Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ammunitionsförrådslxus m. m. å Stora Fjäderholmen

1921-01-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:44, Angående uppförande av ammunitionsförrådslxus m. m. å Stora Fjäderholmen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.

1

Nr 44.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande

av ammunitionsförrådslxus m. m. å Stora Fjäderholmen;

given Stockholms slott den 21 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

Enligt ett mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms

stad, å andra sidan, den 7 april 1916 träffat avtal jämte tillägg till

detsamma av den 7 maj 1917 har Stockholms stad tillträtt det s. k.

Lindarängsområdet med därtill gränsande vatten, vilket område staden

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 36 käft. (Nr 44.)

60 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Proposition Nr 44.

jämlikt stadgande i ett mellan kammarkollegium, å kronans vägnar, och

staden den 5 november 1889 unprättat bytesavtal icke skulle få tillträda

förrän fyrtio år efter avtalets ingående (år 1929). Genom avtalet den

7 april 1916 jämte tillägget av den 7 maj 1917 bestämdes, i sammanhang

med omförmälda medgivande åt staden, att kronans å nämnda

område befintliga kruthus skulle få kvarstå intill den 1 juli 1924,

varefter de skulle av kronan bortföras. Sagda kruthus äro belägna å

Loudden.

Genom nämnda avtal den 7 april 1916 jämte tillägg av den 7 maj

1917, med vissa ändringar, som 1918 års lagtima riksdag föreslagit samt

Kungl. Maj:t och staden godkänt, har vidare staden å kronan överlåtit

äganderätten till frälselägenheten Fjäderholmarna i Lidingö socken med

staden tillhöriga, därstädes befintliga byggnader ävensom strand- och

vattenrätt.

Sagda avtal den 7 april 1916 jämte tillägget av den 7 maj 1917

äro såsom bilagor fogade vid propositionen nr 102 till 1918 års lagtima

riksdag angående anläggning av ny docka vid flottans station i Stockholm

m. m.

I sammanhang med att 1918 års lagtima riksdag godkände omförmälda

avtal den 7 april 1916 med tillägg av den 7 maj 1917 ävensom

två den 12 mars 1917 och den 19 januari 1918 träffade avtal mellan

kronan och staden angående markupplåtelser, beslöt riksdagen, på förslag

av Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 102, att av de medel, som

staden enligt sagda avtal skulle betala till kronan, skulle bildas en fond,

vilken under benämning Stockholms varvs byggnadsfond skulle förvaltas

av marinförvaltningen. Till fonden skulle därjämte föras inflytande

hyresmedel från det av kronan genom ovanberörda avtal inköpta område

i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och Fjäderholmarna efter avdrag

av erforderliga underhållskostnader.

Enligt samma riksdagsbeslut skola av fondens medel gäldas de ersättningar,

som föranledas av de genom de omförmälda avtalen verkställda

markupplåtelser, i den mån samma ersättningar efter vederbörlig

prövning finnas böra utgå och icke enligt avtal skola utgöras av Stockholms

stad. Vidare skola från fonden bestridas de utgifter, som föranledas

av kronans övertagande av nyttjanderätten till de områden å

Beckholmen, vilka för den beramade dockanläggningen därstädes äro

omedelbart erforderliga, vare sig nyttj anderättens övergång å kronan

sker genom frivillig överenskommelse eller expropriation. I den mån

fondens inkomster icke behöva tagas i anspråk till gäldande av förut

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:t$ Proposition Nr 44.

nämnda ersättningar m. m., skall fonden, efter riksdagens hörande,

komma till användning för byggnads- och andra dylika arbeten för

flottans varv i Stockholm.

Kungl. Maj:t har den 26 september 1919 fastställt reglemente för

fonden.

Marinförvaltningen har nn, på sätt följande redogörelse giver vid

handen, gjort framställning om, att i stället för kronans kruthus å Loudden,

vilka måste bortföras, ammunitionsförrådshus m. m. måtte uppföras

å en av Fjäderholmarna, Stora Fjäderholmen kallad, samt att därav

föranledda kostnader måtte få bestridas från Stockholms varvs byggnadsfond.

I skrivelse den 10 oktober 1919 har marinförvaltningen anfört, att

ämbetsverket med anledning av avtalet den 7 april 1916 jämte tillägg

av den 7 maj 1917 anmodat varvschefen vid flottans station i Stockholm

att inkomma med av kostnadsuppgifter åtföljda förslag för uppförande

av ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen, vilka förslag

skulle omfatta:

anordnande av mot anfall från luften väl skyddade, i berget insprängda

ammunitionsförrådshus för förvaring av den artilleriammunition,

som för närvarande funnes upplagd å Loudden;

uppförande av för verksamheten å den nya platsen erforderliga

byggnader, såsom laboratorielokal, bostäder för uppbördsman och vaktmanskap

med tillhörande uthus m. m.;

bortförande av byggnaderna å Loudden och, i den mån så läte sig

göra och befunnes ändamålsenligt, användning av desamma å Fjäderholmen

samt

anordnande av bryggor för i- och urlastning av artilleriammunition

m. m.

Varvschefen hade sedermera inkommit med ifrågavarande förslag.

Av förslagets kostnadsberäkningar framginge, att kostnaderna för anläggningen

belöpte sig till sammanlagt 520,000 kronor.

Då ifrågavarande anläggning på grund av förut angivet förhållande

borde inom närmaste tiden komma till stånd, och då ämbetsverket vid

granskning av varvschefens förslag icke funnit något att däremot erinra,

hade det synts ämbetsverket nödigt, att medel bereddes för arbetets utförande.

Marinförvaltningen finge i sådant hänseende föreslå, att Stockholms

Marinförvaltningens

skrivelser

den

10 oktober

1919 och den

9 mars 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr åå.

MariDförvaltningens

skrivelse

deri

3 september

1920.

varvs byggnadsfond för ändamålet toges i anspråk. Fonden tillfördes

årligen under tio år 160,000 kronor, som, enligt avtal mellan kronan

samt Stockholms stad, av staden betalades med första inbetalning den

1 juli 1919. Fonden tillfördes därjämte inflytande hyresmedel från det

av kronan inköpta området i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen

och Fjäderholmarna efter avdrag av erforderliga underhållskostnader.

Fondens behållning vid 1919 års slut, beräknad till 100,000 kronor,

jämte inkomsterna under åren 1920—1923, cirka 1,140,000 kronor,

utgjorde de tillgångar å fonden, sammanlagt 1,240,000 kronor, varmed

kunde för sagda år räknas. Av sistnämnda belopp syntes dock böra

reserveras cirka 500,000 kronor för eventuella ersättningar m. m., vilka

enligt bestämmelserna för fonden skulle från densamma bestridas. De

disponibla medlen skulle sålunda utgöra omkring 740,000 kronor.

På grund av det sålunda anförda hemställde marinförvaltningen att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av

ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen ett belopp av 520,000

kronor, fördelat med cirka 174,000 kronor under vart och ett av åren

1921—1923, måtte få tagas i anspråk av å Stockholms varvs byggnadsfond

tillgängliga medel.

Genom ämbetsskrivelse den 18 februari 1920 anmodade statsrådet

och chefen för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen att i ärendet

inkomma med förslag, avseende att utröna, dels huruvida icke, till minskande

av kostnaderna, förrådshusen kunde på lämpligt sätt anordnas

utan insprängning i berg, dels huruvida icke kostnadsbesparingar även

i övrigt kunde vidtagas beträffande det föreliggande förslaget.

Marinförvaltningen avlät svar härå genom hemlig skrivelse den

9 mars 1920, däri ämbetsverket på det bestämdaste avstyrkte, att vid

anläggningen av nya ammunitionsförråd å Stora Fjäderholmen dessa

anordnades annorlunda än genom insprängning i berget.

I skrivelse den 3 september 1920 har nu marinförvaltningen ånyo

framhållit, att kronans å Loudden befintliga kruthus och ammunitions- ,

förrådshus med tillhörande byggnader finge kvarstå intill den 1 juli 1924,

varefter de skulle av kronan bortföras. Vid sådant förhållande måste

enligt ämbetsverkets åsikt eu definitiv lösning av frågan om uppförande

på ny plats av ifrågavarande byggnader snarast komma till stånd,

särskilt i betraktande av att man under rådande osäkra förhållanden på

arbetsmarknaden inom byggnadsfacket torde behöva räkna med en byggnadstid

av omkring 2 år för hela anläggningen. Under förutsättning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.

att frågan komme att av Kungl. Magt föreläggas 1921 års riksdag och

erforderliga medel därvid komme att för anläggningen anvisas, beräknade

ämbetsverket, att de nya kruthusen skulle kunna tagas i bruk

under senare delen av år 1923.

Den ursprungliga, i juli 1919 uppgjorda kostnadsberäkningen för

anläggningens utförande, vilken avsett byggnadernas förläggande till

södra delen av Stora Fjäderholmen, hade vid nu företagen närmare

granskning visat sig icke kunna följas på grund av den stegring i materialpriser

m. m., som sedan nämnda tid ägt rum. Marinförvaltningen

hade därför låtit genom varvschefen vid flottans station i Stockholm dels

utarbeta nytt kostnadsförslag, dels verkställa undersökning beträffande

kostnaderna för en förläggning av förrådslokalerna till norra delen av

Stora Fjäderholmen, varigenom holmens södra mot stora segelleden vettande

del skulle kunna behållas i ungefärligt nuvarande skick.

För de olika alternativa förslagen ställde sig kostnaderna sålunda:

Alt. 1. Ammunitionsförrådens förläggning till Stora

Fjäderholmens södra del............................................. kronor 543,000: —

Alt. 2. Ammunitionsförrådens förläggning till Stora

Fjäderholmens norra del.......................................... » 577,000: —

Kostnadsberäkningarna vore uppgjorda med reservation för inträffande

kostnadsökningar, beroende på hur förhållandena på arbetsmarknaden

inom byggnadsindustrien komme att ställa sig.

Marinförvaltningen finge i likhet med varvschefen förorda det senare

förslaget, vilket i tekniskt avseende vore att föredraga och dessutom

icke skulle förändra karaktären av södra delen av holmen.

Beträffande Stockholms varvs byggnadsfonds ställning för åren

1920—1924 finge marinförvaltningen lämna följ ande approximativa uppgift:

Behållning den 1 januari 1920 kronor 62,308: 94

Ersättning från Stockholms stad

under åren 1920—1924 ......... » 800,000: —

Hyresinkomster, netto, under

samma tid.................................... » 625,000: —

Härifrån torde böra avräknas för eventuella ersättningar

till vissa personer och myndigheter

kronor 1,487,308: 94

på grund av de avtalade markupplåtelserna

450,000:

återstå disponibla kronor 1,037,308: 94

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av

ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen ett belopp av 577,000

kronor, fördelat med en tredjedel under vart och ett av åren 1921—

1923, finge tagas i anspråk av å Stockholms varvs byggnadsfond tillgängliga

medel.

Kronans för närvarande å Loudden belägna kruthus omfatta förrådshus

för förvaring av ammunition jämte artilleritekniskt laboratorium

för flottans station i Stockholm m. m. Dessa byggnader få, såsom av

den lämnade redogörelsen framgår, enligt avtal med Stockholms stad

kvarstå till den 1 juli 1924. Till ersättande av nämnda förrådshus och

laboratorium m. m. måste alltså i god tid dessförinnan dylika byggnader

uppföras annorstädes. Med avseende å valet av plats härför bör beaktas,

att laboratoriet, å ena sidan, för sin verksamhet är beroende av

tillgång, i omedelbar närhet, till förrådens ammunitionsupplag och, å

andra sidan, ej bör vara beläget å större avstånd från flottans station i

Stockholm än som bekvämligen medgiver laboratoriepersonalens dagliga

fortskaffande till och från laboratoriet. Såsom lämplig ort för anläggningen

har marinförvaltningen föreslagit Stora Fjäderholmen, som jämte

de övriga Fjäderholmarna numera övergått i kronans ägo. Med hänsyn

till de anförda önskemålen beträffande läget torde någon för ändamålet

lämpligare plats icke stå till buds.

För att Stora Fjäderholmens mot stora segelleden vettande del må

kunna bibehållas i ungefär sitt nuvarande skick, torde byggnaderna

böra förläggas till norra delen av holmen. Detta medför visserligen

något högre kostnader, än om byggnaderna uppföras å holmens södra

del, men å andra sidan vissa fördelar i tekniskt avseende förutom nyssnämnda

beaktansvärda förmån ur naturskönhetssynpunkt för infartsleden

till staden.

Medel för utförande av anläggningen lära, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, kunna beredas från Stockholms varvs byggnadsfond.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och då jag icke har

något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar, får jag

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att för uppförande av ammunitionsförrådshus

m. m. å Stora Fjäderholmen för en sammanlagd kostnad

av högst 577,000 kronor må från Stockholms

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.

varvs byggnadsfond under vart och ett av åren 1921

—1923 tagas i anspråk högst en tredjedel av nämnda

belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. 0. Montgomeig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ammunitionsförrådshus in. m. å Stora Fjäderholmen. a1 i texten
  2. SU 1921:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående uppförande av ■ ammunitionsförrädshus m. m. å Störa Fjäderholmen. a1 i texten