Sök i Ratio Lex

Angående höjning av tullen å kaffe

1921-01-21 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:42, Angående höjning av tullen å kaffe

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

1

Nr 42.

KungI. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av tullen

å kaffe; given Stockholms slott den 21 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansäreud^n för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

H. S. Tamm.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 januari 1921.

N ä rvarande:

Statsministern friherre De Gf.ER. ministern för utrikes ärendena greve

Wkangel, statsråden Eiucsson. Dahlberg, Murray, Elmqgist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Tamm, yttrade:

1 det uttalande, som jag den 7 januari 1921 vid statsverkspropositionens

framläggande hade till statsrådsprotokollet i samband med inkomstberäkningen,

anförde jag, att, vid övervägandet av olika utvägar att

skaffa statsverket ökade inkomster, jag stannat vid alt förorda, att eu förhöjning

vidtoges med avseende å tullsatserna vid vissa tulltaxerubriker,

samt att jag därvid ansett, att endast rubriker av uteslutande finaustullkaraktär

borde medtagas i beräkningarna. På denna väg förmenade

3080. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 34 höft. (Nr 42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

jag, att ett merbelopp i tullmedel av 35 miljoner kronor under år 1922

borde kunna tillföras statskassan. Jag tilläde, att spörsmålet, huruvida

och i vad mån till landet redan inkomna partier av de varuslag, varom

fråga vore, b<>rde drabbas av eu mot tullförhöjningen svarande särskild

beskattning, vore föremål för övervägande, och att jag icke vore främmande

för tanken att lata eventuella åtgärder i dylikt syfte träffa jämväl

sadana relativt större kvantiteter, som kundo befinna sig på enskilda

förbrukares händer.

Sedermera har jag den 11 januari 1921 för Kungl. Maj:t anmält,

att min avsikt vore att — utan att avvakta fullbordandet av utredningen

rörande eventuella förhöjningar med avseende å andra finanstullar

inom den närmaste framtiden förelägga Kungl. Maj:t förslag

om framställning till riksdagen, gående ut på ökning av tullen å kaffe.

I det . att jag tillika meddelade, att icke heller i denna fråga alla erforderliga

undersökningar vore slutförda, och att jag särskilt ej haft tillfälle

att bilda mig en bestämd mening beträffande spörsmålet angående

lämpligaste sättet att anordna en särbeskattning av inneliggande kaffelager,

förklarade jag, att — för att den ifrågasatta tullförhöjningen måtte

vinna ytterligare effektivitet — åtgärder syntes böra omedelbart vidtagas

till förekommande därav, att under tiden, intill dess en eventuel]

tull förhöj ning kunde träda i kraft, kaffepartier införtullades i riket med

tillämpning av nu gällande tullsatser. I anledning av min i sådant syfte

gjorda hemställan beslöt Kungl. Maj:t, att förordning angående förbud

mot införsel av kaffe skulle utlärdas. Förbudet, som trädde i kraft påföljande.

dag, den 12 januari 1921, avser ej blott kaffe, som ännu ej

inkommit till landet, utan jämväl sådant redan hit inkommet kaffe, som

kvarligger i tullverkets vård, men för vilket tull ännu ej blivit i behörig

ordning erlagd.

Fär jag nu underställer frågan om förhöjning av kaffetullen Kungl.

Maj:ts prövning, anhåller jag att till en början få lämna en kortfattad

redogörelse för vad vid tidigare tillfällen förekommit, då spörsmålet om

ändring av nämnda tull varit föremål för behandling.

Tullen å obränt kaffe, som under åren 1831—1845 utgjort per skålpund1 9

öre (motsvarande per kilogram 21.» öre), under åren 1846—1852 10 öre (motsvarande

per kilogram 23.5 öre), 1853—1857 8 öre (motsvarande per kilogram

18.s öre), samt 1858—1866 10 öre (motsvarande per kilogram 23.5 öre), höjdes vid

1867 års riksdag, då för fyllande av uppkommen statsbrist tullmedlen jämte andra

statsinkomster måste tagas i ökat anspråk, till 12 öre (motsvarande per kilogram

28.» öre). Sedan statsverkets ställning förbättrats, nedsattes tullsatsen

1 Ett skålpund — 0.425076 kilogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 42.

år 1872 åter till 10 öre per skålpund (motsvarande per kilogram 23.5 öre), vid

vilket belopp den förblev till år 1879. Detta år måste skattesatserna

för fyra av de egentliga s. k. kassaartiklarna, nämligen brännvin, kaffe, socker

och tobak, böjas för att bereda de för budgetens jämvikt erforderliga statsinkomsterna,

och bestämdes därvid kaffetullen till 11 öre per skålpund (motsvarande

per kilogram 25.9 öre). Vid tullsatsernas omföring efter decimalsystemet

år 1880 sattes tullen för kaffe till 26 öre per kilogram, motsvarande II.05 öre

per skålpund.1 Samtidigt fastställdes tullsatsen för bränt kaffe och kaffesurrogat,

som under den föregående tiden i stort sett följt variationerna i tullsatsen

för obränt kaffe, till 35 öre per kilogram.

Vid 1887 års riksdag framställdes av enskilda motionärer förslag om nedsättning

eller avskaffande av de så kallade finanstullarna, däribland å kaffe

jämte kaffesurrogat, socker, tobak och lysoljor. Bevillningsutskottet, som tillstyrkt

införande av spannmåls- m. fl. tullar, ansåg sig med fog kunna antaga,

att en ökning i tullinkomsterna skulle tillföljd därav komma att inträda, och

att följaktligen någon nedsättning i finanstullarna kunde föreslås. Nödig försiktighet

krävde dock att icke för det dåvarande gå motionärernas önskningar

till mötes i fråga om samtliga föreslagna nedsättningar i dessa tullar. Vid

valet emellan de två mest betydande, de å kaffe och socker, syntes det utskottet

givet, att kaffet, som i än högre grad än sockret utgjorde föremål för

den mindre bemedlades konsumtion, borde framför sockret komma i åtanke. Utskottet

föreslog därför, att tullen å obränt kaffe måtte nedsättas från 26 öre till 12

öre samt tullen å bränt kaffe och kaffesurrogat från 35 öre till 20 öre, allt för kilogram.

Detta förslag, som icke hann komma till behandling inom kamrarna

före riksdagens upplösning, återupptogs ej vid riksdagens senare sammanträde.

Vid 1888 års riksdag förelågo flera framställningar i förevarande fråga. Så

yrkades å ena sidan nedsättning av tullen å obränt kaffe dels till 12 öre, dels till

10 öre samt av tullen å bränt kaffe och kaffesurrogat till 15 öre för kilogram,

under det att å andra sidan framställdes förslag om tullens höjning till 50 öre

för kilogram. Bevillningsutskottet återupptog, under åberopande av vad 1887

års riksdags bevillningsutskott beträffande denna fråga anfört, den då gjorda

hemställan. Detta förslag vann efter gemensam omröstning riksdagens bifall,

vadan tullen fastställdes för obränt kaffe till 12 öre per kilogram samt för

bränt eller rostat, även malet, kaffe och kaffesurrogat till 20 öre per kilogram.

Vid riksdagarna under åren 1890—1892 framkommo motioner dels om tullfrihet

för kaffe dels ock om nedsättnng av tullen å samma vara men vunno icke

bevillningsutskottets tillstyrkande eller riksdagens bifall.

Vid 1894 års riksdag väcktes av statsfinansiella skäl åter frågan om höjning

av tullen å nämnda vara, vilket föranledde ett bevillningsutskottets förslag

i sådant syfte. I betraktande av förhandenvarande behov för statsverket

ansåg utskottet en höjning av tullen å obränt kaffe från 12 öre till 25 öre per

kilogram och å bränt kaffe samt kaffesurrogat från 20 öre till 35 öre vara

lämpligt avpassad. Denna framställning vann emellertid icke riksdagens bifall.

Förslag om nedsättning i tullen å kaffe väcktes sedermera vid riksdagarna

åren 1896, 1897 och 1898 utan att leda till någon påföljd.

1 Förestående uppgifter äro, med undantag för de inom parentes meddelade, hämtade

nr proposition nr 10 år 1884.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 42.

Genom Kungl. Maj:ts proposition nr 24 bragtes frågan om ändring

av tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat år 1910 ånyo inför riksdagens

prövning. Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 31 december 1909

både chefen för finansdepartementet framhållit, hurusom det för vinnande

av jämvikt i budgeten för år 1911 vore nödvändigt att tillgripa nya eller höjda

bevillningar, samt omnämnt, att bland sålunda ifrågasatta bevillningar även

inginge förhöjning av tullen å kaffe. Med hänsyn till blivande förslag att

giva föihöjningen retroaktiv verkan offentliggjordes det över föredragningen

förda protokoll i Post- och inrikes tidningar den 31 december 1909.

Genom sagda den 14 januari 1910 avlåtna proposition föreslog Kungl.

Maj :t riksdagen att besluta, att för tiden till och med den 30 november 1911

tullsatsen för obränt kaffe skulle utgöra 18 öre samt för bränt kaffe och kaffesurrogat

30 öre för kilogram, och skulle enligt propositionen de nya tullsatserna

erhålla viss retroaktiv verkan, olika för olika fall, dock i intet fall för längre

tid tillbaka än från och med den 1 januari 1910.

Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av tullen å rått kaffe

fann bevillningsutskottet i sitt den 5 februari 1910 dagtccknade betänkande

nr 3 icke något att erinra. Beträffande tiden för ikraftträdandet av de föreslagna

tullsatserna syntes det utskottet vara riktigt, för tillgodoseende av statens

rätt och för ernående av den med tullförhöjningen avsedda statsfinansiella

verkan, att beslutet om tullsatsernas fastställande erhölle en viss tillbakaverkande

kraft. Att härvid gå så långt, som av en motionär föreslagits, eller till

att de förhöjda tullsatserna skulle träda i tillämpning redan den 26 december

1909, alltså under ett förflutet statsregleringsår, syntes utskottet under inga förhållanden

höra ifrågakomma. Men även den bestämmelse, som av Kungl.

Maj:t föreslagits, komme enligt utskottets förmenande att med för stor stränghet

träffa åtskilliga näringsidkare, vilka, enligt vad utskottet inhämtat, ingått

avtal rörande leverans av kaffe under början av år 1910 utan att därvid förbehåll

gjorts med avseende å priset vid eventuellt inträdande ändrade tullförhållanden.

Då de näppeligen haft anledning förutsätta, att en tullförhöjning

skulle inträda tidigare än å tid, då riksdagen kunnat fatta beslut därom, och

då följaktligen dessa näringsidkare knappast kunde sägas hava uraktlåtit att

iakttaga nödig försiktighet till säkerställande av sin rätt, syntes billigheten

kräva, att de i möjligaste mån skyddades för förlust. Utskottet föreslog för

den skull riksdagen att besluta i enlighet med Kungl. Majrts förslag, dock

med tillägg, enligt^ vilket åt Kungl. Maj:t medgavs rätt att i särskilda angivna

fall medgiva befrielse från utgivande av skillnadsbeloppet.

Sedan vid frågans behandling i kamrarna den 9 februari 1910 det — under

påpekande av att den grundlagsstadgade motionstiden ännu ej tilländalupit —

upplysts, att ytterligare motioner vore att förvänta, beslöto båda kamrarna

att återremittera ärendet till bevillningsutskottet.

I sitt den 6 juni 1910 dagtecknade förnyade utlåtande i ämnet, betänkande

nr 39, fann sig bevillningsutskottet, enär det behov att anskaffa ökade

inkomster till täckande av utgifterna för påföljande års statsreglering, som

föranlett propositionen, dåmera ej längre förelåge, böra avstyrka Kungl. Maj:ts

förslag om höjd tull å rått kaffe. Uti detta betänkande finnes återgivet ett

av statskontoret, kammarrätten och generaltullstyrelsen på anmodan avgivet

gemensamt yttrande, däri ämbetsverken uttalat sig rörande de olika åtgärder,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kun f/l. Maj.ts proposition Nr 42.

som av enskilda motionärer föreslagits i syfte att åt de tillämnade högre tullsatserna

bereda större effektivitet än den, som genom bifall till propositionen

skulle ernås. Vad angick tullsatsen för kaffe, bränt eller rostat, även

malet, samt kaffesurrogat, alla slag, förordade utskottet, att densamma måtte

tillsvidare bibehållas vid oförändrat belopp. Utskottets hemställan blev avriksdagen

bifallen.

Vid 1919 års riksdag framfördes genom motionen nr 57 i första kammaren

ånyo frågan om höjning av tullen å kaffe och kaffesurrogat. Därvid yrkades, bland

annat, att tullsatserna skulle utgöra för obränt kaffe 30 öre samt för kaffe, bränt

eller rostat, även malet, samt kaffesurrogat, alla slag, 50 öre för kilogram. Såsom

skäl för förslagets framläggande vid sagda riksdag anförde motionärerna,

bland annat, att den omständigheten, att varan för det dåvarande läge under

statsbeslag, undanröjde den eljest förefintliga svårigheten att vid förhöjning

av en finanstull förhindra, att den för staten avsedda inkomstökningen till en

väsentlig del tillfölle enskilda spekulanter. Bevillningsutskottet hemställde

i betänkande nr 45, att motionen ifråga ej måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd, samt framhöll därvid, bland annat, att, därest en höjning av kaffetullen

framdeles skulle visa sig oundviklig, Kungl. Maj:t och riksdagen, enligt

utskottets förmenande, icke torde sakna medel att tillförsäkra statsverket den

därmed avsedda inkomstökningen. I avgiven reservation anslöto sig sju ledamöter

av utskottet på anförda skäl till motionärernas yrkande. Sedan kamrarna

vid frågans behandling stannat i skiljaktiga beslut, biföll riksdagen vid

verkställd gemensam omröstning det i utskottsbetänkandet framställda yrkandet.

Vid 1920 års riksdag förelågo åtskilliga motioner angående tullbevillningen.

I motionen nr 111 i första kammaren föreslogs sålunda, att riksdagen måtte

besluta, att tullsatserna skulle utgöra för kaffe, obränt, 75 öre per kilogram

och för kaffe, bränt eller rostat, även malet, samt för kaffesurrogat, alla slag,

125 öre per kilogram samt, vid bifall till vad sålunda föreslagits, att de beslutade

förhöjda tullsatserna skulle såsom tilläggstullar till gällande tulltaxa

tillämpas även under år 1920 från dag, som Kungl. Maj:t bestämde, ävensom

att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville förordna om detta besluts

trädande i kraft snarast möjligt. Med åberopande av nu omförmälda motion

hemställdes i eu annan i första kammaren väckt motion, nr 112, att riksdagen

ville besluta, att allt det förtullade kaffe, som den dag kaffetullens eventuella

förhöjning trädde i kraft funnes inom landet, skulle beläggas med eu

konsumtionsskatt eller efterförtullningsavgift av samma storlek som den beslutade

tullförhöjningen, dock så att mindre partier kaffe, som av person,

vilken ej idkade handel med varan, innehades för eget bruk, och vilka ej

överstege till exempel 50 kilogram, lämnades fria, samt att lämplig straffpåföljd

måtte stadgas för den, som lämnade oriktig deklarationsuppgift eller underläte

att deklarera. I avgivet betänkande, nr 11, avstyrkte bevillningsutskottet

förslaget om kaffetullens höjande, varför utskottet ej heller fann anledning

att för det dåvarande ingå i närmare granskning av det i motionen nr

112 framlagda förslaget. Men utskottet ville icke underlåta att giva uttryck åt

den uppfattningen, att, därest en höjning av kaffetullen beslutades emot utskottets

hemställan, åtgärder borde vidtagas i den sistnämnda motionens syfte.

Utskottet förutsatte, att för den utredning i ämnet, som i sådant fall bleve

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kaffekonaumtionena

omfattning.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

erforderlig, frågan skulle återremitteras till utskottet. Utskottets förslag bifölls

av riksdagen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de förslag angående

ändring av kaffetullen, som efter år 1888 förelegat för riksdagens

prövning, blivit utan resultat. Gällande tulltaxa av den 4 juli

1910 har i förevarande del följande utseende:

Kvantitet för

Tullsats

tullberäk-

ningen

Kronor

öre

Kaffe:

155

obr&nt ..................................... ..............................

1 kilogram

—

12

156

bränt eller rostat, även malet, samt kaffesurrogat, alla slug

1 kilogram

—

20

Innan jag övergår till att närmare redogöra för det förslag, som

jag anser nu böra föreläggas riksdagen, anhåller jag att få beröra frågan

om den ungefärliga konsumtionen av kaffe här i riket.

En god mätare å kaffeförbrukningen erhålles i siffrorna för importen

av obränt kaffe. Då importen av bränt kaffe är obetydlig och

ej plägar uppgå ens till Va procent av den totala kaffeimporten, och

då ej heller återutförseln av kaffe under normala år spelar någon

nämnvärd roll, kunna dessa båda faktorer, som för övrigt statistiskt

sett verka i motsatta riktningar, i förevarande sammanhang lämnas åsido.

Enligt ovanberörda proposition till 1910 års riksdag hade importen

av obränt kaffe under nedannämnda år uppgått till följande kvantiteter

:

A r

Införsel

kg.

Å r

Införsel

kg-

Å r

Införsel

kg.

1885 ..................

15,453,503

1894 .........

17 087 911

1903

80 Q97 759

1886 ..................

16,189,492

1895 ............

18 087 817

1904

97 499 9A8

1887 ..................

11,542,052

1896 .....

19 875 891

1905

80 055 588

1888 ..................

12,312,007

1897 ........

25 580 831

1906

85 087 808

1889 ..................

17,336,015

1898 .........

25,088,849

1907

89 958 410

1890 ................

14,856,946

1899 ..................

25,091,376

1908 ..................

30,272,005

1891 ..................

16,056,323

1900 .................

25,499,664

1909 ..................

41,895,025

1892 .................

15,844,786

1901 .............

30,970,677

1893 .................

16,371,190

1902 ..................

26,016,171

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 42.

Den import av obränt kaffe, som ägt rum under åren 1910—1920,

framgår av följande uppställning, som tillika upptager värdet av de

importerade partierna ävensom därför erlagda tullbelopp:

Å r

Vikt

kg-

Värde

kr.

Tullbelopp

kr.

1910....................................

29,487,330

30,067,474

3,538,478

1911....................................

32,522,570

39,921,437

3,902,707

1912....................................

30,575,949

38,219,936

3,669,114

1913....................................

34,087,366

39,200,471

4,090,484

1914...................................

29,180,957

30,805,517

3,501,715

1915..................................

40,017,183

38,984,520

4,802,062

1916....................................

38,199,600

47,219,273

4,583,952

1917....................................

8,552,237

14,313,563

1,026,268

1918....................................

11,199,072

23,223,030

1,343,889

1919....................................

39,006,935

89,766,672

4,680,832

1920 *).................................

44,667,661

99,571,369

5,360,119

När det gäller att från dessa siffror sluta sig till den nuvarande

konsumtionens omfattning, torde det med hänsyn till de abnorma förhållanden,

som världskriget medförde för importen till vårt land, vara riktigt

att bortse från krigsåren 1914—1918 och att vid bedömandet till en

början utgå från åren före år 1914. Därvid är att märka, att kaffeimporten

under år 1908 på grund av särskilda förhållanden på den

brasilianska kaffemarknaden visar en siffra, som något understiger den

normala. Dels i följd därav, dels på grund av spekulationsförtullningar

i avvaktan på den i början av år 1910 väntade tulllörhöjningen steg

importen under år 1909 väsentligt över den normala, vilket i sin tur

verkade till minskning av importen år 1910. Nämnda tre år synas

därför icke böra sammanföras med vare sig efterföljande eller föregående,

men torde de väl kunna såsom en grupp för sig sammanställas till jämförelse

med intilliggande treårsperioder. Ed dylik sammanställning visar,

att införseln utgjorde

1905—1907 ............. 97,401 eller per år 32,407 ton

1908 — 1910 ............... 101,654 » » » 33,885 »

1911—1913 ............. 97,186 » » » 32,395 »

Dessa siffror, vilka giva en genomsnittlig årlig importkvantitet

under 9-årsperioden av 32,916 ton eller i runt tal 33,000 ton, mot
-

*) Uppgifterna för år 1920 preliminära.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

svarande en månatlig införsel mängd av 2,750 ton, tyda på att förbrukningen,

som intill början av 1900-talet varit i jämn stegring, under de

ekonomiska förhållanden, som rådde vid tiden före världskrigets utbrott,

stannat pa en punkt, som angives av nyssnämnda siffra för årsimporten

av cirka 33,000 ton. Påpekas må dock, att den så småningom skeende folkökningen

rimligtvis måste beräknas verka en långsam förskjutning uppåt.

Emellertid torde under de senaste åren åtskilliga omständigheter,

främst den stegrade köpkraften hos befolkningens breda lager, hava

bidragit till eu icke oväsentlig stegring av kaffekonsumtionen, vilken

stegring dock kunnat komma till uttryck först efter det att de yttre

hinder bortfallit, som under åren 1917 och 1918 samt förra delen av

år 1919 medförde en nödtvungen begränsning i kaffeimporten till Sverige.

Ovan angivna import av obränt kaffe under åren 1919 och 1920

fördelar sig enligt de rörande importen publicerade preliminäruppgifterna,

vilkas icke fullt exakta beskaffenhet i detta sammanhang är utan betydelse,

på de olika månaderna av sagda år på följande sätt:

År 1919 År 1920

januari .....................

............... 840

ton

5,794

ton

februari .................

............... 718

»

5,844

mars ....................

.............. 1,496

»

3,794

april ...................

.............. 2,904

»

1,975

i)

ma.j .......................

............... 1,217

»

2,542

»

j"m ...........................

............... 1,581

»

2,602

d

juli ..........................

............... 6,638

»

1,782

j>

augusti.....................

.............. 8,755

)>

2,048

»

september .............

............. 5,057

»

3,102

)>

oktober .............

.............. 4,062

»

6,212

november ...............

.............. 2,701

4,474

»

december ..........

............... 3,057

»

4,478

»

Av denna uppställning framgår, att från och med den 1 juli 1919

— vid vilken tidpunkt krigsårens blockad kan anses praktiskt taget

hävd — följande totala kvantiteter obränt kaffe blivit till Sverige

införda, nämligen:

juli—december 1919 ................................................................ 30,270 ton

januari—december 1920 ............................................................... 44,668 »

Sagda siffror torde emellertid , icke utan vidare kunna läggas till

grund för en uppskattning av den genomsnittliga årskonsumtionen av kaffe

under nuvarande förhållanden. Dels avse desamma en alltför kort tid
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition Nr 42.

rymd för att några säkra slutsatser skola kunna dragas, och dels torde

särskilda omständigheter hava bidragit till att under ifrågavarande tid

uppdriva importen utöver den normala. Vad 1919 års import beträffar

må sålunda bland annat uppmärksammas, att vid mitten av året samtliga

lager i riket torde hava vant i det närmaste uttömda och följaktligen

tarvade fyllning, och vad angår importen under såväl de första

som de sista månaderna av år 1920 är det ej uteslutet, att då väntade

tull förhöjningar bidragit till en ökning av införtullningarna. Att bestämt

beräkna vilken inverkan nu nämnda och andra faktorer kunna

hava haft till importens stegring låter sig tyvärr ej göra. Omfattningen

av nuvarande konsumtion kan med andra ord icke med siffermässig

noggrannhet bestämmas, utan måste bliva föremål för ett tämligen fritt

bedömande. Därest hänsyn jämväl tages till att den förbrukning, som

före kriget kunde anses som normal årskonsumtion, enbart på grund av

folkökningen nu borde hava ökats från 33,000 ton till omkring 34,000

ton, torde man dock knappast räkna för högt, om man för närvarande

uppskattar årskonsumtionen av kaffe till minst 36,000 ton, motsvarande

3,000 ton i månaden.

Av vad jag förut anfört torde framgå, att det i första hand varit

statsfinansiella skäl, som föranlett mig att ifrågasätta en höjning av

kaffetullen. Jag har därvid utgått ifrån att ett årligt merbelopp av

åtminstone 20 miljoner kronor och helst något därutöver på denna väg

borde tillföras statskassan.

Emellertid torde även andra synpunkter än de statsfinansiella böra

i förevarande sammanhang beaktas. Såväl med hänsyn till handelsbalansen

som av folkhygieniska skäl synes det vara önskvärt, att kaffekonsumtionen

hålles inom rimliga gränser. I sistnämnda avseende tilllåter

jag mig hänvisa till det uttalande angående åtgärder mot missbruk

av kaffe, som gjorts av de den 30 oktober 1917 inom ecklesiastikdepartementet

bland annat för utredning av sagda spörsmål tillkallade

sakkunniga. Ur berörda synpunkter syues det mig vara en fördel, om

kaffeförbrukningen kunde nedbringas åtminstone till den omfattning,

densamma hade under tiden före världskriget.

Vid ett övervägande av nu angivna synpunkter har jag stannat vid

att förorda eu höjning av tullen å obränt kaffe från mtvarande 12 öre

per kilogram med 68 öre till 80 öre per kilogram.

I detta sammanhang skall jag tillåta mig att anföra några ur

»Sociala meddelanden» hämtade, på uppgifter från ett antal orter i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 34 håft. (Nr 42.) 2

Tullen å

obränt kaffe

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 42.

riket stödda siffror rörande årsmedelpris i minuthandeln per kilogram

år 1904 ......

*) no

öre

år

1912........

176

öre

)> 1905 .........

*) 115

b

b

1913.........

...... 170

b

» 1906 .........

Om

b

b

1914.........

...... 159

»

» 1907 .........

0 116

b

»

1915........

...... 161

»

b 1908 ......

x) 116

0 115

B

»

1916.........

..... 209

b

» 1909 .......

b

B

1917.......

...... 315

b

» 1910 .........

125

b

B

1918.........

...... 307

B

b 1911 ........

l) Uppgiften avser

155 b

»brasilianskt» kaffe.

B

1919.........

..... 316

B

Enligt samma källa utgjorde medelpriset för månad under år 1920

följande:

januari .........

februari...........

mars .............

april ...........

maj ...............

j«ni.................

345

öre

j,lU ■■■■•.............

.... 357

öre

355

B

augusti...........

... 325

B

362

B

september .....

.... 311

B

363

B

oktober.........

.... 295

B

363

B

november .....

.... 274

B

362

B

december1).....

... 264

B

i) Uppgiften meddelad under hand frän socialstyrelsen.

Av dessa sammanställningar framgår, att medelpriset a kaffe ännu

under förra hälften av år 1920 var mer än dubbelt så högt som medelpriset

under år 1913, men att priset under senare delen av år 1920

befunnit sig i ett hastigt fallande. Sammanställningen utvisar emellertid

tillika, att priset under december 1920, även om den av mig föreslagna

tullförhöjningen då hade varit gällande, skulle hava understigit

priset under nästföregående juli månad.

Ehuru fullt medveten om omöjligheten att uppgöra några säkra

kalkyler av förevarande slag har jag räknat med att den föreslagna

tullförhöjningen skall nedbringa årsförbrukningen av kaffe till 32,000

ton, d. v. s. till en sådan nivå, att konsumtionen kommer att ligga

något under ovanberörda genomsnittsförbrukning av cirka 33,000 ton

under åren närmast före världskriget.

Den omständigheten, att förbrukningen under åren 1919 och 1920

varit så betydande, som förut påvisats, i trots av de höga priser, som

då voro rådande, kan visserligen sägas tala emot det av mig gjorda

antagandet, att tullförhöjningen skulle medföra en dylik begränsning av

årskonsumtionen, i synnerhet som världshandelspriset a kaffe alltjämt visar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

fallande tendens, vilket så småningom måste komma att ytterligare påverka

minuthandelspriset i Sverige. Att jag icke förty anser mig

böra utgå från nämnda konsumtionsbegränsning beror därpå, att den

period av allmän depression, som nu inträtt och som sannolikt kommer

att sträcka sig även till år 1922, redan i och för sig måste verka en inskränkning

i förbrukningen av en sådan artikel som kaffe, vartill kommer, att,

om enligt mitt förslag, som jag senare får tillfälle närmare utveckla,

nuvarande tull å kaffesurrogat skulle bibehållas, denna omständighet

torde komma att medföra eu utsträckt användning av surrogat på kaffets

bekostnad.

Vad angår det ekonomiska resultatet för statskassan av en tullförhöjning

å obränt kaffe med 68 öre per kilogram, så blir detsamma

under förutsättning av en årsimport av 32,000 ton 21,760,000 kronor

eller i runt tal bortåt 22 miljoner kronor. Till jämförelse må anföras

att, därest importen i stället beräknas till 33,000 ton resp. 36,<>00 ton

per år, ökningen i tullintäkt skulle belöpa sig till 22,440,000 kronor

resp. 24,480,000 kronor.

Såsom jag förut nämnt, spelar importen av bränt kaffe statsfinansiellt

sett en mycket underordnad roll. Med avseende härå hänvisar jag

till följande uppställning, avseende åren 1910—1920, rörande importerade

kvantiteter, deras värde samt därför erlagda tullbelopp:

Å r

Vikt

kg-

Värde

kr.

Tullbelopp

kr.

1910.....................

71,267

89,084

14,253

1911.....................

66,001

99,002

13,200

1912.....................

117,574

176,361

23,515

1913.....................

151,738

242,781

30,348

1914.....................

177,800

273,009

35,560

1915.....................

216,166

343,410

43,233

1916.....................

160,343

276,333

32,069

1917.....................

17,419

52,740

3,484

1918.....................

13,284

65,654

2,657

1919.....................

56,036

187,567

11,207

1920*) ..................

129,023

387,729

25,805

*) Uppgifterna för år 1920 äro från generaltullstyrelsen under hand meddelade primäruppgifter.

Tulle* å

bränt kafé

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kaffeturrogat.

Kuvyl. Maj.ts proposition Nr 42.

För närvarande utgör skillnaden mellan tullen för bränt kaffe och

tullen för obränt kaffe nominellt 8 öre. Eldigt en av 1906 års tullkommitté

utförd beräkning åtgå 120 kilogram råvara för framställning

av 100 kilogram bränd vara. För att kunna framställa 100 kilogram

dylik vara måste sålunda de svenska rosterierna inköpa och betala tull

för 120 kilogram råvara med 14.40 kronor, motsvarande 14.4 öre i

tull för ett kilogram bränd vara. Enär tullen å det brända kaffet utgör

20 öre, är följaktligen det effektiva tullskyddet 5.6 öre per kilogram.

Då någon ändring av nämnda effektiva tullskydd av 5.6 öre icke

synes böra i detta sammanhang ifrågasättas, torde med beräkning, att

för ett kilogram bränd vara i tull för råmaterialet erlägges 96 öre, tullen

per kilogram bränt kaffe böra bestämmas till 101.6 öre eller, jämkat

uppåt, till 102 öre.

Om tullsatsen för bränt kaffe ändras på föreslaget sätt, följer därav,

att den i tulltaxeförordningen § 13 mom. 1 angivna restitutionssats vid

utförsel av kaffe, bränt eller rostat, icke malet, vilken restitutionssats

för närvarande utgör 14.4 öre per kilogram, bör höjas, och vill jag i

enlighet med den vid bestämmandet av nu gällande restitutionssats

antagna grunden för beräkningen av viktförlusten vid varans framställning

föreslå, att restitutionsbeloppet måtte utgå med ett till 96 öre för

kilogram höjt belopp.

För att söka utröna kaflfesurrogatens sannolika betydelse ur konsumtionssynpunkt

har jag med ledning av tillgängliga statistiska siffror

låtit upprätta en översiktlig tablå, avseende åren 1910—1919. I denna

tablå äro i de tre första kolumnerna upptagna produktion, införsel och

utförsel. Genom att från summan av siffrorna i första och andra

kolumnerna draga siffrorna i tredje kolumnen, har jag sökt erhålla en

ungefärlig uppskattning av konsumtionens storlek, vilken återgives i

fjärde kolumnen. Tablån har följande utseende:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

13

Å r

Produktion

kg-

Införsel

kg-

Utförsel

kg-

Tillgång

kg-

1910*)..................

10,980

50

1911 *)..................

11,325

755

1912*)..................

13,740

205

1913..................

1,372,583

13,030

197

1,385,416

1914....................

1,178,895

9,488

42,717

1,145,666

1915.....................

1,705,612

7,847

404,116

1,309,343

1916.....................

2,023,609

4,939

395,550

1,632,998

1917..................

2,450,110

76,493

262,505

2,264,098

1918...................

2,789,282

2,622

—

2,791,904

1919.....................

999,676

6,354

95,667

910,363

•) Kvantitetssiffror för produktionen ej tillgängliga.

Av tablån torde framgå, att kaffesurrogaten spela en tämligen

obetydlig roll för konsumtionen. Under år 1920 har enligt uppgift från

generaltullstyrelsen införseln uppgått till allenast omkring 3,000 kilogram,

vartill kommer, att, enligt från olika håll inhämtade upplysningar, produktionen

inom landet under nämnda år lär hava nedgått till ett minimum.

Förut bemälda sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet hava för

sin del anbefallt en utsträckt användning av goda och oskadliga kaffesurrogat.

Då även jag anser önskvärt, att bruket av dylika surrogat

vinner ökad spridning, och då jag icke har anledning föreslå någon

ökning av tullskyddet för den inhemska tillverkningen av kaffesurrogat,

vill jag icke förorda annan ändring på förevarande punkt, än som

kräves för säkerställande av kaffetullen. För detta ändamål torde det

vara tillfyllest att, med bibehållande i övrigt av gällande tull av 20 öre

per kilogram, stadga, att kaffesurrogat med tillsats av kaffe skall tullbehandlas

såsom kaffe, bränt eller rostat, även malet. Enligt vad jag

inhämtat från generaltullstyrelsen, möter av tulltekniska skäl ej hinder

att fastställa tulltaxans bestämmelser om kaffesurrogat på sätt jag nu

föreslagit.

Till jämförelse med de av mig nu föreslagna tullsatserna av 80 Jämf&.-Mer.

öre för obränt och 102 öre för bränt kaffe ber jag att fa hänvisa till

närslutna uppställning rörande tullsatserna i ett antal främmande länder:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

De förhyda

tullatsernas

tillämplighet

& nederlagsgods

m. m.

Land

1

i Varuslag

Kvanti te ts- grund

Tullsats

Tullsats i

ören per

kilogram

enligt nor- mal kurs

Anmärk-

ningar

Norge ...............

Kaffe obränt

kg-

30 öre

30

> bränt

»

50 »

50

Danmark............

Kaffe obränt

17 »

17

» bränt

»

20.7 »

20.7

s

Finland ............

Kaffe obränt

12 mark

864 »)

» bränt

»

14 >

1,008 8)

Storbritannien ..

Kaffe obränt

cwt.

2 £ 2 sh.

75.0 7

> bränt

Ib.

6 d.

100.08

Frankrike .........

Kaffe obränt

100 kg.

300 francs

216 8)

Generaltariff

136 »

97.92 4)

Minimal tariff

» bränt

*

400 »

2886)

*) Enligt kurs 81/is 1920 182 6re. — *) — Enligt kurs sl/i» 1920 212 öre. — ’) Enligt kurs

‘‘/it 1920 90. T 5 öre. — 4) Enligt kurs 81/i« 1920 41.14 öre. — 6) Enligt kurs 81/i2 1920 121 öre.

I detta sammanhang torde ock förtjäna framhållas, att, om hänsyn

tages till penningvärdets fall, de av mig föreslagna tullsatserna snarare

understiga än överstiga de tullsatser av 26 öre per kilogram obränt

och 35 öre per kilogram bränt kaffe, som, enligt vad jag tidigare påpekat,

före år 1888 voro gällande i Sverige.

Såsom jag förut erinrat, utfärdade Kungl. Maj:t den 11 januari

1921 förbud mot införsel av kaffe. Syftet härmed var att förekomma

att under tiden, intill dess en eventuell tull förhöjning kunde träda i

kraft, kaffepartier införtullades med tillämpning av nu gällande tullsatser.

Förbudet, som torde böra uppbävas, så snart de förhöjda tullsatserna

trätt i verksamhet, avser ej blott kaffe, som ännu ej inkommit till landet,

utan jämväl sådant hit inkommet kaffe, som kvarligger i tullverkets vård,

men för vilket tull ännu ej blivit i behörig ordning erlagd. Med avseende

härå ber jag få meddela, att enligt uppgift från generaltullstyrelsen

innelågo den 3L december 1920 å tullnederlag 4,678 ton kaffe.

Härtill komma dels de kvantiteter, som vid nämnda tidpunkt kunde vara

till finnandes å transitupplag samt inom Stockholms frihamn, dels ock

sådana i tullverkets vård kvarliggande partier, som efter den 31 december

1920 kunna hava inkommit från utlandet. Uppenbart är, att be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

stämmelser böra utfärdas, varigenom de förhöjda tullsatserna bliva tilllämpliga

jämväl å sådant kaffe, varom jag nu talat.

Vad slutligen angår spörsmålet om åtgärder för beskattning av Beskattning

i landet befintligt redan införtullat kaffe, så torde frågan härom, till av

vilken jag ber att strax få återkomma, böra genom särskild proposition kaffe.

föreläggas riksdagen.

Som jag redan påpekat, bör det ekonomiska resultatet av en förhöjning

av tullen å obränt kaffe med 68 öre — under förutsättning av

en årsimport av 32,000 ton — kunna antagas lämna statskassan en

merintäkt av bortåt 22 miljoner kronor. Med denna summa torde man

alltså kunna räkna i 1922 års riksstat.

Vad angår det ekonomiska utbytet för år 1921, torde, på sätt jag

senare skall närmare utveckla, den särskilda beskattning av inneliggande

kaffelager, som jag ämnar förorda, kunna beräknas inbringa omkring

5.4 miljoner kronor. Om, såsom jag i nämnda sammanhaug skall påvisa,

lagerbehållningen av kaffe inom landet i början avår 1921 kanuppskattastill

omkring 21,000 ton, och då alltså för fyllande av årskonsumtionen av 32,000

ton samt av normalt lagerbehov en ytterligare import av minst 15,000 ton

torde vara att emotse, bör således under år 1921 på grund av kaffetullens

höjning en merintäkt i tullinkomsterna av omkring 10 miljoner kronor

vara att påräkna. Kaffetullens höjning i förening med den särskilda

beskattningen å inneliggande lager skulle följaktligen enligt dessa beräkningar

tillföra 1921 års statsreglering ett totalbelopp av 15.4 miljoner

kronor.

Det ekonomiska

resultatet

av tullförhöj

»ingen

Oih d n särskilda

beskattning

en.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag, som anser, att en Hemställa».

eventuell tullförhöjning snarast möjligt bör träda i tillämpning, hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta

dels att rubrikerna n:ris 155 och 156 i gällande tulltaxa skola från

och med den 10 februari 1921 erhålla följande ändrade lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 42.

—

Kvantitet

Tullsats

för tull-

beräkningen

kronor

öre

Kaffe:

1 kilogram

_

80

156 a

bränt eller rostat, även malet.......................................

1 kilogram

i

02

b

kaffesurrogat, alla slag, utan tillsats av kaffe ...............

1 kilogram

—

20

Anm. Kaffesurrogat med tillsats av kaffe tullbe-

handlas såsom kaffe, bränt eller rostat, även malet.

dels att jämväl sådant vid sagda tidpunkt i riket befintligt kaffe,

å vilket det genom förordningen den 11 januari 1921 utfärdade förbud

mot införsel varit tillämpligt, skall vid införtullning drabbas av nämnda

förböjda tullsatser, ändå att kaffet tidigare blivit till förtullning angivet,

dels att § 13 mom. 1 i förordningen med tulltaxa för inkommande

varor skall i nedan angivna del från och med den 10 februari

1921 erhålla följande ändrade lydelse:

§ 13-

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande, utav utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis av tullmedlen:

för 1 kilogram kaffe, bränt eller rostat, icke malet...................... 96 öre,

dels ock att sålunda angivet restitutionsbelopp skall åtnjutas allenast

beträffande exportvara, som tillverkats av sådant obränt kaffe, för vilket

enligt av tillverkaren under edlig förpliktelse avgiven försäkran tullavgift

blivit erlagd efter den vid nämnda tidpunkt gällande tullsats, samt

att restitutionsbeloppet i fråga om exportvara, som framställts av obränt

kaffe, för vilket tullavgift guldits efter tidigare tillämplig tullsats, skall

beräknas efter 14.4 öre för kilogram av exportvaran.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1921:50 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av vissa finanstullar ävensom en i ämnet väckt motion. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1921:57 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av tullen å kaffe ävensom i anledning därav väckta motioner, dels ock Ku s. 3 i texten
  3. BevU 1921:1 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av tullen å kaffe ävensom i anledning därav väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts p s. 1 i texten