Sök i Ratio Lex

Angående pension åt föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska institutet professorn A. Wide in. fl

1921-02-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:83, Angående pension åt föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska institutet professorn A. Wide in. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 83.

1

Nr 83.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående pension åt

föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska institutet professorn

A. Wide in. fl.; given Stockholms slott den 11

februari 1921.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—3:o hemställt.

GUSTAF.

Henning Elmquist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Elmquist anförde:

l:o.

I en till Kungl. Magt ingiven skrift har direktionen för gymnastisktortopediska

institutet anfört, att institutets föreståndare professorn Anders

Wide för direktionen anmält, att han, som vore född den 17 september

1854, på grund av ålder och minskad arbetskraft ansåge sig icke kunna

uppehålla sin berörda befattning längre än till och med juni månad 1921,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 72 käft. (Nr 83.)

[I-]

Pension åt

föreståndaren

för* gymnastiskt-ortopediska

institutet

professorn

A. Wide.

321 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 83.

Institutets

direktion.

samt hemställt, att direktionen ville hos Kungl. Maj:t göra framställning

om att han från nämnda tid måtte komma i åtnjutande av pension av

statsmedel.

I nämnda skrivelse har direktionen vidare för sin del anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bevilja Wide en årlig pension

av 5,600 kronor, att utgå från och med hans avgång från tjänsten såsom

institutets föreståndare.

Till stöd för sin framställning anför direktionen i huvudsak följande.

Institutet, som grundades år 1821 och sedan lång tid tillbaka åtnjutit understöd

av statsmedel, från och med år 1858 utgående med 8,250 kronor om året,

har främst haft till sin uppgift att under ledning av läkare med speciell utbildning

i ortopedi och mekanoterapi vara ett centrum i vårt land för sådan sjukdomsbehandling

och därvid strävat för, att sådan behandling också måtte komma

obemedlade till godo. Vidare har institutet haft till uppgift att meddela läkare

och medicine studerande utbildning i fråga om denna behandling. Wide blev

redan år 1885 biträdande läkare vid institutet. Ej fullt tre år senare prövades

han mogen att efter professor Jäderliolms avgång bliva institutets föreståndare.

Därtill antogs han nämligen från och med den 1 april 1888. Wides verksamhet

Eå denna plats betecknar ej allenast en lång arbetsdag fylld av plikttroget och

ängivet arbete utan ock en målmedveten strävan att höja den medicinska gymnastikens

vetenskapliga nivå, att bibringa den svenska läkaren bättre insikter i

mekanoterapiens grunder och betydelse för sjukvården samt att genom en rationell

kombination av rörelsebehandling med ortopediens hjälpmedel söka bättra de

vanföras hårda lott och öka deras förvärvsförmåga. Hans hastigt vidgade erfarenhet

gav underlaget såväl till hans kända »Handbok i medicinsk och ortopedisk

gymnastik», vilken översatts till engelska, franska och tyska, som ock till

hans »Ortopedisk bandagebehandling», vilket arbete översatts till holländska och

polska språken. Huru stor anslutning hans årligen i kurser meddelade undervisning

för läkare och medicine studerande vunnit, framgår därav, att han hitills

ej blott vid sitt institut i Stockholm givit 43 kurser utan ock på hemställan från

medicinska fakulteten i Uppsala därstädes meddelat 16 kurser. Hela antalet

svenska läkare, som av honom åtnjutit grundläggande undervisning i sjukgymnastik

och ortopedi, uppgår för närvarande till omkring 1,500. Men utom denna

för allmänläkarens behov avpassade undervisning har Wide vid det ortopediska

institutet meddelat värdefull handledning åt talrika både svenska och utländska

läkare, som där ofta månadsvis följt och deltagit i sjukvårdsarbetet. Genom sitt

specialvetenskapliga författarskap och sin lärareverksamhet förvärvade han år

1886 vid Uppsala universitet doktorsgraden, år 1890 docentur vid Karolinska

institutet i medicinsk gymnastik och ortopedi och år 1903 en kompetensförklaring

till professur i nämnda ämnen. Då medel till denna professurs upprättande

av riksdagen icke beviljades, hugnades Wide av Kungl. Maj:t år 1904

med professors namn, heder och värdighet.

Hans sakkunskap har vid flera tillfällen tagits i anspråk, särskilt vid förberedandet

av Karolinska institutets uttalande i frågan om det gymnastiska

centralinstitutets omorganisation.

Efter framhållande av betydelsen utav Wides arbete för upprättande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 83.

3

av vanföreanstalter i Stockholm och Sundsvall samt hans verksamhet

dels såsom intendent vid Lysekils havsbadanstalt och dels genom författarskap

för den svenska badbehandlingens höjande anför direktionen

i fråga om det nu utgående ordinarie anslaget till gymnastiskt-ortopediska

institutet följande.

Statsunderstödet till det gymnastiskt-ortopediska institutet är ej direkt

anslaget som lön till dess föreståndare utan lärer i första hand vara att använda

till täckandet av institutets kostnader mot fullgörandet av vissa föreskrivna

villkor. Berörda understöd måste i vår tid anses allt mer och mer otillräckligt

för bestridandet av kostnader, vari ingå ej blott hyran för en anstalt, som måste

vara centralt belägen, utan ock för avlöning av en biträdande läkare och ett

erforderligt antal manliga och kvinnliga rörelsegivare, helst då det samtidigt förbinder

föreståndaren att bereda daglig kostnadsfri vård åt minst 15 medellösa

patienter. Det torde alltså vara uppenbart, att institutets ekonomi icke kunnat

lämna föreståndaren någon nämnvärd behållning, utan att institutet.säkerligen

under senare år gått med förlust.

I anslutning härtill hänvisar direktionen till ett av två praktiserande

läkare i Stockholm utfärdat intyg av innehåll, att Wides förmögenhet

enligt dem förevisade handlingar och av dem kända förhållanden icke

uppginge till sådant belopp, att avkastningen därav vore tillräcklig för

bestridande av hans och hans familjs levnadskostnader. Frånsett den

ålder, Wide uppnått, medgiver icke, framhåller vidare direktionen, hans

hälsotillstånd honom att försörja sig med sitt arbete. Direktionen

hänför sig härutinnan till ett vid direktionens framställning fogat läkarintyg,

utvisande att Wide under de senare åren behandlats för reumatiska

ledgångs- och nervinflammationer samt att han dessutom lede

av börjande förkalkning av kärlsystemet, varigenom hans arbetsförmåga

i väsentlig grad blivit nedsatt.

Medicinalstyrelsen har den 7 oktober 1920 avgivit infordrat utlå- Hedicinaitande

i ärendet och därvid med hänsyn till Wides långvariga, intresse- st>''relsenrade

och samvetsgranna verksamhet i det allmännas tjänst tillstyrkt bifall

till ansökningen.

Till följd av remiss har statskontoret den 19 oktober 1920 avgivit statskontoret

utlåtande och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot att

pension av statsmedel bereddes Wide. Statskontoret erinrar därvid, hurusom

1914 års förra riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t, fattat

beslut i ett liknande pensionsärende, nämligen i fråga om pension åt direktören

vid åkerbrukskolonien Hall F. Fant. I fråga om pensionens storlek

ville statskontoret — som inhämtat, att någon fast avlöning icke varit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 83.

Departements
chefen.

anslagen åt Wide såsom föreståndare för institutet, att han däremot ägt

disponera det till institutet anslagna understöd och de inkomster, som

uppstått av verksamheten vid institutet för att därmed bestrida hyra,

avlöning och övriga utgifter vid institutet samt att den behållna inkomsten

av verksamheten aldrig torde hava varit stor och under senare åren

ytterligare nedgått — framhålla, att det föreslagna pensionsbeloppet 5,600

kronor, som motsvarade vad som i pension i allmänhet tillkomme universitetsprofessor,

syntes väl högt särskilt i betraktande därav, att detsamma

i detta fall icke motsvarades av några erlagda pensionsavgifter.

Statskontoret ansåge sig därför böra ifrågasätta, huruvida icke det årliga

pensionsbeloppet i detta fall borde begränsas till 4,500 kronor att utgå

från allmänna indragningsstaten.

Det gymnastiskt-ortopediska institutet, vid vilket professorn Wide

allt sedan år 1885 verkat, de senaste 32 åren såsom föreståndare, är

icke någon statsinstitution i egentlig mening, ehuru det sedan lång tid

tillbaka åtnjuter statsunderstöd. Men institutets samhällsnyttiga betydelse

framgår bland annat därav, att det, intill dess genom enskild donation

en professur i ortopedi år 1913 kom till stånd vid Karolinska institutet,

var den enda anstalt i riket, vid vilken meddelades en för allmänläkares

behov avpassad och av specialistläkare ledd undervisning i ortopedi och

medicinsk gymnastik. Av vad direktionen för gymnastiskt-ortopediska

institutet anfört framgår ock, att professorn Wide även oavsett sin verksamhet

vid detta institut inlagt stora förtjänster om vanförevården i vårt

land, varjämte må nämnas, att han under icke mindre än 30 år varit docent

vid Karolinska institutet. Jag finner mig därför obetingat kunna förorda,

att åt professorn Wide beredes pension av statsmedel, då han inom

kort vid framskriden ålder och till följd av nedsatta krafter nödgas

lämna sin verksamhet.

Vidkommande beloppet av ifrågavarande pension anser jag, i likhet

med statskontoret, att detta bör begränsas till 4,500 kronor årligen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska institutet

professorn Anders Wide må från och med

månaden näst efter den, varunder han avgår från sin

ifrågavarande befattning, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en pension av

4,500 kronor årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 83.

2:o.

o

Medicine licentiaten Gnstaf Ernst Hjortzberg har sedan år 1895

tjänstgjort såsom karantän släkare på Känsö, med vilken befattning chefskapet

för karantänsanstalten därstädes är förenad sedan år 1899.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av medicinalstyrelsen jämte eget yttrande

överlämnad skrivelse av den 15 april 1920 har Hjortzberg anhållit,

att han, som vore född den 18 maj 1857 samt tjänstgjort såsom

karantänsläkare på Känsö i sammanlagt 25 år 6 månader 28 dagar,

måtte vid avskedstagandet från nämnda befattning erhålla pension enligt

de för provinsialläkare gällande grunderna.

Medicinalstyrelsen har överlämnat bestyrkt tjänsteförteckning rörande

Hjortzberg, bekräftande de av denne i sådant avseende lämnade uppgifterna,

samt, under vitsordande att Hjortzberg städse på ett s)Tnnerligen

tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden, förklarat sig på det

livligaste tillstyrka, att åt Hjortzberg vid hans avsked från befattningen

såsom karantänsläkare bereddes pension till samma belopp, som utginge

till provinsialläkare, eller 5,000 kronor.

Statskontoret har den 17 maj 1920 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet och därvid anfört följande:

[2.]

Pension åt

karantänsläkaren

G. E.

Hjortzberg.

Medicinal
styrelsen.

Statskontoret.

När framställning gjordes till 1914 års förra riksdag om beviljande av ett

personligt lönetillägg åt sökanden såsom läkare och chef vid karantänsanstalten

på Känsö, hade framhållits, att han, som enligt reglementet för anstalten både

att utöva en provinsialläkares åligganden inom de Känsö angränsande församlingarna

Styrsö och Öckerö, närmast kunde jämföras med sådan tjänsteläkare, som

nyss nämnts, samt att han, som alltsedan år 1906 varit i åtnjutande av ett ålderstillägg

å 500 kronor, skäligen borde i avlöningsliänseende likställas med provinsialläkare

utan ortstillägg men med två ålderstillägg; och i överensstämmelse härmed

hade riksdagen beviljat honom ett personligt lönetillägg å 500 kronor, varefter

hans avlöning — oavsett ersättningen för ved och skrivmaterialier 200 kronor

— uppgått till 5,000 kronor jämte fri bostad. På grund av vad sålunda

förekommit ville det synas statskontoret skäligt, att sökanden jämväl i fråga om

pension likställdes med provinsialläkare; och då sökanden uppnått den levnadsålder

av 62 år och innehade mer än det antal av 20 tjänstår, som erfordrades

för att provinsialläkare skulle erhålla hel pension till belopp, som enligt nu gällande

bestämmelser utgjorde 5,000 kronor för den provinsialläkare, som i likhet

med sökanden innehade två ålderstillägg, ansåge sig statskontoret, som visserligen

icke förbisett, att sökanden icke kommit i åtnjutande av någon avlöningsförbättring

motsvarande den, som enligt 1919 års riksdags beslut tillerkänts provinsialläkare,

likväl kunna tillstyrka, att pensionsbeloppet i detta fall bestämdes till

5,000 kronor. Ämbetsverket hade härvid funnit ett stöd jämväl i den omständigheten,

att vid föregående fall av pensionering av befattningshavare vid karantänsanstalten

på Känsö, vilken då underhölls av handels- och sjöfartsfondens

medel, pensionen bestämts att av samma fonds medel utgå med belopp, mot
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

[3.]

Pension åt

kvinnliga biträdet

av

första graden

hos länsstyrelsen

i Jämtlands

län

Hanna Maria

Amalia

Styrlander.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 83.

svarande befattningshavarens hela kontanta lön, såsom framginge av Kungl. Maj:ts

beslut den 26 januari 1900 om pension åt karantänsmästaren G. von Yhlen.

På grund härav hemställer statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att sökanden må från och med månaden näst

efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, åtnjuta pension å

allmänna indragningsstaten till belopp av 5,000 kronor årligen.

Med hänsyn till Hjortzbergs långa och väl vitsordade tjänstgöring

i statens tjänst måste det anses skäligt att åt honom, med vars tjänst

såsom karantänsläkare på Känsö rätt till pension ej är förenad, vid avskedstagandet

beredes pension av statsmedel. Vidkommande beloppet

av dylik pension anser jag i likhet med medicinalstyrelsen och statskontoret,

att detta bör sättas lika med den pension, som för närvarande

utgår till provinsialläkare, eller 5,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg må från och med

månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten

äger rum, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till belopp av 5,000

kronor årligen.

3:o.

Med skrivelse den 11 november 1920 har länsstyrelsen i Jämtlands

län överlämnat en av kvinnliga biträdet av första graden hos länsstyrelsen

Hanna Maria Amalia Styrlander gjord ansökning, att länsstyrelsen,

oaktat hon icke uppnått det för erhållande av hel pension jämlikt

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension erforderliga antalet tjänstår, måtte förhjälpa henne till erhållande

av dylik pension vid hennes förestående avgång från tjänsten.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Hanna Styrlander är född

den 21 oktober 1859 och således överskridit den ålder av 60 år, då

enligt förenämnda lag för henne inträtt skyldighet att avgå från sin

tjänst; att hon under tiden från och med den 22 december 1893 till

och med den 31 maj 1909 varit anställd såsom av postmästaren i Östersund

antaget och med dispositionsanslag av postmedel avlönat biträde

vid postkontoret därstädes, därunder hon en sammanlagd tid av inemot

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Proposition Nr 83. 7

två år på förordnande bestritt ordinarie befattning vid postkontoret; att

hon alltsedan den 15 december 1908 biträtt med skrivgöromål hos länsstyrelsen

i Jämtlands län och den 27 december 1912 förordnats att från

och med den 1 januari 1913 vara ordinarie skrivbiträde hos länsstyrelsen,

vilken tjänst hon alltjämt innehar; samt att hon å lönen för denna

tjänst åtnjuter ett andra ålderstillägg, vadan pensionsunderlaget för

henne utgör 1,300 kronor.

I sin ovannämnda skrivelse anför länsstyrelsen efter erinran om

nyssberörda förhållanden huvudsakligen följande.

Hanna Styrlanders hälsa vore numera så försvagad, att hon inom kort torde

bliva nödsakad att avgå från sin befattning. Aven om hon finge såsom tjänstår

inräkna den tid, hon varit anställd såsom s. k. dispositionsbiträde åt postmästaren

i Östersund, vartill länsstyrelsen ansåge henne böra vara berättigad,

förefunnes ingen utsikt för att hon skulle kunna behålla sin befattning så länge,

som erfordrades för att hon skulle uppnå det för erhållande av hel pension erforderliga

antalet av 30 tjänstår.

Hanna Styrlander syntes visserligen vara berättigad till avkortad pension,

men då hon under sin tjänstgöring hos länsstyrelsen ådagalagt en plikttrohet,

energi och duglighet, som måste betecknas såsom mindre vanlig, samt det därför

icke vore uteslutet, att hennes hälsa till följd av det trägna, uppslitande

arbetet i statens tjänst blivit i förtid bruten, syntes hennes framställning i hög

grad behjärtansvärd, i synnerhet som hon, i saknad av egna medel, för sitt framtida

uppehälle vore helt beroende av den pension, som kunde varda henne tillerkänd.

På grund härav har länsstyrelsen hemställt, att Hanna Styrlander

måtte vid sin förestående avgång från tjänsten komma i åtnjutande av

hel pension efter ett till 1,300 kronor beräknat pensionsunderlag, att

uppbäras från och med månaden näst efter den, under vilken avsked

från tjänsten varder henne beviljat.

Statskontoret har den 30 november 1920 avgivit utlåtande i ärendet.

Beträffande det pensionsbelopp, som på grund av Hanna Styrlanders

ovan angivna tjänstgöring enligt lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension borde tillkomma henne, framhåller statskontoret till en

början, att hon enligt nämnda lag torde få i pensionshänseende räkna

sig till godo dels den tid, varunder hon på förordnande bestritt ordinarie

tjänst vid postverket, dels ock den tid, varunder hon varit anställd hos

länsstyrelsen, varför hon för det dåvarande syntes innehava endast fjorton

för pension beräkneliga tjänstår. Enligt vad som framginge av ett av

Kungl. Maj:t tidigare meddelat beslut kunde nämligen den tid, varunder

anställning såsom s. k. dispositionsbiträde å postkontor innehafts, icke

hänföras till anställning i statens tjänst i den mening, att densamma utan

vidare finge räknas vederbörande till godo såsom tjänstetid för pension en
-

Statskontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 83.

Departements
chefen.

ligt pension slagen. Då emellertid riksdagen vid flera tillfällen på Kungl.

Maj:ts förslag beviljat ålderdomsunderstöd av postmedlen åt personer,

som i egenskap av dispositionsbiträden innehaft anställning å postkontor,

samt statskontoret i likhet med länsstyrelsen ansåge, att den pension

av omkring 600 kronor, som författningsenligt skulle tillkomma

Hanna Styrlander, vore alltför låg med hänsyn till föreliggande omständigheter,

hemställde statskontoret, som dock icke kunde finna skäl föreligga

att bereda henne högre pension än den, vartill hela tjänstetiden

med inberäknande av hennes anställning såsom dispositionsbiträde kunde

föranleda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid bestämmande

av pension åt henne enligt civila pensionslagen finge såsom

tjänstår beräknas även den tid, varunder hon varit såsom dispositionsbiträde

anställd å postkontor. Vid bifall härtill syntes hennes sammanlagda

tjänstetid uppgå till tjugusju år, och skulle pensionen i sådant

fall bliva 1,170 kronor.

I likhet med länsstyrelsen och statskontoret anser jag billigheten

kräva en förhöjning av den pension, vartill Hanna Styrlander enligt gällande

bestämmelser är berättigad. Beträffande grunden för denna förhöjning

ansluter jag mig till statskontorets härutinnan uttalade mening.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att vid bestämmande av pension åt kvinnliga

biträdet av första graden hos länsstyrelsen i Jämtlands

län Hanna Maria Amalia Styrlander må såsom

tjänstår beräknas även den tid, varunder hon varit

såsom dispositionsbiträde anställd å postkontor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

hemställt i de under l:o—3:o härovan antecknade ärendena.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1921:25 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgi s. 15 i texten