Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om förhud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri

1921-02-10 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:67, Med förslag till lag om förhud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

1

Nr 67.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

förhud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel

däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger

fartyg eller andel däri; given Stockholms slott den 10

februari 1921.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel

däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller

andel däri.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 57 käft. (Nr 67.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. May.ts Proposition, Nr 67.

Pörslag

till

LAG

om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri,

så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger, i den mån så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare

förordna, att överlåtelse eller aktieteckning som nedan sägs ej må

ske utan förut givet lov av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar:

1. överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri till utlänning eller

till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller till

annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar

till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;

2. teckning för utlänning eller svenskt aktiebolag, som under 1 är

nämnt, av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri,

så ock överlåtelse av dylik aktie till utlänning eller svenskt aktiebolag,

som under 1 är nämnt.

Bestämmelserna i denna lag äga ej tillämpning i fråga om fartyg,

byggt av stål eller järn, vars bruttodräktighet understiger två tusen registerton

och vars ålder, byggnadsåret oräknat, överstiger tjugufem år, samt

fartyg, byggt av trä eller av järn och trä, vars bruttodräktighet understiger

femhundra registerton och vars ålder, byggnadsåret oräknat, överstiger

trettio år.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt

som nedan sägs:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Proposition, Nr 67.

rätten för utlänning att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie,

som vid den tid, från vilken förordnandet äger tillämpning, är i utlännings ägo,

rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren,

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier

i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från vilken

förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma

aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet

annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden

härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.

3 §•

Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 g gäller, teekningslista

för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må tecknas

av eller överlåtas till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd, skall

teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolag

ökas medelst ny aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan

än aktieägare.

4 §.

Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse

eller aktieteckning, vare det utan verkan.

Utgives efter sådan aktieteckning aktiebrev till obehörig tecknare, medföre

brevet, så länge det är i hans eller annan obehörig innehavares hand,

icke rätt i bolaget.

5 §•

Har, i strid mot förordnande enligt 1 §, överlåtelse skett av fartyg,

andel däri eller aktie, straffes överlåtaren, där han insett eller bort inse

att överlåtelsen var jämlikt förordnandet förbjuden, med böter från och

med fem till och med tjugutusen kronor eller fängelse från och med en

månad till och med ett år.

Avsåg överlåtelsen fartyg eller andel däri, skall den överlåtna egendomen

tagas i beslag, om så kan ske, och dömas förbruten. Ivan beslag

ej äga rum, eller gällde överlåtelsen aktie, skall överlåtaren förpliktas utgiva

ett belopp motsvarande egendomens värde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

Sker överlåtelse av aktie genom köp eller byte och har överlåtaren

därvid anlitat sådan fondhandlare, som avses i bestämmelserna om särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, äge vad i denna § är stadgat

om överlåtare i stället tillämpning å fondhandlaren. År andre kontrahenten

fondhandlare, stralfes ock han enligt vad i första stycket om överlåtare

sägs.

6 §•

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,

varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i bolagets

styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Utgives på grund av aktieteckning, som skett i strid mot förordnande

enligt 1 §, aktiebrev till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd,

varde styrelseledamot, med vars begivande aktiebrevet utgivits och som

insett eller bort inse att teckningen jämlikt förordnandet var förbjuden,

straffad med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor eller

fängelse från och med en månad till och med ett år.

7 §.

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige

enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle en tredjedel,

dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1921 och gäller till och med

den 28 februari 1922. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må

ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, varom i lagen

sägs, skall vad där är stadgat fortfarande gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t Proposition, Nr 67.

o

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen å Stockholms slott den 4

februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm och Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anförde

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg:

»Den 28 februari 1921 utgår giltighetstiden för lagen den 28 mars

1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri

eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som

äger fartyg eller andel däri, lagen samma dag om förbud i vissa fall mot

fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter samt lagen

den 20 juni 1918 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med

svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

Med anledning av uppkommen fråga, huruvida nämnda tre lagar böra

erhålla förlängd giltighetstid, har min företrädare i ämbetet infordrat yttrande

från kommerskollegium. Dylikt yttrande har av kommerskollegium

avgivits den 30 november 1920 och är av följande lydelse:

’I skrivelse till kungl. kommerskollegium av den 21 oktober 1920 har dåvarande

statsrådet och chefen för kungl. justitiedepartementet anmodat kollegium

att inkomma med yttrande, huruvida nedan angivna lagar, vilka gälla till och

med den 28 februari 1921, böra erhålla förlängd giltighetstid, nämligen:

1) lagen den 28 mars 1917 om'' förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg

eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag,

som äger fartyg eller andel däri;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

2) lagen av samma dag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan utrikes orter; och

3) lagen den 20 juni 1918 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

Med anledning härav får kollegium anföra följande.

De förstnämnda båda lagarna tillliommo på sin tid närmast i syfte att

under världskriget och av detsamma föranledda utomordentliga förhållanden i

möjligaste mån förebygga, att svenskt handelstonnage överginge i utländsk ägo

eller nyttjades i främmande intresse vare sig av utlänning eller å trader, som

icke berörde svenska orter. Den sistnämnda lagen åter tillkom för att under de

rådande förhållandena säkerställa importen till landet av förnödenhetsvaror m. m.

För bedömandet av frågan, huruvida och i vad mån förenämnda tre lagar

böra erhålla förlängd giltighetstid, har kollegium ansett sig böra verkställa utredning

rörande storleken av det svenska tonnagebeståndet i förhållande dels till

den svenska handelsflottans storlek vid tiden för världskrigets utbrott, dels ock

till världshandelsflottorn as totala tonnage åren 1914 och 1920. Den minskning

resp. ökning, som de olika huvudslagen av fartyg inom den svenska handelsflottan

undergått under tidsperioden juli 1914—juli 1920, framgår av följande

översikt, vilken angiver tonnaget i bruttoton.

Ångfartyg Motorfartyg Segelfartyg Summa

Den 1 juli 1914 1,031,856 22,764 175,597 1,230,217

Den 31 okt. 1920 945,001 122,727 115,251 1,182,979

— 86,855 + 99,963 — 60,346 — 47,238

Förestående siffror giva vid handen, att det svenska ångmaskindrivna tonnaget

under tiden 1 juli 1914—31 oktober 1920 minskats med 86,855 bruttoton

eller omkring 7,6 %. Det motordrivna tonnaget har under samma tid ökats med

99,963 bruttoton, varvid dock är att märka, att uti förenämnda summa 122,727

bruttoton ingå motorfartyg om tillsammans omkring 60,000 bruttoton — varav

omkring 42,000 bruttoton tillkommit efter år 1914 — utgörande för speciell linjetrafik

byggt tonnage, under det att återstoden, omkring 62,000 bruttoton, utgöres

av mindre motorfartyg eller med auxiliärmaskin försedda segelfartyg, som i regel

icke kunna nyttjas i fart å vidsträcktare farvatten. I sin helhet har tonnagebeståndet

intill den 31 oktober 1920 minskats med 47,238 bruttoton, motsvarande

omkring 3,8 %.

Vidkommande härefter den svenska handelsflottans storlek i förhållande till

storleken av fartygsbeståndet hos de i världstonnaget ingående handelsflottorna,

belyses detta förhållande av nedanstående uppgifter:

Världstonnaget Svenska handelsflottan %

Den 1 juli 1914 49,090,000 br. ton 1,118,000 br. ton 2,3

Den 1 juli 1920 57,314,000 » » 1,073,000 » » 1,9

eller om endast maskindrivet tonnage tages i betraktande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj.ts Proposition, Nr 67.

Världstonnaget Svenska handelsflottan %

Den 1 juli 1914 45,404,000 br. ton 1,015,000 br. ton 2,2

Den 1 juli 1920 53,905,000 » » 996,000 » » 1,8

Den svenska handelsflottan, som vid krigsutbrottet utgjorde 2,3 % (i fråga

om allenast maskindrivet tonnage 2,2 %) av världstonnaget, har således intill den

1 juli 1920 minskats därhän, att densamma vid sistnämnda tidpunkt utgjorde

allenast 1,9 % (resp. 1,8 %) av världstonnaget.

Såväl absolut som relativt har alltså under ifrågavarande 6-årsperiod landets

handelsflotta minskats i anmärkningsvärd grad.

Världskriget har förorsakat tonnageförluster, vilka uppskattas till omkring

15 millioner bruttoton. Härav torde cirka 215,000 bruttoton komma på den

svenska handelsflottan. I åtskilliga av de sjöfartsidkande länderna hava de antydda

förlusterna numera kunnat ersättas antingen genom nybyggnader eller

annorledes, då däremot i andra länder förlusterna icke blivit ersatta i vidare mån

än att år 1920 dessa senare länders handelsflottor likväl uppvisa ett underskot

under fartygsbeståndet för år 1914. Härutinnan må nedanstående sifferuppgifter,

vilka angiva storleken av det maskindrivna tonnaget inom de större handelsflottorna

under juli månad 1914 och under samma månad 1920, tjäna till upplysning.

Land

Juli 1914

Juli 1920

Ökning eller

minskning

Storbritannien ...

20,523,706

20,142,880

—

380,826

Amerika F. S. ...

4,330,078

14,574,375

+

10,244,296

Frankrike .........

1,922,286

2,963,229

+

1,040,943

Italien...............

1,430,475

2,118,429

+

687,954

Japan ...............

1,708,386

2,995,878

+

1,287,492

Tyskland............

5,134,720

419,438

—

4,715,282

Belgien ............

341,025

410,423

+

69,398

Danmark............

770,430

719,444

—

50,986

Nederländerna ...

1,471,710

1,773,392

+

301,682

Norge ...............

1,957,353

1,979,560

+

22,207

Sverige ............

1,015,364

996,423

—

18,941

Övriga länder ...

4,798,344

4,811,217

+

12,873

Summa

45,403,877

53,904,688

Av ovanstående översikt framgår, att av de namngivna neutrala ländernas

handelsflottor endast den svenska och den danska efter år 1915 sakna varje som

helst tonnageökning och i stället uppvisa ett fartygsbestånd vid mitten av år

1920, understigande det vid krigsutbrottet befintliga.

Jämsides med de ovan anförda statistiska sifferuppgifterna böra vidare beaktas

de nu rådande ovissa förhållandena, vilka ej medgiva ett tillförlitligt bedömande

av läget å fartygs- och fraktmarknaderna vid utgången av giltighetstiden

för nu ifrågavarande lagar.

Vidkommande till en början lagen om förhud i vissa fall mot överlåtelse av

fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag,

som äger fartyg eller andel däri, får kollegium anföra följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!,. Maj:ts Proposition, Nr 67.

I fråga om det förbud mot överlåtelse av svenskt fartyg m. m., varom förmäles

i lagens 1 § 1 och 3 mom., så torde sådant förbud under nu rådande lågkonjunktur

väl icke vara direkt erforderligt till förebyggande av en ytterligare

tonnageminskning. Men med särskild hänsyn till den ovisshet, som allestädes

präglar förhållandena på hithörande områden, finner sig kollegium emellertid icke

kunna tillråda, att Kungl. Maj:t betages möjligheten att, där så skulle befinnas

erforderligt, reglera de uti förevarande lag avsedda överlåtelser och förvärv.

Yad kollegium nu anfört beträffande överlåtelse av fartyg och andel däri

m. m. gäller jämväl i lagens 1 § 2 mom. avsedd upplåtelse till utlänning av

fartyg till nyttjande eller genom tidsbefraktning m. in. Detta överlåtande av

dispositionsrätten över fartyg lärer nämligen i avseende å den verkan därav,

varom här är fråga, föga skilja sig från en försäljning, vadan jämväl sådan upplåtelse

av svenskt fartyg bör tillsvidare vara underkastad enahanda kontroll från

det allmännas sida.

Sedan krigstillståndet avvecklats har tonnagetillgången å världsfraktmarknaden

emellertid undergått förändring i sådan mån, att kollegium anser sig böra

hemställa om vissa lättnader beträffande här avsedd såväl överlåtelse som upplåtelse

av svenskt fartyg.

Med hänsyn till den synnerliga vikten av att en successivt fortgående föryngring

av det svenska handelstonnaget så långt möjligt underlättas och då under

senare tid i regel hinder icke mött mot försäljning till utlandet av mindre och

medelstora äldre fartyg, synes vid en eventuell förlängning av förevarande lags

giltighetstid böra från dess tillämpning undantagas vissa äldre faryg, grupperade

efter storlek, ålder och byggnadssätt. Sålunda bör fartyg, byggt av stål eller

järn, kunna utan vidare undantagas, därest bruttodräktigheten understiger 2,000

registerton och fartygets ålder överstiger 25 år, räknat från byggnadsåret. Likaledes

bör kunna undantagas fartyg, byggt av trä eller av trä och järn, som har

en bruttodräktighet understigande 500 registerton och en ålder överstigande 30

år, räknat från byggnadsåret.

Jämväl i fråga om den i förevarande lag avsedda upplåtelsen av fartyg till

utlänning finner kollegium av enahanda skäl en viss begränsning av området för

lagens tillämplighet kunna vara motiverad. Den begränsning, som härvid bör

ifrågakomma, kommer kollegium att härnedan närmare beröra.

De nu ifrågasatta lättnaderna torde lämpligen böra komma till uttryck i

själva lagen.

Beträffande härefter lagen om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan utrikes orter må anföras följande.

Liksom, på sätt ovan framhållits, upplåtelse till utlänning av svenskt fartyg

i avseende å den verkan därav, varom här är fråga, är att betrakta såsom i det

närmaste likartad med fartygsförsäljning till utlandet, lära ock härmed kunna i

stort sett likställas verkningarna å fartygsbeståndet av svenskt fartygs nyttjande

till fortskaffande av gods enbart mellan utrikes orter. I dylik fart sysselsatt svenskt

tonnage undandrages nämligen under tiden för upplåtelsen landet, då detta kan

hava behov därav för export och import. På grund härav finner sig kollegium

icke kunna underlåta att tillstyrka en förlängd giltighetstid för nu ifrågavarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

lag, åtminstone för den tid, varunder förbud mot överlåtelse och upplåtelse av

svenskt fartyg erhåller av kollegium ifrågasatt förlängd giltighetstid. Härtill

kommer att, därest i enlighet med lcollegii här nedan gjorda hemställan lagen

om fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort icke

erhåller förlängd giltighetstid, med fortsatt giltighet av förevarande lag kunde

beredas medel till genomförande av eventuellt erforderliga avtal såsom rörande

reglering av fraktsatser o. s. v., i den mån genomförandet av dylika avtal icke

skulle kunna tryggas genom frivillig överenskommelse.

Eu fortsatt giltighetstid för nu ifrågavarande lag anser emellertid kollegium

böra betingas av viss inskränkning i området för dess tillämplighet, vilken

inskränkning lämpligen torde böra komma till uttryck i lagen. I avseende å tilllämpligheten

har i de gällande förbudsbestämmelserna på området fastställts den

begränsningen, att maskindrivet fartyg, som äger en bruttodräktighet understigande

200 registerton, ej faller under lagens tillämpning. Angeläget torde emellertid

vara, att icke de svenska fartygens rörelsefrihet begränsas i vidare mån, än behovet

oundgängligen kräver. I betraktande av att mindre och medelstora fartyg i

regel äro hänvisade till fart å svenska och angränsande farvatten och sålunda

jämväl kunna antagas i stor utsträckning angöra svenska orter, finner kollegium

hinder icke böra möta mot att vid en eventuell utsträckning av giltighetstiden

för nu gällande förbudsbestämmelser gränsen 200 bruttoton höjes till 1,000 bruttoton.

Av maskindrivna fartyg med en bruttodräktighet av 200 registerton och

däröver men understigande 1,000 registerton finnas inom den svenska handelsflottan

omkring 300 fartyg, representerande tillsammans cirka 140,000 bruttoton,

vilken tonnagemyckenhet alltså skulle med den ifrågasatta höjningen av gränsen

bliva undantagen från bestämmelsernas tillämplighet.

I förevarande lags 3 § är stadgat, att under tiden för gällande sådant förbud,

varom här är fråga, maskindrivet fartyg av 200 registertons bruttodräktighet

eller däröver över huvud icke må till utlänning upplåtas. Den nya föreslagna

höjningen av gränsen 200 till 1,000 bruttoton finner kollegium jämväl

böra kunna stadgas ifråga om nyssberörda förbud mot upplåtelse till utlänning.

Vad angår icke maskindrivet fartyg finner kollegium dylikt fartyg kunna

helt undantagas från sistnämnda förbud.

Enligt 1 § 2 mom. a) av förevarande lag om förbud mot fortskaffande av

gods mellan utrikes orter har, med de inskränkningar och enligt de bestämmelser

i övrigt, som förbehållits åt Konungen att meddela, undantagits fartyg, som göra

regelbundna resor mellan Sverige och utrikes orter efter en på förhand kungjord

plan, som tillämpades den 19 juli 1916. Denna undantagsbestämmelse har givetvis

tillkommit för att endast i trängande nödfall ett ingrepp från det allmännas

sida må äga rum beträffande de reguljära linjernas verksamhet. Den nationalekonomiska

betydelsen av dessa linjeföretag torde alltjämt motivera en dylik

undantagsbestämmelse. De linjeplaner, vilka tillämpades nyssnämnda den 19 juli

1916, hava emellertid genom världskriget undergått åtskilliga förändringar och

omläggningar, varförutom nya linjer numera tillkommit. På grund härav torde,

för vinnande av det med ifrågavarande undantagsbestämmelse avsedda syftemål,

den nyssnämnda tidpunkten den 19 juli 1916 böra utbytas mot annan, lämpligare

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 57 käft. (Nr 67.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

tidpunkt, förslagsvis den 1 november 1920. De svenska reguljära linjernas fartyg

skulle därigenom beredas förmånen att kunna obehindrat sysselsättas å resp.

linjer enligt den kungjorda planen.

Beträffande slutligen lagen om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort må anföras följande.

På sätt ovan antytts, tillkom detta förbud bl. a. med anledning av den av

det s. k. stora handels- och sjöfartsavtalet av år 1918 betingade regleringen ej

allenast av tonnaget utan även av importen.

Med det efter fredsslutet återkomna friare handelsutbytet länderna emellan

och den för närvarande förbättrade tillgången på främmande tonnage finner

kollegium det icke vara av behovet påkallat att utsträcka giltighetstiden för

denna lag.

Med tillämpning av densamma har bl. a. jämväl genomförts såväl ett år 1919

med engelska myndigheter träffat avtal om transport till vissa fraktsatser av trävaror

från Sverige till Storbritannien som ock under åren 1919 och 1920, vissa

mellan statens handelskommissions avvecklingskommitterade och representanter

för de svenska redarna träffade överenskommelser rörande reglering av fraktsatser

för kol och spannmål. Överenskommelser eller avtal av detta slag torde emellertid

med stor sannolikhet hädanefter ej komma att bliva av nöden, vartill kommer

att i fall av behov lagen om förbud mot fortskaffande av gods med svenskt

fartyg mellan utrikes orter torde kunna för sådan händelse utgöra medel till ett

reglerande ingripande, därest det skulle visa sig, att ej genom frivillig överenskommelse

det avsedda ändamålet skulle kunna vinnas. Vid sådant förhållande

torde en förlängd giltighetstid av lagen även ur denna synpunkt ej få anses

erforderlig.

Sveriges kvarnintressenters förening u. p. a. och svenska trävaru-exportföreningen

(A. B. träfraktbyrån), från vilka sammanslutningar kollegium under

hand inhämtat yttrande rörande en förlängning av förbudets giltighetstid med

hänsyn till eventuellt erforderliga regleringar av fraktsatserna för spannmål och

trävaror, hava ävenledes förklarat sig icke hava anledning till erinran mot att

nu ifrågavarande lagstiftning icke erhåller förlängd giltighetstid.

Det torde icke kunna förnekas att de ifrågavarande tre lagarna i sin fulla

tillämpning kännbart ingripit i den svenska rederirörelsen och vållat svårigheter

av skilda slag. Sedan världskriget avslutats och särskilt efter det krigstillståndet

avvecklats, hava emellertid möjligheter öppnats för ett undanröjande i väsentliga

delar av dessa svårigheter. Sålunda har kollegium sedan någon tid tillbaka meddelat

undantag av generell innebörd från förbuden mot fortskaffande av gods

mellan utrikes orter samt mellan svensk och utrikes ort, varigenom resor med

svenskt fartyg numera kan utföras utan att i varje enskilt fall tillstånd därtill

behöver inhämtas. De av ifrågavarande lagstiftning orsakade svårigheterna torde

med de sålunda meddelade tillstånden till väsentlig del få anses undanröjda.

Eventuellt återstående sådana torde icke få anses vara av den räckvidd, att de

böra utgöra hinder för bibehållandet tillsvidare av lagstiftningen ifråga. Härtill

kommer att i den mån framdeles inträdda ändrade förhållanden skulle medgiva

ytterligare lättnader i förbudsbestämmelserna, föreskrifter härom kunna under den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition, Nr 67. 11

eventuellt förlängda giltighetstiden meddelas uti med stöd av lagarna utfärdade

förordningar.

Till sist finner sig kollegium böra fästa uppmärksamheten därpå, att tonnagetillgången

å världsfraktmarknaden numera visserligen förbättrats, men att, enligt

vad en inom kollegium gjord undersökning rörande skeppsbyggeriverksamheten

i de tonnageproducerande länderna givit vid banden, denna ökning i vida högre

grad torde vara att tillskriva det av den rådande kristiden föranledda ringa handelsutbytet

länderna emellan än en överproduktion av nybyggt bandelstonnage.

En mer eller mindre tillfälligt uppträdande förändring på fartygs- och fraktmarknaden

torde emellertid ej få undanskymma det bestående kravet därå, att

så länge ännu läget i allmänhet präglas av osäkerhet samt förhållandena ej återvunnit

nödig stadga, möjligheten till ett reglerande ingripande från det allmännas

sida hålles öppen. Om alltså kollegium å ena sidan föreslår en fortsatt giltighetstid

ifråga om två av nu ifrågavarande lagar med vissa angivna begränsningar,

hyser kollegium å andra sidan den bestämda förhoppningen, att i allt

fall förhållandena inom en nära framtid komma att så utveckla sig, att rederirörelsen

må kunna ostört bedrivas utan dylikt hindrande ingripande. Vid en

eventuell förlängning av förenämnda lagar komma desamma givetvis att som hittills

tillämpas på sådant sätt, att olägenheterna därav för rederinäringen i görligaste

mån undvikas, i vilket syfte kollegium har för avsikt, att så snart förhållandena

sådant medgiva, medverka till ytterligare lättnader. Visar sig framdeles

genom inträdda ändrade förhållanden tiden vara inne för ett fullständigt

upphävande av de ifrågavarande förbuden, kommer givetvis kollegium att utan

dröjsmål göra framställning härom.

Svenska stenkolsimportörernas förening har till kollegium inkommit med

begärt yttrande i förevarande ämne, i vilket yttrande föreningen åberopat rådande

överskott på tonnage och bl. a. av denna anledning ansett att nu ifrågavarande

lagar icke borde erhålla förlängd giltighetstid.

Vidkommande förhållandena i utlandet på förevarande område har kollegium

inhämtat att, på sätt i avskrift bilagda skrivelser från Kungl. Maj:ts vederbörande

beskickningar närmare utvisa, i så väl Stort)rittanien som Nederländerna

och Danmark motsvarande lagar och föreskrifter allt fortfarande äro gällande.

På sätt i avskrift bilagda skrivelse från norska handelsdepartementet utvisar,

gäller i Norge fortfarande förbud mot försäljning av fartyg till utlandet. Begärda

fullständiga uppgifter i övrigt för Norges vidkommande hava ännu icke kommit

kollegium tillhanda.

På grund av vad sålunda anförts, får kollegium hemställa, att

l:o) lagen av den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av

fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie

i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, erhåller förlängd giltighetstid

under högst ett år, dock att från lagens tillämpning undantages

a) i fråga om 1 § mom. 1 och 3 dels sådant fartyg, byggt av stål eller

järn, vars bruttodräktighet understiger 2,000 registerton och vars ålder, från nybyggnadsåret

räknat, överstiger 25 år, dels och sådant fartyg, byggt av trä eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

av järn och trä, vars bruttodräktighet understiger 500 registerton och vars ålder,

räknat från nybyggnadsåret, överstiger 30 år, samt

b) i fråga om 1 § mom. 2 icke maskindrivet fartyg ävensom sådant maskindrivet

fartyg, vars bruttodräktighet understiger 1,000 registerton,

2:o) lagen av den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande

av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter likaledes erhåller förlängd giltighetstid

under högst ett år; dock att från lagens tillämpning undantages

dels fartyg, som göra regelbundna resor mellan Sverige och utrikes orter

efter en på förhand kungjord plan, som tillämpades den 1 november 1920

dels och varje annat maskindrivet fartyg, vars bruttodräktighet understiger

1,000 registerton, samt att

3:o) lagen av den 20 juni 1918 om förbud mot fortskaffande av gods med

svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort icke erhåller förlängd giltighetstid.’

Uti ett vid utlåtandet fogat särskilt yttrande har adjungerade ledamoten

i kommerskollegium vice konsuln E. Göhle anfört:

''Tiden synes nu vara inne, då man mer och mer återgår till normala förhållanden.

Nu ifrågavarande lagar tillkommo under de av kriget förorsakade

kristidsförhållanden, då det blev nödvändigt att tillförsäkra landet tonnage för

tryggande av dess import och export. Sedan det tonnage, som under kriget togs

i anspråk för krigsändamål, av de krigförande makterna nu frigjorts, har överskott

på tonnage uppstått, något som fört med sig en oerhörd depression på

fraktmarknaden. Någon brist på tonnage i kristidens bemärkelse torde alltså icke

vidare vara att befara.

Tendensen såväl i Sverige som i andra länder syftar åt ett upphävande av

alla kristidsförordningar, och hava såväl på handelns som industriens områden

här i landet kristidsrestriktionerna praktiskt taget upphört. Det synes då vara

av behovet påkallat, att motsvarande lättnader beredas rederinäringen.

En förlängning av ifrågavarande lagar innebär ju alltid viss risk för redarne,

att i händelse av uppåtgående konjunktur Kungl. Maj:t kommer att ingripa reglerande,

vilket förmodligen skulle verka hämmande på anskaffandet av nytt

tonnage och vålla landets varvsindustri avbräck. Om sådana förhållanden emellertid

på nytt skulle uppstå, att ransonering av tonnage eller dylika åtgärder

behöva tillgripas, lärer givetvis Kungl. Maj:t kunna bereda sig annan möjlighet

att, när helst sådant finnes vara av behovet påkallat, ingripa reglerande i avseende

å tonnagets användning.

På grund av vad sålunda anförts, finner jag mig med instämmande i den

föreslagna begränsningen av tillämpningen kunna tillstyrka förlängd giltighetstid

allenast i fråga om förbudet mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri

till utlänning. (Lagen av den 28 mars 1917 1 § mom. 1 och 3.)’

Beträffande förhållandena i utlandet inhämtas genom de i kommerskollegii

utlåtande åberopade skrivelser från svenska beskickningar i utlandet,

att motsvarande lagstiftning, i den mån den ännu består eller icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition, Nr 67.

13

inom en nära framtid väntas bliva upphävd, har ringa praktisk tillämpning

med hänsyn till meddelande av licenser i vidsträckt omfattning.

Uti en den 30 december 1920 dagtecknad skrivelse till Ivungl. Makt Skrivelse från

• ^ Ki o Svcviocs vc~

har Sveriges Kedareförening efter att hava återgivit innehållet av kommers- dåre förening.

kollega utlåtande och den av vice konsuln Göhle yttrade särskilda meningen

uttalat sin anslutning till de synpunkter, som varit bestämmande för

Göhles uppfattning, att statskontrollen över sjöfarten numera borde upphöra,

samt vidare anfört: Föreningen ville därjämte framhålla, att samma skäl

talade för att icke heller förbudet mot överlåtelse till utlänning av svenskt

fartyg eller andel däri upprätthölles. Det vore sant, att under de senaste

månaderna åtskilliga undantag från nyssberörda förbud medgivits på rederiernas

framställningar. Att förbudet likvisst verkat hämmande på ett för

den svenska handelsflottan gynnsamt utbyte i rätt tid av gammalt och

omodernt tonnage emot nytt och modernt sådant, vore emellertid ovedersägligt.

Yidkommande förbudet mot tidsbefraktning för utländsk räkning

av svenskt tonnage vore det jämväl för envar med svensk sjöfartsnäring

praktiskt förtrogen uppenbart, att upprätthållandet av detta förbud under

en tid, då liknande förbud i våra grannländer suspenderats, åstadkommit

mycket ogynnsamma verkningar i fråga om det ekonomiska utbytet av den

svenska rederinäringen, och skulle, om undantag från detta förbud blott

några månader tidigare medgivits, icke blott väsentligt större fraktinkomster

tillförts rederierna och därav följande betydande skattebelopp till stat

och kommun influtit, utan även den uppläggning av svenskt tonnage med

därav följande arbetslöshet bland sjömän och stuveriarbetare, som numera

tagit allt större omfattning, kunnat i stor utsträckning undvikas. Under

en tid, då tonnage all världen över ställdes inför problemet att lägga upp

eller fortsätta sina resor till frakter, vilka icke täckte omkostnaderna, syntes

det fullständigt omotiverat ifrågasätta förnyandet av en lagstiftning, som

under helt motsatta förhållanden tillkommit för att trygga det nödiga varuutbytet

över haven. Licensgivning och undantag från dylik förbudslagstiftning

kunde visserligen mildra olägenheterna av denna lagstiftning. Så

länge principen upprätthölles, att näringen vore bunden av statens ingripande,

utövade densamma likväl alltid ett icke oväsentligt inflytande på

näringsidkarnas företagsamhet samt deras håg och möjlighet att ikläda sig

risker för framtiden. Det vore fördenskull obestridligt, att lagstiftningen

i fråga — oavsett all licensgivning — under samma tid redan verkat och,

om den ytterligare förlängdes, komme att i stort sett verka hämmande på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Proposition, Nr 67.

utvecklingen av Sveriges handelsflotta. Föreningen, som alltså funne uppenbart,

att ifrågavarande lagstiftning under nu rådande förhållanden vore icke

blott obehövlig utan därjämte skadlig, finge därför hemställa, att Kungl.

Maj:t med beaktande av den svenska sjöfartsnäringens vitala intressen ville

besluta att icke förelägga riksdagen förslag om utsträckt giltighet av denna

lagstiftning.

Nytt utlåtande

från kommerskollegium.

Med hänsyn till vad av redareföreningen sålunda anförts, har jag ansett

tillfälle böra lämnas kommerskollegium till förnyat övervägande av

detta ärende. Uti ett den 26 januari 1921 dagtecknat yttrande har kollegium

anfört följande: Sedan kollegium den 30 november 1920 avgav sitt

yttrande i förevarande ämne, hade å världsfraktmarknaden inträtt en depression,

vilken i flertalet sjöfartsidkande länder fört med sig en avsevärd

tonnageuppläggning. Sålunda hade, vad Sverige anginge, den 31 december

1920 upplagts 63 fartyg om sammanlagt 56,000 bruttoton och den

22 januari 1921 voro upplagda inalles 151 fartyg om tillhopa 156,000

bruttoton. Med hänsyn särskilt härtill funne sig kollegium icke böra motsätta

sig ett bifall till redareföreningens förevarande framställning, såvitt

densamma avsåge nu gällande förbud mot dels upplåtelse av svenskt fartyg

till nyttjande eller genom tidsbefraktning, dels ock fortskaffande av

gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter. Kollegium finge alltså hemställa,

att lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv

av aktier i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, erhölle uti de hänseenden,

varom förmäldes i lagens 1 § mom. 1 och 3 förlängd giltighetstid

under högst ett år, dock att från lagens tillämpning undantoges dels

sådant fartyg, byggt av stål eller järn, vars bruttodräktighet understege

2,000 registerton och vars ålder, från byggnadsåret räknat, överstege 25

år, dels ock sådant fartyg, byggt av trä eller av järn och trä, vars bruttodräktighet

understege 500 registerton och vars ålder, räknat från nybyggnadsåret,

överstege 30 år. I fråga om meddelande framdeles, efter ansökan,

av eventuellt undantag från ett fortsatt dylikt förbud skulle för undvikande

av tidsutdräkt det kunna ifrågasättas att, då fråga vore om bifall

med eller utan villkor, överlämna åt kollegium att träffa avgörandet.

mentschefen under nästförlidet år frågan om prolongation av nu förevarande

lagar upptogs till behandling av chefen för justitiedepartementet, framhölls

såsom skäl för en dylik åtgärd i främsta rummet nödvändigheten att söka

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition, Nr 67.

upprätthålla ett för landets varuimport erforderligt inhemskt tonnagebestånd.

Departementschefen erinrade i detta hänseende, att trots en betydande ökning

av importen en avsevärd knapphet å ett flertal för vårt näringsliv

viktiga förnödenheter alltjämt vore rådande, vilken knapphet i sin man

bidragit till fortvaron av den under kristiden rådande höga prisnivån. Det

måste därför anses vara ett viktigt statsintresse, att de importmöjligheter,

som förefunnes, bleve utnyttjade på ett sätt, som bäst tillgodosåge landets

behov, och vore detta intresse av desto större vikt, som vårt under krigsåren

avsevärt förminskade tonnagebestånd vore otillräckligt för ombesörjande

av hela den tillförsel, som för det dåvarande erfordrades. Fortfarande

kunde det vara av behovet påkallat, att staten i vissa fall medverkade

för tryggande av landets varutillförsel. För genomförandet av överenskommelser

med rederier om tillhandahållande av tonnage för hemfraktande

av vissa varor hade tillvaron av ifrågavarande lagar visat sig äga

betydelse, och om dylika överenskommelser kunde behöva förnyas, syntes

detta näppeligen kunna åvägabringas med mindre lagarna vore i gällande

kraft. Under sådana förhållanden vore det icke heller alldeles uteslutet

att jämväl andra dylika regleringar beträffande importen av viktigare varor

kunde bliva nödvändiga. På grund härav och med hänsyn jämväl till den

osäkerhet, som rådde på den internationella fraktmarknaden, tillstyrkte departementschefen

en med ett år förlängd giltighetstid för ifrågavarande lagar.

Departementschefen tillfogade, att Kungl. Maj.t, å vars beslut lagarnas tillämpning

berodde, uppenbarligen komme att, i den mån så kunde ske utan

förfång för statens intresse, medgiva lättnader i de i lagarna avsedda förbud

och ej heller underlåta att, om förhållandena medgåve ett upphörande,

helt eller delvis, av nämnda förbud, vidtaga åtgärder i detta syfte.

Under det sistförfluten året hava otvivelaktigt de förhållanden, vilka

komma i betraktande vid den nu föreliggande frågans bedömande, i vissa

hänseenden förändrats. Isågon knapphet i fråga om viktigare importvaror

har under den senare tiden icke förekommit, och med den rikligare och

jämnare tillgången av näringslivets och folkförsörjningens förnödenheter har

den under kristiden starkt stegrade prisnivån visat sjunkande tendens.

Aven om det allmänna läget fortfarande präglas av osäkerhet, föreligger

icke, såvitt förhållandena för närvarande kunna överskådas, anledning att

räkna med nödvändigheten av ett statligt ingripande, på sätt tidigare skett,

för reglering av landets importbehov. De skäl, vilka legat till grund för

den nu ifrågavarande lagstiftningen, göra sig därför gällande med mindre

styrka än under föregående år. Härtill kommer, att efter allt att döma

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. May.ts Proposition, Nr 67.

den svenska sjöfartsnäringen efter kristidens högkonjunktur nu inträtt i

en nedgångsperiod. Belysande äro i detta avseende de i kommerskollegii

yttrande den 26 januari detta år lämnade uppgifterna om uppläggningen

av svenskt handelstonnage och särskilt den påfallande hastiga ökningen av

det upplagda tonnaget under den senaste månaden. Nu anmärkta förhållanden

måste givetvis uppfordra till en noggrann omprövning, huruvida ett

upprätthållande av gällande inskränkningar i rederiernas förfoganderätt

över tonnaget kan anses påkallat av hänsyn till det allmännas intresse.

Yad först angår de båda lagar, vilka innefatta förbud mot fraktfart

med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort eller mellan utrikes

orter, har jag, sedan den sakkunniga myndigheten numera funnit sig kunna

förorda ett upphävande av nämnda förbud, ansett mig icke äga anledning

tillstyrka en prolongation. Jag hemställer sålunda, att lagförslag om fortsatt

tillämpning av lagen om förbud i vissa fall mot fortskaffande av

gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter samt lagen om förbud i vissa

fäll mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes

ort icke må föreläggas riksdagen.

Beträffande lagen om förbud mot överlåtelse av fartyg har såsom skäl

för upphävande av detta förbud särskilt framhållits, att avyttring av äldre

tonnage ofta vore en förutsättning för den nödvändiga anskaffningen av

nytt och modernt tonnage och att förbudet därför måste utgöra ett väsentligt

hinder för utvecklingen av vår handelsflotta. För min del har jag

emellertid, i likhet med kommerskollegium, icke kunnat undgå att finna

en fara i att under nuvarande förhållanden omedelbart och utan förbehåll

eftergiva förbudet mot överlåtelse av svenskt fartyg till utlänning. Av

sjöfartsidkande nationer stå flera inför nödvändigheten att genom nyförvärv

söka ersättning för tonnageförluster under krigstiden, och av kommerskollegii

utredning framgår, att av flera orsaker läget på världsfraktmarknaden,

oaktat en på sina håll ökad tonnagetillgång, undandrager sig

ett tillförlitligt bedömande för den närmaste framtiden. Det synes då

icke vara uteslutet, att, i saknad av statskontroll, svenskt tonnage kan

komma att övergå i utländsk ägo i sådan omfattning, att vår handelsflotta

blir otillräcklig att, i den mån på densamma beror, tillgodose landets behov.

I all synnerhet lärer varsamhet i detta avseende vara av nöden med

hänsyn till den minskning, det svenska handelstonnaget under de senare

åren undergått. Jag kan därför icke anse tillrådligt att staten för

närvarande betages möjligheten att tillvarataga sitt intresse av det inhemska

tonnagebeståndets upprätthållande. Då jag alltså tillstyrker fort
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts Proposition, Nr 67.

satt tillämpning under ännu ett år av förbudet mot överlåtelse av fartyg

till utlänning, ansluter jag mig till kommerskollegii förslag i fråga om förbudets

omfattning. Såsom av kollega utredning i ärendet torde framgå,

kommer en icke oväsentlig lättnad att beredas sjöfartsnäringen genom att

från förbudets tillämpning undantagas vissa mindre och medelstora fartyg.

Då enligt förslaget dessa fartyg skola vara av viss högre ålder, kommer

lagen sålunda i viss mån att befordra en utrangering av omodernt och

mindre värdefullt tonnage.

Jag anser mig böra framhålla, att om förbudet mot överlåtelse av fartyg

kommer att kvarstå i den av mig nu angivna omfattningen, det givetvis

vid prövning av licensansökningar kommer att beredas rederinäringen

all den lättnad, som är förenlig med denna lagstiftnings syfte. Med anledning

av vad kommerskollegium i sitt yttrande den 26 januari 1921

anfört i fråga om åtgärder till undvikande av tidsutdräkt vid behandlingen

av licensfrågor vill jag uttala, att bemyndigande lämpligen synes kunna

lämnas kommerskollegium att avgöra dylika frågor utom beträlfande sådana

fall, vilka kollegium finner sig böra underställa Kungl. Maj:ts beprövande.

Mot det av kommerskollegium i dess senast avgivna yttrande biträdda

förslaget att låta bestämmelserna om förbud mot upplåtelse av fartyg till

utlänning under nyttjanderätt eller genom tidsbefraktning utgå ur lagen

har jag icke funnit någon erinran.

I enlighet med den uppfattning jag nu uttalat har jag låtit inom

justitiedepartementet upprätta förslag till erforderliga lagbestämmelser i angivet

syfte. Då med hänsyn till dessa bestämmelsers innehåll ändringar

påkallas såväl i den nuvarande lagens rubrik som i flera av dess paragrafer,

har jag ansett lämpligt att en ny lag utfärdas i ämnet. I förslaget

till denna nya lag hava från den gällande lagen oförändrade överförts

samtliga bestämmelser, vilka hava avseende å överlåtelse av fartyg. Dock

hava av skäl, som framgå av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

motsvarande bestämmelse i prisockerlagen, i 1 § uteslutits orden »vid krig

eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden». Ny är den bestämmelse i 1 §, vilken

från lagens tillämpning undantager vissa fartyg. Beträffande sistnämnda

bestämmelse torde böra anmärkas, att med »byggnadsår» avsetts att angiva

det år, under vilket fartygs nybyggnad avslutats. Skillnaden mellan

de båda lagtexterna består i övrigt endast däri, att de nuvarande bestämBihang

till riksdagens protokoll 1931. 1 samt. 57 höft. (Nr 67.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts Proposition, Nr 67.

meker na angående upplåtelse av fartyg under nyttjanderätt eller genom

tidsbefraktning icke upptagits i förslaget.»

Föredraganden uppläste härefter förslag till lag om förbud i vissa

fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie

i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar *; och hemställde föredraganden, att för det ändamål,

§87 regeringsformen omförmäler, lagrådets utlåtande över förslaget måtte

genom utdrag av protokollet inhämtas.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A dil Wifvesson.

1 Denna bilaga, som är av lika lydelse med det vid propositionen fogade lagförslaget, har

här uteslutits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition, Nr 67.

19

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den

8 februari 1921.

N ärvarande:

Justitierådet BerglöF, Regeringsrådet Ernberg, Justitieråden MOLIN, Ap
PELBERG.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4

februari 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller

andel däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller

andel däri.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, assessorn Axel Afzelius.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts Proposition, Nr 67.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm och Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde lagrådets

den 8 februari 1921 avgivna utlåtande över det den 4 innevarande februari

till lagrådet remitterade förslaget till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av fartyg eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag,

som äger fartyg eller andel däri.

Föredraganden hemställde, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan

anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag:. Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1921:9 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri, så och mot förvä s. 1 i texten