Sök i Ratio Lex

Angående kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer samt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

1921-05-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:363, Angående kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer samt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

1

Nr 363.

• o

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare

i statens tjänst in. fl. pensionärer samt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 20 maj 1921.

Kungl. Maj:t vill under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag härmed — under tillkännagivande,

att proposition om anslag till dyrtidstillägg under år 1921

åt den s. k. Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

icke kommer att till riksdagen avlåtas — föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1921.

N ärvarand e:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement

anförde föredragande departementschefen, statsrådet Beskow följande:

Genom propositionerna nr 326, 327 och 328 av den 18 mars

1921 har Kungl Maj:t på min föredragning för den nu församlade riksBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 309 höft. (Nr 363.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

dagen framlagt förslag till kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg

dels åt befattningshavare i statens tjänst, dels åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst in. fl. pensionärer, dels ock åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

vilka samtliga kungörelser äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1921.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, som åtföljde propositionen

nr 326, anförde jag beträffande spörsmålet om kostnaderna för dyrtidstilläggens

finansiering under åren 1921 och 1922, att det vore uppenbart,

att dessa kostnaders storlek i väsentlig mån måste bliva beroende

av levnadskostnadsindex’ blivande ställning. Vid de uppskattningar

rörande dyrtidstilläggens statsfinansiella verkningar, som utförts inom

finansdepartementet, hade vidkommande innevarande år den för årets

första kvartal fastställda levnadskostnadsindex av 271 tagits till utgångspunkt.

Skäl funnes antaga, att prisnivån under det då löpande

första kvartalet skulle falla därhän, att index för andra kvartalet kunde

bestämmas till ett tal, som läge i närheten av 250. Från denna utgångspunkt

hade man vid de gjorda uppskattningarna ansett sig förtörsta

halvåret 1921 böra räkna med en medelindex av 260. Då det

gällde att förslagsvis beräkna index’ ställning för andra halvåret 1921,

befunne man sig på betydligt osäkrare mark. Om man med beaktande

av prisnivåns fallande tendens utginge från att index under vartdera av

andra och tredje kvartalen nedginge med ytterligare 10 enheter, skulle

den för tredje kvartalet gällande indexsiffran komma att ligga vid omkring

240 och indexsiffran för fjärde kvartalet vid omkring 230. För

att emellertid vid de ekonomiska kalkylerna iakttaga all nödig försiktighet

hade vid uppskattningarna antagits en medelindex för hela senare

halvåret 1921 av 240.

Vid samma tillfälle påpekade jag tillika, att en något säkrare utgångspunkt

för indexställningen under året skulle stå till buds en eller

annan månad framåt i tiden. Det vore fördenskull min avsikt att, efter

det indexsättningen vid det då snart förestående kvartalsskiftet ägt rum,

och sedan därefter någon tids ytterligare erfarenhet vunnits, revidera de

gjorda beräkningarna. Med hänsyn härtill syntes det mig vara att anbefalla,

att de definitiva anslagsäskandena för dyrtidstilläggens täckande

å årets tilläggsstat icke då framlades för riksdagen, utan att därmed

finge anstå i avvaktan på utförandet av nyssberörda förnyade uppskattningar.

Vad anginge år 1922, så påpekade jag, att å riksstaten för nämnda

år borde avsättas en för ändamålet avpassad totalsumma för dyrtidstilläggens

finansiering. För den händelse jag redan då hade ämnat

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

hemställa om förslag till riksdagen angående dylik avsättning, skulle —

efter vad jag tillika förklarade — jag av försiktighetsskäl hava ansett

mig näppeligen böra utgå från en lägre genomsnittlig indexsiffra än

den för senare halvåret 1921 ifrågasatta eller 240. Emellertid syntes

det mig att också med hemställan uti ifrågavarande avseende borde

anstå. För det dåvarande hade jag därför inskränkt mig till att låta

uträkna de belopp, som för finansiering av dyrtid stilläggen skulle erfordras

vid olika antagna indexställningar från 260 med jämna intervaller

av 10 enheter ned till 200.

Sedan numera det av mig åberopade kvartalsskiftet och i samband

därmed indexsättningen för årets andra kvartal ägt rum samt därefter

ytterligare mer än en månads erfarenhet vunnits, synes det mig, med

hänsyn jämväl till att riksdagen lider mot sitt slut, ej lämpligen böra

längre anstå med upptagande av frågan om beredande av anslag till

dyrtidstilläggens bestridande.

Jag vill då till en början påpeka, att levnadskostnadsindex för

innevarande kvartal fastställts till 249. Då index för första kvartalet

utgjorde 271, blir följaktligen medelindex för halvåret 1 januari—30

juni 1921 den av mig tidigare antagna eller 260.

Det ligger i öppen dag, och framhölls av mig i mitt förutberörda

yttrande till statsrådsprotokollet den 18 sistlidne mars, att fästa hållpunkter

för bedömande av den framtida levnadskostnadsnivån och därmed

av index’ blivande ställning tyvärr icke finnas. Jag nöjer mig med

att konstatera, att prisnivån även under den nyssförflutna april månad

befunnit sig och alltjämt synes befinna sig i nedgång, ehuru nedgången

nu tyckes försiggå i saktare tempo än under årets första månader.

Till belysande härav må anföras, att enligt socialstyrelsens preliminära

beräkningar rörande /wsmedetekostnadernas förändringar under april

1921 stegringen av sagda kostnader — däri inbegripet utgifterna för

lyse och bränsle men däremot ej de övriga kostnader, till vilka också

hänsyn tages vid bestämmandet av levnadskostnadsindex — är sådan, att

livsmedelsindex kan betecknas med indexsiffran 248, medan vid föregående

månadsskifte motsvarande siffra uppgick till 253, vadan sålunda

en sänkning inträtt med 5 enheter eller 2.0 procent.

Vid nu angivna förhållande synes det knappast — förutsatt att

inga oförutsedda omständigheter tillstöta — vara för djärvt att antaga,

att levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftet juni—juli skall hava nedgått

därhän, att densamma kommer att ligga i närheten av 240.

Därest sänkningen i prisnivån sedermera alltjämt fortskrider, skulle

medelindex för senare halvåret komma att sjunka under sagda tal. Jag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 363.

har dock — för att vid de ekonomiska kalkylerna iakttaga all nödigförsiktighet

— nu liksom vid de beräkningar, som åtföljde propositionen

nr 326, ansett mig böra stanna vid 240 som medelindex för senare

halvåret 1921.

Vad angår år 1922 har jag, då jag icke velat underlåta att taga

en bestämd indexställning till utgångspunkt för kalkylerna, förutsatt

en genomsnittlig indexsiffra av 230. Jag har nämligen ansett mig böra

räkna med en något lägre prisnivå under nästa år än under det innevarande.

Emellertid är jag fullt medveten om att för en tidrymd, som

ännu är så avlägsen, några beräkningar med anspråk på objektiv giltighet

ej kunna göras. Då jag utgått från nyssnämnda siffra, har det fördenskull

berott därpå, att, såvitt nu kan bedömas, större sannolikhet synts

mig tala för att man med siffran 230 träffar det rätta, än om man väljer

exempelvis siffran 240, och att jag å andra sidan ansett försiktigheten

bjuda att ej räkna med en ännu lägre index, förslagsvis 220. Mitt

ståndpunktstagande i denna fråga får alltså ej fattas som ett försök från

min sida att mera noggrant bedöma den blivande kostnadsnivån under

nästkommande år.

Jag går nu att framlägga resultatet av de uppskattningar, som

sålunda på grundval av en medelindex av 260 för första halvåret 1921,

240 för senare halvåret 1921 och 230 för år 1922 blivit verkställda,

och ber därvid att tillika få förutskicka, dels att kostnaderna för dyrtidstilläggén

beräknats för första halvåret 1921 med tillämpning av nu

gällande och för senare halvåret 1921 liksom ock för år 1922 enligt de av

Kungl. Maj:t föreslagna grunderna, dels ock att, i den mån av Kungl.

Maj:t föreslagna löneregleringar för olika kategorier av befattningshavare

ännu ej av riksdagen slutbehandlats, jag utgått från, att de av Kungl.

Maj:t framlagda förslagen oförändrat bifallas.

Kostnaderna

för dyrtidstillägg

år

1921.

Till befattningshavare

i

statens tjänst.

Vad då först angår kostnaderna för dyrtidstilläggen under år 1921

till befattningshavare i statens tjänst, så skulle dessa belöpa sig till:

för de affärsdrivande verken .......:.................................. kronor 118,000,000

de allmänna anslagen under huvudtitlarna................. » 101,050,000

för postsparbanken m. fl. verk...................................... » 1,387,000

Summa kronor 220,437,000.

Kostnaderna för dyrtidstillägg vid de affärsdrivande verken torde

fortfarande liksom hittills böra avföras å de särskilda verkens driftkostnader.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

Vad de allmänna anslagen under huvudtitlarna beträffar har deras

totalsumma, 101,050,000 kronor, beräknats bliva fördelad på följande sätt:

Andra huvudtiteln ............................. kronor 6,500,000

Tredje » » 1,350,000

Fjärde » ................r............. » 43,500,000

Femte d ............................. » 16,000,000

Sjätte » » 700,000

Sjunde » » 11,500,000

Åttonde » » 15,000,000

Nionde » » 3,500,000

Tionde x> ............................ » 3,000,000.

Beträffande mynt- och justeringsverket, bank- och fondinspektionen,

postsparbanken, kontroll styrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen torde liksom hittills böra förfaras på sådant

sätt, att erforderliga anslag uppföras å riksstatens utgiftssida och motsvarande

höjning sker av respektive inkomsttitlar. Samma tillvägagångssätt

synes lämpligen böra tillämpas jämväl med avseende a statens

reproduktionsanstalt. De belopp, som beräknats bliva behövliga för

ändamålet, äro följande:

för mynt- och justeringsverket ............................................ kronor 120,000

)> bank- och ■ fondinspektionen............................................. » 80,000

» postsparbanken..................................................... » 450,000

$ kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit in. m.................................................. » 50,000

» statens biografbyrå ...................................... )> 27,000

» statens reproduktionsanstalt............................................. J> 18,000

» patent- och registreringsverket....................................... » 600,000

» försäkringinspektionen ..................................................... » 60,000.

Enär bank- och fondinspektionens, postsparbankens samt statens

reproduktionsanstalts medel icke med säkerhet förslå för utbetalande av

dyrtidstillägg, torde anslag för ändamålet böra äskas såsom förslagsanslag,

att utgå i första hand respektive av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen, av inkomster av postsparbanksrörelsen

samt av inkomster av statens reproduktionsanstalt.

I propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 har

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt 20, föreslagit riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Till f. d. befattningshavare

* statens

tjänst m. fl.

pensionärer.

Till änkor och

barn efter befattningshavare

» statens

tjänst m. fl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

att, i avbidan å proposition om anslag till dyrtid sti Hägg under år 1921

åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag

av 7,000 kronor. Sedermera har i § 11 av det i propositionen

nr 326 riksdagen förelagda kungörelseförslaget den Hjertbergska

antikvarien i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställts med befattningshavare

i statens tjänst, varav torde följa, att kostnaderna för dyrtidstillägg

till nämnde befattningshavare hädanefter böra bestridas av

det anslag, från vilket de övriga antikvarierna vid sagda akademi erhålla

dyrtidstillägg. Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål

lärer alltså icke påkallas.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer torde med tillämpning av den av mig förutsatta

indexställningen böra för år 1921 beräknas till 18,400,000 kronor.

Jag får här erinra därom, att min företrädare i ämbetet, såsom

framgår av det vid propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år

1921 fogade utdrag av protokollet över finansärenden för den 7 januari

1921, under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande

de belopp, vilka såsom dyrtidstillägg komme att upptagas under

elfte huvudtiteln, anmärkte, att det ansetts lämpligt att från de hittills

under det civila pensionsväsendet uppförda anslagen till dyrtidstillägg

bryta ut de delar av nämnda anslag, som avsåge till det militära pensionsväsendet

hänförliga pensionärer, samt under rubriken det militära

pensionsväsendet för sagda ändamål uppföra särskilda anslag.

I överensstämmelse härmed får jag föreslå, att ovan angivna belopp

å 18,400,000 kronor fördelas på två anslag, nämligen ett å 13,700,000

kronor till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

in. fl. pensionärer samt ett å 4,700,000 kronor till dyrtidstillägg åt f. d.

militära befattningshavare.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst torde likaledes med tillämpning

av den av mig förutsatta indexställningen böra för år 1921 beräknas

till 6,440,000 kronor. Under åberopande av vad jag nyss anfört i

fråga om viss uppdelning av anslagen till dyrtidstillägg under elfte

huvudtiteln, tillstyrker jag, att jämväl sistnämnda belopp fördelas på

två anslag, nämligen ett å 5,300,000 kronor för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare i statens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

tjänst in. fl., samt ett å 1,140,000 kronor till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter militära befattningshavare.

Vad beträffar kostnaderna för dyrtidstillägg under år 1922 beräknades

i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

en avsättning för ändamålet vid sidan av huvudtitlarna av

175,000,000 kronor. Med nämnda belopp skulle — med de undantag,

till vilka jag strax skall återkomma — bestridas kostnaderna för dyrtidstillägg

såväl till befattningshavare i statens tjänst och till en del utanför

den egentliga statsförvaltningen stående personalgrupper, såsom

lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, som ock till

f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer och till änkor

och barn efter befattningshavare ‘i statens tjänst m. fl.

I anslutning till den av mig nyss framlagda uppskattningen av

indexställningen under år 1922 skulle, med tillämpning av de av Kungl.

Maj:t föreslagna grunderna för dyrtidstilläggen, den för nämnda år vid

sidan av huvudtitlarna för dyrtidstillägg beräknade avsättningen kunna

minskas med 36,040,000 kronor till 138,960,000 kronor. Detta belopp

synes emellertid lämpligen böra jämnas till 140,000,000 kronor.

Sistnämnda belopp är ej avsett att användas till täckande av kostnaderna

för dyrtidstillägg till befattningshavare vid de affarsdrivande verken

och vid vissa andra verk och institutioner såsom mynt- och justeringsverket

m. fl. Med avseende å de affärsdrivande verken lärer böra förfaras

såsom hittills plägat ske, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av

de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande institutioner i övrigt

bestridas. Vidkommande åter mynt- och justeringsverket, bank- och

fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit in. m., statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt,

patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen

förutsätter jag, att särskilda anslag komma att av 1922 års riksdag

anvisas, och att dessa anslag förklaras skola utgå av respektive

verks inkomster. I avbidan härå torde jämväl vad beträffar sistnämnda

verk och institutioner böra förklaras, att under år 1922 tillsvidare och

intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda

år kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

skola gäldas, dyrtidstilläggen skola utgå av de medel, av vilka verkens

eller institutionernas omkostnader i övrigt bestridas.

Vad därefter beträffar nyssnämnda avsättning å 140,000,000 kronor,

torde någon uppdelning av detta belopp å de särskilda huvudtitlarna

och inom dessa på olika anslag icke böra ifrågakomma, utan föreskrift

Kostna''derna

för dyrtidstill

lägg är 1922

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefens
hemställan.

8 Kungl. Maj:t$ proposition Nr 363.

lärer allenast böra meddelas om att tillsvidare, och intill dess definitivt

beslut fattats rörande sättet för de ifrågavarande dyrtidskostnadernas

gäldande, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt

avsatta.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte, med tillkännagivande att proposition om anslag

till dyrtidstillägg under år 1921 åt den s. k. Hjertbergska antikvarien

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien icke kommer att till

riksdagen avlåtas, föreslå riksdagen

A) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till befattningshavare

i statens tjänst

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans

pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1921 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag å 120,000

kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag

till fondinspektionen;

för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå

i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri

sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter

direkt utgå;

under åttonde huvudtiteln:

0

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor, att

av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å 18,000 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

under tionde huvudtiteln:

9

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000

kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för forsakringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,

att av bidrag till försähringsinspektionen direkt utgå;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

. » nionde »

)> tionde »

. kronor 6,500,000

» 1,350,000

» 43,500,000

» 16,000,000

» 700,000

» 11,500,000

» 15,000,000

» 3,500,000

» 3,000,000

B) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggsstat för år 1921

under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 13,700,000 kronor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 4,700,000 kronor;

C) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. å tilläggsstat

för år 1921 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

civila befattningshavare i statens tjänst in. fl. ett belopp av 5,300,000

kronor,

dels och till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare ett belopp av 1,140,000 kronor; samt

D) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922

ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer in. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1922 års riksstat anvisa ett förslagsanslag, högst,

140,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 309 höft. (Nr 363.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition Nr 363.

än även förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa,

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., myntoch

justerings verket, bank- och fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens

avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.,

statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt, patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner,

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. av de medel,

vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten

för sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatensför år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning s. 2 i texten
  2. Rskr. 1921:369 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattning s. 2 i texten
  3. Rskr. 1921:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i stat s. 11 i texten
  4. SU 1921:236 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. s. 2 i texten
  5. BU 1921:65 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i s. 2 i texten

Visa alla 11