes kunna ifrågasättas, är med 30 dagar eller således till 255 dagar
för vårgruppen och 285 dagar för höstgruppen. För åstadkommande av
erforderlig förskjutning måste, såsom vid fotfolket, i allt fall hemförlovningsperioder
inläggas. I fråga om repetitionsövningarnas antal och
längd finner jag icke nödvändigt föreslå frångående av bestämmelserna
i 1920 års lag. Jag anser mig sålunda för samtliga här ifrågavarande
truppslag böra föreslå en första tjänstgöring om 185 dagar med 30 dagars
ökning för de värnpliktiga, som påbörja tjänstgöringen under första året.
Huru tjänstgöringen i enlighet härmed lämpligen må kunna ordnas, framgår
av nedanstående grafiska exempel.
185 (215) d.
35 »
35 »
255 (285) d.
*) Hemförloyning 8 dagar.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 293 höft. (Nr 346.) 376 21 3
”/10
1. året
2. »
ll
-
710
-|—
Höstin
-
ryckning (185+30+35 d.u)
“/•
ryckning (185 + 30 + 35 d.; hemförlovning 112 d.)
-—--- Ve-»Val--
Vio
Vårinryckning (185 + 35 d+)
(35 d.)
18
Fältingenjör
trupperna,
fälttelegraf
trupperna.
Fästningsartilleriet
i Boden,
fästningsingenjörtrupperna.
KungI. Maj:ts Proposition Nr 346.
Sammanlagda tjänstgöringstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
synes mig, såsom hittills, böra vara densamma som vid rytteriet
och därmed i värnpliktshänseende jämförliga truppslag, d. v. s. omfatta
255 dagar för vårgruppen och 285 dagar för höstgruppen. I fråga
om repetitionsövningarnas antal och längd finner jag mig icke böra
föreslå avvikelser från bestämmelserna i 1920 års lag. Första tjänstgöringen
torde sålunda för dessa truppslag böra omfatta 195 resp. 225
dagar och repetitionsövningarna vardera 30 dagar. Huru tjänstgöringen
synes kunna ordnas, framgår av nedanstående grafiska exempel.
1. året
2. »
%o
Höstin-
*/io
Höstin-
1 1 1
ryckning (195 + 30 + 30 d.X)) 8%
ryckning (195 + 30 + 30 d ; hemförlovning 107 d.)
•Ilo
1
»/* Vårinryckning (195 + 30 d.x))
•/JO
(30 d.)
195 (225) d.
30
30
255 (285) d.
*) Hemförlovning 8 dagar.
Tjänstgöringen vid fästningsartilleri i Boden och fästningsingenjörtrupperna
torde böra, såsom hittills varit fallet, i fråga om första tjänstgöringens
längd liksom i fråga om repetitionsövningarnas antal och längd
övereflsstämma med tjänstgöringen vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.
Ur säkerhetstjänstens synpunkt är emellertid en annan förläggning
av tjänstgöringen lämplig, på sätt närmare framgår av följande
grafiska exempel.
10/a
Höstinryek
-
1. året
i--
( ning (195 + 30 d.1’) 7/«
-----—-—■—
2. »
8/t Vårinryckning (195 d.1})
6/9
3. »
(30 d.)
1 ~
4. »
(30 d.)
lo-1
l) Hemförlovning 14 dagar.
195 (225) d.
> |
30
30
255 (285) d.
19
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 346.
För trängen och intendenturtrupperna finner jag mig föranlåten att,
på sätt i 1920 års lag tillämpats, föreslå enahanda sammanlagda tjänstgöringstid
som vid fotfolket. Repetitionsövningarna synas mig böra
upptagas till samma antal och längd som i 1920 års lag. För underbefäl
och fackmän, vilka torde få uttagas efter oförändrad procentberäkning,
bör tjänstgöringstiden bestämmas till samma längd som vid fotfolket.
Huru tjänstgöringen lämpligen torde kunna ordnas, framgår av
följande grafiska exempel.
I
Trängen i egentlig trängtjänst:
Se infanteriet, flertalet regementen.
2. Uret |-
3. » I
4.
» 1-
Trängen i sjukbärartjänst:
Und.bef.o.fack
Vitrinryckning
(150 + 25 d.1’) #/io man(60d.) 6/ii j (2101 d
---'' — I 1 || g.
(25 d.)
(25 d.)
25
-I 25
-I 25
225 (285) d.
*) Hemförlovning 8 dagar.
2. »
3. »
4. »
Trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
lind. bef. o.fack
Vinterinryckning
(175 d.1’) män(60d.) (25d.)*/io
(25 d.)
■I-1
,r 175 (235) d.
25
I 25
225 (285) d
Trängen och
intendenturtrupperna.
*) Hemförlovning 8 dagar.
20
Kungl, Maj. ts Proposition Nr 346.
Marinen.
Intendenturtrupperna:
1. året
2.
»
3. »
4. »
le/io Höstin
ryckning (200 + 30 d.1})
‘Ve
1
Und.
so/4
Vårinryckning (200 d.1J)
25/n bof. 0.
fackmän
1
(60 d.) 24/i
'' 1
(25 d.)
---1 n -1--
200 (260) d.
eller
230
25
'') HemförloYning 8 dagar.
225 (285) d.
eller
255
Såsom en följd av de under de senare åren i förhållande till 1914
års värnpliktslag vidtagna inskränkningarna i tiden för de värnpliktigas
fredstjänstgöring bär vid marinen icke allenast de värnpliktigas tjenstbarhet
utan även flottans och kustfästningarnas krigsberedskap väsentligt
nedgått. Vad särskilt flottan beträffar, bar den på grund av tjänstgöringstidens
avkortande vidtagna uppdelningen på två tjänstgöringsomgångar
inom vardera av de kategorier värnpliktiga, vilka tilldelats allmän
tjänst och sjötjänst, givetvis haft en ofördelaktig inverkan på övningsplanen
och dragit med sig rubbningar i organisationen i allmänhet,
olägliga för såväl tjänsten som de värnpliktiga själva.
Därest krigsberedskapen vid marinen, i den mån tillgängliga penningmedel
det medgiva, skall kunna upprätthållas året runt, om ock
under vissa tidsperioder svagt, måste tiden för de värnpliktigas fredstjänstgöring
uppgå till minst omkring nio månader. Vid flottan kan
endast under sådan förutsättning nyssberörda, ur många synpunkter
olämpliga uppdelning på olika inryckningstider inom vardera av kategorierna
»allmän tjänst» och »sjötjänst» undvikas, i det att genom lämplig
förläggning av inryckningstiderna för båda kategorierna dessa kunna
bringas att förskjuta varandra, så att värnpliktiga finnas tillgängliga under
hela året för tjänst ombord å fartyg, på samma gång som rekrytutbildningen
kan få fortgå utan störande avbrott under den för flottans
övningar för dylik utbildning tjänligaste delen av året. Givet är, att om
sålunda uppdelning å olika inryckningstider icke äger rum, utbildningen
av de värnpliktiga lämnar ett i större mån förbättrat resultat än som
motsvaras enbart av förlängningen av tjänstgöringstiden utöver den för
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
21
1920 års klass gällande. Det ökade antalet tjänstgöringsdagar kommer
vidare att medföra, att för den dagliga tjänsten å flottans stationer och
kustfästningarna icke behöva tillgripas hiälpkontingenter av värnpliktiga
tilldelade fotfolket.
Hittills har i allmänhet tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid
marinen blivit bestämd till samma längd som för specialvapnen vid armén.
I överensstämmelse härmed anser jag tjänstgöringstiden för de
vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass böra upptagas till 255 dagar
för dem, som avses för tjänst å fartyg oeh kustfästningar, med iakttagande
av enahanda ökning som vid armén av 30 dagar för dem, som
inrycka under första året. För det förhållandevis ringa antalet stationstjänst
tilldelade yrkesmän torde däremot tjänstgöringstiden icke böra
utsträckas längre än för fotfolket, d. v. s. till 225 dagar.
Vid kustartilleriet, som erhåller ökad tilldelning av värnpliktiga,
anordnas en höstinryckning för tillgodoseende liksom vid landfästningarna
av krigsberedskapen under den del av året, som icke täckes med huvudkontingenten.
Den ungefärliga förläggningen av tjänstgöringstiden, i vad avser
huvuddelen av de å fartygen och kustfästningarna tjänstgörande värnpliktiga,
framgår av följande grafiska framställning.
Allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga:
1. året |---
Vn
,1
I
255(+30Hjänst
göringsdagar
-f-15 heraforlovningsdagar.
255 tjänstgöringsdagar
+
30 hemför
lovningsdagar.
1. året |-
• •• ■ .i
*-C
4. » I
-
Kustartilleritjuust tilldelade värnpliktiga:
9/i
-I
-
30/,
H
-
l220(+30)tjänst
|J
göringsdagar.
i/220 tjänstgö\
ringedagar.
135 tjänstgö\
ringedagar.
255 (+ för en
del 30) tjänstgöringsdagar.
22
Kungl. May.ts Proposition Nr 346.
Vapenföra
studenter och
likställda.
Särskild
vinterövning.
Icke vapenföra.
I sitt förslag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920
års klass upptog försvarsrevisionen eu tjänstgöring för vapenföra studenter
och likställda om 365 dagar. Detta dagantal har av chefen för
generalstaben i yttrande till försvarsrevisionen (se dess betänkande II sid.
97—99) angivits som det minsta, på vilket för militärtjänsten begåvade
värnpliktiga vid infanteriet och därmed jämförliga truppslag kunna bibringas
någorlunda nöjaktig plutonchefsutbildning. Jag finner mig böra
föreslå en utbildningstid av denna längd för samtliga vapenföra värnpliktiga
studenter och likställda.
Med den för härens olika truppslag här ovan föreslagna tjänstgöring
kan erforderlig vinterutbildning icke bibringas de värnpliktiga, tillhörande
vårgrupperna. Dylik iffbildning synes mig emellertid obetingat nödvändig.
Jag vill i detta sammanhang endast erinra om, att en av de förnämsta
anledningarna till, att härordningsspörsmålet år 1911 återupptogs, var
den, att utbildningsförhållandena vid fotfolket efter 1901 års värnpliktslag
i detta avseende voro otillfredsställande. Den minsta utökning
av 1901 års värnpliktsprogram i fråga om fotfolket, som av försvarsberedningarna
ansågs kunna förutsättas, innefattade just ett fullständigande
av den till 150 dagar uppgående första tjänstgöringen under
sommaren med vinterutbildning av erforderlig längd. Dylik vinterutbildning
är uppenbarligen i lika grad erforderlig vid övriga för det rörliga
fältkriget avsedda truppslag. Beträffande den nödvändiga tidslängden av
ifrågavarande utbildning har erfarenheten från liknande övningar innevarande
vinter med delar av 1919 års klass visat, att utbildningstiden med
hänsyn särskilt till erforderliga transporter behöver uppgå till minst 35
dagar. Jag finner mig sålunda böra föreslå rätt för Konungen att för
vapenföra värnpliktiga, tilldelade fotfolket, rytteriet, fält- och positionsartilleriet,
fästningsartilleriet å Karlsborg samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
anordna en särskild vinterrepetitionsövning om 35 dagar,
varvid värnpliktiga, som deltagit i övning, varom här är fråga, torde
böra befrias från en höstrepetitionsövning.
För tillbörligt utnyttjande av de vapenföra värnpliktigas utbildningstid
föreligger behov av att ej giva de icke vapenföra värnpliktiga kortare
tjänstgöringstid än de vapenföra. Kortare tjänstgöringstid för de icke
vapenföra komme tillika att giva näring åt frestelsen för de vapenföra
att söka bliva överförda till icke vapenföra. Mycket talar sålunda
för att tillmäta tjänstgöringstiden lika för båda kategorierna värnpliktiga.
Emellertid finner jag ej anledning att i denna fråga avvika från
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
23
grundsatsen i 1920 års lag och förordar alltså, att tjänstgöringstiden
för de icke vapenföra av 1921 års klass, med undantag för studenter
och likställda, bestämmes till samma dagantal som för flertalet vapenföra
värnpliktiga, nämligen lika med tjänstgöringstiden vid fotfolket, 225
dagar. För icke vapenföra studenter och likställda finner jag ej skäl
föreslå annan tjänstgöringstid än som i 1920 års lag bestämts för motsvarande
kategori, eller 275 dagar.
Sedan inom försvarsdepartementet utarbetats ett förslag till lag
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass, i huvudsak
överensstämmande med de grundsatser, som ovan utvecklats, hava
yttranden över förslaget inhämtats från chefen för generalstaben och
chefen för marinstaben.
Chefen för generalstaben har därvid uttalat, att den ökning i chefens för
den första tjänstgöringen, som förslaget innebure, syntes möjliggöra ge“tetrraa1*^ben
mycket betydande förbättringar i de vapenföra värnpliktigas utbildning.
I övrigt har han framhållit betydelsen av, att de höstinryckande värnpliktiga
erhålla ett tillägg i tjänstgöringstid samt att de icke vapenföras
tjänstgöringstid står i önskvärt förhållande till de vapenföras.
Chefen för marinstaben har anfört, att lagförslaget på grund av chefens för
den föreslagna utbildningstiden givetvis medgåve bättre utbildnings- och ma""as]^en
beredskapsförhållanden än lagen för 1920 års klass. 1 bifogade yttranden
från högste befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet
har framhållits bland annat, att de icke vapenföra värnpliktigas
utbildningstid icke borde understiga den för fotfolket stadgade.
Såsom i det föregående anförts, måste utbildningen av 1918 och Rån nöjaktigt
1919 års klasser vid armén ur skilda synpunkter betecknas såsom otill- utb‘ld"lngs:
tredsställande. Det har emellertid gjorts gällande, att detta icke med den föreensamt
borde tillskrivas den korta tjänstgöringstiden, utan vore beroende
även på andra omständigheter, såsom att övningarna icke anordnats
på ett fullt systematiskt sätt, att tillgången på befäl och i
synnerhet på underbefäl varit otillräcklig samt att oproportionerligt
stor del av utbildningstiden tagits i anspråk för handräckningar och
andra förrättningar vid sidan av övningsprogrammet. Tillika har det
gjorts gällande, att, därest för framtiden dessa förhållanden finge fort
-
24
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 346.
fara i samma utsträckning som under de senaste åren, även en avsevärt
förlängd första tjänstgöring komme att giva otillfredsställande utbildningsresultat.
Det torde sålunda vara nödvändigt undersöka, huruvida
det icke är möjligt att råda bot för de påtalade missförhållandena, i den
mån de verkligen förefunnits.
Att utbildningen för 1918 och 1919 års klasser, åtminstone beträffande
vissa grupper, icke alltid anordnats på lämpligaste sätt, lärer
nog stå i samband med den osäkerhet, som gjorde sig gällande i fråga om
tjänstgöringens längd och inkallelseterminerna. Det förekom sålunda, att
redan fortskriden tjänstgöringstermin förkortades och att inkallelseorder,
ehuru den utfärdades omedelbart efter det riksdagens beslut om utbildningstiden
fattats, kom de värnpliktiga till hända så sent, att vissa av dem icke
hunno infinna sig förr än efter den bestämda inryckningsdagen. På vissa
kontingenters utbildning inverkade epidemier ofördelaktigt. Därest
emellertid nu förevarande lagförslag varder antaget, möter det intet
hinder, att lämpliga bestämmelser för utbildningen vid såväl höst- som
vårgrupperna utarbetas och tillställas trupperna i tillräckligt god tid för
att medgiva detaljplaners uppgörande. 1 sådant syfte har för öyrigt
den s. k. infanterikommissionen, vilken arbetar under inspektörens för
infanteriet ledning, beträffande infanteriet enligt uppdrag inkommit med
förslag till utbildningsbestämmelser för vårgruppen av 1920 års klass
tillhörande värnpliktiga.
För beredande av lättnad i den svåra underbefälsbristen kommer
jag i annat sammanhang att förelägga Kungl. Maj:t förslag till bestämmelser
att underställas riksdagens prövning.
Det kan icke bestridas, att handräckningsgöromålen under tjänstgöringstiden
för 1918 och 1919 års värnpliktsklasser i alltför hög grad
inkräktat på utbildningsarbetet. Den stora omfattningen av handräckningsgöromålen
under sagda tid stod emellertid delvis i samband med
då rådande kristidsförhållanden, vilka numera upphört. Andra orsaker
till omfattningen av nämnda göromål voro avkortandet av tjänstgöringstiden
för de icke vapenföra och uppdelningen av värnpliktskontingenten
i flera omgångar, varigenom storleken av den i varje omgång inkallade
styrkan kom att stå i illa avvägt förhållande till den alltjämt bibehållna
organisationen av truppförbanden. Beträffande åter 1921 års klass ifrågasättes
genom det av mig nu anmälda lagförslaget dels en utsträckning
av de icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöringstid till 225 dagar eller med
mer än en tredjedel, dels en uppdelning av årskontingenten i allenast två
omgångar, vilket, såsom förut angivits, kommer att leda till en bättre
avvägd fördelning av utbildningstiden mellan egentlig utbildning och hand
-
25
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.
räckning. För att än ytterligare åvägabringa överensstämmelse mellan
organisationen och det nya sättet att ordna värnpliktstjänstgöringen samt i
övrigt föreslå sådana tillfälliga ändringar i förvaltningsföreskrifter, som
kunna leda till en minskning i handräckningsgöromålen, har jag efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat två sakkunniga, den ene från
armén och den andre från marinen, och är det min förhoppning, att
bestämmelser i antydd riktning skola kunna utfärdas med det snaraste
och i alla händelser innan 1921 års klass inträder i tjänstgöring.
Det sålunda anförda gäller icke allenast fotfolket, utan i tillämpliga
delar även arméns övriga truppslag ävensom flottan och kustartilleriet.
Jag anser mig följaktligen kunna uttala den förhoppningen, att
värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass enligt det föreliggande förslaget,
i trots av de förändringar, som inträtt efter år 1901 beträffande
organisationen av flertalet truppförband tillhörande infanteriet, kommer
att lämna ett utbildningsresultat, som i vida högre grad, än som motsvaras
av den föreslagna ökningen av tjänstgöringstiden, överträffar utbildningen
av 1918, 1919 och 1920 års klasser.
Vid det utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, som
finnes bilagt årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, är såsom bil.
n:r 1 fogad en beräkning av de värnpliktigas vid armén tjänstgöringsdagar
år 1922. Då nämnda beräkning verkställdes, pågick ännu den utredning,
som föregått utarbetandet av förevarande lagförslag. Det torde under
sådana förhållanden vara uppenbart, att sagda beräkning kunnat bliva
endast approximativ. Med anledning av lagförslaget har jag låtit upprätta
en förnyad beräkning av de värnjaliktigas tjänstgöringsdagar beträffande
såväl armén som marinen. Antalet tjänstgöringsdagar enligt denna beräkning
utgör för arméns vidkommande 9,543,435 och vad marinen
angår 1,153,575.
De förnämsta skäl, vilka framförts till stöd för de inskränkningar
i tiden för värnpliktstjänstgöringen, som under de senaste åren vidtagits,
hava varit hänsyn till det statsfinansiella läget och hänsyn till behovet
att kunna åt det produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter.
Skärskådas bör därför, huruvida dessa båda skäl kunna med fog göras
gällande mot den, i förhållande till den senaste årens tjänstgöringstid, av
mig förordade utsträckningen av tiden för värnpliktstjänstgöringen för
1921 års klass.
Hänsynstagande till det statsfinansiella läget är i år ännu mera av
behovet påkallat än under ovanberörda år. Men därvid bör i detta sammanhang
beaktas, dels att den ökning i antalet tjänstgöringsdagar,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 293 käft. (Nr 346.) sts n 4
Beräkningen
av värnpliktigas
tjänstgöringadagar
år 1922.
26
Kun tgl. Maj:ts Proposition Nr 346.
vilken nu ifrågasattes i jämförelse med det antal som vid fortsatt tillämpning
av 1920 års lag skulle erfordrats, icke kan anses synnerligen
betydande, dels att vid det nu inträdda prisfallet, vilket kan förväntas
komma att ytterligare fortsätta, den kostnad, en värnpliktig drager per
tjänstgöringsdag, kommer att avsevärt minskas. Den sammanlagda verkliga
kostnaden för värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass med den
tjänstgöringstid, jag förordat, kommer sålunda med all sannolikhet att
understiga motsvarande kostnad för 1920 års klass, vars tjänstgöring
regleras enligt den sistnämnda år antagna lagen.
Vad därefter beträffar det produktiva arbetet, vartill man i föreliggande
fråga under de närmast föregående åren ansett sig böra taga
särskild hänsyn, hava förhållandena under sista tiden helt och hållet
förändrats. Det är numera så långt ifrån, att brist på arbetskraft förefinnes,
att fastmera arbetslöshet inträtt och vunnit sådan utbredning,
att statsmakternas ingripande i olika riktningar påfordras. Någon avgörande
förbättring härutinnan synes dessvärre icke vara att påräkna under
den närmaste tiden. En ökning av tjänstgöringstiden för 1921 års klass
i den omfattning, jag avser, kan sålunda icke förväntas verka hämmande
på det produktiva arbetet, utan torde tvärt om med all visshet
komma att bereda lättnad på arbetsmarknaden därigenom, att ett antal
yngre, ogifta män bliva kvarhållna i tjänstgöring till fördel för äldre,
gifta arbetssökande. De för närvarande förekommande talrika framställningarna
av värnpliktiga tillhörande 1921 års klass att bliva inkallade
till tjänstgöring samtidigt med vårgruppen av 1920 års klass, tala härutinnan
ett tydligt språk.»
Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med vad förut
anförts uppgjort förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 192i års klass och hemställde, att förslaget måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt lörordnade, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Tor Ericsson Arje.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass jämte en i ämn s. 1 i texten
- 1S2LU 1921:3 Utlåtande i anledning av KungU Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass jämte en i ämnet väckt motion s. 1 i texten