Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område

1921-02-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:79, Angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Proposition Nr 7.9.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund

i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område;

given Stockholms slott den 11 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 11

februari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

Genom brev den 6 maj 1886 förordnade Kungl. Maj:t, att en skjutbro

för inskjutning av torpeder jämte vakthus skulle för kronans behov

anläggas i Vaskhusviken vid Brandalsund ävensom att det därför behövliga

jordområdet, utgörande 2 tunnland av fideikommisset Brandalsund,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 68 käft. (Nr 79.)

329 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

Marinförvaltningens

skrivelse den

7 september

1918.

Chefens för

sjöförsvarsdepartementet

ämbetsskrivelse

den

18 januari

1919.

skulle åt kronan förvärvas i den ordning, förordningen angående jords

eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 föreskreve.

Området blev därpå för Kungl. Maj:ts och kronans räkning exproprierat

från den till fideikommisset hörande egendomen Brandalsund eller

Alby n:r 1 i Ytterjärna socken, Stockholms län. Genom beslut den

8 september 1887 fastställde Oknebo häradsrätt den ersättning, som

Kungl. Maj:t och kronan skulle till innehavaren av fideikommisset utgiva

för området jämte rätt att begagna viss väg, till en årlig avgäld av 120

kubikfot spannmål, hälften råg och hälften korn. Å området, som till sina

gränser närmare angivits å en av förste lantmätaren L. E. Strömmerstedt

år 1886 upprättad karta och omfattar 98 ar 72 kvadratmeter, erhöll kronan

lagfart den 24 september 1888.

På ansökan av innehavaren av Brandalsunds fideikommiss friherre

Gerdt Lowisin medgav Kungl. Maj:t genom utslag den 13 mars 1908,

att egendomen Brandalsund eller Alby n:r 1 med vissa därunder lydande

hemman, med undantag av, bland annat, berörda till Kungl. Maj:t och

kronan försålda område, finge försäljas utan hinder av den fideikommissegenskap,

som kunde vara fästad vid samma egendom. Egendomen

Brandalsund med underlydande har sedermera förvärvats av godsägaren

Edvard Cederlund.

Sedan torpedinskjutningsstationen vid Brandalsund nedlagts samt

fråga uppkommit om försäljning av området, hemställde marinförvaltningen

i skrivelse den 7 september 1918, att Kungl. Maj:t täcktes —

efter medgivande av riksdagen — bemyndiga marinförvaltningen att

träffa överenskommelse om överlåtelse på möjligast fördelaktiga villkor

av området samt vidtaga sådana åtgärder beträffande där uppförda

byggnader m. m., att dessa bleve på för staten mest ändamålsenliga

sätt tillgodogjorda.

Genom ämbetsskrivelse den 18 januari 1919 anmodade därpå chefen

för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen att infordra och jämte

eget yttrande inkomma med anbud å området och vad i samband därmed

avsåges att försäljas.

Med anledning härav lämnade marinförvaltningen friherre Lowisin

och godsägaren Cederlund tillfälle att inkomma med anbud å området

jämte därå uppförda byggnader och skjutbro, med vad därtill hörde.

Från dem inkomna anbud blevo av marinförvaltningen överlämnade till

Kungl. Maj:t med skrivelse den 13 februari 1919. Friherre Lowisin förklarade

sig i det av honom avgivna anbudet villig att för sig och sina

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

3

rättsinnehavare avstå från rätten till avgälden av området mot det att

detsamma jämte byggnader m. m. med full äganderätt överlämnades till

honom. Därest detta anbud icke antoges, vore friherre Lowisin villig

avstå från avgälden mot ett kapital, om vars storlek närmare överenskommelse

framdeles kunde träffas. Cederlund erbjöd sig att för området

med byggnader m. m. betala 12,000 kronor, men återtog sedermera

detta anbud under förmälan, att han avgivit anbudet utan kännedom om

den på området vilande avgälden, samt förklarade sig villig att för området

jämte byggnader m. m. erlägga en köpeskilling av 6,000 kronor.

För egen del anförde marinförvaltningen i sin nyssnämnda skrivelse,

att ämbetsverket — med hänsyn till den på området vilande avgälden

-— funne den ersättning, som av Cederlund erbjudits, vara skälig.

Genom ämbetsskrivelse den 18 februari 1919 anmodade statsrådet

och chefen för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen dels att låta

verkställa värdering av området med därå uppförda byggnader, dels att

offentligt till försäljning, under förbehåll om riksdagens godkännande,

utbjuda området och vad i samband därmed avsåges att avyttras, dels

ock att till departementet överlämna värderingsinstrument samt inkomna

anbud jämte eget yttrande över desamma ävensom uppgift om värdet

av den å området vilande avgälden.

Sedan varvscbefen vid flottans station i Stockholm därpå till marinförvaltningen

inkommit med beskrivning över området samt utredning

angående värdet av detsamma med därå uppförda byggnader m. m. ävensom

meddelat uppgift om de belopp, varmed avgälden utgått under de

tio sista åren, lät marinförvaltningen genom kungörelse i Post- och inrikes

tidningar för den 7 november 1919, under förbehåll av Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, till försäljning utbjuda området med

däromkring uppsatt staket samt fem därå uppförda bus och den för

torpedinskjutningen använda bron, varemot från försäljningen undantogos

det å området uppförda s. k. stationshuset samt viss lös egendom, som

lämpligen ansetts kunna bortflyttas.

I skrivelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 11 december

1919 meddelade marinförvaltningen, att vid anbudstidens utgång anbud

inkommit allenast från godsägaren Cederlund, som i en den 28 november

1919 dagtecknad skrift erbjudit sig att för området med byggnader

m. m. betala 2,000 kronor med förbindelse tillika att utgöra den på

området vilande avgälden av 120 kubikfot spannmål.

Marinförvaltningens

skrivelse den

13 februari

1919.

Chefens för

sjöförsvarsdepartementet

ämbetsskrivelse

den

18 februari

1919.

Marinförvaltningens

skrivelse den

11 december

1919.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Chefens för

sjöförsvarsdepartementet

remissresolution

den

23 februari

1920.

Marinförvaltningens

utlåtande

den

18 november

1920.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

Då ytterligare utredning i ärendet syntes erforderlig, anbefalldes

marinförvaltningen genom remissresolution den 23 februari 1920 att

skyndsamt avgiva förnyat yttrande i ärendet och därvid dels efter det

värdering blivit genom marinförvaltningens försorg av sakkunniga personer

verkställd å det kronan tillhöriga markområdet vid Brandalsund

jämte därå uppförda, till försäljning avsedda byggnader m. in. inkomma

med därvid upprättat värderingsinstrument, dels lämna uppgift å det

kapitaliserade värdet av den å området vilande avgälden, därvid även

borde tagas i betraktande det belopp, varmed avgälden utginge under

tiden 14 mars 1919—13 mars 1920, dels meddela yttrande över det den

28 november 1919 av godsägaren Cederlund avgivna anbudet å området

i fråga, dels ock överlämna behöriga äganderättshandlingar beträffande

området.

Sedermera har marinförvaltningen anbefallts att i samband härmed

avgiva yttrande över två av innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen,

förutnämnde friherre Lowisin, till Kungl. Maj:t ingivna

skrifter, den ena av den 22 februari 1920, vari Lowisin förklarat, dels

att han icke kunde godkänna, att till annan person överlätes skyldigheten

att till fideikommissinnehavaren utgiva berörda årliga avgäld,

som i expropriationsärendet förklarats skola utgivas av Kungl. Maj:t

och kronan, och dels att han vore villig att återtaga området mot avstående

av avgälden, samt den andra av den 10 april 1920, däri

Lowisin, under åberopande av sitt förut avgivna anbud, förklarat sig

villig att, jämte avståendet från anspråk på avgälden, för att bekomma

å området befintliga åbyggnader och brygga erlägga ett belopp av

2,100 kronor.

Marinförvaltningen har den 18 november 1920 avgivit förnyat

utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat äganderättshandlingar beträffande

området ävensom övrig utredning; och har marinförvaltningen

för egen del anfört bland annat följande.

För fullgörande av det ämbetsverket den 23 februari 1920 lämnade

uppdrag hade marinförvaltningen den 26 i samma månad anmodat Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Stockholms län att genom sakkunniga personer

snarast möjligt ombesörja värdering dels av markområdet i fråga

jämte vad enligt kungörelsen i Post- och inrikes tidningar för den 7

november 1919 därjämte skulle försäljas dels ock av avgäldens kapitalvärde.

Efter förordnande av Kungl. Maj:ts befallningshavande hade därpå

värdering av området ägt rum den 28 maj 1920 av häradsskrivaren i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

o

Södertörns fögderi med sakkunnigt biträde, varjämte häradsskrivaren

den 16 juni 1920 verkställt uträkning av avgäldens kapitalvärde efter 5 %.

Området hade med hänsyn till dess för en villaplats tjänliga läge

utmed saltsjön av värderingsmännen uppskattats till 8,000 kronor. De

å området befintliga byggnaderna, som jämte marken skulle försäljas,

hade ansetts kunna åsättas ett värde av 12,000 kronor. Lägenhetens

hela värde hade således av värderingsmännen uppskattats till 20,000

kronor, varifrån dock borde avgå kapitalvärdet av den å området vilande

avgälden. Värderingsmännen hade emellertid ansett sig böra hemställa,

att vid en eventuell försäljning av lägenheten jämväl det därå befintliga

s. k. stationshuset måtte få ingå i försäljningen, enär huset hade ringa

värde, om det skulle förflyttas.

Kapitalvärdet efter 5 % av den området påvilande avgälden hade

av häradsskrivaren angivits till 15,362 kronor 80 öre efter avgäldens

värde för året den 14 mars 1919—13 mars 1920 samt till 8,174

kronor 15 öre efter avgäldens medelvärde för de tio senaste åren.

Med ledning av uppskattningsvärdena å området med därå uppförda,

till försäljning avsedda byggnader samt den av häradsskrivaren verkställda

uträkningen av avgäldens kapitalvärde skulle värdet av området

med byggnader, om avgäldens kapitalvärde under de tio senaste åren

lades till grund, utgöra (20,000 — 8,174: 15 =) 11,825 kronor 85 öre

och efter avgäldens kapitalvärde under året den 14 mars 1919—

13 mars 1920 (20,000 — 15,362: 80 =) 4,637 kronor 20 öre.

Beträffande de föreliggande anbuden finge marinförvaltningen framhålla,

att, sedan friherre Lowisin numera avlidit, de av honom avgivna

anbuden torde få anses hava förfallit, vadan endast godsägaren Cederlunds

anbud kvarstode. Detta anbud syntes dock — under förutsättning att

de av värderingsmännen uppskattade värden å området med byggnader

kunde anses såsom saluvärden —- vara för lågt.

Vid bedömande av frågan om försäljningen och det pris, som skäligen

kunde betingas för området, syntes emellertid följande omständigheter

böra beaktas. Området, som icke vidare användes för sjöförsvarets

behov och ej heller torde kunna disponeras för något annat statsändamål,

tillskyndade numera kronan allenast utgifter. Värdet av de å området

befintliga byggnader m. m., vilka endast nödtorftigt underhölles, torde

år från år minskas. Detta vore särskilt fallet med den i vattnet utbyggda

skjutbron. Avgäldens medelvärde torde även under de närmaste

åren komma att ej oväsentligt stiga och områdets saluvärde, bestämt

efter detta medelvärde, att i samma proportion falla. Allt talade således

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

Departements
chefen.

för att området snarast borde försäljas. I försäljningen syntes, på sätt

värderingsmännen föreslagit, böra ingå även det s. k. stationshuset.

Av innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen hade väl

framställts protest mot att skyldigheten att utgöra avgälden för området

överflyttades från kronan på en blivande köpare av området. Häremot

kunde framhållas, att kronan torde vara oförhindrad att försälja området

med skyldighet för köparen att utgöra avgälden, som ju i första

hand påvilade själva området. Kronan syntes emellertid ej härigenom

kunna fritaga sig från ansvar för avgäldens framtida utgörande, men

torde en köpare av området kunna tillförbindas att lämna kronan fullt

betryggande säkerhet för att avgälden alltid komme att behörigen erläggas.

Då det för undvikande av ytterligare utgifter och kostnader för

statsverket vore av vikt, att området snarast avyttrades, samt ett utbjudande

av området på sätt, som hittills skett, icke syntes vara att förorda,

torde riksdagens medgivande till områdets försäljning på offentlig

auktion böra utverkas. Lägsta köpeskilling syntes därvid skäligen kunna

bestämmas till 2,100 kronor, vilket belopp erbjudits av framlidne friherre

Lovvisin, och borde kronan förbehålla sig rätt att antaga eller

förkasta avgivna anbud. Köparen borde tillförbindas ej blott att för all

framtid utgöra den på området vilande avgälden utan även att ställa

säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkändes, för avgäldens framtida utgörande.

På grund av vad sålunda förekommit har marin förvaltningen hemställt,

att Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande

område med däromkring uppsatt staket och å området befintliga

byggnader jämte skjutbro Ange å offentlig auktion till den högstbjudande,

dock för lägst 2,100 kronor, försäljas med rätt för Kungl.

Maj:t att antaga eller förkasta avgivna anbud och med skyldighet för

köparen att för all framtid till vederbörande utgöra den på området

vilande avgälden samt att för avgäldens framtida utgörande ställa säkerhet,

som av Kungl. Maj:t godkändes.

Enär ifrågavarande område icke längre erfordras för vare sig sjöförsvarets

behov eller annat statsändamål samt dess bibehållande i kronans

ägo allenast är förenat med utgifter för kronan, finner jag mig i likhet

med marinförvaltningen böra förorda, att försäljning av detsamma snarast

äger rum.

Den ifrågasatta försäljningen synes mig böra omfatta samtliga å

området uppförda byggnader, således även det s. k. stationshuset, vilket,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

7

enligt vad vederbörande värderingsman i sitt värderingsinstrument uttalat

och sedermera även under hand bekräftats för mig, skulle, därest

det bortflyttades, vara av obetydligt värde för kronan.

Såsom ovan nämnts hava anbud å inköp av området m. m. avgivits

av såväl den föregående innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen,

numera avlidne friherre Gerdt Lowisin, som av den nuvarande

ägaren av egendomen Brandalsund, godsägaren Edvard Cederlund.

Det av friherre Lowisin avgivna anbudet går ut på, att kronan såsom

ersättning för området m. m. skulle fritagas från skyldigheten att erlägga

omförmälda avgäld samt därutöver erhålla ett kontant belopp

av 2,100 kronor. Cederlund har för sin del erbjudit sig att såsom gottgörelse

för området m. m. övertaga skyldigheten att utgöra nämnda

avgäld samt att dessutom till kronan erlägga en köpeskilling av 2,000

kronor. Enligt vad jag under hand erfarit, är den nuvarande innehavaren

av fideikommisstiftelsen villig att förvärva området m. m. på

samma villkor, som erbjudits av avlidne friherre Lowisin. Båda anbuden

synas mig emellertid vara för låga för att utan vidare kunna förordas

till antagande. Härtill kommer ifråga om det av friherre Lowisin avgivna

anbudet, att innehavaren av fideikommisstiftelsen icke lärer kunna

träffa överenskommelse om att ifrågavarande avgäld, vilken torde vara

av fideikommissnatur, må upphöra. Jag finner mig i anledning härav

böra tillstyrka, att området försäljes på offentlig auktion mot en försäljningssumma,

vilken ej må understiga det av friherre Lowisin erbjudna

kontanta beloppet 2,100 kronor. Försäljningen torde böra ske under

villkor att köparen ikläder sig förpliktelse att för framtiden utgöra avgälden.

Att, såsom marinförvaltningen föreslagit, tillförbinda köparen

att dessutom ställa säkerhet för avgäldens framtida utgörande torde

emellertid, med hänsyn till svårigheten att anskaffa en så beskaffad

säkerhet, allt för mycket förlänga möjligheten att erhålla en tillfredsställande

köpeskilling. Det lärer vara tillfyllest att till säkerhet för

köparens åtagande att utgöra avgälden inteckningsrätt i fastigheten förvärvas

med förmånsrätt såsom för ogulden köpeskilling. Det torde

vidare få ankomma på marinförvaltningen att antaga eller förkasta avgivna

anbud.

De medel, som genom den sålunda ifrågasatta försäljningen må

komma att inflyta, torde, efter avdrag av kostnaderna för försäljningen,

få, såsom tidigare medgivits i likartat fall (se riksdagens skrivelse nr 267

för år 1920), tillföras sjöförsvarets hyres- och arrendemedel.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.

dels att ifrågavarande från egendomen Brandalsund eller Alby nr 1

i Ytterjärna socken av Stockholms län för Kungl. Maj:ts och kronans

räkning exproprierade område om 98 ar 72 kvadratmeter med däromkring

uppsatt staket och å området befintliga byggnader jämte skjutbro må å

offentlig auktion, med förbehåll för marinförvaltningen att antaga eller

förkasta avgivna anbud, försäljas till den högstbjudande, dock lägst för

2,100 kronor, med skyldighet för köparen att för all framtid till vederbörande

utgöra den för området utgående avgälden om 120 kubikfot

spannmål, hälften råg och hälften korn,

dels ock att köpeskillingen må tillföras fonden »hyror och arrendemedel».

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i Ytterjärna socken a a1 i texten
  2. JoU 1921:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i Ytterjärna socken av Stockholms l a1 i texten