Sök i Ratio Lex

Angående engångsbidrag till telegrafverkets änkeoch pupillkassa för beredande av familjepension åt efterlevande till viss från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen personal

1921-02-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:50, Angående engångsbidrag till telegrafverkets änkeoch pupillkassa för beredande av familjepension åt efterlevande till viss från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen personal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

1

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående engångsbidrag

till telegrafverkets änke- och pupillkassa för beredande av

familjepension åt efterlevande till viss från aktiebolaget

Stockholmstelefon övertagen personal; given Stockholms

slott den 4 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

_____ Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena

greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

I sammanhang med övertagandet år 1918 av aktiebolaget Stockholmstelefons

telefonanläggningar träffades mellan telegrafstyrelsen och

direktionen för Allmänna telefonaktiebolagets pensions- och gratifikations
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 41 höft. (Nr 50.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 5Ö.

kassa ett avtal, varigenom de hos aktiebolaget Stockholmstelefon anställda

tjänstemän, vilka varit tillförsäkrade pension från bolaget och övergått i

telegrafverkets tjänst, tillerkändes rätt till tjänstepension från telegrafverket,

mot villkor dels att bolaget förpliktade sig att erlägga retroaktivavgifter

i enlighet med verkställda beräkningar och dels att personalen i fråga erlade

pensionsavgifter i likhet med vad som vore gällande för telegrafverkets

tjänstemän. Någon rätt till pension för efterlevande hustru och

barn var däremot bolagets personal icke tillförsäkrad, varför bolaget icke

ansåg sig hava någon anledning att ekonomiskt medverka till att personalen

tillerkändes dylik rätt efter densammas övergång i telegrafverkets tjänst.

Enligt bestämmelse i 2 § i det av Kungl. Maj:t den 10 december

1920 för telegrafverkets änke- och pupillkassa fastställda reglemente har

varje manlig innehavare av ordinarie tjänst vid telegrafverket skyldighet

att vara delägare i kassan. Motsvarande bestämmelse fanns även intagen

i § 1 av det tidigare gällande reglementet av den 17 juni 1908. Då enligt

bägge reglementena delägarnas årsavgifter till kassan utgå oberoende

av inträdesåldern i densamma och retroaktivavgifter icke förekomma, skulle

det givetvis hava inneburit en alltför stor risk för kassan, om de från aktiebolaget

Stockholmstelefon till telegrafverket övergångna manliga befattningshavare,

av vilka flertalet överförts å ordinarie stat från och med

den 1 juli 1920, skulle hava vunnit delaktighet i kassan utan att densamma

tillfördes ersättning härför, särskilt som många av dem uppnått

mera framskriden ålder.

På framställning av telegrafstyrelsen i skrivelse den 4 november

1919 har också Kungl. Maj:t i brev den 12 december 1919, bland annat,

bemyndigat styrelsen förordna, att vid dylik tjänstemans konstituerande

till ordinarie befattning vid telegrafverket hans inträdande i telegrafverkets

ordinarie tjänst icke skulle medföra delägarskap i telegrafverkets

änke- och pupillkassa, och har sådant förbehåll intagits i vederbörandes

konstitutorial. Anmärkas må även i detta sammanhang, att i 39 § av

reglementet den 10 december 1920 föreskrives, att från delaktighet i kassan

kunna genom beslut av Kungl. Maj:t undantagas innehavare av ordinarie

tjänst vid telegrafverket, vilka vid statens övertagande av enskilt

företag övergått i tjänst vid verket.

Telegraf- I skrivelse den 31 augusti 1920 har telegrafstyrelsen gjort fram
styrelsen,

gällning om statsbidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa för beredande

av pensioner åt efterlevande till ifrågavarande personal. Styrelsen

anför härom:

»Redan i sin ovanberörda skrivelse den 4 november 1919 framhöll styrelsen,

att det syntes styrelsen uppenbart, att anstalt måste träffas i syfte att bereda fa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

3

miljepension även för nämnda personal samt att styrelsen hade för avsikt att

verkställa en försäkringsteknisk utredning för att få frågan förelagd 1921 års

riksdag.

Dylik utredning har nu verkställts av f. d. förste aktuarien i försäkringsinspektionen,

filosofie doktorn K Palmqvist, och omfattar densamma dels de tjänstemän,

som den 1 juli 1920 erhållit ordinarie befattning i telegrafverket, dels och

sådana tjänstemän, vilka ännu icke överförts å ordinarie stat men inom närmaste

tiden komma att erhålla ordinarie tjänst.

Av den sålunda verkställda utredningen framgår, att det engångsbidrag,

som motsvarar vad i retroaktivavgifter bort för tiden till den 1 juli 1920 erläggas

för ifrågakomna personal, för att telegrafverkets änke- och pupillkassa må bliva i

tillfälle att såsom delägare i kassan mottaga jämväl densamma, utgör, beräknat efter

en räntefot av 4 f, sammanlagt 198,345 kronor samt efter en räntefot av 4V2 % sammanlagt

167,772 kronor. Då å ena sidan det större beloppet måste anses något

för högt, men å andra sidan, särskilt med hänsyn till att retroaktivavgifterna för den

personal, vilken ännu icke vunnit ordinarie anställning, beräknats som om ordinarie

tjänst erhållits redan den 1 juli 1920, det mindre beloppet icke torde vara tillfyllest,

får telegrafstyrelsen föreslå, att ifrågakomna engångsbidrag måtte bestämmas

till i runt tal 175,000 kronor. Telegrafstyrelsen vill för sin del på det varmaste

tillstyrka, att nämnda belopp, 175,000 kronor, måtte av Kungl. Maj:t och riksdagen

anvisas att såsom engångsbidrag utgå av telegrafverkets medel till telegrafverkets

änke- och pupillkassa, på det att familjepension må kunna beredas

efterlevande till nu ifrågakomna personal.

Telegrafstyrelsen anser sig härför hava ett ytterligare stöd i den av 1920

års riksdag till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse nr 244, vari riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och på vilket sätt änkor och barn efter

sådana statstjänare, som ej vore delägare i någon av staten understödd kassa för

familjepensionering, genom statens medverkan måtte kunna beredas tillfälle till

sådan pensionering.

Slutligen får telegrafstyrelsen nämna, att styrelsen anmodat de av nu ifrågakomna

tjänstemän, vilka redan erhållit ordinarie anställning vid telegrafverket,

att från och med den 1 juli 1920 erlägga stadgade avgifter till änke- och pupillkassan

ävensom meddelat dem, att dessa avgifter, därest ovanberörda engångsbidrag

icke skulle bliva beviljat, komme att återbetalas till vederbörande, samt

att, vid bifall till engångsbidragets anvisande, pensioner komme att utbetalas från

kassan retroaktivt från tiden för pensionsrättens inträdande.»

På grund av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta att till telegrafverkets änkeoch

pupillkassa av telegrafverkets medel anvisa ett engångsbidrag av

175,000 kronor för beredande av familjepension åt efterlevande till den

från aktiebolaget Stockholmstelefon av telegrafverket övertagna personal,

vilken erhållit eller kommer att erhålla ordinarie tjänst vid telegrafverket.

Till följd av remiss har kommunikationsverkens lönekommitté den

13 januari 1921 avgivit utlåtande i ärendet. Kommittén anför därvid till

en början följande:

KommunikationsrerAnis

löne,

kommitté.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

»Kommittén har ansett sig vid behandlingen av den utav telegrafstyrelsen

gjorda framställningen böra taga hänsyn till avfattningen av det nya reglemente

för telegrafverkets änke- och pupillkassa, som vid tiden för remissresolutionen var

under omprövning och vilket numera blivit av Kungl. Maj:t den 10 december

1920 fastställt. Frågan om statsbidrag till täckande av den engångskostnad, som

skulle erfordras för beredande av delägarskap i nämnda kassa åt här avsedd personal,

står nämligen, enligt kommitténs uppfattning, i visst samband med den

omfattning, i vilken familjepension åt änkor och barn efter avlidna delägare i

kassan för framtiden kommer att utgå, samt med bestämmelserna rörande pensionsavgifter

och villkoren i övrigt för dylik pension.

Vad angår själva principfrågan, huruvida staten bör ikläda sig kostnader

av det slag, som här avses, kan man enligt lönekommitténs mening icke undgå

att hysa en viss tvekan med hänsyn till de inom andra områden av statsförvaltningen

tillämpade regler rörande retroaktivavgifter för beredande av rätt till

familjepension efter befattningshavare, för vilka delaktighet i vederbörande kassa

av en eller annan anledning blivit fördröjd utöver såsom normal ansedd tid. Dylika

avgifter skola i allmänhet bestridas av befattningshavaren ensam. Exempelvis

skall sålunda enligt § 4 mom. 1 i Kungl. Maj:ts reglemente för statens järnvägars

änke- och pupillkassa den SO december 1910 den, som vid därefter skeende

anställning i statens järnvägars ordinarie tjänst fyllt trettio år, erlägga retroaktivavgift,

motsvarande hela värdet av förmånen att icke behöva erlägga högre årsavgifter

än de i reglementet bestämda. Enligt § 14 i Kungl. Maj:ts förnyade

reglemente den 16 december 1916 för civilstatens änke- och pupillkassa — i vilken

bl. a. befattningshavarna vid postverket och statens vattenfallsverk äro delaktiga

— skall befordringsavgift efter särskilda grunder till kassan betalas av envar.

vilken efter det han fyllt tjugufem år inträder såsom delägare i kassan eller

erhåller förhöjning i delaktighetsbeloppet.

I fråga om nämnda befordringsavgift till civilstatens änke- och pupillkassa

har emellertid, på sätt här nedan omförmäles, beträffande viss från enskilt företag

övertagen personal genom beslut av statsmakterna lämnats medgivande, att densamma

Unge utbetalas av verkets medel.

I den vid 1911 års riksdag framlagda proposition ("nr 94) med förslag till

avlöningsbestämmelser för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, vilken proposition

även innehöll bestämmelser för ordnande av pensionsförhållandena för sagda personal,

föreslogos sålunda vissa bestämmelser i syfte att bereda den från Trollhätte

kanalverk övertagna personalen lättnader vid densammas anslutning till civilstatens

änke- och pupillkassa. Av föredragande departementschefen framhölls därvid, att

redan enligt de med förmännen och vakterna vid kanalverket avslutade kontrakten

änka efter sådan befattningshavare kunde erhålla pension. Jämväl fader- och moderlösa

barn efter befattningshavarna kunde på grund av kontrakten tillerkännas

årligt understöd till visst belopp. För att änkor och barn skulle komma i åtnjutande

av dessa förmåner hade några avgifter icke erlagts. Skulle åter anslutning

ske till civilstatens änke- och pupillkassa, måste såväl vissa tilläggs- och befordringsavgifter

som ock, för framtiden, särskilda årsavgifter erläggas. För att vakterna

och förmännen genom att övergå på den nya staten icke måtte beträffande

familjepensioneringen komma i allt för mycket sämre ställning än för det dåvarande,

syntes man därför beträffande dem böra gå något längre än i fråga om

andra tjänstemän vid statens vattenfallsverk och medgiva, att de befordringsav
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 5

gifter, som eventuellt komme att avfordras dem, måtte erläggas av nämnda verks

medel.

I enlighet med departementschefens hemställan upptogs i propositionen förslag

därom, att de befordringsavgifter, som jämlikt § 14 i reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa skulle till kassan utgivas av förmän och vakter, vilka

före 1912 års ingång anställts vid Trollhätte kanalverk, finge utbetalas av vederbörande

verks medel.

Sedan den ifrågavarande propositionen av riksdagen avslagits, framlades vid

1913 års riksdag ny proposition (nr 75) i ämnet. Däri upptogs förberörda förslag

om befordringsavgifternas gäldande i vissa fall av verkets medel, dock med utvidgning

till jämväl annan personalgrupp.

Vad sålunda föreslagits godkändes av riksdagen, och utfärdades i överensstämmelse

härmed bestämmelser i ämnet genom Kungl. Maj:ts brev till vattenfallsstyrelsen

den 29 augusti 1913.»

Rörande statsbidrag till pensionering av efterlevande till nu ifrågavarande

personal yttrar kommittén:

»Beträffande den personal, som vid statens övertagande av aktiebolaget Stock

bolin stelefons telefonanläggningar övergått i telegrafverkets tjänst, svnas för hd/

lan dona i någon mån motivera ett medgivande i liknande riktning. Sålunda kan

det. å ena sidan, ur telegrafverkets änke- och pupillkassas synpankt icke anses

skäligt, att densamma utan annan ersättning än de reglementsenliga, framtida pensionsavgifterna

skulle övertaga pensionsrisken för de efterlevande till en på en gång

ansluten personalstock, av vilken flertalet individer vid inträdet besutte högre ålder

än som motsvarar medelåldern för vinnande av ordinarie anställning i telegrafverkets

^tjänst och därav följande delägarskap i kassan.

A andra sidan skulle, därest det erforderliga tillskottet till kassan för övertagande

av sagda pensionsskyldighet till dess fulla belopp behövde erläggas av de

nytillträdande delägarna själva, dessas utgifter för vinnande av delägarskap i kassan

bliva avsevärt betungande, särskilt för dem bland personalen i fråga, som uppnått

högre levnadsålder. Visserligen har någon rätt till familjepension icke i den

privata tjänsten avtalsenligt varit dessa befattningshavare tillförsäkrad, varför några

avgifter för dylik pensionering ej heller av dem erlagts, men enligt vad lönekommittén

erfarit har i viss utsträckning det förfaringssättet tillämpats, att bolaget

efter prövning i varje särskilt fall, därest omständigheterna befunnits ömmande

eller befattningshavaren avlidit till följd av olycksfall i tjänsten, tilldelat pensioner

åt änkor och barn efter befattningshavare i bolagets tjänst. Skulle nu för den

övertagna personalen allt för stora ekonomiska hinder möta mot inträdande såsom

delägare i telegrafverkets änke- och pupillkassa, torde det kunna förutses, att i ett

flertal fall fråga ändock uppkomme om beredande av pension åt avliden befattningshavares

efterlevande. Till undvikande av att en mängd dylika frågor av individuell

natur framdeles skulle behöva underställas riksdagens prövning, synes

det lönekommittén vara lämpligt, att personalens delaktighet i pensionskassan allt

ifrån början möjliggöres och underlättas. I sådant syfte torde det få anses skäligt,

att staten lämnar ett visst engångsbidrag till kassan.

I fråga om de synpunkter, som böra vara avgörande vid fastställandet av

detta bidrag, skulle det enligt kommitténs mening med visst fog kunna ifrågasättas,

att, enär såväl avgifter som pensioner blivit väsentligt höjda genom det nya regie
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

mentets tillkomst, men nu ifrågavarande personal icke med tidigare avgifter bidragit

till möjliggörande av den sålunda vidtagna böjningen av pensionerna, statens tillskott

avpassades allenast efter de avgifter och pensionsbelopp, som gällt före det

nya reglementets tillkomst. Emellertid torde det med hänsyn till önskvärdheten

av hela personalens framtida likställighet på förevarande område få anses lämpligare,

att bidraget gives sådan form, att dylik likställighet allt ifrån början må

kunna inträda. I likhet med telegrafstyrelsen anser lönekommittén därför, att statsbidraget

bör avse beredande av inträde med fullt delägarskap i kassan enligt reglementet

av den 10 december 1920.»

Beträffande beloppet av det ifrågasatta statsbidraget anför kommittén

:

»Det synes kommittén till en början, att man i fråga om räntefoten utan

risk bör kunna räkna med den av telegrafstyrelsen angivna högre procentsatsen,

41/* procent. Därjämte har kommittén emellertid vid frågans övervägande kommit

till den uppfattningen, att det i telegrafstyrelsens framställning använda beräkningssättet

komme att innebära ett väl långt gående gynnande av den ifrågavarande

personalen i jämförelse med övriga delägare i kassan, varför grunderna för

bidragets beräknande synas böra omläggas för vinnande av ett urförsäkringsteknisksynpunkt

riktigare och till det nya pensionsreglementets bestämmelser sig närmare

anslutande resultat. Till utveckling av denna uppfattning tillåter sig lönekommittén

erinra därom, att enligt 4 § i det nya reglementet nyinträdande delägare är

skyldig att erlägga pensionsavgift från och med den månad, under vilken han tillträder

ordinarie tjänst vid telegrafverket, till och med den månad, då 360 månatliga

inbetalningar av pensionsavgift fullgjorts; dock med iakttagande av att pensionsavgift

icke i något fall skall erläggas för längre tid än till och med den dag,

delägaren avlider eller hans delägarskap i kassan jämlikt bestämmelserna i reglementet

eljest upphör.

Uti den av telegrafstyrelsen åberopade beräkningen utgår man från den

förutsättningen, att här ifrågavarande personal skall från tiden för erhållandet av

ordinarie anställning vid telegrafverket erlägga pensionsavgifter till kassan under

återstående livstid, dock högst under trettio år räknat från den ålder, då ordinarie

anställning i medeltal vinnes av telegrafverkets övriga personal. Denna ålder har

för de tjänstegrader, om vilka här är fråga, antagits vara 32 år, med undantag för

stationsförmän, förste stationsbiträden och stationsbiträden, för vilka motsvarande

ålder antagits vara 23 år. Till följd härav skulle erläggandet av avgifter i varje

särskilt fall upphöra vid respektive 62 och 53 års ålder. Det engångsbidrag, som

med en dylik utgångspunkt försäkringstekniskt ansetts erforderligt för beredande

av delaktighet i kassan åt den från det enskilda bolaget övertagna personal, vilken

redan vunnit ordinarie anställning vid telegrafverket, utgör med användande av

nyssnämnda räntefot, 4 Va procent, 137,082 kronor.

Genom det sålunda angivna beräkningssättet komma tydligtvis de befattningshavare.

om vilka här är fråga, i förmånligare ställning med avseende å de

egna inbetalningarna till kassan än övriga delägare, vilka sistnämnda, även om de

relativt sent vunnit ordinarie anställning, icke såsom utgångspunkt för den period,

under vilken pensionsavgift skall erläggas, fått tillgodoräkna någon annan tidpunkt

än den, vid vilken ordinarieblivandet i varje särskilt fall ägt rum. Denna för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

månsställning för den sålunda övertagna personalen ökas, ju äldre befattningshavaren

är vid övergången i statens tjänst. Enligt lönekommitténs mening föreligga

inga skäl till beredandet av en dylik gynnsam undantagsställning åt de från

aktiebolaget Stockholmstelefon övertagna befattningshavarna, utan synas dessa i

fråga om avgifterna till familjepensioneringen rättvisligen böra likställas med

annan personal, som vinner ordinarie anställning vid telegrafverket, och sålunda

från tillträdandet av den ordinarie anställningen i telegrafverkets tjänst erlägga

pensionsavgifter till kassan under återstående livstid, dock högst under trettio ar.

Även med en dylik grund för beräkningarna erfordras emellertid med hänsyn

till nu ifrågavarande befattningshavares genomsnittliga högre levnadsålder

vid inträdet i kassan ett engångsbidrag till den sistnämnda för att icke övertagandet

av de nya delägarna skall medföra relativt större risk ur försäkringsteknisk

synpunkt än som i allmänhet är förbunden med ny tillträdande delägares upptagande.

För utrönande av storleken av detta bidrag har kommittén anmodat

filosofie doktorn R. Palmqvist, vilken utfört den av telegrafstyrelsen åberopade utredningen

i ärendet, att verkställa en särskild undersökning. Enligt denna utredning

skulle den beräknade engångskostnaden för dem bland här avsedda personal,

som hittills vunnit ordinarie anställning, utgöra 81,912 kronor. Med ett bidrag av

nämnda summa skulle kassan bliva fullt tryggad för den ökade risken med hänsyn

till de särskilda omständigheter, som äro förbundna med upptagandet i detta fall

av nya delägare, under det att dessa senare bleve till alla delar jämställda med

annan personal, som vinner anslutning till kassan. Kommittén anser fördenskull

skäligt, att det nu ifrågasatta statsbidraget bestämmes till sålunda angivna belopp,

81,912 kronor.

Beträffande den från bolaget övertagna personal, som ännu icke erhållit

ordinarie tjänst vid telegrafverket, har engångsbidraget i den av telegrafstyrelsen

åberopade beräkningen upptagits till — efter 4 Va procent räntefot — 30,690 kronor.

Då emellertid, enligt vad kommittén från telegrafstyrelsen inhämtat, endast ett

fåtal av dessa befattningshavare och, i varje fall, endast yngre personer bland dem

lära kunna påräkna ordinarie anställning, torde dessa utan nämnvärt ökad risk för

kassan kunna beredas delägarskap i vanlig ordning och något statsbidrag härför

sålunda icke vara erforderligt.»

Under åberopande av det anförda hemställer lönekommittén, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att till telegrafverkets

änke- och pupillkassa må av telegrafverkets medel, såsom bidrag för beredande

av delägarskap enligt det för kassan den 10 december 1920

fastställda reglementet åt den från aktiebolaget Stockholmstelefon av

telegrafverket övertagna personal, vilken erhållit ordinarie tjänst vid

telegrafverket, utbetalas ett belopp av 81,912 kronor.

Lika med telegrafstyrelsen och lönekommittén anser jag, att åtgär- Departeder

böra vidtagas för att den från aktiebolaget Stockholmstelefon av ment8cfiefentelegrafverket

övertagna personal må erhålla möjlighet att sörja för pensioneringen

av sina efterlevande genom inträde i telegrafverkets änkeoch

pupillkassa i enlighet med bestämmelserna i det nya reglementet av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

den 10 december 1920. Med en sådan åtgärd skulle jämväl undvikas,

att i en mängd fall frågor om beredande av pension direkt av statsmedel

åt efterlevande till ifrågavarande befattningshavare tid efter annan

behövde underställas riksdagens prövning, vilket eljest säkerligen skulle

bliva förhållandet.

Större delen av den övertagna personalen skulle emellertid vid sitt inträde

i kassan vara av relativt hög levnadsålder, vadan den risk, kassan måste

åtaga sig för pensioneringen, icke skulle komma att uppvägas av de pensionsavgifter,

som av personalen efter inträde i kassan årligen skola erläggas. Att

de nytillträdande delägarna själva skulle i sin helhet betala erforderligt tillskott

till kassan för övertagande av avsedda pensionsskyldighet torde

ej böra ifrågasättas. Ehuru jag hyst någon tvekan, om ej möjligen någon

del av det behövliga tillskottet borde kunna gäldas i sådan ordning, har

jag emellertid, med hänsyn till att några retroaktivavgifter ej i reglementet

äro stadgade för någon delägare i kassan och på grund av vad

lönekommittén i övrigt anfört, ansett mig böra tillstyrka förslaget, att

staten träder emellan och med ett engångsbidrag till kassan, motsvarande

hela summan av det erforderliga tillskottet, underlättar personalens delägarskap

i kassan, helst genomförandet av en anordning med uppdelning

av bidraget skulle vara förbundet med åtskilliga svårigheter.

Yad beloppet av det ifrågasatta bidraget beträffar, framgår av lönekommitténs

utredning i ämnet, att ett bidrag av 81,912 kronor skulle

kunna anses tillräckligt för att bereda dem av nu omförmälda befattningshavare,

som erhållit ordinarie tjänst vid telegrafverket, delaktighet

i kassan. Då kommitténs beräkning av bidragets belopp är grundad på

den förutsättningen, att nämnda befattningshavare i fråga om inbetalning

av avgifter skulle bliva jämställda med telegrafverkets övriga ordinarie

personal — något som däremot ej synes bliva fallet vid tillämpningav

telegrafstyrelsens beräkningssätt — vill jag ansluta mig till lönekommitténs

förslag i ämnet. Något statsbidrag till kassan för den personal,

som ännu ej vunnit ordinarie anställning vid telegrafverket, torde däremot

av skäl, som lönekommittén anfört, ej vara behövligt.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att såsom bidrag till beredande av delaktighet i

telegrafverkets änke- och pupillkassa för den från aktiebolaget

Stockholmstelefon av telegrafverket övertagna

personal, vilken erhållit ordinarie tjänst vid nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Ma.j:ts proposition nr 50.

9

verk, må av telegrafmedel till berörda kassa utbetalas

ett belopp av 81,912 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 41 käft. (AV 50.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:67 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd. s. 5 i texten