Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara och Gellivare malmberg

1921-01-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:37, Angående ytterligare uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara och Gellivare malmberg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare uppskov

med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara

och Gellivare malmberg; given Stockholms slott den 21

januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

I skrivelse den 26 maj 1913 (nr 126) bemyndigade riksdagen

Kungl. Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

träffa överenskommelse angående ökad brytning och

utfrågning av järnmalm m. m. Riksdagen uppställde emellertid det

3024. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 31 höft. (Nr 37—39.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

villkoret, att förstnämnda b''dag skulle åtaga sig anordna en genom

djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner på

djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg intill en

kostnad av högst 500,000 kronor. Avsikten med en dylik undersökning

var den, att, då staten hade att trätfa sitt avgörande angående

den ytterst betydelsefulla frågan om eventuell inlösen av den halvpart

i de nämnda malmfälten, som vore enskild egendom, utredning i god tid

skulle föreligga rörande storleken av de malmtillgångar, om vilkas förvärvande

komme att bliva fråga. Undersökningen skulle utföras i överensstämmelse

med de anvisningar, som lämnades av en för arbetets

övervakande tillsatt nämnd av tre personer, av vilka en skulle utses av

Kungl. Maj:t, en av bolaget och en av järnkontoret; och skulle arbetet

så bedrivas, att nämndens rapport över de vunna resultaten kunde föreläggas

1919 års riksdag.

Sedan mellan staten och bolagen den 18 juli 1913 träffats överenskommelse

om utförande av berörda undersökningar i enlighet med riksdagens

beslut, utsågos följande personer till ledamöter av undersökningsnämnden:

av Kungl. Maj:t professorn W. Petersson, av bolaget disponenten

fil. doktorn H. Lundbohm och av järnkontoret direktören

P. Larsson.

I skrivelse den 26 februari 1917 till dåvarande chefen för finansdepartementet

hemställde sedermera denna nämnd på i skrivelsen närmare

anförda skäl — undersökningsarbetet hade fördröjts av åtskilliga

omständigheter — om ett efter omständigheterna lämpat uppskov med

slutförandet av ifrågavarande undersökning.

1 I anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 27 april

1917, nr 312, riksdagen bemyndiga Kung!. Maj:t att med ändring av

bestämmelserna i förenämnda den 18 juli 1913 träffade avtal medgiva,

att den i samma avtal föreskrivna undersökningen rörande malmernas

dimensioner på djupate nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg

icke behövde slutföras tidigare än att redogörelse för de vunna

resultaten kund© föreläggas 1921 års riksdag.

Enligt riksdagens skrivelse den 6 juni 1917, nr 231, erhöll Kungl.

Maj:t det sålunda äskade bemyndigandet.

yDenna nämnd —* sedan Larsson avlidit, har han ersatts med disponenten

Erik Malm — har nu i skrivelse den 9 oktober 1920 gjort

framställning ooi ytterligare uppskov till den 1 oktober 1921 med slutförandet

av det nämnden givna uppdraget. q

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

I skrivelsen lämnar nämnden — efter att hava erinrat om att

nämnden i förberörda skrivelse den 26 februari 1917 redogjort för de

arbeten, som vid 1917 års ingång utförts — redogörelse för de under

tiden därefter verkställda undersökningarna, varefter nämnden, med förmälan

att det till undersökningarna avsedda beloppet, 5O0,0d0 kronor,

förbrukats, innan ett ytterligare planerat, för bedömande av det s. k.

Kaptenslagrets i Malmberget utsträckning mot djupet ytterst viktigt

borrhål hunnit utföras, anför följande:

»För att rätt kunna bedöma borrningsresultaten är av största vikt att

känna, huruvida någon avvikelse från den avsedda riktningen av borrhålen ägt

rum eller icke, och i förra fallet att utröna, huru stor avvikelsen är och åt

vilket håll.

Undersökningar rörande borrhålens avvikelse hava utförts i samband med

borrningen medelst den s. k. Noltens metod, och har därvid konstaterats, att vissa

borrhål äro fullkomligt raka, medan andra förete en avvikelse, några relativt obetydlig,

blott en eller annan grad, andra betydande, 9 — 18°, ja ett borrhål har gjort

en avvikelse av ända till 38° från ursprungsriktningen.

Bestämmandet av åt vilket häll sådana borrhål avvikit, vilket givetvis är

av mycket stor betydelse, möter stora svårigheter, och nämnden har på denna

fråga nedlagt mycket arbete. På grund därav att borrningen ägt rum i fyndigheter

av magnetisk järnmalm, äro alla de olika mätningsmetoder härför, som grunda sig

på magnetnålens ställning, uteslutna, och till följd av borrhålens ringa diameter

hava ej heller de moderna mätningsapparater, som grunda sig på fotografering i

borrhålet eller på användande av gyroskop, kunnat komma ifråga. Försök hava

därför pågått alltsedan 1917 med en vid denna tid av bergsingenjör P. E. Gumtnesson

uppfunnen apparat, varjämte en samtidigt av Svenska Diamantbergborrningsaktiebolaget

i marknaden förd »Stratameter» underkastats en ingående prövning. Ingendera av

dessa apparater har emellertid givit tillfredsställande resultat. Sedan emellertid en

del förbättringar vidtagits med den förstnämnda apparaten, och sedan försök med

en ny s. k. ritsningsmetod under den gångna sommaren vid försök vid Klacka Lerbergs

och Stribergs gruvor givit lovande resultat, hava arbeten med bestämmande

av avvikelserna i de ifrågavarande borrhålen återupptagits, men på grund av oförutsedda

hinder fördröjts, så att utsikt näppeligen förefinnes att fä dem slutförda

förr än under nästkommande sommar.

På grund härav och i betraktande av den utomordentligt stora betydelse,

kännedomen om borrhålens avvikelseriktning har för bedömande av malmfyndighetens

storlek på de djup, å vilka den blivit genomgången med borrhålen, fyndigtens

stupningsförhållanden m. m., får nämnden härmed i underdånighet anhålla

om ytterligare uppskov ett år eller till den 1 oktober 1921 med slutförandet av

det givna uppdraget.»

Nämnden meddelar slutligen, att trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

den 14 september 1920 beslutat ställa nödiga medel till lörfogande

för drivande av ovan omförmälda ytterligare borrhål i Malmberget

samt att arbetet därmed avsetts skola slutföras i sådan tid, att

resultatet därav kunde ingå i nämndens slutredogörelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
che/en.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

På grund av remiss har kommerskollegiiim den 22 november 1920

avgivit utlåtande i ärendet, och har kollegium därvid jämväl överlämnat

yttranden av bergmästaren i norra bergmästardistriktet samt av fullmäktige

i järnkontoret.

Såväl kommerskollegium som bergmästaren och fullmäktige i järnkontoret

hava tillstyrkt bifall till framställningen.

Kännedomen om i vad mån och åt vilket håll borrhål avvikit från

ursprungsriktningen är givetvis av stor betydelse vid bedömande av

malmlagers mäktighet. Det torde därför vara uppenbart, att, om de av

nämnden planerade bestämningarna av nu ifrågavarande borrhåls avvikelser

få komma till utförande, malmkvantiteterna i Kiirunavaara och Gellivare

malmberg på de djup, å vilka de blivit genomgångna med borrhål, kunna

bättre bedömas och sålunda undersökningsnämndens arbeten erhålla ett

avsevärt större värde, än om dessa arbeten skulle nu avslutas. Med hänsyn

till angelägenheten av att, inför den ej alltför avlägsna frågan om

eventuell inlösen mot betydande kapital utlägg av den i enskild ägo varande

halvparten i nämnda malmfält, vinna så säker kunskap som möjligt om

dessa malmtillgångars verkliga storlek tillstyrker jag i likhet med myndigheterna,

att det av nämnden nu begärda uppskovet måtte beviljas.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder

av bestämmelserna i det den 18 juli 1913 träffade avtal mellan svenska

staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget

Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, å

andra sidan, ävensom riksdagens i skrivelse den 6 juni 1917, nr 231,

meddelade beslut, medgiva, att den i nämnda avtal föreskrivna undersökningen

rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom

Kiirunavaara och Gellivare malmberg icke behöver slutföras tidigare än

att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas 1922 års riksdag.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Haris

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till

riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eduard Francke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.