Angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område
1921-02-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:79, Angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område
Dokumentets text
Kung! Maj:ts Proposition Nr 7.9.
1
Nr 79.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund
i )tt er gärna socken av Stockholms län exproprierat område;
given Stockholms slott den 11 februari 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
C. G. Hammarskjöld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 11
februari 1921.
N ärvarande:
Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:
Genom brev den 6 maj 1886 förordnade Kungl. Maj:t, att en skjutbro
för inskjutning av torpeder jämte vakthus skulle för kronans behov
anläggas i Vaskhusviken vid Brandalsund ävensom att det därför behövliga
jordområdet, utgörande 2 tunnland av fideikommisset Brandalsund,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 68 käft. (Nr 79.)
329 21
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
Marinförvaltningens
skrivelse den
7 september
1918.
Chefens för
sjöförsvarsdepartementet
ämbetsskrivelse
den
18 januari
1919.
skulle åt kronan förvärvas i den ordning, förordningen angående jords
eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 föreskreve.
Området blev därpå för Kungl. Maj:ts och kronans räkning exproprierat
från den till fideikommisset hörande egendomen Brandalsund eller
Alby n:r 1 i Ytterjärna socken, Stockholms län. Genom beslut den
8 september 1887 fastställde Oknebo häradsrätt den ersättning, som
Kungl. Maj:t och kronan skulle till innehavaren av fideikommisset utgiva
för området jämte rätt att begagna viss väg, till en årlig avgäld av 120
kubikfot spannmål, hälften råg och hälften korn. Å området, som till sina
gränser närmare angivits å en av förste lantmätaren L. E. Strömmerstedt
år 1886 upprättad karta och omfattar 98 ar 72 kvadratmeter, erhöll kronan
lagfart den 24 september 1888.
På ansökan av innehavaren av Brandalsunds fideikommiss friherre
Gerdt Lowisin medgav Kungl. Maj:t genom utslag den 13 mars 1908,
att egendomen Brandalsund eller Alby n:r 1 med vissa därunder lydande
hemman, med undantag av, bland annat, berörda till Kungl. Maj:t och
kronan försålda område, finge försäljas utan hinder av den fideikommissegenskap,
som kunde vara fästad vid samma egendom. Egendomen
Brandalsund med underlydande har sedermera förvärvats av godsägaren
Edvard Cederlund.
Sedan torpedinskjutningsstationen vid Brandalsund nedlagts samt
fråga uppkommit om försäljning av området, hemställde marinförvaltningen
i skrivelse den 7 september 1918, att Kungl. Maj:t täcktes —
efter medgivande av riksdagen — bemyndiga marinförvaltningen att
träffa överenskommelse om överlåtelse på möjligast fördelaktiga villkor
av området samt vidtaga sådana åtgärder beträffande där uppförda
byggnader m. m., att dessa bleve på för staten mest ändamålsenliga
sätt tillgodogjorda.
Genom ämbetsskrivelse den 18 januari 1919 anmodade därpå chefen
för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen att infordra och jämte
eget yttrande inkomma med anbud å området och vad i samband därmed
avsåges att försäljas.
Med anledning härav lämnade marinförvaltningen friherre Lowisin
och godsägaren Cederlund tillfälle att inkomma med anbud å området
jämte därå uppförda byggnader och skjutbro, med vad därtill hörde.
Från dem inkomna anbud blevo av marinförvaltningen överlämnade till
Kungl. Maj:t med skrivelse den 13 februari 1919. Friherre Lowisin förklarade
sig i det av honom avgivna anbudet villig att för sig och sina
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
3
rättsinnehavare avstå från rätten till avgälden av området mot det att
detsamma jämte byggnader m. m. med full äganderätt överlämnades till
honom. Därest detta anbud icke antoges, vore friherre Lowisin villig
avstå från avgälden mot ett kapital, om vars storlek närmare överenskommelse
framdeles kunde träffas. Cederlund erbjöd sig att för området
med byggnader m. m. betala 12,000 kronor, men återtog sedermera
detta anbud under förmälan, att han avgivit anbudet utan kännedom om
den på området vilande avgälden, samt förklarade sig villig att för området
jämte byggnader m. m. erlägga en köpeskilling av 6,000 kronor.
För egen del anförde marinförvaltningen i sin nyssnämnda skrivelse,
att ämbetsverket — med hänsyn till den på området vilande avgälden
-— funne den ersättning, som av Cederlund erbjudits, vara skälig.
Genom ämbetsskrivelse den 18 februari 1919 anmodade statsrådet
och chefen för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen dels att låta
verkställa värdering av området med därå uppförda byggnader, dels att
offentligt till försäljning, under förbehåll om riksdagens godkännande,
utbjuda området och vad i samband därmed avsåges att avyttras, dels
ock att till departementet överlämna värderingsinstrument samt inkomna
anbud jämte eget yttrande över desamma ävensom uppgift om värdet
av den å området vilande avgälden.
Sedan varvscbefen vid flottans station i Stockholm därpå till marinförvaltningen
inkommit med beskrivning över området samt utredning
angående värdet av detsamma med därå uppförda byggnader m. m. ävensom
meddelat uppgift om de belopp, varmed avgälden utgått under de
tio sista åren, lät marinförvaltningen genom kungörelse i Post- och inrikes
tidningar för den 7 november 1919, under förbehåll av Kungl.
Maj:ts och riksdagens godkännande, till försäljning utbjuda området med
däromkring uppsatt staket samt fem därå uppförda bus och den för
torpedinskjutningen använda bron, varemot från försäljningen undantogos
det å området uppförda s. k. stationshuset samt viss lös egendom, som
lämpligen ansetts kunna bortflyttas.
I skrivelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 11 december
1919 meddelade marinförvaltningen, att vid anbudstidens utgång anbud
inkommit allenast från godsägaren Cederlund, som i en den 28 november
1919 dagtecknad skrift erbjudit sig att för området med byggnader
m. m. betala 2,000 kronor med förbindelse tillika att utgöra den på
området vilande avgälden av 120 kubikfot spannmål.
Marinförvaltningens
skrivelse den
13 februari
1919.
Chefens för
sjöförsvarsdepartementet
ämbetsskrivelse
den
18 februari
1919.
Marinförvaltningens
skrivelse den
11 december
1919.
4
Chefens för
sjöförsvarsdepartementet
remissresolution
den
23 februari
1920.
Marinförvaltningens
utlåtande
den
18 november
1920.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
Då ytterligare utredning i ärendet syntes erforderlig, anbefalldes
marinförvaltningen genom remissresolution den 23 februari 1920 att
skyndsamt avgiva förnyat yttrande i ärendet och därvid dels efter det
värdering blivit genom marinförvaltningens försorg av sakkunniga personer
verkställd å det kronan tillhöriga markområdet vid Brandalsund
jämte därå uppförda, till försäljning avsedda byggnader m. in. inkomma
med därvid upprättat värderingsinstrument, dels lämna uppgift å det
kapitaliserade värdet av den å området vilande avgälden, därvid även
borde tagas i betraktande det belopp, varmed avgälden utginge under
tiden 14 mars 1919—13 mars 1920, dels meddela yttrande över det den
28 november 1919 av godsägaren Cederlund avgivna anbudet å området
i fråga, dels ock överlämna behöriga äganderättshandlingar beträffande
området.
Sedermera har marinförvaltningen anbefallts att i samband härmed
avgiva yttrande över två av innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen,
förutnämnde friherre Lowisin, till Kungl. Maj:t ingivna
skrifter, den ena av den 22 februari 1920, vari Lowisin förklarat, dels
att han icke kunde godkänna, att till annan person överlätes skyldigheten
att till fideikommissinnehavaren utgiva berörda årliga avgäld,
som i expropriationsärendet förklarats skola utgivas av Kungl. Maj:t
och kronan, och dels att han vore villig att återtaga området mot avstående
av avgälden, samt den andra av den 10 april 1920, däri
Lowisin, under åberopande av sitt förut avgivna anbud, förklarat sig
villig att, jämte avståendet från anspråk på avgälden, för att bekomma
å området befintliga åbyggnader och brygga erlägga ett belopp av
2,100 kronor.
Marinförvaltningen har den 18 november 1920 avgivit förnyat
utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat äganderättshandlingar beträffande
området ävensom övrig utredning; och har marinförvaltningen
för egen del anfört bland annat följande.
För fullgörande av det ämbetsverket den 23 februari 1920 lämnade
uppdrag hade marinförvaltningen den 26 i samma månad anmodat Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Stockholms län att genom sakkunniga personer
snarast möjligt ombesörja värdering dels av markområdet i fråga
jämte vad enligt kungörelsen i Post- och inrikes tidningar för den 7
november 1919 därjämte skulle försäljas dels ock av avgäldens kapitalvärde.
Efter förordnande av Kungl. Maj:ts befallningshavande hade därpå
värdering av området ägt rum den 28 maj 1920 av häradsskrivaren i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
o
Södertörns fögderi med sakkunnigt biträde, varjämte häradsskrivaren
den 16 juni 1920 verkställt uträkning av avgäldens kapitalvärde efter 5 %.
Området hade med hänsyn till dess för en villaplats tjänliga läge
utmed saltsjön av värderingsmännen uppskattats till 8,000 kronor. De
å området befintliga byggnaderna, som jämte marken skulle försäljas,
hade ansetts kunna åsättas ett värde av 12,000 kronor. Lägenhetens
hela värde hade således av värderingsmännen uppskattats till 20,000
kronor, varifrån dock borde avgå kapitalvärdet av den å området vilande
avgälden. Värderingsmännen hade emellertid ansett sig böra hemställa,
att vid en eventuell försäljning av lägenheten jämväl det därå befintliga
s. k. stationshuset måtte få ingå i försäljningen, enär huset hade ringa
värde, om det skulle förflyttas.
Kapitalvärdet efter 5 % av den området påvilande avgälden hade
av häradsskrivaren angivits till 15,362 kronor 80 öre efter avgäldens
värde för året den 14 mars 1919—13 mars 1920 samt till 8,174
kronor 15 öre efter avgäldens medelvärde för de tio senaste åren.
Med ledning av uppskattningsvärdena å området med därå uppförda,
till försäljning avsedda byggnader samt den av häradsskrivaren verkställda
uträkningen av avgäldens kapitalvärde skulle värdet av området
med byggnader, om avgäldens kapitalvärde under de tio senaste åren
lades till grund, utgöra (20,000 — 8,174: 15 =) 11,825 kronor 85 öre
och efter avgäldens kapitalvärde under året den 14 mars 1919—
13 mars 1920 (20,000 — 15,362: 80 =) 4,637 kronor 20 öre.
Beträffande de föreliggande anbuden finge marinförvaltningen framhålla,
att, sedan friherre Lowisin numera avlidit, de av honom avgivna
anbuden torde få anses hava förfallit, vadan endast godsägaren Cederlunds
anbud kvarstode. Detta anbud syntes dock — under förutsättning att
de av värderingsmännen uppskattade värden å området med byggnader
kunde anses såsom saluvärden —- vara för lågt.
Vid bedömande av frågan om försäljningen och det pris, som skäligen
kunde betingas för området, syntes emellertid följande omständigheter
böra beaktas. Området, som icke vidare användes för sjöförsvarets
behov och ej heller torde kunna disponeras för något annat statsändamål,
tillskyndade numera kronan allenast utgifter. Värdet av de å området
befintliga byggnader m. m., vilka endast nödtorftigt underhölles, torde
år från år minskas. Detta vore särskilt fallet med den i vattnet utbyggda
skjutbron. Avgäldens medelvärde torde även under de närmaste
åren komma att ej oväsentligt stiga och områdets saluvärde, bestämt
efter detta medelvärde, att i samma proportion falla. Allt talade således
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
Departements
chefen.
för att området snarast borde försäljas. I försäljningen syntes, på sätt
värderingsmännen föreslagit, böra ingå även det s. k. stationshuset.
Av innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen hade väl
framställts protest mot att skyldigheten att utgöra avgälden för området
överflyttades från kronan på en blivande köpare av området. Häremot
kunde framhållas, att kronan torde vara oförhindrad att försälja området
med skyldighet för köparen att utgöra avgälden, som ju i första
hand påvilade själva området. Kronan syntes emellertid ej härigenom
kunna fritaga sig från ansvar för avgäldens framtida utgörande, men
torde en köpare av området kunna tillförbindas att lämna kronan fullt
betryggande säkerhet för att avgälden alltid komme att behörigen erläggas.
Då det för undvikande av ytterligare utgifter och kostnader för
statsverket vore av vikt, att området snarast avyttrades, samt ett utbjudande
av området på sätt, som hittills skett, icke syntes vara att förorda,
torde riksdagens medgivande till områdets försäljning på offentlig
auktion böra utverkas. Lägsta köpeskilling syntes därvid skäligen kunna
bestämmas till 2,100 kronor, vilket belopp erbjudits av framlidne friherre
Lovvisin, och borde kronan förbehålla sig rätt att antaga eller
förkasta avgivna anbud. Köparen borde tillförbindas ej blott att för all
framtid utgöra den på området vilande avgälden utan även att ställa
säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkändes, för avgäldens framtida utgörande.
På grund av vad sålunda förekommit har marin förvaltningen hemställt,
att Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande
område med däromkring uppsatt staket och å området befintliga
byggnader jämte skjutbro Ange å offentlig auktion till den högstbjudande,
dock för lägst 2,100 kronor, försäljas med rätt för Kungl.
Maj:t att antaga eller förkasta avgivna anbud och med skyldighet för
köparen att för all framtid till vederbörande utgöra den på området
vilande avgälden samt att för avgäldens framtida utgörande ställa säkerhet,
som av Kungl. Maj:t godkändes.
Enär ifrågavarande område icke längre erfordras för vare sig sjöförsvarets
behov eller annat statsändamål samt dess bibehållande i kronans
ägo allenast är förenat med utgifter för kronan, finner jag mig i likhet
med marinförvaltningen böra förorda, att försäljning av detsamma snarast
äger rum.
Den ifrågasatta försäljningen synes mig böra omfatta samtliga å
området uppförda byggnader, således även det s. k. stationshuset, vilket,
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
7
enligt vad vederbörande värderingsman i sitt värderingsinstrument uttalat
och sedermera även under hand bekräftats för mig, skulle, därest
det bortflyttades, vara av obetydligt värde för kronan.
Såsom ovan nämnts hava anbud å inköp av området m. m. avgivits
av såväl den föregående innehavaren av den Lowisinska fideikommisstiftelsen,
numera avlidne friherre Gerdt Lowisin, som av den nuvarande
ägaren av egendomen Brandalsund, godsägaren Edvard Cederlund.
Det av friherre Lowisin avgivna anbudet går ut på, att kronan såsom
ersättning för området m. m. skulle fritagas från skyldigheten att erlägga
omförmälda avgäld samt därutöver erhålla ett kontant belopp
av 2,100 kronor. Cederlund har för sin del erbjudit sig att såsom gottgörelse
för området m. m. övertaga skyldigheten att utgöra nämnda
avgäld samt att dessutom till kronan erlägga en köpeskilling av 2,000
kronor. Enligt vad jag under hand erfarit, är den nuvarande innehavaren
av fideikommisstiftelsen villig att förvärva området m. m. på
samma villkor, som erbjudits av avlidne friherre Lowisin. Båda anbuden
synas mig emellertid vara för låga för att utan vidare kunna förordas
till antagande. Härtill kommer ifråga om det av friherre Lowisin avgivna
anbudet, att innehavaren av fideikommisstiftelsen icke lärer kunna
träffa överenskommelse om att ifrågavarande avgäld, vilken torde vara
av fideikommissnatur, må upphöra. Jag finner mig i anledning härav
böra tillstyrka, att området försäljes på offentlig auktion mot en försäljningssumma,
vilken ej må understiga det av friherre Lowisin erbjudna
kontanta beloppet 2,100 kronor. Försäljningen torde böra ske under
villkor att köparen ikläder sig förpliktelse att för framtiden utgöra avgälden.
Att, såsom marinförvaltningen föreslagit, tillförbinda köparen
att dessutom ställa säkerhet för avgäldens framtida utgörande torde
emellertid, med hänsyn till svårigheten att anskaffa en så beskaffad
säkerhet, allt för mycket förlänga möjligheten att erhålla en tillfredsställande
köpeskilling. Det lärer vara tillfyllest att till säkerhet för
köparens åtagande att utgöra avgälden inteckningsrätt i fastigheten förvärvas
med förmånsrätt såsom för ogulden köpeskilling. Det torde
vidare få ankomma på marinförvaltningen att antaga eller förkasta avgivna
anbud.
De medel, som genom den sålunda ifrågasatta försäljningen må
komma att inflyta, torde, efter avdrag av kostnaderna för försäljningen,
få, såsom tidigare medgivits i likartat fall (se riksdagens skrivelse nr 267
för år 1920), tillföras sjöförsvarets hyres- och arrendemedel.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 79.
dels att ifrågavarande från egendomen Brandalsund eller Alby nr 1
i Ytterjärna socken av Stockholms län för Kungl. Maj:ts och kronans
räkning exproprierade område om 98 ar 72 kvadratmeter med däromkring
uppsatt staket och å området befintliga byggnader jämte skjutbro må å
offentlig auktion, med förbehåll för marinförvaltningen att antaga eller
förkasta avgivna anbud, försäljas till den högstbjudande, dock lägst för
2,100 kronor, med skyldighet för köparen att för all framtid till vederbörande
utgöra den för området utgående avgälden om 120 kubikfot
spannmål, hälften råg och hälften korn,
dels ock att köpeskillingen må tillföras fonden »hyror och arrendemedel».
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik von Horn.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i Ytterjärna socken a a1 i texten
- JoU 1921:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett kronan tillhörigt, från egendomen Brandalsund i Ytterjärna socken av Stockholms l a1 i texten