Angående understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket
1921-01-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:36, Angående understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 36.
L
Nr 36.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd
åt vissa befattningshavare vid telegrafverket; given Stockholms
slott den 21 januari 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Walter Murray.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 januari 1921.
Närvarande:
Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Murray anförde:
I särskilda skrivelser den 31 augusti 1920 och den 27 oktober
samma år har telegrafstyrelsen gjort framställning om beredande dels
av pension åt en av telegrafverkets läkare, medicine licentiaten Seth
Valentin Lindström, dels av understöd åt förre bokhållaren Knut Alfred
Norélius’ änka Aurora Norélius, född Lagergréen.
1 den förra av berörda skrivelser har styrelsen angående Lindström
anfört bland annat:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. SO höft. (Nr 36.)
Understöd åt
S. V. Lindström.
101 21
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.
Lindström, som vore född den 25 maj 1866, hade alltsedan år 1893
varit telegrafverkets läkare i Stockholm, till att börja med blott såsom
besiktningsläkare, men från och med år 1897 även såsom sjukvårdsläkare
för den del av verkets personal, som varit berättigad till fri
läkarvård och vilken personal vid slutet av år 1919 uppgått till 790
personer. Lindström, som sålunda varit telegrafverkets läkare under så
lång tid som 27 år, hade i verkets tjänst nedlagt ett arbete av en omfattning,
som alltmer hindrat honom från utövande av enskild verksamhet
som läkare. Hans inkomst från telegrafverket hade år 1907 uppgått
till omkring 4,000 kronor, men sedan småningom stigit, så att den för år
1919 utgjort 10,800 kronor. Under år 1920 hade emellertid Lindström
på grund av sjukdom varit oförmögen att uppehålla sin läkarverksamhet och
nödgats begära tjänstledighet från telegrafverket intill slutet av sistnämnda
år. Nu vore han urståndsatt att vidare utöva sitt yrke och
därigenom bereda sig uppehälle genom egna medel. Under dessa förhållanden
syntes det telegrafstyrelsen, med hänsyn till Lindströms långa
tjänstetid vid telegrafverket, rättvist och billigt, att Lindström, som förklarat
sig ämna avgå från sin verksamhet vid telegrafverket, om han
beviljades pension, av verkets medel tillerkändes ett årligt understöd för
sin återstående livstid. Detta syntes böra bestämmas till 2,000 kronor
jämte därå belöpande dyrtidstillägg, att utgå från och med månaden
efter den, under vilken han komme att entledigas från sin anställning
vid telegrafverket.
Till styrkande av Lindströms sjuklighet hava företetts två läkarintyg,
båda utvisande, att Lindström på grund av sjukdom är oförmögen
till tjänstgöring samt att han bär föga utsikt att någonsin återvinna sin hälsa.
Statskontoret har i infordrat yttrande den 16 september 1920 tillstyrkt
telegrafstyrelsens ifrågavarande framställning; och finner även jag
mig med hänsyn till Lindströms långvariga och — enligt vad som jämväl
vitsordats — värdefulla arbete i telegrafverkets tjänst samt då den ifrågasatta
pensionen torde vara för Lindström behövlig böra förorda framställningen.
Understöd åt I fråga om änkefru Nordljus inhämtas av styrelsens skrivelse den 27
aurora oktober 1920 huvudsakligen följande:
1 elegrafverket hade genom kontrakt den 1 september 1896 övertagit
allmänna telefonföreningens i Göteborg telefonnät samt därvid förbundit
sig att, på uppgivna villkor, inom verket bereda anställning åt bland
andra änkan Nordlins’ framlidne make bokhållaren Nordlius, som var
född år 1828 och varit anställd hos föreningen från och med maj månad
1885. I enlighet härmed hade Nordlius erhållit anställning å telefon
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.
3
byrån i Göteborg, där han sedan tjänstgjort till och med utgången av
november månad. 1915, då han erhöll avsked ur telegrafverkets tjänst.
Vid avskedet hade han sålunda kunnat tillgodoräkna sig nffer än 30
tjänstår, varav närmare 20 i telegrafverkets tjänst.
Efter avskedstagandet hade Norélius kommit i åtnjutande av ett
årligt understöd om 800 kronor, varom beslut fattats redan vid 1909
års riksdag, vid vilken tid Norélius uppbar ett årligt arvode av 1,500 kronor.
Då Norélius sedermera den 23 juni 1920 avlidit, hade han efterlämnat
förutom änkan en dotter i ett tidigare gifte. Enligt bouppteckningen
hade boets skulder överstigit tillgångarna med omkring 1,700 kronor.
Telegrafstyrelsen framhåller nu, att som änkefru Norélius, vilken
vore född den 1 mars 1838 och sålunda uppnått en hög ålder, saknade
släktingar, vilka hade försörjningsplikt gentemot henne, hon råkat i eu
synnerligen bekymmersam belägenhet. Väl hade genom en insamling
bland telefonpersonalen i Göteborg ett understöd av 100 kronor i månaden
dittills kunnat beredas henne, men ansåge styrelsen det tvivelaktigt,
om hon skulle under någon längre tid kunna beredas hjälp på
detta sätt. Då det här gällde att för verklig nöd skydda den efterlevande
makan till eu person, som kunnat räkna sig tillgodo en så betydande
tjänstetid som Norélius, ansåge styrelsen sig därför böra göra
framställning om något understöd åt änkefru Norélius.
Styrelsen framhåller vidare, att det understöd bokhållaren Norélius efter
sitt avskedstagande åtnjutit eller ovannämnda belopp om 800 kronor årligen,
enligt vid tiden för dess fastställande gällande föreskrifter motsvarade pension
för ordinarie tjänsteman i lägsta avlöningsgraden. Om Norélius varit
ordinarie tjänsteman i nämnda ställning samt delägare i telegrafverkets
änke- och pupillkassa, skulle vid hans frånfälle hustrun kommit i åtnjutande
av en pension å 360 kronor, å vilken hon enligt nu gällande
föreskrifter kunnat påräkna dyrtidstillägg. Vid beviljande av understöd
åt personer, för vilka inga pensionsavgifter ifrågakomma, hade i regel
viss hänsyn tagits till denna omständighet och understödets belopp därför
i skälig omfattning minskats. Då emellertid enligt nu gällande
pensionsbestämmelser lägsta pensionen för änka efter befattningshavare
vid telegrafvei''ket väsentligt överstege 360 kronor, syntes någon minskning
ej böra ifrågasättas av detta belopp.
Då tiden för framställningar, avsedda att göras till föremål för
proposition till 1921 års riksdag, vid avlåtande av telegrafstyrelsens
ifrågavarande framställning redan tilländagå^, har st3Trelsen emellertid
för närvarande hemställt om understöd åt änkefru Norélius endast för
tiden från och med den 1 juli 1920 till och med den 30 juni 1922; och
har styrelsen förklarat sig vilja framdeles avgiva framställning, att föreläggas
Statskontoret.
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj. ts Proposition Nr 36.
riksdagen, angående beredande av understöd åt änkefru Norélius under
hennes återstående livstid.
Statskontoret, som avgivit infordrat yttrande den 15 november 1920,
har ansett skäl föreligga att bereda änkefru Norélius understöd till av
telegrafstyrelsen föreslaget belopp och har hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå 1921 års riksdag medgiva, att fru Norélius finge från och
med den 1 juli 1920 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve
i sitt nuvarande änkestånd, uppbära ett understöd av telegrafverkets
medel till belopp av 360 kronor för år räknat.
Redan vid tidigare tillfällen har understöd beviljats åt änka efter
avliden befattningshavare i med pensionsrätt icke förenad tjänsteställning
vid telegrafverket. Härutinnan må exempelvis hänvisas till Kungl. Maj:ts
proposition nr 124 till 1915 års riksdag angående understöd åt linjearbetaren
Lars Nordins änka. Med hänsyn till de ömmande omständigheterna
i föreliggande fall tillstyrker jag, att änkefru Norélius på sätt
statskontoret föreslagit beredes ett årligt understöd om 360 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att medicine licentiaten Seth Valentin Lindström
må från och med månaden näst efter den, under
vilken han kan komma att entledigas från sin anställning
som telegrafverkets läkare, av verkets medel
under sin återstående livstid uppbära ett årligt understöd
av 2,000 kronor;
dels att förre bokhållaren Knut Alfred Norélius’
änka Aurora Norélius, född Lagergréen, må från och
med den 1 juli 1920 under sin återstående livstid, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, uppbära
ett understöd av telegrafverkets medel till belopp
av 360 kronor för år räknat.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:67 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd. s. 4 i texten