Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass

1921-04-08 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:346, Med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 346.

1

Nr 346.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års

klass; given Stockholms slott den 8 april 1921.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad utbildningstid för

värnpliktiga av 1921 års klass.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. G. Hammarskjöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 293 käft. (Nr 346.)

376 SI 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

Förslag till

lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ I
Vapenföra

värnpliktiga av 1921 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 3

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästningsartilleri

ä Karlsborg i sammanlagt 255 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 185 dagar, antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock i två omgångar under

de två första åren, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

c) vid fästningsartilleri i Boden och fästning singenjör trupp erna i

sammanlagt 255 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 195 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt 255 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 195 dagar, antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock i två omgångar under

de två första åren, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 225 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 175 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera

av andra och fjärde åren; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 200 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde

året;

f) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de till allmän tjänst eller sjötjänst inskrivna i 255 dagar i en följd

med början under första eller andra året,

av de till stationstjänst inskrivna i 225 dagar i en följd med början

under första eller andra året samt

av de till kustartilleritjänst inskrivna i sammanlagt 255 dagar, med en

första tjänstgöring om 220 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, och med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar

under fjärde året.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

§ 2-

Av fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass

nttagas högst 20 procent för utbildning till underbefäl eller fackmän.

§ 3.

Vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 2 denna lag vid fotfolket eller i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen

vid trängen och intendenturtrupperna uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackmän, äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra

i sammanlagt 285 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

a) vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året; samt

b) vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året.

§ 4-

Oavsett vad i §§ 1 och 3 stadgas angående utbildningstidens längd

och fördelning, skall för där omlörmälda värnpliktiga, som påbörja

första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna

ökas med 30 dagar.

§ 5.

Vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass, som omnämnas i § 27

mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga

att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

o

a) vid hären: _

med en första tjänstgöring om minst 330 dagar, som uppdelas pa

första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen: . _ _

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 330 dagar, som

uppdelas på första och andra året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 35 dagar under tredje året.

§ 6-

Oavsett vad i §§ 1, 3, 4 och 5 stadgas angående utbildningstidens

längd och fördelning, äro där omförmälda värnpliktiga, tilldelade fotfolket,

rytteriet, fält- och positionsartilleriet, fåstningsartilleriet å Karlsborg

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, skyldiga att, därest

Konungen det förordnar, deltaga i en särskild vinterrepetitionsövnmg

om 35 dagar före utgången av tredje eller fjärde året.

Värnpliktiga, vilka deltagit i övning, som i denna § avses, befrias

från en av de i §§ 1, 3 och 5 föreskrivna repetitions-(regements-)- övningar.

§ 7.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass äro, sedan de blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan an
gives,

nämligen: _

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen

i eu följd med början under första eller andra året eller ock i

två omgångar under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra

året.

§ 8.

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av

värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

värnpliktig, som sådant åstundan efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, tvärstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

7

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld yttrade:

»På sätt det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden (sid. 28) utvisar, har jag med avseende å

beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för år 1922 uttalat, att det

vore min avsikt att framlägga förslag om inskränkning av utbildningstiden

för värnpliktiga av 1921 års klass.

Enligt värnpliktslagen den 17 september 1914, som ännu gäller,

utgör utbildningstiden för vapenföra värnpliktiga i beväringen, reservtruppövningen

oräknad:

vid fotfolket 340 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 250

dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 30 dagar; för vapenföra

värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

ökas dock första tjänstgöringen med 60 dagar;

vid rytteriet, fältartillenet och positionsartilleriet 365 dagar, fördelade

på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar,

vardera om 42 dagar;

vid fästningsartilleriet samt fältingenjör-, fälttelegraf- och fästningsingenjörtrupperna

365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om

295 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 35 dagar;

vid trängen och intendenturtrupperna 240 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig träugtjänst och i sjukbår artjänst på en första

tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om

30 dagar;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst på en första tjänstgöring om

180 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 30 dagar;

1914 års

värnpliktslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Provisoriska

värnplikts
bestäm
melser.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

vid intendenturtrupperna på en första tjänstgöring om 210 dagar

och en repetitionsövning om 30 dagar;

för vapenföra värnpliktiga, som vid trängen eller intendenturtrupperna

uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, utgör dock

utbildningstiden 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 275

dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 30 dagar;

vid marinen

i annan tjänst än kustartilleri tjänst 360 dagar, i regel i en följd;

i kustartilleritjänst 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 323 dagar och eu repetitionsövning om 42 dagar.

För vapenföra studenter och likställda utgör utbildningstiden

vid bären 485 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om minst 400

dagar och två repetitionsövningar eller, beträffande värnpliktiga medicine

studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare, på militärutbildning,

fackutbildning och facktjänstgöring, samt

vid marinen 500 dagar, i annan tjänst än kustartilleritjänst i en

följd — med undantag för värnpliktiga ingenjörer, intendenter och

läkare, för vilka tjänstgöringen är uppdelad å militärtjänstgöring, fackutbildning

och facktjänstgöring — och i kustartilleritjänst fördelade på

en första tjänstgöring om 458 dagar och en repetitionsövning.

För icke vapenföra värnpliktiga utgör utbildningstiden enligt 1914

års lag 240 dagar, för icke vapenföra studenter och likställda dock 365

—360 dagar.

Beträffande tillämpningen av gällande värnpliktslag vidtogos under

åren 1918, 1919 och 1920 högst betydande inskränkningar, till en

början med anledning av influensaepidemien, senare i avvaktan på resultatet

av en allmän revision av försvarsväsendet.

På grundvalen av ett inom den för utredning om en dylik revision

tillsatta s. k. försvarsrevisionen utarbetat förslag, som Kungl. Maj:t föreläde

1920 års riksdag, antog riksdagen eu lag om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga'' av 1920 års klass, som utfärdades den 22 juni 1.920

(Svensk författningssamling nr 372).

Enligt denna lag utgör utbildningstiden för vapenföra värnpliktiga i

beväringen, frånsett reservtruppövningen, som icke beröres av lagen":

vid fotfolket 165 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om

90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar;

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästningsartilleriet

å Karlsborg 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 155

dagar och två repetitionsövningar, vardera om 35 dagar;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

vid fästningsartilleriet i Boden samt fältingenjör-, fälttelegraf- och

fästningsingenjörtrupperna 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 165 dagar och två repetition sövningar, vardera om 30 dagar;

vid trängen och intendenturtrupperna 165 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst på en första

tjänstgöring om 90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om

25 dagar,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst på en första tjänstgöring om

115 dagar och två repetitionsövningar, vardera om 25 dagar, samt

vid intendenturtrupperna på en första tjänstgöring om 140 dagar

och en repetitionsövning om 25 dagar;

vid marinen 225 dagar,

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd, och

i kustartilleritjänst fördelade på en första tjänstgöring om 190 dagar

och en repetitionsövning om 35 dagar.

För vapenföra värnpliktiga, som vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna

uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

utgör utbildningstiden 225 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 150 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar;

för vapenföra studenter och likställda utgör utbildningstiden 330 dagar,

vid hären och marinen i kustartilleritjänst fördelade på en första tjänstgöring

om minst 295 dagar och en repetitionsövning, vid marinen i

annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd.

_ För samtliga vapenföra värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen

(tjänstgöring i en följd) under första året, med undantag för

studenter och likställda, ökas ifrågavarande tjänstgöring med 30 dagar.

För icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet bestämmer lagen utbildningstiden

till 165 dagar, men för icke vapenföra studenter och likställda

till 275 dagar.

_ Lagen om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass

avviker från försvarsrevisionens förslag i så måtto, att lagen upptager för

samtliga grupper av värnpliktiga, med undantag för studenter och likställda,

15 dagars kortare utbildningstid än förslaget ävensom för vapenföra

studenter och likställda 35 dagars kortare utbildningstid än förslaget.

Innan jag övergår till den föreliggande frågan om utbildningstiden

för 1921 års klass, tillåter jag mig framhålla, att vad jag med avseende

därå kommer att yttra givetvis icke får utsträckas att gälla den utbildningstid,

som må erfordras i sammanhang med en blivande härordning.

Till förebyggande av en dylik misstolkning torde det vara tillräckligt

att erinra om det nära sambandet mellan en härordnings natur och ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 293 höft. (Nr 346.) 876 si 2

Utbildnings

tiden för

1921 års

klass.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

bildningstidens längd samt därom, att den väntade härordningen icke ens

är till sina huvuddrag känd. Vad jag i det följande kommer att anföra

i fråga om utbildningstidens längd är sålunda att betrakta uteslutande

ur synpunkten av förhållandena under den återstående provisorietiden.

Jag anhåller först att i största allmänhet få beröra frågan om

utbildningstidens längd för värnpliktiga av 1921 års klass. Uppenbart

är, att vid bedömandet av denna fråga hänsyn måste tagas till den

behandling, frågan om utbildningstid för värnpliktiga under de senaste

åren rönt inom försvarskommissionen och försvarsrevisionen samt riksdagen,

detta även ur synpunkten, att det måste anses angeläget att för

den återstående provisorietiden undvika större ändringar, vilka lätt skulle

kunna bidraga att öka den tyvärr redan märkbara desorganisationen

inom försvarsväsendet. Det torde sålunda få anses oundvikligt att inskränka

värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass under det mått, som

angives i 1914 års värnpliktslag. En dylik inskränkning vid flertalet

truppslag och tjänster föranleder uppdelning av årsklassen i flera tjänstgöringsgrupper,

ehuru denna anordning ur tjänstens synpunkt måste betecknas

såsom ofördelaktig. För närvarande minskas emellertid olägenheterna

härav i vissa avseenden genom den väsentliga, ehuru törhända tillfälliga,

ökning i den årliga värnpliktskontingenten, som inträtt efter år 1914.

Å andra sidan hava erfarenheterna från det sista utbildningsåret

och vad beträffar armén särskilt från övningarna hösten 1920 klart och

otvetydigt visat, att väsentliga ökningar äro erforderliga i de utbildningstider,

vilka bestämts för 1918 och 1919 års klasser, samt sålunda även

i de utbildningstider, vilka gälla för 1920 års klass, därest försvarets organisation

skall i enlighet med statsmakternas beslut kunna vidmakthållas

under provisorietiden och därest det mått av krigsberedskap, som under

nuvarande förhållanden måste anses oundgängligt, skall kunna bibehållas.

I anledning av den sannolika storleken av 1921 års klass och med

hänsyn till det mindre tillfredsställande statsfinansiella läget har jag i

detta sammanhang tagit under övervägande möjligheten att uppdela

årskontingenten i två grupper, av vilka den ena skulle erhålla längre utbildning

för att omedelbart vid mobilisering kunna, vid sidan av fast och

f. d. fast anställd personal och av värnpliktiga med fullständig utbildning

enligt 1914 års värnpliktslag, ingå i de egentliga krigsförbanden,

under det att den andra gruppen skulle erhålla en kortare utbildningstid

och vid mobilisering till en början ingå i depå för erhållande av fortsatt

utbildning. Jag har dock funnit det mindre lämpligt att under den,

som jag hoppas, korta återstoden av provisorietiden införa en i flera

avseenden så genomgripande förändring, och anser mig så mycket

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

mindre kunna förorda densamma som försvarsrevisionen ännu icke lärer

hava tagit ståndpunkt till frågan om en dylik anordning för framtiden.

I anledning härav finner jag mig böra föreslå bibehållande av den nuvarande

ordningen med lika lång utbildningstid för de vapenföra värnpliktiga

inom varje truppslag vid hären och tjänst vid marinen samt för

samtliga icke vapenföra, härvid frånsett underbefäl och fackmän samt studenter

och likställda, ävensom att höstgruppen vid samtliga truppslag och

tjänster erhåller 30 dagar längre tjänstgöringstid än vårgruppen.

Jag övergår härefter till frågan om utbildningstidens längd för de

särskilda värnpliktskategorier, som avses för de olika vapenslagen vid

armén samt för marinen.

Vid bestämmande av längden av första tjänstgöringen vid fotfolket

måste hänsyn tagas huvudsakligen till nedan angivna omständigheter.

De tjänstgöringstider, vilka bestämts för 1918, 1919 och 1920 års

klasser, hava varit så korta och utbildningsförhållandena för nämnda

årsklasser i allmänhet så ofördelaktiga, att värnpliktiga, tillhörande dem,

vid mobilisering endast i undantagsfall kunna utan fullständigande utbildning

insättas i de egentliga krigsförbanden, om dessa omedelbart efter

mobiliseringen skola vara operations- och stridsdugliga. För att icke hela

mobiliseringsverket skall behöva omläggas, är det sålunda oundgängligen

nödvändigt att såsom lägsta fordran på utbildningen av 1921 års klass

uppställa, att densamma tillhörande värnpliktiga omedelbart vid mobilisering

skola kunna ingå i operations- och stridsdugliga truppförband vid

sidan av fast och f. d. fast anställd personal samt av värnpliktiga, vilka

fullgjort första tjänstgöringen enligt 1914 års värnpliktslag, d. v. s.

värnpliktiga tillhörande 1915, 1916 och 1917 års klasser.

Det måste vidare anses nödvändigt, att årsklassens värnpliktiga bibringas

en sådan utbildningsståndpunkt, att det blir möjligt anordna

övningar av verkligt värde med truppförbanden, d. v. s. under första

tjänstgöringen i åtminstone kompani- och bataljonsförband samt xmder

repetitionsövningarna även i regemente- och högre förband. I motsatt fall

blir det icke möjligt att vidmakthålla utbildning och krigsduglighet hos det

äldre fast anställda befälet och än mindre möjligt att dana och utbilda

nytt fast anställt fullt krigsdugligt befäl. Jag vill i detta sammanhang

påpeka, att de övningar, vilka anställdes under repetitionsövningarna

1920, ur denna synpunkt icke kunna betraktas såsom tillfredsställande,

och det ehuruväl under dessa repetitionsövningar voro inkallade icke

allenast värnpliktiga med kortvarig utbildning utan även värnpliktiga,

tillhörande 1917 års klass, för vilka visserligen vissa inskränkningar

Fotfolket.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 346.

vidtagits i fråga om repetitionsövningarna, men vilka dock erhållit 250

dagars första tjänstgöring. Därest samtliga värnpliktiga vid fotfolket

utbildats på samma sätt som 1918 och 1919 års klasser, skulle bristerna

i utbildningen helt visst framträtt ännu skarpare, synnerligast under mera

krävande förhållanden, såsom under större eller mindre fälttjänstövningar.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, är det även erforderligt,

att vid samtliga regementen utbildning för de värnpliktiga av 1921 års

klass anordnas med den nya tekniska materiel, vilken efter erfarenheterna

från världskriget måste anses oumbärlig för allt fotfolk, som

skall vara krigsdugligt. Men tydligt är, att utbildning med denna

materiel icke kan bibringas under en alltför knappt tillmätt utbildningstid.

Vikten av att snarast anordna dylik utbildning framgår för övrigt av

det förhållandet, att äldre årsklasser, även de, vilka äro bäst utbildade

och därför i första rummet måste tagas i anspråk för fältförbanden,

icke beretts övning med omförmälda materiel.

På värnpliktstjänstgöringens längd måste uppställas eu ytterligare

fordran, som står i samband med den genomgripande förändring i

organisationen vid samtliga infanteriregementen utom gardesregementena,

som bestämdes redan i 1901 års härordning, men först sex år senare

blev genomförd, nämligen förvandlingen av infanteriregementena från

icke ständigt tjänstgörande till ständigt tjänstgörande eller, såsom det

även kallas, kasernerade. Att under nu förevarande provisorietid, innan

ens konturerna av den blivande härordningen äro uppdragna, vidtaga

genomgripande förändringar härutinnan torde icke vara tillrådligt. Därför

tvingas man att nu ordna värnpliktstjänstgöringen vid fotfolket på

sådant sätt, att under hela året den militära tjänsten vid varje regemente

upprätthålles och befälets arbetsförmåga tages i anspråk i så stor

utsträckning som möjligt. För ändamålet torde det, såsom försvarsrevisionen

framhållit och riksdagen även vitsordat, icke vai»a försvarligt att

uppdela årsklassen i mer än två gnipper. Redan en dylik uppdelning

är för övrigt förenad med avsevärda olägenheter, bland annat med hänsyn

till att utbildningen för de båda skilda grupperna icke blir fullt likformig.

Det utbildningsprogram, som genom bärens vapenövningstabell för

1920—1921 fastställts för innevarande utbildningsår, måste anses ådagalägga

en allvarlig och erkännansvärd strävan att ordna värnpliktstjänstgöringen

efter ovannämnda grunder. En närmare granskning av tabellen

giver emellertid vid banden, att den föreskrivna korta utbildningstiden för

1920 års klass icke gjort det möjligt att tillgodose sagda syfte utan att

andra viktiga synpunkter blivit lidande. Sålunda bar det befunnits nöd
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Proposition Nr 346.

13

vändigt att låta de värnpliktiga, som inrycka på hösten, fullgöra två

repetitionsövningar i omedelbar anslutning till den första tjänstgöringen.

De komma därför att deltaga i allenast en höstrepetitionsövning, vilket

medför, såväl att dessa värnpliktiga erhålla alltför ringa utbildning i

högre förband som att manskapsstyrkan under höstrepetitionsövningarna

— särskilt i betraktande av den ökade tilldelningen av värnpliktiga till

specialtruppslagen och marinen — kan befaras komma att nedgå i en

grad, som för övningarnas bedrivande är ofördelaktig. Vidare har man

nödgats inlägga hemförlovningsperioder av alltför stor längd i förhållande

till längden av första tjänstgöringen, nämligen om 21 och 14

dagar för resp. höst- och vårinryckande. Under hösten, omedelbart efter

repetitionsövningarna, finnas dessutom vid flertalet regementen under

nära en och en halv månad inga andra vapenföra värnpliktiga i tjänst

än ett antal underbefäl och fackmän. I betraktande av det mycket

stora antalet volontärvakanser kan detta förhållande lätt leda till att

nämnda värnpliktigas underbefälsutbildning i betänklig grad kommer

att störas genom s. k. garnisons-, d. v. s. vakt- och vårdtjänst.

Vad jag här anfört gäller fotfolket i allmänhet. För gardesinfanterioch

fästningsinfanteriregementena samt Gottlands infanteriregemente tillkommer

tungan att för garnisons- och säkerhetstjänst städse hava i

tjänstgöring åtminstone nödtorftigt utbildad trupp av icke alltför ringa

styrka. Med värnpliktsbestämmelserna i 1920 års lag kan detta visserligen

åstadkommas, men endast genom att avsevärda hjälpkontingenter

beordras till samtliga ifrågavarande sex regementen från inskrivningsområden,

vilka eljest icke äro avsedda att lämna värnpliktiga till dem

— något som givetvis ur utbildningssynpunkt är ogynsaint och som

tidigare varit erforderligt endast i fråga om Norrbottens regemente och

Gottlands infanteriregemente.

Såsom ovan anförts, torde det få anses oundvikligt att inskränka

första tjänstgöringen för 1921 års klass under det mått, som angives i

1914 års värnpliktslag. Av skäl, som i det föregående anförts, är det

uppenbart, att inskränkningen bör givas väsentligt mindre omfattning än

som bestämts i fråga om 1920 års klass. Under sådana förhållanden

ligger det nära till hands att beträffande första tjänstgöringen för 1921

års klass återgå till bestämmelserna i 1901 års värnpliktslag. enligt vilken

tiden för nämnda tjänstgöring utgjorde 150 dagar. Visserligen befanns

denna utbildningstid på sin tid allt för kort, men en given fördel är

likväl, att man om densamma har flera års erfarenhet. Jag finner mig

därför böra föreslå en första tjänstgöring vid fotfolket om 150 dagar.

I detta sammanhang synes det mig lämpligt erinra därom, att inom

försvarsberedningarna den åsikten gjorde sig gällande, att en värnplikts
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

tjänstgöring'', som toge sin början under hösten, för att medföra samma

ntbildningsresultat borde erhålla något större längd än en motsvarande

tjänstgöring, vilken i sin helhet förlädes till våren och sommaren. Ur

denna synpunkt finner jag icke anledning att föreslå någon avvikelse

från bestämmelsen uti 1920 års lag om ökning med 30 dagar av tjänstgöringstidens

längd för värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen

under första året.

I fråga om antalet repetitionsövningar finner jag icke heller skäligt

föreslå någon förändring. Vad beträffar repetitionsövningarnas längd

har denna visserligen i och för sig blivit i sistnämnda lag tillmätt allt för

ringa, men att under provisorietiden ifrågasätta någon ökning av densamma

anser jag icke nödvändigt.

I 1914 års värnpliktslag föreskriven uttagning till underbefäl eller

fackmän har i enlighet med beslut av nästlidna års riksdag ägt rum bland

värnpliktiga av 1920 års klass. Sådan uttagning måste givetvis, såväl

ur mobiliseringssynpunkt som med hänsyn till övningars bedrivande, icke

minst med förut omförmälda tekniska materiel, äga rum jämväl bland

värnpliktiga av 1921 års klass. Uttagningen har hittills utgjort högst

14 %. Chefen för generalstaben har emellertid i yttrande till försvatsrevisionen

(se dess betänkande II sid. 63) anfört, att, med hänsyn till

mobiliseringsbehovet i allmänhet och särskilt behovet av specialutbildad

personal, en n väsentligt ökad uttagningsprocent vore erforderlig vid

infanteriet. Ökningen kunde ett första år begränsas till 20 %.

En ökning av uttagningsprocenten synes även mig obetingat erforderlig,

dels med hänsyn till nedgången i antalet fast anställt manskap

och värnpliktiga, som tillhört den fast anställda personalen, dels emedan

underbefälsbehovet vid modernt infanteri är högst väsentligt mycket

större än vid infanteri med den genom 1914 års härordning införda organisationen,

dels enär behovet av fackmän med nödvändighet måste stiga

i samma mån som utbildningstiden begränsas, dels ock emedan det

för påskyndande av den övergång till modern organisation, som måste äga

rum i sinom tid och i varje fall senast vid mobilisering, är erforderligt

att mobiliseringsbehovet av underbefäl och fackmän snarast kan

fyllas med personal, som blivit utbildad med modern teknisk materiel.

Jag finner mig sålunda böra föreslå, att vid fotfolket uttagningen för

utbildning till underbefäl eller fackmän inom 1921 års klass bestämmes

till högst 20 %. Utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga synes

mig, såsom hittills, böra innefatta en ökning av 60 dagar i förhållande

till utbildningstiden för fotfolkets övriga värnpliktiga, ökningen förlagd

till första tjänstgöringen.

Utbildningstiden för fotfolket torde alltså böra omfatta 225 resp.

255 dagar, fördelade å en första tjänstgöring om 150 resp. 180 dagar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

15

samt tre repetitionsövningar, en var om 25 dagar. Härtill komma för

underbefäl och fackmän ytterligare 60 dagar.

Huru värnpliktstjänstgöringen vid infanteriregementena, utom Norrbottens

regemente och Gottlands infanteriregemente, i enlighet med ovan

anförda synpunkter lämpligen synes kunna ordnas, framgår av nedanstående

grafiska exempel. Vid gardesinfanteriregementena bliva några

mindre avvikelser erforderliga. Höstinryckningen synes i allmänhet böra

omfatta omkring en tredjedel, vårinryckningen återstående två tredjedelar

av värnpliktskontingenten.

1. året

2. »

3. »

4. ».

t

Vio Höstinryck
-[-

''

TJnd.bef. o.fack
u/t

män (60 d.) 13/g (25 d.)

-1 ---1-——I-!----

Und. bef.o.fack
iU

Vårinryckning (150 + 25 d.1’) 6/io män(60d.) B/ia

(25 d.)

■I--i

(25 d.)

--1-

150 (210) d.

eller

180 (240) »

25 »

25

25

*) Hemförlovning 8 dagar.

225 (285) d.

eller

255 (315) »

Vid Norrbottens regemente och Gottlands infanteriregemente synes,

med hänsyn till säkerhetstjänstens krav på utbildad trupp i tjänstgöring

året runt, värnpliktstjänstgöringen kunna ordnas enligt följande grafiska

exempel.

Norrbottens regemente:

1. året

2. »

3. »

4. »

Und. bef. o. fack(150

+30+75 d.) 28/3 män (60 d.) 27/5

15/7 Vpiga fr. fram. i. o., höstinryckn.

3/la Höst
-

-I
-

inryckning (150 + 30+-25 d.1})

Und.bef.o.fack11

h män (60 d.) q/q

,9/s Vårinryckning (150 + 25 d.l))

Und.bef. o.fack6/io

män (60 d.) 5/12

(25 d.)

(25 d.)

150 (210) d.

eller

180 (240) »

25 »

25 »

25

225 (285) d.

eller

255 (315) »

*) Hemförlovning 14 dagar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

Rytteriet,

fältartilleriet,

positionsartilleriet,

fästningsartilleriet

å

Karlsborg.

1. året

2. »

3. »

4. »

Gottlands infanteriregemente:

*/9 Vplga fr. fram. i. o., \

höstinr. (150+30 + 75 d.)

1

Und.bef. o. fack- [

1b/b män (60 d.) 14/7 ;

Und.bef. o. fack- la Vplga fr. fram. i. o., yårinr. (150 + 75 d.) 8,/io män(60d.) 80/u

v<

Und.bef. o. fack-

Vårinryckning (150 + 25 d.1}) 6/io män(60 d.) 6/i2

(25 d)

(25 d)

------1

(255) (315) d.

(225) (285) »

150 (210) »

25

25

25

l) Hemförlovning 8 dagar.

225 (285) d.

eller

255 (315) »

Vid kustfastningsinfanteriregementena kan värnpliktstjänstgöringen

ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med ettdera av ovanstående

grafiska exempel.

Om det beträffande fotfolket är av vikt att anordna utbildningen

på sådant sätt, att ett ej alltför ringa antal värnpliktiga äro disponibla

vid truppförbanden under hela året, så framträder denna synpunkt ännu

starkare vid rytteriet och därmed i värnpliktshänseende jämförliga truppslag,

. nämligen fältartilleriet, positionsartilleriet och fästningsartilleri å

Karlsborg. Vid dessa truppslag är det å ena sidan oundgängligen erforderligt

att hava en så stor manskapsstyrka i tjänst under hela året,

att häst- och materielvården på ett tillfredsställande sätt kan ordnas.

A andra sidan bör man söka undvika att alltför mycket öka värnpliktskontingenterna.

Vid mobilisering är nämligen den manskapsstyrka,

som kan tillgodogöras vid dessa truppslag, i hög grad beroende

av den materiel, som finnes tillgänglig. Hela värnpliktskontingenten

kan icke komma till användning för truppförbandets egen mobilisering,

därest årskontingenten göres för stor. Om man ökar värnpliktskontingenten

över en viss gräns, kommer man sålunda därhän, att utbildningen

till viss utsträckning icke kommer att avse tillgodoseende av mobiliseringsbehovet,

utan att fredstjänstgöringen upphöjes till självändamål,

något som naturligtvis icke kan vara riktigt.

Granskar man härens vapenövningstabell för utbildningsåret 1920—

1921, finner man, att vid här ifrågavarande truppslag höstgruppen utrycker

omkring en och en halv månad efter vårgruppens inryckning, och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 346.

17

att således vårgruppen samtidigt med utbildningsarbetet ensam är disponibel

för den inre tjänsten under de fyra sista månaderna av sin första

tjänstgöring, innefattande bland annat den viktiga trupputbildningsperioden

under högsommaren. Med hänsyn till de talrika volontärvakanser, som

finnas jämväl vid vissa truppförband tillhörande dessa truppslag, komma

därför vårgruppens värnpliktiga, även om ett antal hästar sändas på gräsbete

under sommaren, att i mycket stor utsträckning tagas i anspråk för

vakt- och vårdtjänst, vilket är så mycket betänkligare, som det egentligen

är vårgruppen, på vilken utbildningsarbetet samlar sig. Skall man

kunna undvika denna olägenhet utan att i allt för hög grad öka den

sammanlagda årskontingenten och utan att öka tjänstgöringstidens längd

över det mått, som i detta sammanhang kan anses tillrådligt, måste man

ordna tjänstgöringen så, att höstkontingenten vid eller kort tid efter vårkontingentens

inryckning uppdelas i två grupper, vilka vardera tjänstgöra

under ena hälften av vårkontingentens första tjänstgöring och härvid

bliva i tillfälle att till väsentlig del övertaga vakt- och vårdtjänsten.

Den minsta ökningen av sammanlagda tjänstgöringstiden utöver

den för 1920 års klass bestämda, som med beaktande av ovan anförda synpunkter

synes kunna ifrågasättas, är med 30 dagar eller således till 255 dagar

för vårgruppen och 285 dagar för höstgruppen. För åstadkommande av

erforderlig förskjutning måste, såsom vid fotfolket, i allt fall hemförlovningsperioder

inläggas. I fråga om repetitionsövningarnas antal och

längd finner jag icke nödvändigt föreslå frångående av bestämmelserna

i 1920 års lag. Jag anser mig sålunda för samtliga här ifrågavarande

truppslag böra föreslå en första tjänstgöring om 185 dagar med 30 dagars

ökning för de värnpliktiga, som påbörja tjänstgöringen under första året.

Huru tjänstgöringen i enlighet härmed lämpligen må kunna ordnas, framgår

av nedanstående grafiska exempel.

185 (215) d.

35 »

35 »

255 (285) d.

*) Hemförloyning 8 dagar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 293 höft. (Nr 346.) 376 21 3

”/10

1. året

2. »

ll
-

710

-|—

Höstin
-

ryckning (185+30+35 d.u)

“/•

ryckning (185 + 30 + 35 d.; hemförlovning 112 d.)

-—--- Ve-»Val--

Vio

Vårinryckning (185 + 35 d+)

(35 d.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fältingenjör
trupperna,

fälttelegraf
trupperna.

Fästningsartilleriet

i Boden,

fästningsingenjörtrupperna.

KungI. Maj:ts Proposition Nr 346.

Sammanlagda tjänstgöringstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

synes mig, såsom hittills, böra vara densamma som vid rytteriet

och därmed i värnpliktshänseende jämförliga truppslag, d. v. s. omfatta

255 dagar för vårgruppen och 285 dagar för höstgruppen. I fråga

om repetitionsövningarnas antal och längd finner jag mig icke böra

föreslå avvikelser från bestämmelserna i 1920 års lag. Första tjänstgöringen

torde sålunda för dessa truppslag böra omfatta 195 resp. 225

dagar och repetitionsövningarna vardera 30 dagar. Huru tjänstgöringen

synes kunna ordnas, framgår av nedanstående grafiska exempel.

1. året

2. »

%o

Höstin-

*/io

Höstin-

1 1 1

ryckning (195 + 30 + 30 d.X)) 8%

ryckning (195 + 30 + 30 d ; hemförlovning 107 d.)

•Ilo

1

»/* Vårinryckning (195 + 30 d.x))

•/JO

(30 d.)

195 (225) d.

30

30

255 (285) d.

*) Hemförlovning 8 dagar.

Tjänstgöringen vid fästningsartilleri i Boden och fästningsingenjörtrupperna

torde böra, såsom hittills varit fallet, i fråga om första tjänstgöringens

längd liksom i fråga om repetitionsövningarnas antal och längd

övereflsstämma med tjänstgöringen vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.

Ur säkerhetstjänstens synpunkt är emellertid en annan förläggning

av tjänstgöringen lämplig, på sätt närmare framgår av följande

grafiska exempel.

10/a

Höstinryek
-

1. året

i--

( ning (195 + 30 d.1’) 7/«

-----—-—■—

2. »

8/t Vårinryckning (195 d.1})

6/9

3. »

(30 d.)

1 ~

4. »

(30 d.)

lo-1

l) Hemförlovning 14 dagar.

195 (225) d.

> |

30

30

255 (285) d.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 346.

För trängen och intendenturtrupperna finner jag mig föranlåten att,

på sätt i 1920 års lag tillämpats, föreslå enahanda sammanlagda tjänstgöringstid

som vid fotfolket. Repetitionsövningarna synas mig böra

upptagas till samma antal och längd som i 1920 års lag. För underbefäl

och fackmän, vilka torde få uttagas efter oförändrad procentberäkning,

bör tjänstgöringstiden bestämmas till samma längd som vid fotfolket.

Huru tjänstgöringen lämpligen torde kunna ordnas, framgår av

följande grafiska exempel.

I

Trängen i egentlig trängtjänst:

Se infanteriet, flertalet regementen.

2. Uret |-

3. » I
4.

» 1-

Trängen i sjukbärartjänst:

Und.bef.o.fack
Vitrinryckning

(150 + 25 d.1’) #/io man(60d.) 6/ii j (2101 d

---'' — I 1 || g.

(25 d.)

(25 d.)

25

-I 25

-I 25

225 (285) d.

*) Hemförlovning 8 dagar.

2. »

3. »

4. »

Trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

lind. bef. o.fack
Vinterinryckning

(175 d.1’) män(60d.) (25d.)*/io

(25 d.)

■I-1

,r 175 (235) d.

25

I 25

225 (285) d

Trängen och

intendenturtrupperna.

*) Hemförlovning 8 dagar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl, Maj. ts Proposition Nr 346.

Marinen.

Intendenturtrupperna:

1. året

2.

»

3. »

4. »

le/io Höstin

ryckning (200 + 30 d.1})

‘Ve

1

Und.

so/4

Vårinryckning (200 d.1J)

25/n bof. 0.

fackmän

1

(60 d.) 24/i

'' 1

(25 d.)

---1 n -1--

200 (260) d.

eller

230

25

'') HemförloYning 8 dagar.

225 (285) d.

eller

255

Såsom en följd av de under de senare åren i förhållande till 1914

års värnpliktslag vidtagna inskränkningarna i tiden för de värnpliktigas

fredstjänstgöring bär vid marinen icke allenast de värnpliktigas tjenstbarhet

utan även flottans och kustfästningarnas krigsberedskap väsentligt

nedgått. Vad särskilt flottan beträffar, bar den på grund av tjänstgöringstidens

avkortande vidtagna uppdelningen på två tjänstgöringsomgångar

inom vardera av de kategorier värnpliktiga, vilka tilldelats allmän

tjänst och sjötjänst, givetvis haft en ofördelaktig inverkan på övningsplanen

och dragit med sig rubbningar i organisationen i allmänhet,

olägliga för såväl tjänsten som de värnpliktiga själva.

Därest krigsberedskapen vid marinen, i den mån tillgängliga penningmedel

det medgiva, skall kunna upprätthållas året runt, om ock

under vissa tidsperioder svagt, måste tiden för de värnpliktigas fredstjänstgöring

uppgå till minst omkring nio månader. Vid flottan kan

endast under sådan förutsättning nyssberörda, ur många synpunkter

olämpliga uppdelning på olika inryckningstider inom vardera av kategorierna

»allmän tjänst» och »sjötjänst» undvikas, i det att genom lämplig

förläggning av inryckningstiderna för båda kategorierna dessa kunna

bringas att förskjuta varandra, så att värnpliktiga finnas tillgängliga under

hela året för tjänst ombord å fartyg, på samma gång som rekrytutbildningen

kan få fortgå utan störande avbrott under den för flottans

övningar för dylik utbildning tjänligaste delen av året. Givet är, att om

sålunda uppdelning å olika inryckningstider icke äger rum, utbildningen

av de värnpliktiga lämnar ett i större mån förbättrat resultat än som

motsvaras enbart av förlängningen av tjänstgöringstiden utöver den för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

21

1920 års klass gällande. Det ökade antalet tjänstgöringsdagar kommer

vidare att medföra, att för den dagliga tjänsten å flottans stationer och

kustfästningarna icke behöva tillgripas hiälpkontingenter av värnpliktiga

tilldelade fotfolket.

Hittills har i allmänhet tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid

marinen blivit bestämd till samma längd som för specialvapnen vid armén.

I överensstämmelse härmed anser jag tjänstgöringstiden för de

vapenföra värnpliktiga av 1921 års klass böra upptagas till 255 dagar

för dem, som avses för tjänst å fartyg oeh kustfästningar, med iakttagande

av enahanda ökning som vid armén av 30 dagar för dem, som

inrycka under första året. För det förhållandevis ringa antalet stationstjänst

tilldelade yrkesmän torde däremot tjänstgöringstiden icke böra

utsträckas längre än för fotfolket, d. v. s. till 225 dagar.

Vid kustartilleriet, som erhåller ökad tilldelning av värnpliktiga,

anordnas en höstinryckning för tillgodoseende liksom vid landfästningarna

av krigsberedskapen under den del av året, som icke täckes med huvudkontingenten.

Den ungefärliga förläggningen av tjänstgöringstiden, i vad avser

huvuddelen av de å fartygen och kustfästningarna tjänstgörande värnpliktiga,

framgår av följande grafiska framställning.

Allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga:

1. året |---

Vn

,1

I

255(+30Hjänst
göringsdagar

-f-15 heraforlovningsdagar.

255 tjänstgöringsdagar
+

30 hemför
lovningsdagar.

1. året |-

• •• ■ .i

*-C

4. » I
-

Kustartilleritjuust tilldelade värnpliktiga:

9/i

-I
-

30/,

H
-

l220(+30)tjänst
|J

göringsdagar.

i/220 tjänstgö\

ringedagar.

135 tjänstgö\

ringedagar.

255 (+ för en

del 30) tjänstgöringsdagar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts Proposition Nr 346.

Vapenföra

studenter och

likställda.

Särskild

vinterövning.

Icke vapenföra.

I sitt förslag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920

års klass upptog försvarsrevisionen eu tjänstgöring för vapenföra studenter

och likställda om 365 dagar. Detta dagantal har av chefen för

generalstaben i yttrande till försvarsrevisionen (se dess betänkande II sid.

97—99) angivits som det minsta, på vilket för militärtjänsten begåvade

värnpliktiga vid infanteriet och därmed jämförliga truppslag kunna bibringas

någorlunda nöjaktig plutonchefsutbildning. Jag finner mig böra

föreslå en utbildningstid av denna längd för samtliga vapenföra värnpliktiga

studenter och likställda.

Med den för härens olika truppslag här ovan föreslagna tjänstgöring

kan erforderlig vinterutbildning icke bibringas de värnpliktiga, tillhörande

vårgrupperna. Dylik iffbildning synes mig emellertid obetingat nödvändig.

Jag vill i detta sammanhang endast erinra om, att en av de förnämsta

anledningarna till, att härordningsspörsmålet år 1911 återupptogs, var

den, att utbildningsförhållandena vid fotfolket efter 1901 års värnpliktslag

i detta avseende voro otillfredsställande. Den minsta utökning

av 1901 års värnpliktsprogram i fråga om fotfolket, som av försvarsberedningarna

ansågs kunna förutsättas, innefattade just ett fullständigande

av den till 150 dagar uppgående första tjänstgöringen under

sommaren med vinterutbildning av erforderlig längd. Dylik vinterutbildning

är uppenbarligen i lika grad erforderlig vid övriga för det rörliga

fältkriget avsedda truppslag. Beträffande den nödvändiga tidslängden av

ifrågavarande utbildning har erfarenheten från liknande övningar innevarande

vinter med delar av 1919 års klass visat, att utbildningstiden med

hänsyn särskilt till erforderliga transporter behöver uppgå till minst 35

dagar. Jag finner mig sålunda böra föreslå rätt för Konungen att för

vapenföra värnpliktiga, tilldelade fotfolket, rytteriet, fält- och positionsartilleriet,

fästningsartilleriet å Karlsborg samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

anordna en särskild vinterrepetitionsövning om 35 dagar,

varvid värnpliktiga, som deltagit i övning, varom här är fråga, torde

böra befrias från en höstrepetitionsövning.

För tillbörligt utnyttjande av de vapenföra värnpliktigas utbildningstid

föreligger behov av att ej giva de icke vapenföra värnpliktiga kortare

tjänstgöringstid än de vapenföra. Kortare tjänstgöringstid för de icke

vapenföra komme tillika att giva näring åt frestelsen för de vapenföra

att söka bliva överförda till icke vapenföra. Mycket talar sålunda

för att tillmäta tjänstgöringstiden lika för båda kategorierna värnpliktiga.

Emellertid finner jag ej anledning att i denna fråga avvika från

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

23

grundsatsen i 1920 års lag och förordar alltså, att tjänstgöringstiden

för de icke vapenföra av 1921 års klass, med undantag för studenter

och likställda, bestämmes till samma dagantal som för flertalet vapenföra

värnpliktiga, nämligen lika med tjänstgöringstiden vid fotfolket, 225

dagar. För icke vapenföra studenter och likställda finner jag ej skäl

föreslå annan tjänstgöringstid än som i 1920 års lag bestämts för motsvarande

kategori, eller 275 dagar.

Sedan inom försvarsdepartementet utarbetats ett förslag till lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass, i huvudsak

överensstämmande med de grundsatser, som ovan utvecklats, hava

yttranden över förslaget inhämtats från chefen för generalstaben och

chefen för marinstaben.

Chefen för generalstaben har därvid uttalat, att den ökning i chefens för

den första tjänstgöringen, som förslaget innebure, syntes möjliggöra ge“tetrraa1*^ben

mycket betydande förbättringar i de vapenföra värnpliktigas utbildning.

I övrigt har han framhållit betydelsen av, att de höstinryckande värnpliktiga

erhålla ett tillägg i tjänstgöringstid samt att de icke vapenföras

tjänstgöringstid står i önskvärt förhållande till de vapenföras.

Chefen för marinstaben har anfört, att lagförslaget på grund av chefens för

den föreslagna utbildningstiden givetvis medgåve bättre utbildnings- och ma""as]^en

beredskapsförhållanden än lagen för 1920 års klass. 1 bifogade yttranden

från högste befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet

har framhållits bland annat, att de icke vapenföra värnpliktigas

utbildningstid icke borde understiga den för fotfolket stadgade.

Såsom i det föregående anförts, måste utbildningen av 1918 och Rån nöjaktigt

1919 års klasser vid armén ur skilda synpunkter betecknas såsom otill- utb‘ld"lngs:

tredsställande. Det har emellertid gjorts gällande, att detta icke med den föreensamt

borde tillskrivas den korta tjänstgöringstiden, utan vore beroende

även på andra omständigheter, såsom att övningarna icke anordnats

på ett fullt systematiskt sätt, att tillgången på befäl och i

synnerhet på underbefäl varit otillräcklig samt att oproportionerligt

stor del av utbildningstiden tagits i anspråk för handräckningar och

andra förrättningar vid sidan av övningsprogrammet. Tillika har det

gjorts gällande, att, därest för framtiden dessa förhållanden finge fort
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 346.

fara i samma utsträckning som under de senaste åren, även en avsevärt

förlängd första tjänstgöring komme att giva otillfredsställande utbildningsresultat.

Det torde sålunda vara nödvändigt undersöka, huruvida

det icke är möjligt att råda bot för de påtalade missförhållandena, i den

mån de verkligen förefunnits.

Att utbildningen för 1918 och 1919 års klasser, åtminstone beträffande

vissa grupper, icke alltid anordnats på lämpligaste sätt, lärer

nog stå i samband med den osäkerhet, som gjorde sig gällande i fråga om

tjänstgöringens längd och inkallelseterminerna. Det förekom sålunda, att

redan fortskriden tjänstgöringstermin förkortades och att inkallelseorder,

ehuru den utfärdades omedelbart efter det riksdagens beslut om utbildningstiden

fattats, kom de värnpliktiga till hända så sent, att vissa av dem icke

hunno infinna sig förr än efter den bestämda inryckningsdagen. På vissa

kontingenters utbildning inverkade epidemier ofördelaktigt. Därest

emellertid nu förevarande lagförslag varder antaget, möter det intet

hinder, att lämpliga bestämmelser för utbildningen vid såväl höst- som

vårgrupperna utarbetas och tillställas trupperna i tillräckligt god tid för

att medgiva detaljplaners uppgörande. 1 sådant syfte har för öyrigt

den s. k. infanterikommissionen, vilken arbetar under inspektörens för

infanteriet ledning, beträffande infanteriet enligt uppdrag inkommit med

förslag till utbildningsbestämmelser för vårgruppen av 1920 års klass

tillhörande värnpliktiga.

För beredande av lättnad i den svåra underbefälsbristen kommer

jag i annat sammanhang att förelägga Kungl. Maj:t förslag till bestämmelser

att underställas riksdagens prövning.

Det kan icke bestridas, att handräckningsgöromålen under tjänstgöringstiden

för 1918 och 1919 års värnpliktsklasser i alltför hög grad

inkräktat på utbildningsarbetet. Den stora omfattningen av handräckningsgöromålen

under sagda tid stod emellertid delvis i samband med

då rådande kristidsförhållanden, vilka numera upphört. Andra orsaker

till omfattningen av nämnda göromål voro avkortandet av tjänstgöringstiden

för de icke vapenföra och uppdelningen av värnpliktskontingenten

i flera omgångar, varigenom storleken av den i varje omgång inkallade

styrkan kom att stå i illa avvägt förhållande till den alltjämt bibehållna

organisationen av truppförbanden. Beträffande åter 1921 års klass ifrågasättes

genom det av mig nu anmälda lagförslaget dels en utsträckning

av de icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöringstid till 225 dagar eller med

mer än en tredjedel, dels en uppdelning av årskontingenten i allenast två

omgångar, vilket, såsom förut angivits, kommer att leda till en bättre

avvägd fördelning av utbildningstiden mellan egentlig utbildning och hand
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 346.

räckning. För att än ytterligare åvägabringa överensstämmelse mellan

organisationen och det nya sättet att ordna värnpliktstjänstgöringen samt i

övrigt föreslå sådana tillfälliga ändringar i förvaltningsföreskrifter, som

kunna leda till en minskning i handräckningsgöromålen, har jag efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat två sakkunniga, den ene från

armén och den andre från marinen, och är det min förhoppning, att

bestämmelser i antydd riktning skola kunna utfärdas med det snaraste

och i alla händelser innan 1921 års klass inträder i tjänstgöring.

Det sålunda anförda gäller icke allenast fotfolket, utan i tillämpliga

delar även arméns övriga truppslag ävensom flottan och kustartilleriet.

Jag anser mig följaktligen kunna uttala den förhoppningen, att

värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass enligt det föreliggande förslaget,

i trots av de förändringar, som inträtt efter år 1901 beträffande

organisationen av flertalet truppförband tillhörande infanteriet, kommer

att lämna ett utbildningsresultat, som i vida högre grad, än som motsvaras

av den föreslagna ökningen av tjänstgöringstiden, överträffar utbildningen

av 1918, 1919 och 1920 års klasser.

Vid det utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, som

finnes bilagt årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, är såsom bil.

n:r 1 fogad en beräkning av de värnpliktigas vid armén tjänstgöringsdagar

år 1922. Då nämnda beräkning verkställdes, pågick ännu den utredning,

som föregått utarbetandet av förevarande lagförslag. Det torde under

sådana förhållanden vara uppenbart, att sagda beräkning kunnat bliva

endast approximativ. Med anledning av lagförslaget har jag låtit upprätta

en förnyad beräkning av de värnjaliktigas tjänstgöringsdagar beträffande

såväl armén som marinen. Antalet tjänstgöringsdagar enligt denna beräkning

utgör för arméns vidkommande 9,543,435 och vad marinen

angår 1,153,575.

De förnämsta skäl, vilka framförts till stöd för de inskränkningar

i tiden för värnpliktstjänstgöringen, som under de senaste åren vidtagits,

hava varit hänsyn till det statsfinansiella läget och hänsyn till behovet

att kunna åt det produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter.

Skärskådas bör därför, huruvida dessa båda skäl kunna med fog göras

gällande mot den, i förhållande till den senaste årens tjänstgöringstid, av

mig förordade utsträckningen av tiden för värnpliktstjänstgöringen för

1921 års klass.

Hänsynstagande till det statsfinansiella läget är i år ännu mera av

behovet påkallat än under ovanberörda år. Men därvid bör i detta sammanhang

beaktas, dels att den ökning i antalet tjänstgöringsdagar,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 293 käft. (Nr 346.) sts n 4

Beräkningen

av värnpliktigas

tjänstgöringadagar

år 1922.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kun tgl. Maj:ts Proposition Nr 346.

vilken nu ifrågasattes i jämförelse med det antal som vid fortsatt tillämpning

av 1920 års lag skulle erfordrats, icke kan anses synnerligen

betydande, dels att vid det nu inträdda prisfallet, vilket kan förväntas

komma att ytterligare fortsätta, den kostnad, en värnpliktig drager per

tjänstgöringsdag, kommer att avsevärt minskas. Den sammanlagda verkliga

kostnaden för värnpliktstjänstgöringen för 1921 års klass med den

tjänstgöringstid, jag förordat, kommer sålunda med all sannolikhet att

understiga motsvarande kostnad för 1920 års klass, vars tjänstgöring

regleras enligt den sistnämnda år antagna lagen.

Vad därefter beträffar det produktiva arbetet, vartill man i föreliggande

fråga under de närmast föregående åren ansett sig böra taga

särskild hänsyn, hava förhållandena under sista tiden helt och hållet

förändrats. Det är numera så långt ifrån, att brist på arbetskraft förefinnes,

att fastmera arbetslöshet inträtt och vunnit sådan utbredning,

att statsmakternas ingripande i olika riktningar påfordras. Någon avgörande

förbättring härutinnan synes dessvärre icke vara att påräkna under

den närmaste tiden. En ökning av tjänstgöringstiden för 1921 års klass

i den omfattning, jag avser, kan sålunda icke förväntas verka hämmande

på det produktiva arbetet, utan torde tvärt om med all visshet

komma att bereda lättnad på arbetsmarknaden därigenom, att ett antal

yngre, ogifta män bliva kvarhållna i tjänstgöring till fördel för äldre,

gifta arbetssökande. De för närvarande förekommande talrika framställningarna

av värnpliktiga tillhörande 1921 års klass att bliva inkallade

till tjänstgöring samtidigt med vårgruppen av 1920 års klass, tala härutinnan

ett tydligt språk.»

Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med vad förut

anförts uppgjort förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 192i års klass och hemställde, att förslaget måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt lörordnade, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson Arje.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass jämte en i ämn s. 1 i texten
  2. 1S2LU 1921:3 Utlåtande i anledning av KungU Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass jämte en i ämnet väckt motion s. 1 i texten