Sök i Ratio Lex

Angående anslag för vissa byggnadsföretag vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

1921-02-11 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:85, Angående anslag för vissa byggnadsföretag vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för vissa

byggnadsföretag vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet; given Stockholms slott den 11 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bifogade utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 februari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, RIurray, Elmquist, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

I skrivelse den 7 november 1919 hemställde styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att ej mindre för uppförande vid Experimentalfäitet av nya

institutionsbyggnader för centralanstaltens kemiska och bakteriologiska

avdelningar och dess avdelning för husdjursskötsel och mejerihantering samt

av en ny försöksladugård än även för tillbyggnad av den botaniska

avdelningens institutionsbyggnad och uppförande av ny bostad för denna

avdelnings vaktmästare på extra stat för år 1921 anvisa ett anslag av

27 43. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 74 käft. (Nr 85). ~ 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

sammanlagt 1,524,000 kronor. Av denna summa beräknades 1,400,000

kronor för uppförande av nya institutionsbyggnader för kemiska, bakteriologiska

samt busdjurs- och mejeriavdelningarna, 56,000 kronor för

en ny försöksladugård för husdjursavdelningen, 50,000 kronor för tillbyggnad

av den nuvarande botaniska institutionen och 18,000 kronor

för uppförande av ny vaktmästarbostad vid samma institution.

Till stöd för sin hemställan anförde styrelsen huvudsakligen följande.

Den utredning, som styrelsen låtit verkställa angående behovet av ökade

arbetskrafter och vidgade arbetslokaler för centralanstalten, hade givit till

resultat, att nya institutionslokaler behövde anskaffas såväl för de kemiska och

bakteriologiska avdelningarna som ock för husdjurs- och mejeriavdelningen

samt att den av den botaniska avdelningen disponerade institutionsbyggnaden

vore i behov av tillbyggnad.

Den byggnad, i vilken de tre förstnämnda avdelningarna vore inrymda,

vore den lantbruksakademien tillhöriga s. k. »stenhus- eller mangårdsbyggnaden

vid Experimentalfältet», vilken uppförts på 1830-talet och ursprungligen

använts till museum. I donna byggnad inrymdes år 1864 lantbruksakademiens

agrikulturkemiska laboratorium, varjämte akademiens agrikulturkemist här

hade sin tjänstebostad. Då centralanstalten upprättades, överlämnade lantbruksakademien

byggnaden till den nya försöksanstalten och i byggnaden inrymdes

centralanstaltens avdelning för lantbrukskemi samt dess avdelning

för husdjursskötsel, mejerihantering och bakteriologi. Åven sedan den bakteriologiska

underavdelningen utbrutits såsom särskild avdelning, hade den fortfarande

fått åtnöja sig med det utrymme, som ursprungligen anvisats densamma.

Den glädjande utveckling av centralanstaltens verksamhet, som gjort

sig gällande under den tid, anstalten existerat, hade redan för länge sedan

gjort arbetsförhållandena i de trånga lokalerna olidliga; och för den utvidgning

av centralanstaltens verksamhet, som nu planerades och som med hänsyn

till det svenska jordbrukets nuvarande ställning vore i hög grad önskvärd, vore

alldeles nödvändigt, att en genomgripande förändring nu företoges beträffande

de nämnda avdelningarnas tillgång till arbetslokaler.

Vad beträffade den kemiska avdelningens lokalbehov vore att observera, att

det hus, i vilket det kemiska laboratoriet vore inrymt, ursprungligen ej varit

avsett för laboratorieändamål, vilket förklarade, att en del för ett nutida laboratorium

erforderliga anordningar med avseende på ventilation, avlopp o. s. v. alldeles

saknades i detsamma och icke utan en genomgripande ombyggnad läte sig

däri anbringas. Redan vid tiden för centralanstaltens upprättande och under dess

första verksamhetsår kunde därför dessa lokaler med fog betecknas såsom föga

tillfredsställande, och kemiska avdelningens föreståndare framhöll redan år

1912 med styrka behovet av en nybyggnad. Han påpekade, att, då denna byggnad

ursprungligen varit avsedd för helt andra ändamål, laboratoriets lokaler

redan från början endast ofullständigt motsvarat de fordringar, man under de

senaste årtiondena allt mera allmänt även i vårt land ansett sig böra ställa på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

ett kemiskt laboratorium med hänsyn till utrymme, hygien, lokalernas ändamålsenliga

anordning i förhållande till varandra, brandsäkerhet o. s. v. De

härav härrörande olägenheterna hade visserligen till en tid kunnat nödtorftigt

motverkas genom att gång efter annan verkställa utvidgningar och

omändringar, men i och med laboratoriets införlivande med centralanstalten

och de ökade anspråk, som till följd härav blivit ställda och allt framgent

torde komma att i ökad grad ställas på detsamma, hade bristerna gjort sig allt

mera kännbara.

Med varje år framträdde den nuvarande lokalens otillräcklighet och

olämplighet allt skarpare, på samma gång det bleve allt tydligare, att dessa

brister icke längre läte sig på ett effektivt sätt avhjälpas genom reparationer

eller tillbyggnader av den gamla, nu mer än 80-åriga byggnaden, vadan frågan

om uppförande av en tidsenlig nybyggnad för laboratoriets behov tedde sig

allt mera oavvislig.

Trots sina påtagliga brister var det gamla laboratoriet dock icke allt för

otillfredsställande, så länge verksamheten därstädes kunde hållas inom snävare

gränser, d. v. s. så länge endast ett fåtal analytiska arbeten behövde samtidigt

komma till utförande. Det var då, änskönt alltid med någon svårighet,

möjligt att inskränka utvecklingen av sura och frätande ångor och gaser, så

att dessa varken blevo i någon högre grad besvärliga för de arbetande eller

inverkade förstörande på apparater och redskap. Men sedan laboratoriets

uppgift väsentligen utvidgats, så att det icke blott haft att utföra de arbeten,

som nödvändiggjordes av avdelningens egen försöksverksamhet, utan även fått

sig förelagt att utföra jämväl de analytiska undersökningar, som påkallades

av övriga avdelningars arbeten, hade omfånget av dess verksamhet mångdubblats.

Ett stort antal analysprov inkomme nu ofta samtidigt och måste

förarbetas inom en jämförelsevis kort tid.

Härav uppstode allehanda svårigheter. Utvecklingen av syreångor

bleve stundom även med det försiktigaste arbetssätt så intensiv, att den icke

läte sig behärskas med den primativa ventilationsanordningen utan nödvändiggjorde

öppnandet av fönstren på vid gavel, vilket isynnerhet under den kallare

årstiden medförde icke blott obehag utan rent av allvarsamma faror för de

arbetandes hälsa. Ångorna, som utbredde sig över hela laboratorielokalen, inverkade

dessutom förstörande på vågar och andra ömtåliga och dyrbara precisionsinstrument,

på böcker och bokband m. m.

Härtill komme, att utrymmet i och med den ökade verksamheten blivit

alltmera otillräckligt. Den å laboratoriet arbetande personalen hade sedan centralanstaltens

inrättande mer än fördubblats, under det att lokalen förblivit

densamma. Det hade nu längesedan kommit till den punkt, att en ytterligare

utökning av verksamheten icke vore tänkbar, utan att ökade lokaler bereddes.

Särskilt finge betonas, att en analytisk undersökning av jordprov och skördeprodukter

från den runt omkring i landet pågående försöksverksamheten,

vilken ifrågasatts som ett led i det alltid önskvärda samarbetet mellan avdelningen

och de s. k. lokala fältförsöken och som genom en till centralanstalten

överlämnad gåva av 85,000 kronor om året under fem års tid för utökande av

jordbruksavdelningens verksamhet komme att bli än mer omfattande, svårligen

läte sig genomföras med mindre ett väsentligt ökat utrymme kunde beredas

åt det kemiska laboratoriet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

Vad beträffade den bakteriologiska avdelningens behov av lokalutrymmen,

hade det redan framhållits, att även dess arbetslokaler vore inrymda i den

på 1830-talet för lantbruksakademien uppförda byggnaden. Den del av byggnaden,

vari den bakteriologiska avdelningen vore installerad, användes före

centralanstaltens grundande till bostadsvåning åt lantbruksakademiens agrikulturkemist,

och de rum i denna våning, som bakteriologiska avdelningen nu

disponerade, hade förut använts till kök, serveringsrum och matsal för nämnde

tjänsteman.

De avdelningen tillhörande rummens antal vore tre, vartill komme ett

litet fotografiskt mörkrum, som dock tillika måste användas såsom genomgångsrum

eller passage mellan tamburen och det egentliga laboratorierummet.

Ett av de tre rummen disponerades av avdelningens föreståndare till kombinerat

skriv-, mottagnings- och laboratorierum. Kummet vore i och för sig

litet (4 X 4.2 meter), men måste dock utom till ovan angivna ändamål även

tjäna såsom vågrum och därmed även användas av avdelningens assistenter.

Närmast detta rum läge ett litet (4.2 X 2.8 meter) rum, som användes för

grövre arbeten såsom steriliseringar, större kokningar, destillationer samt

diskning. Här funnes även ett mindre dragkapell. På grund av sin mångsidiga

och viktiga användning vore detta lilla rum ofta nog uppehållsorten för

avdelningens hela personal, vaktmästaren inberäknad, varvid rörelsefriheten

helt naturligt vore inskränkt till ett minimum.

Det därintill liggande, större arbetsrummet (6.7 X 5.» meter) vore det

enda, som i avseende på utrymme vore något så när tillfredsställande. Detta

vore det egentliga bakteriologisk-kemiska arbetsrummet.

Den omständigheten, att steriliserings- och kokrummet vore beläget mellan

föreståndarens rum och det allmänna laboratorierummet, medförde den betydande

olägenheten, att ångor och skadliga gaser lätt inkomme i dessa senare

rum, vilket hade till följd att metallsaker mycket snart oxiderades, och att bokband

efter några år folie sönder.

Förrådsrum funnes ej, utan hade ett för övrigt mycket otillfredsställande

dylikt måst inredas ovanpå husets vindsvåning. Den till laboratoriet hörande

tamburen hade redan för många år sedan måst tagas i anspråk även för andra

ändamål. Här funnes uppställda burkar med i gång varande jordförsök, instrument

och kulturskåp, förråd av destillerat vatten m. m.

Under de senare åren hade med styrelsens tillåtelse ständigt en hospitant

medgivits arbeta vid avdelningen och då de av dessa hospitanter utförda arbetena

voro av betydelse för verksamheten vid avdelningen, hade man ej ansett

sig böra neka arbetsutrymme åt dessa personer. Emellertid medförde närvaron

av en hospitant, att den arbetsplats, som disponerades av avdelningens

egen personal och som redan i och för sig vore absolut otillräcklig, bleve ytterligare

inskränkt.

Härtill komme behov av utrymme för nitragintillverkningen. Hithörande

arbeten, d. v. s. framställning av kulturer av bakterier för ympning av

baljväxter, vore givetvis en av avdelningens viktigare uppgifter och utgjorde en

av föreningspunkterna mellan avdelningen och den jordbrukande allmänheten.

Hithörande arbeten finge nu utföras i det större gemensamma bakteriologiska

arbetsrummet, men med den glädjande utveckling, som nitragintillverkningen

numera tagit, förefunnes stort behov av särskild lokal för denna tillverkning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 85. 5

Möjligheter till utvidgning av avdelningens laboratorium inom den nuvarande

institutionsbyggnaden funnes emellertid ej, då arbetslokalen på tre

sidor begränsades av ytterväggar och på den fjärde av störa samlingssalen

samt av trappuppgången. Avdelningens med åren alltmera utvidgade verksamhet

hade emellertid medfört, att de i början tämligen drägliga utrymmesförhållandena

numera blivit i hög grad otillfredsställande.

En utvidgning av husdjurs- och mejeriavdelningens arbetslokaler både

likaledes blivit nödvändiggjord av dessa avdelningars under de senare åren

allt mer och mer vidgade verksamhet.

Arbetet på husdjursavdelningen både redan givit många för det praktiska

jordbruket betydelsefulla resultat. Försöksverksamheten på husdjursskötselns

område hade under det första årtiondet av centralanstaltens tillvaro

huvudsakligen varit inriktad på utfodringsförsök, avsedda att klargöra

de olika fodermedlens värde för olika djurslag och vid olika produktionsriktningar,

samtidigt som de avsett att belysa de vanligaste husdjursslagens .allmänna

näringsbehov. Denna del av försöksverksamheten, vilken före centralanstaltens

tillkomst förberetts genom arbetet inom kontrollföreningarna, hade

numera i väsentlig mån hunnit slutföras. Försöksverksamheten på detta område

både lett till utarbetandet av en metod, genom vilken fodermedlens bruksvärde

kunde beräknas med ledning av deras analys, och den med ledning av

försöken utformade svenska foderenhetsberäkningen hade i sina huvuddrag

blivit godkänd såsom gemensam för de skandinaviska länderna. På grundval

av de utförda försökens resultat både avdelningens föreståndare också käft

tillfälle att i sin »Handbok i utfodringslära» giva en sammanfattning av utfodringslärans

allmänna läge.

Härmed hade emellertid nya försöksuppgifter träff i förgrunden. Vid

sidan av de spörsmål, som väsentligen kunde lösas genom i landets olika delar

bos praktiska lantmän anordnade försök, hade framträtt nya, som krävde en

starkare utveckling av den centrala försöksverksamheten. I första hand hade

framträtt ett behov att bestämma smältbarheten hos svenska fodermedel. Dessutom

framträdde i första planet spörsmål om de olika näringsämnenas uppgifter

vid djurnäringen och speciellt om de minimimängder av dessa, som vore

behövliga för djurens underhåll och produktion, varvid särskilt frågan om de

olika djurslagens behov av och förmåga att tillgodogöra sig de kvävehaltiga

näringsämnena vore av stor praktisk betydelse. Slutligen finge man vid lösningen

av en hel del mera ingående utfodrings- och näringsfrågor hava möjlighet

att genomföra respirationsförsök, genom vilka djurens hela näringsomsättning

kunde överskådas.

För att avdelningen med framgång skulle kunna upptaga de frågor, som

nu i första hand krävde sin lösning, nämligen fastställande av smältbarheten

hos svenska fodermedel, bestämmande av de minimimängder av olika näringsämnen,

särskilt de kvävehaltiga, som vore behövliga för djurens underhåll och

produktion, samt upptagande till prövning av mera invecklade utfodrings- och

näringsfrågor genom anordnande av respirationsförsök, erfordrades dels

andra laboratorieanordningar, än de som nu funnes vid centralanstalten, och

dels uppförandet av ett nytt försöksstall. Av de nämnda försöksuppgifterna

hade endast smältbarhetsförsöken hittills kunnat upptagas och dessa huvudsakligen

som försök med getter. Den nuvarande ladugården vid Experimental
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

fältet lämpade sig icke såsom försöksladugård för mera ingående försöksuppgifter.

Den innehölle endast utrymme för kor, och försöksgetterna hade kunnat

inrymmas där endast genom att härför begagna en del av kornas håsplatser

samt angränsande foder- och förrådsrum. Den vore också i saknad av från försokssynpunkt

behövligt magasinsutrymme samt upplagsrum för de olika fodermedlen,

plats för dessas tillberedning, uppvärmning, kokning eller finfördelmng.

Då själva ladugårdslokalerna delvis vore betydligt fuktiga och från försökssynpunkt

mindre lämpliga, och då det behövliga utrymmet icke kunde anskaflas

inom den förefintliga byggnaden, vore uppförandet av ett särskilt försöksstall

synnerligen av nöden.

För att i största möjliga grad kunna begränsa kostnaderna för det blivande

försöksstallet syntes detta kunna givas en mindre omfattning, under

förutsättning att avdelningens kor och möjligen också getter och får under de

tider, då försök icke påginge, liksom hittills vårdades i den äldre ladugården,

från vilken de i så fall, så snart de komme att användas såsom försöksdjur,

överflyttades till försöksstallet. Detta skulle då kunna begränsas till ett utrymme,

som beredde plats för 5 å 6 kor, ungefär samma antal getter och får,

ett par boxar för svin samt lämpliga lokaler för försöksindivider av kaniner och

fjäderfä. I försöksstallet borde dock därjämte inrymmas plats för tillräckliga för

försöksdjuren avsedda foderupplag samt rum för dessas tillberedning, blandning,

utvägning, kokning eller värmning m. m. Ett rum borde därjämte'' reserveras

för djurens skötare och för försöksassistentens skrivgöromål under de tider,

försök påginge.

Hittills hade avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering saknat

eget laboratorium. Flertalet fodermedelsanalyser hade utförts av anstaltens

kemiska avdelning, där också husdjursavdelningens ordinarie assistent

beretts tillfälle att utföra de analyser, som stode i sammanhang med utarbetandet

av nya försöksmetoder och icke gärna kunnat överlämnas åt andra att utföra.

Ju mera arbetet utvecklades i mera vetenskaplig riktning och ju mera

sådana spörsmål upptoges till behandling, som berörde smältbarhetsförsök,

kväveomsättnings- och respirationsförsök, desto mera bleve de påfordrade kemiska

analyserna av den natur, att en stor del av dem finge utföras på avdelningens

eget laboratorium.

De fodermedelsanalyser, som allt fortfarande bleve behövliga i sammanhang

med de praktiska utfodringsförsöken, liksom ock en avsevärd del av analyserna

från den centrala försöksverksamheten beräknades emellertid även i

fortsättningen komma att utföras å anstaltens kemiska avdelning, men med

den vidgning av arbetsplanen, som framlagts i det föregående, vore ett eget

laboratorium en nödvändig förutsättning för det fortsatta arbetet.

Även för mejeriavdelningen behövdes ökat utrymme. Fn av orsakerna

till att de centrala mejeriförsöken ännu ej kunnat få någon större omfattning

vore den, att denna avdelning saknat och saknade ett för mejeriförsök avsett

laboratorium.

Då den av de nämnda avdelningarna disponerade gamla byggnaden å

Experimentalfältet icke gåve möjlighet att i den inreda för dessa avdelningars

speciella arbetsuppgifter lämpliga lokaler med tillhörande specialanordningar,

hade styrelsen, sedan respektive avdelningsföreståndare uppgjort ett program

för avdelningarnas utvidgande, genom tillkallad arkitekt låtit uppgöra för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition Nr 85.

slag till uppförande vid Experimentalfältet av två nya institutionsbyggnader, den

ena avsedd för den kemiska och bakteriologiska avdelningen och den andra för

husdjurs- och mejeriavdelningen samt en för husdjursavdelningen avsedd försoksladugård.

Vid sin granskning av de uppgjorda programmen för dessa

ay byggnader hade styrelsen utgått ifrån, att nybyggnaderna borde givas den

omfattning, att de kunde fylla de ifrågavarande avdelningarnas behov av utrymme

för de närmaste årtiondena. Det av styrelsen godkända byggnadsprogrammet

avsåge således att bereda tillräcklig arbetsplats för den ökade tjänstemannapersonal,

som styrelsen i sin ovannämnda skrivelse den 7 november 1919

föreslagit och Kungl. Maj:t och riksdagen sedan beslutat skola anställas vid

de ifrågavarande avdelningarna, och. att dessutom upptaga ett mindre reservutrymme

för en eventuell utökning av avdelningarnas nu enbart för den närmaste

tiden planerade verksamhet.

Beträffande den detaljerade motiveringen för de olika arbetslokalernas

storlek och placering i förhållande till varandra hänvisade styrelsen till den

specialmotivering, som i detta avseende lämnats av de olika avdelningsföreståndarna

i särskilda av dem avgivna promemorior, som bifogats framställningen.

Endast i fråga om en viss del av byggnadsprogrammet hade styrelsen ansett

sig höra angiva de skäl, som för styrelsen varit bestämmande vid programmets

uppgörande, och det gällde användningen av den översta våningen i de båda

institutionsbyggnaderna. Dessa våningar vore nämligen avsedda att användas

till bostäder för tjänstemännen. Det kunde synas som en inkonsekvens att

föreslå upptagandet av bostadsutrymmen i by\ggnadsplanen, då styrelsen samtidigt

hemställt, att den assistenterna nu tillerkända bostadsförmånen skulle

indragas i samband med genomförandet av den nya löneregleringen. Styrelsen

ville emellertid i detta sammanhang framhålla, att den ansåge det i hög

grad önskligt, att bostäder in natura måtte kunna i största möjliga utsträckning

anvisas åt centralanstaltens tjänstemän. Det hade varit endast av den anledningen,

att det ej bleve möjligt att kunna anvisa denna förmån åt samtliga

tjänstemännen, som styrelsen föreslagit, att detta ej måtte bliva någon i själva

avlöningen ingående förmån.

Arbetet vid de flesta av centralanstaltens avdelningar vore av den beskaffenhet,

att det komme att bliva förenat med allvarliga olägenheter, om

assistenterna icke hade bostäder i anstaltens närhet. Flera av de planerade

försöken vid husdjursavdelningen, särskilt respirationsförsöken, krävde ständig

tillsyn dygnet om, och de för dem avsedda assistenterna finge därför beredas

bostad i omedelbar närhet av laboratoriet. Liknande vore förhållandet

med en del vid botaniska och entomologiska avdelningarna förekommande arbeten.

Vissa av dessa arbeten, särskilt infektionsförsöken, borde i regel utföras

på aftonen, och även beträffande en del andra arbeten såsom observationer på

försöksfältet, besprutningsförsök m. m. utgjorde aftnarna den bästa arbetstiden.

Då det vore ett stort antal försök angående olika växtsjukdomar, som

samtidigt påginge, vore det uppenbart, att det fordrades ej blott tillgång på arbetskrafter

utan även att dessa vore tillgängliga på de för de olika försöken

lämpligaste tiderna. Det vore därför en stor olägenhet, om de tjänstemän,

som skulle handhava dessa försök, bleve nödsakade att skaffa sig bostäder på

längre avstånd från institutionen. Den oundvikliga följden av en sådan an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

ordning bleve den, att flera tjänstemän måste anställas, några med morgonoch_

förmiddagstjänstgöring och andra med eftermiddags- och kvällstjänstgöring,

vartill komme de stora svårigheter, som därigenom skulle uppstå

för att fullt utnyttja de tillgängliga arbetskrafterna. Genom att

bostad bereddes på platsen erhölle anstalten däremot den förmånen, att många

av tjänstemännen komme att utföra ett frivilligt övertidsarbete, som ej bleve

möjligt att utföra, om bostaden vore belägen å annan plats.

Då det således ifrån centralanstaltens egen synpunkt måste anses vara

en avgjord förmån, om styrelsen kunde bliva i tillfälle att tillhandahålla bostad

vid Experimentalfältet åt ett så stort antal tjänstemän som möjligt, hade

styrelsen ansett det vara en stor fördel att under samma tak kunna inrymma ej

blott nödiga lokaler för institutionerna utan även bostadsutrymme för vissa

tjänstemän, detta så mycket hellre som den rådande bostadsbristen, särskilt i

huvudstaden, där de ifrågavarande tjänstemännen vore hänvisade att söka sig

bostad, gjorde en dylik åtgärd i hög grad önsklig. Beredandet av bostäder åt

en del av de ifrågavarande tjänstemännen kunde nämligen betraktas som ett

bidrag till lindrande av den allmänt rådande bostadsnöden.

Allt detta hade gjort, att styrelsen ansett sig böra föreslå, att den översta

våningen i de båda institutionsbyggnaderna måtte användas för beredande av

bostäder åt vissa vid centralanstalten anställda tjänstemän.

Yad beträffade användningen av den gamla institutionsbyggnaden, som

genom dessa nybyggnader skulle bliva för annat ändamål disponibel, hade

styrelsen erinrat därom, att denna byggnad ursprungligen uppförts för lantbruksakademiens

räkning och att den av denna disponerats ända till dess att

centralanstalten upprättades. För lantbruksakademien skulle det givetvis vara

en fördel, om den åter finge träda i besittning av denna byggnad. Akademien

skulle då kunna dit förlägga sitt bibliotek och sina expeditionslokaler samt

lämna sin sekreterare den tjänstebostad, som ursprungligen varit denne tjänsteman

tillerkänd, men som akademien under de senaste årtiondena ej kunnat tillhandahålla

honom. Av vilken betydelse detta skulle vara för akademien vore

lätt att inse. Akademiens trädgårdsavdelning och trädgårdsskola samt akademiens

lantbruks- och fiskerimuseum, över vilka sekreteraren hade att utöva

tillsynen, vore nämligen förlagda till Experimentalfältet.

En dylik anordning skulle emellertid vara till avgjord fördel även för

centralanstalten. Akademiens sekreterare, som på samma gång vore självskriven

ledamot och sekreterare i centralanstaltcns styrelse samt ordförande i

den nämnd, som bildades av anstaltens avdelningsföreståndare och överassistenter

och som enligt de för centralanstalten gällande stadgarna skulle

förbereda och avgiva yttrande i olika under styrelsens prövning kommande

frågor, intoge sålunda en sådan ställning till hela anstalten, såsom styrelsens

närmaste representant på platsen och verkställande ledamot i styrelsen, att

det givetvis skulle vara en stor fördel, om han kunde vara bosatt vid Experimentalfältet

och på nära håll följa de viktiga och betydelsefulla arbeten, som

där utfördes.

Likaså skulle en förflyttning av akademiens bibliotek till Experimentalfältet

medföra påtagliga fördelar för centralanstalten. Redan nu anlitades biblioteket

i främsta rummet av centralanstaltens tjänstemän; men på grund

därav att biblioteket läge inne i Stockholm, hade detsamma ej kunnat bliva av

den betydelse för central anstalten, som det skulle kunna blivit, om det vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85. 9

förlagt till Experimentalfältet. På grund därav hade också dublettexemplar

av ~n litteratur, som funnes tillgänglig i akademiens bibliotek, måst anskaffas

för de olika avdelningarnas bibliotek. Genom en överflyttning av akademiens

bibliotek till Experimentalfältet skulle därför nyanskaffningen —

frånsett nödigt handbibliotek — kunna högst betydligt inskränkas för de olika

avdelningarna.

. Till stöd för sin framställning om tillbyggnad av den botaniska avdelningens

institutionsbyggnad och i samband därmed om uppförande av ny

vaktmästarbostad vid denna avdelning åberopade styrelsen de skäl, som avdelningens

föreståndare uti en till styrelsen ställd skrivelse den 13 mars 1918

anfört till stöd för sin hemställan om ökade arbetslokaler. Föreståndaren hade

såsom sin uppfattning uttalat, att uppförandet av en ny byggnad för den botaniska

avdelningen vore den lämpligaste lösningen av frågan, men styrelsen

hade efter prövning av de föreliggande omständigheterna kommit till den

uppfattningen, att avdelningens behov av ökat utrymme åtminstone för den

närmaste framtiden kunde bliva jämförelsevis väl tillgodosett genom en tillbyggnad

av den nuvarande, år 1907 uppförda institutionsbyggnaden, varigenom

skulle tillkomma fem rum samt plats i källarvåningen för fysiologiskt mörkrum,

verkstad och upplagsrum. Då härigenom det av vaktmästaren nu disponerade

bostadsutrymmet i institutionsbyggnaden skulle tagas i anspråk såsom

arbetslokal för avdelningen, måste ny vaktmästarbostad uppföras.

Styrelsen hemställde därför om anvisande av 50,000 kronor för tillbyggnad

av den botaniska institutionen och 18,000 kronor för uppförande av ny

vaktmästarbostad.

Då kostnadsberäkningen för de föreslagna nya institutionsbyggnaderna

för kemiska, bakteriologiska, husdjurs- och mejeriavdelningarna samt ny försöksladugård

uppginge till 1,456,000 kronor, beräknades den sammanlagda kostnaden

för centralanstaltens föreslagna ny- och tillbyggnader således till ett belopp

av 1,524,000 kronor.

Över framställningen avgåvos yttranden av lantbruksstyrelsen, lantbruksakademien

och byggnadsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien tillstyrkte förslaget till

alla delar, och anförde akademien tillika, att det skulle för akademien

och dess verksamhet vara av största betydelse, om akademien på grund

av att nya tidsenliga institutionsbyggnader uppfördes vid Plxperimentalfältet

för centralanstaltens räkning bleve i tillfälle att för sin egen verksamhet

förfoga över sin där belägna åt centralanstalten upplåtna huvudbyggnad.

Byggnadsstyrelsen förmälde sig icke hava något att erinra mot

de företedda ritningarna. I fråga om institutionsbyggnadernas förläggning

framlade styrelsen ett nytt förslag. Beträffande de beräknade kostnaderna

ansåg styrelsen desamma böra ökas för försöksladugården till

88,000 kronor och för vaktmästarbostaden till 30,000 kronor, varjämte

borde beräknas 30,000 kronor för yttre ledningar och 40,000 kronor

2 7 43. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 74 käft. (Nr 85). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Ma) :ts proposition Nr 85.

för planeringar och vägar. Totalkostnaden höjdes härigenom till 1,638,000

kronor.

Framställningen blev ej föremål för proposition till 1920 års riksdag.

Dåvarande departementschefen yttrade i sitt anförande till statsrådsprotokollet

till propositionen nr 150, att han visserligen icke ville

bestrida, att behov av utvidgade arbetslokaler före funnes för vissa avdelningar

och ej heller att en ny försöksladugård kunde vara behövlig,

men ansåg han, att vissa med dessa byggnadsförslag sammanhängande

förhållanden ännu voro outredda. Det syntes honom således bland

annat ej vara tillfyllest ådagalagt, att icke den nuvarande gamla institutionsbyggnaden

kunde och borde fortfarande användas för centralanstalten,

varigenom behovet av nybyggnad skulle minskas. Om detta

ej visade sig lämpligt, borde i varje fall frågan, huruvida och under

vilka villkor den borde återlämnas till akademien bliva föremål för närmare

utredning.

1 skrivelse den 28 augusti 1920 har nu centralanstaltens styrelse

ytterligare anfört i huvudsak följande.

Föreståndarna för resp. lantbrukskemiska, bakteriologiska och

husdjursavdelningarna hade med anledning av vad i ärendet förekommit

till styrelsen inlämnat skrivelser, i vilka frågan om möjligheten att använda

den nuvarande institutionsbyggnaden för centralanstaltens ändamål

närmare belystes.

Föreståndaren för den lantbrukskemiska avdelningen, professorn H.

G. Söderbaum hade sålunda i sin skrivelse bland annat anfört följande.

Redan år 1912 hade Söderbaum i en till styrelsen ingiven skrivelse betonat,

hurusom med varje år den nuvarande lokalens otillräcklighet och olämplighet

för avdelningens behov allt skarpare framträdde, på samma gång det

bleve allt tydligare, att dessa brister icke längre läte sig på ett effektivt sätt avhjälpas

genom reparationer eller tillbyggnader av den gamla, nu mer än 80- åriga byggnaden. I en under den 23 september 1919 till styrelsen ingiven promemoria

hade ytterligare framlagts de icke från något håll vederlagda skäl,

som synts honom ådagalägga den gamla institutionsbyggnadens olämplighet

för ett ändamål, för vilket den dessutom från början aldrig varit avsedd.

För att denna byggnad skulle kunna omvandlas till ett verkligt laboratorium,

som någorlunda tillfredsställde nutidens fordringar på ett sådant, med

laboratorielokaler av erforderligt kubikinnehåll och lämpligt läge i förhållande

till varandra samt försedda med effektiva till- och avloppsledningar i nödigt

antal och på behörigt sätt placerade, skulle, enligt Söderbaums förmenande,

krävas ett om- och tillbyggnadsarhete så grundligt, att det ifråga om kostnaden

kunde väntas komma att föga eller icke stå tillbaka för uppförandet av en nybyggnad,

utan att ändock giva samma tillfredsställande resultat, varförutom

det skulle göra de i byggningen nu inhysta avdelningarna husvilla under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

större delen av arbetstiden och därigenom medföra ett högst kännbart avbräck

i en stor del av centralanstaltens verksamhet.

Tanken att den nuvarande gamla institutionsbyggnaden skulle kunna

och böra fortfarande användas för centralanstaltens kemiska avdelning, syntes

honom därför, vare sig man skärskådade frågan blott ur denna avdelnings egen

eller ur en för centralanstalten i dess helhet gemensam synpunkt, te sig lika

otillfredsställande, på samma gång det kunde betvivlas, att dess realiserande

vore ägnat att medföra eu verklig besparing för statsverket.

Den bakteriologiska avdelningens föreståndare professorn (''hr. Barthel

hade likaledes framhållit dels det trängande behovet av ökat utrymme

för den bakteriologiska institutionen och dels att detta behov av ökat

lokalutrymme icke lämpligen kunde tillgodoses i den gamla instititutionsbyggnaden.

Han hade härom anfört bland annat följande.

I sin skrivelse den 7 november 1919 rörande nybyggnader för vissa av

anstaltens avdelningar hade centralanstaltens styrelse kraftigt framhållit behovet

av att väsentligt större utrymme bereddes den bakteriologiska avdelningen

än vad denna för närvarande disponerade. Det vore alltså överflödigt

att inför styrelsen från hans sida åter åberopa alla de skäl, som gjorde anskaffandet

av nya och tillräckligt stora lokaler för den bakteriologiska avdelningens

behov ej endast önskvärt, men snart sagt nödvändigt, om avdelningens

arbete skulle kunna för framtiden fortgå i samma utsträckning och i samma

utvecklingstakt som hittills. Barthel ansåge sig dock ej böra underlåta att för

styrelsen framhålla de oupphörligt ökade svårigheterna att inom det nuvarande

lokalutrymmet bedriva det bakteriologiska försöksarbetet. Utom avdelningens

tre tjänstemän arbetade även överassistenten i mejerihantering å det bakteriologiska

laboratoriet, varjämte sedan flera år tillbaka även alltid en hospital,

in- eller utländsk, för längre eller kortare tid vid avdelningen erhållit arbetsplats.

Barthel hade ej ansett sig böra neka att hos styrelsen anhålla om tillstånd

för dessa hospitanter att arbeta å avdelningen, dels emedan de av dem

utförda arbetena delvis kommc avdelningen till godo, dels emedan reciprocitet

i detta avseende mellan försöksinstitutioner i in- och utlandet vore en gammal

god regel. Detta gjorde emellertid, att antalet vid avdelningen arbetande

i regel uppginge till sex, vaktmästaren inberäknad. Härav framginge med hänsyn

till de upplysningar, som förut lämnats i avseende på disponibelt utrymme,

att förhållandena i verkligheten vore sådana, att en utvidgning av avdelningens

lokaler finge betecknas som en ofrånkomlig nödvändighet.

Det vore emellertid ett par omständigheter, som stode i samband med

avdelningens utveckling under den närmaste framtiden och som i detta sammanhang

syntes böra ytterligare påpekas. Styrelsen hade visserligen i sin

ovan berörda skrivelse framhållit behovet av ökat rumsutrymme, eller rättare

sagt särskilt rumsutrymme för tillverkningen av baljväxtkulturer, men sedan

styrelsens skrivelse avlåtits, hade ytterligare en säsongs erfarenheter på detta

område erhållits. I likhet med föregående år hade naturligtvis även i år

nitragintillverkningen måst bedrivas i de vanliga arbetsrummen, som förut

vore mer än tillräckligt tagna i anspråk för avdelningens övriga arbeten. Om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

det under närmast förflutna och under år 1920 med all tydlighet visat

sig, att nitragintillverkningen glädjande nog tenderade att hastigt utvecklas,

så hade man samtidigt haft rikligt tillfälle att konstatera svårigheterna att

under nuvarande förhållanden utföra dessa arbeten. Hur det överhuvudtaget

skulle bliva möjligt att under kommande år tillgodose det växande behovet av

dylika, för det praktiska jordbruket avsedda kulturer, om ej för tillverkningens

bedrivande nödiga utrymmen anskaffades, vore svårt att förstå. En annan omständighet,

som även på ett intimt sätt sammanhängde med utrymmesfrågan,

vore den, att Barthel sedan flera år tillbaka hyst planer på att vid avdelningen

söka åstadkomma utförande, för den jordbrukande allmänhetens räkning, av

s. k. azotobacterprov, som avsåge att utröna åkerjordars kalkningsbehov. I

Danmark, där dylika undersökningar för den jordbrukande allmänhetens räkning

bedrivits sedan år 1910, hade för det praktiska jordbruket betydande fördelar

därmed vunnits, såsom också klart framginge av det föredrag, som föreståndaren

för danska statens Planteavels-laboratorium, H. R. Christensen, hållit

vid lantbruksakademiens marssammanträde innevarande år. Enligt förljudande

komme även i Schweiz dylika undersökningar att upptagas vid jordbruksförsöksanstalten

i Liebefeld-Bern.

Malmöhus läns hushållningssällskap hade ifrågasatt upptagande av?

bland annat kalkningsbehovsundersökningar här i landet och anstaltens nämnd,

till vilken ifrågavarande hemställan remitterats, hade påpekat att, oaktat det

vore i hög grad önskligt, att dylika undersökningar i större skala kunde

komma till stånd även hos oss, otillräckligheten av utrymmet i de bakteriologiska

arbetslokalerna för närvarande lade oöverstigliga hinder i vägen

härför.

Barthel ville därför på grund av såväl tidigare åberopade som nu anförda

skäl hos styrelsen hemställa om åtgärders vidtagande för att avdelningens

byggnadsfråga innevarande år ånyo måtte upptagas till prövning.

Beträffande svårigheterna för att för vinnande av ökat lokalutrymme

för bakteriologiska avdelningen använda den gamla institutionsbyggnaden

både Barthel vidare framhållit följande.

Det svåraste hindret för den nuvarande verksamheten vid avdelningen vore,

förutom det absolut otillräckliga totalutrymmet, även de enskilda rummens alltför

ringa storlek. Detta gällde, med undantag för salen 1 trappa upp, för hela huset.

Genom att borttaga mellanväggarna mellan flera rum i någondera av de båda

våningarna skulle man visserligen vinna ett utrymme, som för några år framåt,

ehuruväl ej för längre tid, kunde anses tillfredsställande, men det återstode

då svårigheten att i den sålunda omändrade våningen införa lämpliga draganordningar

m. m., som för de biokemiska arbetenas bedrivande vore oundgängliga.

Erfarenheten hade emellertid just med avseende på denna institutionsbyggnad

lärt, att det vore så gott som omöjligt att i en äldre, för laboratorieändamål

ursprungligen ej alls avsedd byggnad, införa på tillfredsställande sätt

fungerande anordningar i ovan berörda hänseende.

Såsom föreståndare för husdjurs- och mejeriavdelningen framhöll

jag i min skrivelse, att genom 1920 års riksdags beslut frågan om be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition Nr 85.

hövlig personal vid avdelningen blivit i det närmaste löst, men att det

för vinnande av ett lyckligt resultat av avdelningens arbete vore av den

största vikt, att även frågan om utvidgning av avdelningens arbetslokaler

med snaraste finge sin lösning. Jag anförde i ämnet följande.

Under de gångna åren av centralanstaltens tillvaro hade husdjurs- och

mejeriavdelningen icke haft tillgång till egna laboratorier eller något särskilt

försöksstall, utan endast förfogat över några vanliga boningsrum, använda

som expeditions- och arbetslokaler, samt över den i gamla stallbyggnaden

inredda ladugården. Att detta hittills kunnat gå för sig hade varit beroende

dels därpå, att försöksverksamheten huvudsakligen varit förlagd till enskildas

ladugårdar i olika landsdelar, dels därpå, att genom välvilligt tillmötesgående

från föreståndarna för de kemiska och bakteriologiska avdelningarna avdelningens

överassistent hittills beretts laboratorieutrymme å bakteriologiska laboratoriet

och avdelningens ordinarie assistent beretts tillfälle att arbeta på

kemiska avdelningens laboratorium.

Genom arbetets ökade omfattning vore emellertid båda dessa utvägar

icke längre användbara. Av skäl, som professor Barthel i sin samtidiga

skrivelse närmare framhållit, vore de laboratorielokaler, över vilka bakteriologiska

avdelningen förfogade, ej längre tillräckliga för avdelningens egen räkning.

Givetvis komme svårigheterna att än ytterligare ökas, då även de för

mejeriförsöken behövliga analyserna skulle utföras därstädes, och någon möjlighet

att i laboratoriet placera härför behövlig arbetshjälp förelåge under nuvarande

förhållanden icke. Detta vore så mycket mera beklagligt, som genom

tillmötesgående från mjölkeentralen i Stockholm den i min skrivelse den

20 juni 1919 föreslagna utvidgningen av de åt mejeriförsöken upplåtna lokalerna

nu vore i det närmaste färdig och de centrala mejeriförsöken sålunda

kunde upptagas i ökad omfattning, endast lokala möjligheter funnes att här

utföra de i sammanhang härmed behövliga analyserna.

Å kemiska laboratoriet mötte liknande svårigheter. Som professor Söderbaum

påvisat, vore laboratoriets utrymme och utrustning otillräcklig redan för

detsammas egen personal. Det omfattande analysarbete, som under de senaste

åren utförts av husdjursavdelningens ordinarie assistent, hade därför huvudsakligen

måst ske utanför den ordinarie arbetstiden och i stor utsträckning

genom kvälls- och nattarbete. Det läge i öppen dag, att man icke genom en dylik

anordning kunde uppehålla ens det starkaste intresse för försöksarbetets

fortgång. De lovande resultat, assistenten Edins undersökningar redan givit,

gjorde det till en plikt att söka bereda honom och hans närmaste medhjälpare

bättre arbetsvillkor än hittills. Hit hörde i första hand behövligt laboratorieutrymme

för utförande av de kemiska och botaniska analyser, som sammanhängde

med husdjursavdelningens centrala försöksverksamhet, men också inrättandet

av ett försöksstall och övrig utrustning, som gjorde det möjligt att

fullfölja de försöksuppgifter, som framginge dels av avdelningens föregående

verksamhet, dels av de nya tidsförhållandenas krav. Under de gångna årens

arbete hade den praktiska försöksverksamheten hunnit så långt, att den ovillkorligen

måste kunna kompletteras med mera vetenskapligt lagda försök, om

avdelningens verksamhet i sin helhet skulle kunna fylla sin uppgift. Så måste

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

smättbarheteförsök utföras i sammanhang med varje försök, som hade till uppgift

att närmare bestämma de olika fodermedlens produktionsvärde, och ett

närmare klarläggande av de olika husdjurens näringsbehov förutsatte möjlighet

att anordna kväveomsättningsförsök med olika djurslag. Icke minst nu,

då yttre förhållanden medförde minskad import av äggviterika fodermedel och

en okad produktion av foderäggvita inom landet, bleve dessa försök av högsta

värde, varför helt andra möjligheter finge skapas för deras genomförande än

de, som nu förelåge. Varje någorlunda väl utrustad försöksstation på utfodrmgslärans

område i utlandet hade också till sitt förfogande respirationsapparater,

så att vid behov sådana försök, som endast kunde utföras med hjälp

av dylika apparater, kunde genomföras.

Det under år 1919 framlagda förslaget till uppförande av en ny institutionsbyggnad

åt avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering liksom

ett nytt försöksstall hade således omfattat endast sådana åtgärder, som vore

synnerligen av behovet påkallade och icke kunde uppskjutas, om försöksverksamheten

skulle kunna hålla jämna steg med tidsförhållandenas utveckling.

Icke heller syntes de beräknade kostnaderna få anses höga i förhållande till de

ekonomiska värden, som av denna försöksverksamhet berördes, eller till de

omkostnader staten redan iklätt sig för andra näringsgrenar.

Av den utav vederbörande avdelningsföreståndare. sålunda lämnade

utredningen, anför styrelsen vidare, syntes tydligt framgå, att möjlighet

icke funnes att med användande av den gamla institution sbyggnaden få

någon tillfredsställande lösning av lokalfrågan för de avdelningar, för

vilka uppförande av nya institutionsbyggnader nu ifrågasatts.

Det återstode då att utreda på vilket sätt den gamla institutionshyggnaden

lämpligast skulle användas, sedan de nu i densamma inrymda

institutionerna genom de ifrågasatta nybyggnaderna erhållit nya lokaler.

Härom anför styrelsen.

Styrelsen hade förut framhållit, att denna byggnad tillhörde lantbruksakademien

och att det för denna liksom för centralanstalten skulle vara till

avgjord. fördel, om akademien kunde bliva i tillfälle att till densamma förflytta

sitt bibliotek och där bereda tjänstehostad åt sin sekreterare, som tillika vore

sekreterare i styrelsen för centralanstalten och ordförande i anstaltens nämnd.

Tydligt vore emellertid, att centralanstalten själv även efter de föreslagna nya

institutionsbyggnadernas uppförande med stor fördel kunde använda den

ifrågavarande byggnaden. Med anledning av den utvidgning av jordbruksavdelningens

försöksverksamhet, som möjliggjorts genom en till centralanstalten

överlämnad donation, liksom också till följd av den normala utvecklingen

av denna för vårt jordbruk så viktiga avdelnings verksamhet komme

denna avdelning säkerligen att snart nog bliva i behov av betydligt större

lokaler än den redan förfogade över. Härtill komme, att centralanstalten i

sammanhang med anställandet av flera tjänstemän under nuvarande bostadsförhållanden

i Stockholm syntes bliva nödsakad att reservera ökat utrymme

för bostäder åt dessa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 85. 15

Om Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl föreligga att till lantbruksakademiens

disposition återlämna den ifrågavarande byggnaden, finge styrelsen

hemställa, att densamma fortfarande måtte reserveras för centralanstaltens

behov, att av densamma disponeras på sätt, Kungl. Maj:t kunde finna

gott att närmare bestämma, sedan byggnaden efter de nya institutionsbyggnadernas

uppförande blivit för annat ändamål disponibel.

Sedan jordbruksavdelningens behov av ökat lokalutrymme då hunnit

blivit närmare utrett, kunde denna avdelning överflyttas till den gamla institutionsbyggnaden

och jordbruksavdelningens nuvarande lokaler liksom överskjutande

utrymme i gamla institutionsbyggnaden inredas till bostadslägenheter,

bibliotek m. m.

Men även utan en sådan överflyttning av jordbruksavdelningen skulle

den gamla institutionsbyggnaden med fördel kunna av centralanstalten utnyttjas

för beredande av bostadsutrymme åt vissa dess funktionärer.

Bottenvåningen, som nu disponerades av avdelningen för lantbrukskemi,

skulle^ kunna disponeras till två familjebostäder om vardera 4 rum och kök

och våningen en trappa upp, som förut utgjort tjänstebostad för akademiens

agrikulturkemist, skulle kunna lämna utrymme dels för en familjebostad å 5

rum och kök med jungfrukammare och dels för en dublett för ogift tjänsteman

eller expeditionslokal för styrelsens sekreterare, kamrerare och notarie. Detta

senare under förutsättning att den i samma våning belägna bostadslägenheten

bleve uthyrd åt styrelsens sekreterare, något som skulle vara av stor betydelse

för anstalten, då styrelsens sekreterare samtidigt vore dennas verkställande

ledamot och genom sin bosättning vid Experimentalfältet mer än hittills skulle

kunna fullgöra sin uppgift att vara styrelsens ombud på platsen.

Vindsvåningen upptoges redan nu av två assistentbostäder.

På grund av vad sålunda anförts och med åberopande i övrigt av

den framställning med tillhörande bilagor, som styrelsen den 7 november

1919 avgivit, bar styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att för uppförande vid Experimentalfältet av nya institutionsbyggnader

för centralanstaltens kemiska och bakteriologiska avdelningar

samt dess avdelning för husdjursskötsel och mejerihantering ävensom

av en ny försöksladugård liksom också för tillbyggnad av den botaniska

avdelningens institutionsbyggnad och uppförande av en ny bostad för

denna avdelnings vaktmästare på extra stat för år 1922 anvisa ett anslag

av sammanlagt 1,638,000 kronor.

Genom remiss anbefalld att häröver avgiva utlåtande har lantbruksakademien

i skrivelse den 6 september 1920 anfört, att akademien,

som fortfarande ansåge, att det skulle vara till ömsesidig fördel

för såväl akademien som centralanstalten,'' om akademien, sedan

de ifrågasatta nybyggnaderna vid Experimentalfältet uppförts, återfinge

dispositionsrätten över den gamla institutionsbyggnaden, emellertid,

om Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl att till lantbruksakademien

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departementschef

en.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

nu återlämna densamma, med hänsyn till de av centralanstaltens styrelse

anförda förhållandena, icke ansåge sig böra göra någon invändning

emot styrelsens hemställan, att byggnaden fortfarande måtte användas

för centralanstaltens behov, att av densamma disponeras på sätt, Kungl.

Maj:t kunde finna gott närmare bestämma. Då akademien icke heller i

övrigt hade något att emot framställningen erinra, finge akademien tillstyrka

bifall till densamma.

Emot detta akademiens beslut, i den mån det innebure ett frånträdande

av dispositionsrätten till den gamla institutionsbyggnaden, anmälde

akademiens hedersledamot, professorn H. Juhlin Dannfelt, reservation.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 28 september jämväl tillstyrkt

bifall till centralanstaltens framställning.

Byggnadsstyrelsen tar i den 2 december 1920 avgivet utlåtande

anfört, att styrelsen icke funnit annat att erinra, än att arbetskostnaderna

inom byggnadsfacket efter den nu avslutade konflikten så förändrats,

att den i förevarande fall beräknade kostnaden, 1,638,000 kronor,

icke numera kunde anses tillräcklig. I vad mån de avtalade lönerna

komme att inverka på den totala kostnaden, läte sig emellertid för närvarande

icke bedömas, men syntes löneökningarna komma att medföra

en höjning av byggnadskostnaderna med 20 å 25 %.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, åsyfta de framlagda

förslagen beredande av ökat utrymme och ändamålsenligare lokaler

åt centrahmstaltens kemiska avdelning, avdelningen för husdjursskötsel

och mejerihantering samt de bakteriologiska och botaniska avdelningarna.

Därjämte föreslås byggande av en försöksladugård för husdjursavdelningen.

Frågan om nya och bättre lokaler åt anstaltens jordbruksavdelning

har även berörts liksom behovet av ökat bostadsutrymme

för anstaltens tjänstemän.

Av dessa förslag intager det om försöksladugården en fristående

ställning, och jag skall senare yttra mig därom. Åven den botaniska

avdelningens byggnadsfråga har i förslaget ställts oberoende av övriga

byggnadsföretag. De återstående byggnadsfrågorna stå däremot i det

beroende av varandra, att de måste behandlas i ett sammanhang.

Utredningen ådagalägger på ett enligt min mening övertygande

sätt, att de nuvarande lokalerna för kemiska och bakteriologiska avdelningarna

samt avdelningen för husdj ursskötsel och mejerihantering

äro i hög grad otillräckliga och även i flera andra hänseenden

synnerligen otillfredsställande. Att så är förhållandet kan jag också av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl M<w'':ts proposition Nr 85.

egen erfarenhet till fullo vitsorda. Om än på ett tidigare stadium, då

de särskilda avdelningarnas verksamhet var av mindre omfattning, de

nuvarande institutionslokalerna kunnat anses nödtorftigt nöjaktiga, hava

småningom allt större svårigheter yppat sig att kunna i dessa lokaler

bedriva de undersökningar och försök m. m., vilka på grund av arbetets

utveckling och vetenskapens framsteg måst upptagas på arbetsprogrammet.

Särskilt har det visat sig ytterst svårt och i liera fall alldeles omöjligt att

giva arbetet den omfattning och den läggning, som måste krävas av eu

institution, som är avsedd till det praktiska jordbrukets gagn. Lokalförhållandena

hava alltmera verkat förlamande å avdelningarnas verksamhet

och hinder hava framträtt, vilka under nuvarande förhållanden

varit omöjliga att övervinna. Det måste emellertid anses för landets

jordbruk vara av största betydelse, att centralanstalten sättes i siånd

att fullfölja och utveckla sin verksamhet. Denna verksamhet har redan

lämnat resultat, som äro synnerligen viktiga både i vetenskapligt och

ekonomiskt hänseende. Anstalten har också förvärvat sig en internationellt

uppmärksammad och aktad plats bland de forskningsinstitut, som

sträva att föra jordbruket framåt. Det är därför enligt min övertygelse

av ett oundgängligt behov påkallat att ofördröjligen vidtaga åtgärder

för att avhjälpa de nuvarande bristerna i lokalhänseende vid denna

anstalt.

Om detta gäller själva institutionslokalerna, äro svårigheterna icke

mindre på grund av bristande bostadsutrymme för en stor del av anstaltens

tjänstemän, synnerligast efter den utökning med tre laboratorer

och två ordinarie assistenter, som beviljades vid fjolårets riksdag. Centralanstaltens

styrelses av riksdagen godkända förslag den 7 november

1919 innehöll, att föreståndare, överassistenter och vaktmästare skulle

bibehållas vid bostadsförmån på samma villkor som hittills, men att

övriga bostadslägenheter skulle disponeras av styrelsen för att uthyras

åt tjänstemännen mot i allmänna hyresmarknaden för motsvarande bostadslägenheter

gällande hyra. Härigenom skulle vinnas bland annat den

fördelen, att bostad kunde tillhandahållas isynnerhet åt sådana tjänstemän,

vilkas ständiga närvaro å Experimentalfältet vore på grund av

arbetets art mest behövlig. Det är nu nödvändigt att bereda ett ökat

antal bostadslägenheter för att den ökade personalen må kunna till fullo

utnyttjas i centralanstaltens arbeten, av vilka åtskilliga kräva fortgående

tillsyn dygnet om. Genom hyra för lokalerna kommer viss inkomst

att beredas.

Jag förbiser icke, att den invändningen kan göras, att tidpunkten

för igångsättande av ett mera vidlyftigt byggnadsföretag nu är mindre

lämpligt ur budgetsynpunkt och på grund av att byggnadskostnaderaa

274S. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 74 höft. (Nr 85.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

för närvarande äro högt uppdrivna. Men jag kan icke finna dessa

hänsyn höra få verka därhän, att icke det ifrågavarande, i hög grad

trängande behovet blir med det snaraste avhjälpt, helst stora ekonomiska

resultat kunna vinnas genom forsknings- och lörsöksarbetet vid denna

anstalt. Det är emellertid uppenbart, att det är nödvändigt att söka

anordna byggnadsföretaget i dess helhet så billigt som är möjligt utan

att ändamålet förfelas, och att man. måste i syfte av kostnadernas nedbringande

kombinera planläggningen på det mest praktiska och ändamålsenliga

sätt. Sålunda kan byggnadsarbetet fördelas på mer än ett

år. Detta är en fördel med hänsyn ej blott därtill att kostnaden också

fördelas på mer än ett år utan även därtill att det möjliggör de olika

avdelningarnas flyttning utan alltför störande rubbning i lörsöksarbetet.

Det må i detta sammanhang också anmärkas, att alltsedan centralanstaltens

inrättande år 1907 icke några nybyggnader ägt rum vid

densamma med undantag för entomologiska avdelningen i sammanhang

med denna avdelnings förflyttning till Experimentalfältet.

För bedömande av byggnadsbehovets omfattning bör först erinras

om hur de nuvarande lokalerna äro disponerade.

I lantbruksakademiens gamla, på 1830-talet uppförda byggnad vid

Experimentalfältet disponerar nu den kemiska avdelningen hela bottenvåningen,

bestående av 10 huvudsakligen små rum. Av dessa användes

ett till verkstad och kan lämnas ur räkningen. Dessutom har samma avdelning

vissa utrymmen i källaren och ett par förrådsrum på vinden.

Omedelbart utanför huset, på dess södra sida, ligger avdelningens försöksgård

med växthus, cisterner för kärlförsök m. m.

En trappa upp i samma hus disponerar husdjurs- och mejeriavdelningen

6 rum, varav en större sal. Fyra av de övriga rummen

äro ganska små. På andra sidan om salen har bakteriologiska avdelningen

tre rum, varav två helt små, jämte ett mörkrum, tillika passage,

och en tambur.

I vindsvåningen i denna byggnad finnas två bostadslägenheter om

3 rum ock kök för tjänstemän vid anstalten.

Jordbruksavdelningen har i särskild, år 1907 uppförd träbyggnad,

fyra rum, varav två mindre.

Av de nuvarande tre laboratorerna har en bostadsvåning om tre rum

och kök, en har en dublett och en saknar bostad inom institutionsområdet.

Av de åtta ordinarie assistenterna hava två bostad om tre

rum och kök, två bostad om två rum och kök, en har ett enkelrum och

tre sakna bostad inom området.

Enligt förslaget skulle två nya institutionsbyggnader uppföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition Nr 85.

I den ena skulle inrymmas å nedre botten kemiska avdelningen med

15 rum och en trappa upp bakteriologiska avdelningen med 14 rum.

Den andra byggnaden skulle disponeras av husdjurs- och mejeriavdelningen

med 11 rum å nedre botten, därav två stora laboratorier, och

13 rum eu trappa upp, därav ett i reserv. Övervåningarna i bägge

byggnaderna skulle inredas huvudsakligen till bostäder för assistenter

m. fl. med tillhopa 4 lägenheter om 3 å 4 rum med kök samt enkelrum

för ordinarie och extra assistenter m. m. Källarvåningarna skulle upptagas

av pannrum, kolförråd, andra förråd, verkstads- och uppackningsrum,

lokaler för grovarbeten, smides- och snickeriverkstäder samt källare

för hushållen, varjämte en stor del av källarvåningen i byggnaden för

husdjurs- och mejeriavdelningen skulle avses till lokaler för respirationsförsök

med djur, vilka försök kräva konstant temperatur.

Genom dessa nybyggnader skulle enligt förslaget den nuvarande

gamla institutionsbyggnaden med undantag av en del av källarvåningen,

som fortfarande skulle i samband med försöksgården användas av den

kemiska avdelningen, bliva disponibel för annat ändamål. Såsom sådant

har framhållits bättre tillgodoseende av jordbruksavdelningens lokalbehov.

Denna avdelnings nuvarande arbetslokaler äro nämligen alldeles

för trånga för den vid avdelningen planerade verksamheten. Jag

har från den nye föreståndaren för denna avdelning, professor 11 j.

von Feilitzen, erhållit ett yttrande angående lämpligheten av att för

avdelningen taga i anspråk våningen en trappa upp i den gamla byggnaden.

Professor von Feilitzen erinrar först om den utvidgning av

jordbruksavdelningens verksamhet, som vore avsedd i och med inrättandet

av fasta försöksgårdar för jordbruket, samt den utvidgade lokala

försöksverksamhet, som även syntes påkallad, och de undersökningar i

stor skala, som borde komma till stånd rörande den svenska jordens

kalkbehov och jordmånernas beskaffenhet i övrigt, vilket allt komme att

kräva utvidgade arbetslokaler. Han yttrar därefter i huvudsak följande:

Utom de nuvarande fyra arbetsrummen hade avdelningen icke något förrådsrum,

intet vindsutrymme till förvaring av avdelningens meddelanden, av sädes- och

fröprover etc., och ingen plats funnes för verkställande av de enklaste höanalyser.

av sädes- eller fröundersökningar etc.

I och med det att systematiska undersökningar av jordmånernas kalkbehov

skulle igångsättas, hade det varit önskvärt att samtidigt kunna något nogare klassificera

dessa jordar och då även verkställa siktning»- och slamningsprov. Något

dylikt kunde av brist på plats och inredning ej ske.

Avdelningens verksamhet hade vid ombytet av föreståndare uppdelats i tv»

underavdelningar, nämligen en rörande åkerjordens bearbetning, torrläggning och

bevattning, gödsling etc., och en rörande speciell växtodling. Detta komme otvivel
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition AV 85.

aktigt att mycket snart medföra behov av ökade arbetskrafter och därmed ökat

nödvändigt utrymme av arbetslokaler.

Då en till- eller påbyggnad av avdelningens nuvarande institutionsbyggnad

icke syntes vara lämplig, och byggnaden dessutom mycket väl läte sig lätt och för

relativt låga kostnader omvandla till bostäder, varvid man av nuvarande arbetslokaler

kunde erhålla två mindre bostadslägenheter om 2 rum och kök, syntes detta

vara den lämpligaste användningen av denna byggnad.

Skulle den utvidgade jordbruksavdelningen inrymmas i lokalerna en trappa

upp i gamla institutionsbyggnaden, borde de lämpligen disponeras sä, att tre mindre

rum begagnades av underavdelningen för växtodling, ett rum bleve föreståndarens

arbetsrum, ett rum begagnades för skrivbiträden åt föreståndaren, den stora salen

användes till arbetsrum för assistenter vid underavdelningen för bearbetning, gödsling

etc. och samtidigt begagnades till bibliotek för avdelningen och att bakteriologiska

avdelningens nuvarande tre rum finge kvarvara som laboratorium för utförande

av enklare massundersökningar av jord, skördeprodukter etc., och vilka undersökningar

man icke ansåge sig böra belasta kemiska avdelningen med.

Det kunde möjligen tyckas, som om utrymmet för ögonblicket vore något

väl stort tilltaget, men med kännedom om, huru snart från början såsom »lagom»

ansedda arbetslokaler bleve för trånga, ansåge von Feilitzen det helt visst vara

oklokt, om man på den grund vidtoge någon beskärning av lokaliteterna, även om

för allra närmaste tiden t. ex. ett rum kunnat undvaras.

Professor von Feilitzen ville alltså såsom sin bestämda uppfattning framhålla,

att den föreslagna utvägen för användning av andra våningen i äldre institutionsbyggnaden

till arbetslokaler för den utvidgade jordbruksavdelningen skulle vara eu

synnerligen lycklig lösning till användning av dessa lokaler.

Vad beträffar bottenvåningen i gamla institutionsbyggnaden bar

ifrågasatts att inreda den till bostadslägenheter, varjämte även andra

användningssätt alternativt föreslagits.

De bägge nya institutionsbyggnaderna beräknades år 1919 draga

en kostnad av 1,400,000 kronor, yttre ledningar och planeringar oräknade.

Byggnadsstyrelsen har i sitt nämnda utlåtande den 2 december 1920

förklarat sig anse denna kostnad böra ökas med 20 å 25 procent. Den

skulle alltså uppgå till 1,680,000 å 1,750,000 kronor. Ehuruväl denna

beräkning får anses vara högre än som motsvaras av nu rådande förhållanden

finner jag det nödvändigt, att en viss reducering av byggnadsprogrammet

sker, särskilt i betraktande av att medel måste avses även

till andra byggnadsföretag, vartill jag senare återkommer.

Efter denna utredning och i syfte att söka nedbringa kostnaderna

i möjligaste mån samt därjämte tillgodose de olika avdelningarnas oundgängliga

lokalbehov, finner jag mig böra föreslå följande plan för lösande

av centralanstalteus byggnad sfråga.

Den gamla institutionsbyggnadens mellersta våning upplåtes till

jordbruksavdelningen, på sätt denna avdelnings föreståndare hemställt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 85. 21

Nedre våningen i samma byggnad användes dels för en bostadsvåning

om 3 eller 4 rum och kök, dels för ett centralbibliotek för

samtliga avdelningarna, sammanfört av därtill lämpad litteratur från de

olika avdelningarna och möjligen genom utflyttning dit av en del av

lantbruksakademiens bibliotek. Genom inrättandet av ett dylikt gemensamt

bibliotek skulle avdelningarnas kostnader för bokinköp kunna något

nedbringas och arbetet avsevärt underlättas.

För husdjurs- och mejeriavdelningen bör en ny institutionsbyggnad

uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget.

Någon avsevärd reduktion i detta förslag synes mig icke kunna göras,

därest lokalerna skola bliva fullt ändamålsenliga. I våningen två trappor

upp inredas huvudsakligen bostadslägenheter.

Åven för kemiska och bakteriologiska avdelningarna bör ny institutionsbyggnad

uppföras. Mot förslaget härtill, i vad det avser institutionslokalerna,

har jag icke någon erinran, men våningeu två trappor

upp, vilken avsetts till bostadslägenheter, synes kunna helt och hållet

uteslutas, så att huset erhåller endast två våningar, förutom källarvåningen.

Jag finner mig kunna tillstyrka denna inskränkning på den

grund, att enligt mitt förslag bostadsutrymme i stället kan beredas dels

i en del av gamla institutionsbyggnadens bottenvåning och dels i jordbruksavdelningens

nuvarande institutionsbyggnad, vilken blir disponibel

efter denna avdelnings bortflyttning.

Vad den botaniska avdelningen angår finner jag visserligen ådagalagt,

att dess lokalförhållanden böra inom den närmaste framtiden undergå

förbättring och utvidgning. Då emellertid den nuvarande föreståndaren

för denna avdelning uppnår pensionsålder nästkommande år, synes

det mig mindre lämpligt att redan nu föranstalta om byggnadsarbeten

i nämnda syfte, utan torde man böra låta den föreståndare, vilken

kommer att i sin verksamhet begagna lokalerna, avgiva yttrande angående

anordnandet av desamma. Genom ett uppskov med denna del

av byggnadsprogrammet kan också möjligen bostadslägenhet beredas

den botaniska avdelningens laborator eller vaktmästare i någon av de

lägenheter, som kunna inredas efter nu föreslagna omflyttningar. Vissa

andra denna avdelning berörande frågor, som hava inverkan på lokalbehovet,

torde behöva ytterligare utredas. Jag anser därför den botaniska

institutionens hela byggnadsfråga nu böra lämnas å sido.

Slutligen återstår att beröra frågan om ny försöksladugård. Jagfinner

behovet därav oavvisligt. Den nuvarande ålderdomliga ladugårdsbyggnaden

är alldeles oanvändbar för mera ingående försöksuppgifter.

Utan att en ny försöksladugård uppföres med moderna och ändamåls
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85:

enliga anordningar till vinnande av exakta försöksresultat är det för

framtiden omöjligt för husdjursavdelnirigen att hålla verksamheten på

den höga vetenskapliga nivå, som oundgängligen kräves. Avdelningens

arbeten hava nu fortskridit därhän, att dylika försök måste i stor utsträckning

företagas för att vinna svar på åtskilliga frågor av största

betydelse. Metoder för försöken hava utexperimenterats, men ett tillfredsställande

utförande av desamma förhindras av lokalförhållandena i

ladugården. Det synes mig uppenbart, att det icke kan få så förbliva,

och jag tvekar icke att anse uppförandet av en ny försöksladugård som

ett livsvillkor för husdjursavdelningen. Det torde emellertid vara möjligt

att utan eftersättande av oundgängliga krav minska denna byggnads

golvyta med inemot en tredjedel genom att förlägga densamma i

närheten av de äldre ekonomibyggnaderna och för ändamålet utnyttja

jämväl dessa.

Enligt den plan för ifrågavarande byggnadsarbeten jag nu framlagt

skulle alltså nybyggnaderna kunna inskränka sig till uppförande

av en större institutionsbyggnad, eu institutionsbyggnad i två våningar

och en försöksladugård. Därjämte skulle behövas ändringsarbeten i

den gamla institutionsbyggnaden och i jordbruksavdelningens nuvarande

instit utionsby ggnad.

Att nu exakt beräkna kostnaderna för dessa byggnads- och ändringsarbeten

är omöjligt. För att erhålla en ungefärlig uppfattning av den

totala kostnadssumman har jag samrått med arkitekten i byggnadsstyrelsen,

vice professorn G. Lindholm, vilken uppgjort de vid centralanstaltens

styrelses framställning fogade ritningar och kostnadsberäkningar. Professorn

Lindholm har, efter tagen del av den av mig nu framlagda

byggnadsplan^, i avgiveu promemoria framhållit, att vid den tidpunkt,

den 2 december 1920, då byggnadsstyrelsen avgav sitt senaste utlåtande

i ärendet, dyrtiden beträffande byggnadskostnader i allmänhet var på

sin högsta punkt. Sedan dess hade eu stor del byggnadsmaterial, i

synnerhet järn, sjunkit i pris synnerligen kraftigt, varför beräkningsgrunderna

numera borde ställas avsevärt lägre. Professorn Lindholm

ansåge sig fördenskull kunna angiva kostnaderna till följande approximativa

belopp, nämligen:

för institutionsbyggnad i tre våningar för husdjursavdelningen

.......................................................... kronor 730,000: —

» d:o i två våningar för kemiska och bakteriologiska

avdelningen ............................................ » 640,000: —

* försöksladugård, byggd till omkring a/a av vad

ritningen anger..................................................... > 60,000: -r—

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Haj:ts proposition Nr 85.

för ändringar och reparationer inom gamla institutionsbyggnaden

och jordbruksavdelningens

nuvarande byggnad ............................................ kronor 50,000: —

» yttre ledningar, planering och vägar m. m. ... » 70,000: —

Summa kronor 1,550,000: —.

Byggnadsarbetena torde lämpligen kunna utsträckas under en

period av tre år, varigenom tilläventyrs skeende minskningar i byggnadskostnaderna

kunna lättare tillgodogöras. Åven anslaget bör fördelas

på tre år. Såsom förut nämnts har för ifrågavarande byggnadsföretag

i årets statsverksproposition beräknats ett anslag av 700,000 kronor.

Detta belopp torde också vara erforderligt för år 1922. För de följande

två åren skulle alltså erfordras tillhopa 850,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande å Experimental fältet för centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet av dels en ny institutionsbyggnad

för husdjurs- och mejeriavdelningen, dels eu ny institutionsbyggnad

för kemiska och bakteriologiska avdelningarna och dels en försöksladugård

samt för vissa ändringsarbeten i den nuvarande gamla institutionsbyggnaden

och i jordbruksavdelningens nuvarande institutionsbyggnad

anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av .................................................................................... kronor 700,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1921:71 Jordbruksutskottets memorial Nr 71 s. 1 i texten
  2. JoU 1921:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för vissa byggnadsföretag vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. a1 i texten