Sök i Ratio Lex

Angående beredande av tilläggspension åt postmästaren J. G. E. österlund

1921-01-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:48, Angående beredande av tilläggspension åt postmästaren J. G. E. österlund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 48.

1

Nr 48.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande

av tilläggspension åt postmästaren J. G. E. österlund;

given Stockholms slott den 28 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murraj anförde:

I en till Kungl. Maj:t ställd, av generalpoststyrelsen med skrivelse

den 5 oktober 1920 överlämnad ansökning har postmästaren av klass 3

Johan Gustaf Edvin Österlund anhållit, att han efter avgång ur postverkets

tjänst måtte å allmänna indragningsstaten få uppbära viss tilläggspension.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt, 40 häjt. (Nr 48—49.) 212 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Proposition Nr 48.

österlund, som är född den 30 september 1853, blev den 2 juni

1881 antagen till extra ordinarie kontorsskrivare vid postverket samt

den 4 december 1894 befordrad till postexpeditör och den 22 juni 1903

till postmästare. I sistnämnda egenskap placerades han vid postkontoret

i Lindesberg, vilket enligt kungl. brev den 23 oktober 1914 tillhörde

klass 3. Då han den 30 september 1920 uppnådde den i lagen angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk den 4 juni 1920

(nr 254) — vilken lag är å österlund tillämplig — för postmästare av

klass 3 stadgade pensionsålder, 67 år, skulle han under vanliga förhållanden

varit berättigad till full pension från postverket med 3,924 kronor.

Emellertid hade Österlund under ett flertal år jämte sin posttjänst

innehaft befattning såsom telegrafassistent, vartill han, efter att år 1874

hava ingått i telegrafverkets tjänst, år 1880 befordrades. Vid sin avgång

från telegrafassistentbefattningen år 1903 fick han sig tillerkänd

en pension från telegrafverket av 507 kronor.

Enligt 29 § punkt c) av berörda pensionslag för kommunikationsverken

gäller, att den, som vid avgång från tjänst, vilken avses i lagen,

åtnjuter eller sedermera erhåller pension för statstjänst, å vilken lagen

icke äger tillämpning, må uppbära allenast avgiftspension för den förstnämnda

tjänsten; dock att, därest härigenom de båda pensionerna icke

skulle tillsammans uppgå till beloppet av den tjänstepension, som eljest

skolat utgå för först omförmälda tjänst, nyssberörda avgiftspension må

ökas med vad som motsvarar skillnaden. Jag tillåter mig härvid erinra,

att med avgiftspension enligt lagen avses den del av tjänstepensionen,

som motsvarar av tjänsteman erlagda pensionsavgifter, därvid beräknats,

att dessa avgifter skola täcka omkring en tredjedel av pensionskostnaden.

Med tillämpning av detta stadgande skulle Österlund vara berättigad att

i pension från post- och telegrafverken uppbära sammanlagt endast så

mycket, som svarar mot pensionen för postmästare’änsten, d. v. s. 3,924

kronor, därav 507 kronor för sin tjänst i telegrafverket och 3,417 kronor

för postmästare’änsten.

I sin föreliggande ansökning har Österlund, vilken ännu kvarstår i

sin postmästare’änst, framhållit det obilliga i att pensionen för hans tjänstgöring

i telegrafverket på detta sätt i själva verket komme att helt bortreduceras.

Österlund betonar, att med denna tjänstgöring följt obligatoriskt

delägarskap i telegrafverkets pensionsinrättning och att han på grund härav

allt intill sin avgång år 1903 ur telegrafverkets tjänst nödgats erlägga årliga

pensionsavgifter, motsvarande i det närmaste två tredjedelar av den försäkringstekniskt

beräknade kostnaden för hans pension från telegrafverket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 48.

Rättvisligen borde det således enligt Österlunds förmenände ej komma

ifråga, att han vid tillträdandet av pension från postverket fråntoges större

belopp än den återstående tredjedelen av telegrafpensionen, som bekostats

av statsmedel. Efter en redogörelse för de skäl, som föranlett Österlund

att till år 1903, i enlighet med vad vid denna tid var medgivet, förena

ordinarie tjänst inom post- och telegrafverken samt att sedermera söka

befordran vid postverket, har österlund framhållit, att statsmakterna förut

i två likartade fall beviljat en tilläggspension, motsvarande en tredjedel

av pensionen från telegrafverket, och har österlund anhållit, att tilläggspension

åtminstone till sistnämnda belopp måtte beredas honom.

I sin förenämnda skrivelse den 5 oktober 1920 har generalpost- Generaistyrelsen

tillstyrkt beredande av tilläggspension åt Österlund till det P°ststrrelsenbelopp

Kungl. Maj:t kunde finna skäligt.

Statskontoret har i utlåtande den 12 oktober 1920 framhållit, huru- Statskontoret,

som samma skäl syntes föreligga för beredande av tilläggspension åt

Österlund, som vid föregående tillfällen föranlett, att tilläggspension

beviljats i syfte att befattningshavare vid postverket, som tidigare avgått

från anställning i telegrafverket med pension av sistnämnda verks pensionsinrättning

och av sådan anledning skulle vid avgång från befattningen

i postverket enligt gällande bestämmelser lida minskning i honom uti

denna egenskap tillkommande pension, dock finge i sammanlagd pensionsförmån

bekomma ett belopp, som motsvarade summan av den större

pensionen utan sådan minskning och en tredjedel av den mindre. Statskontoret

ville sålunda hemställa, att Österlund måtte beredas en tilläggspension

till belopp av 169 kronor årligen från allmänna indragningsstaten.

Före tillkomsten av 1920 års pensionslag för kommunikationsverken Departementevar

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt che,entill

pension tillämplig å befattningshavare vid postverket. I 16 §

punkt 3 av denna lag finnes en bestämmelse, som är av samma innebörd

som förut berörda stadgande i 29 § punkt c) i pensionslagen för

kommunikationsverken. Bestämmelsen i den civila pensionslagen innehåller

nämligen, att för den, som vid avgång från tjänst, vara lagen

äger tillämpning, åtnjuter eller sedermera erhåller pension för statstjänst,

å vilken lagen icke äger tillämpning, pension för den förra tjänsten må

utgå med en tredjedel av det belopp som eljest skolat utgå; dock att,

därest härigenom de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till

nämnda belopp, pensionen må ökas med vad som motsvarar skillnaden.

I det statsrådsprotokoll, soro finnes fogat vid Kungl. Maj:ts proposition

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 48.

nr 117 till 1914 års senare riksdag, angående tilläggspension i ett med

det förevarande fullt likartat fall för postmästaren B. F. Wennqvist, lämnas

en ingående redogörelse för innebörden av berörda stadgande i den

civila pensionslagen, varav framgår, att det måste anses vara såväl med

lagstiftarens syfte förenligt som ock av billigheten påkallat, att vederbörande

tjänstinnehavare, som erlagt pensionsavgift för två pensioner,

medgives förening av dessa på det sätt, att sammanlagda pensionsbeloppen

komma att motsvara det högre pensionsbeloppet, ökat med en tredjedel

av det lägre. På de i nämnda statsrådsprotokoll angivna skäl beviljade

även 1914 års senare riksdag bemälde Wennqvist en tilläggspension i

enlighet med sålunda angivna grunder, och sådan pension har i ett liknande

fall år 1919 (prop. nr 296) beviljats postmästaren J. L. Westerståhl.

Då den, sedan Wennqvist och Westerståhl beviljats tilläggspensioner,

ikraftträdda pensionslagen för kommunikationsverken icke synes giva

anledning till annan beräkningsgrund beträffande tilläggspension åt

Österlund, torde han böra tillerkännas sådan pension med 169 kronor,

motsvarande en tredjedel av österlunds pension från telegrafverket.

Tilläggspensionen synes, i likhet med vad i nyssberörda likartade fall

ägt rum, kunna utgå å allmänna indragningsstaten. Jag får därför

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att postmästaren av klass 3 Johan Gustaf Edvin

Österlund må från och med månaden näst efter den,

då avsked från postmästartjänsten beviljas honom,

under sin återstående livstid, utöver honom tillkommande

pensioner från post- och telegrafverken å tillhopa 3,924

kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till belopp av 169 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

August Wrede.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:288 Skrivelse till Konungen angående vissa framställningar'' rörande elfte huvudtiteln innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1921:14 Bankont»kottets utlåtande Nr 14 a3 i texten