Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av tekniska elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för vägoch vattenbyggnadskonst

1921-02-11 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:94, Angående omorganisation av tekniska elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för vägoch vattenbyggnadskonst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition Nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av tekniska elementarskolan i Norrköping

till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola

för väg- och vattenbyggnadskonst; given

Stockholms slott den 11 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt,

GUSTAF.

B. J.son Bergtrast.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geee, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergcavist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av anslagsbehoven under riksstatens

för år 1922 åttonde huvudtitel hemställde jag, det täcktes

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 83 höft. (Nr 94.) 1

Omorganisation

av tekniska

elemen
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

tarskolan i

Norrköping

till ett tekniskt

gymnasium

och en

teknisk fackskola

för vägoeh

vattenbyggnadskonst.

Historik.

2 KungI. Maj:ts proposition Nr 94.

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att i avbidan på proposition angående

omorganisation av tekniska elementarskolan i Norrköping till ett

tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst

beräkna för ändamålet dels ett belopp av 56,800

kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk,

dels ock till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell

på extra stat för år 1922 ett belopp av 30,000 kronor.

Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Sedan

ärendet numera undergått vederbörlig prövning, anhåller jag att

ånyo få anmäla detsamma.

1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande

föreslog i sitt år 1912 avgivna betänkande, att tekniska elementarskolan

i Norrköping skulle omorganiseras till en teknisk fackskola

för väg- och vattenbyggnadsindustri.

Kommitténs förslag möttes på sin tid från åtskilliga håll av

tvivel, huruvida en dylik skola kunde från början påräkna tillräcklig

uppsättning av elever. Tekniska högskolans lärarkollegium och

delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar föreslogo

med hänsyn härtill, att fackskolan för väg- och vattenbyggnadsindustri

i Norrköping skulle kombineras med en husbyggnadsfackskola.

Stadsfullmäktige i Norrköping ställde sig på denna tid helt avvisande

till tanken på inrättandet av en teknisk fackskola för vägoc-h

vattenbyggnadskonst därstädes.

I stället hävdades från ortshåll med styrka den meningen, att

Norrköping vore den lämpligaste förläggningsplatsen för den av kommittén

jämväl ifrågasatta textilfackskolan.

Inom ecklesiastikdepartementet år 1916 tillkallade sakkunniga

för fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska undervisningen

m. m. (de s. k. departementssakkunniga) biträdde emellertid

kommitténs ifrågavarande förslag. De utläto sig härom sålunda:
Om

väg- och vattenbyggnadsfackskolan torde i högre grad än om övriga

fackskolor gälla vad kommittén yttrar, att de skola utgöra centralskolor för landet

i dess helhet. I och för sig kan det väl synas rätt omotiverat att förlägga

denna skola just till Norrköping, men eftersom där finnes en teknisk elementarskola

och undervisningen inom dennas byggnad stekniska linje sedan åtskilliga år

inriktats på väg- och vattenbyggnad samt någon annan fackskola såsom ersätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

ning för ifrågavarande tekniska elementarskola icke för närvarande torde kunna

där ifrågasättas, få vi även härvidlag biträda kommitténs förslag.

Nu berörda omorganisationsfråga bär av skolöverstyrelsen i dess

skrivelse den 31 augusti 1920 angående anslagsbehov beträffande

yrkesundervisningen för budgetåret 1922 gjorts till föremål för särskild

framställning, gående ut på att den av kommittén föreslagna

väg- och vattenbyggnadsfackskolan skulle komma till stånd men

kombinerad med ett tekniskt gymnasium, av vilka två läroanstalter

således den tekniska elementarskolan skulle ersättas.

För tanken att omorganisationen borde omfatta jämväl inrättandet

av ett tekniskt gymnasium i Norrköping har först tekniska

elementarskolans styrelse gjort sig till tolk. I en till skolöverstyrelsen

ingiven, den 29 mars 1919 dagtecknad skrivelse anför den härom,

bland annat, följande:

Norrköpings stad har ända sedan år 1857 haft förmånen av att hava eu

teknisk elementarskola förlagd till staden. Antalet utexaminerade elever under

åren 1857—1912 har under denna tid uppgått till 1,200 och under åren 1912—

1918 hava utexaminerats 96 elever, vilket i medeltal under dessa 61 år utgör ej

mindre än 21 om året. Av dessa hava de flesta på ett synnerligen framstående

sätt bidragit till Sveriges industriella utveckling. Med hänsyn härtill synes det

styrelsen som om förslaget att till Norrköping blott förlägga en väg- och vattenbyggnadsfackskola

i stället för den nuvarande skolan vore för litet för såväl Norrköpings

stad som närliggande landskap, varför styrelsen föreslår, att till Norrköping

måtte förläggas ej blott en fackskola för väg- och vattenbyggnadsindustri

utan även ett tekniskt gymnasium. Att flera tekniska gymnasier än de i Örebro

och Malmö med det snaraste måste inrättas för mellersta och södra Sverige synes

därav, att såväl Örebro som Malmö redan från början få flera elever, än de kunna

mottaga. Styrelsen vill framhålla, att antalet tekniska gymnasier bör sättas så,

att de ej bliva centralskolor för ett större område med åtföljande parallellavdelningar

och differentiering av undervisningen, utan deras antal bör ökas och de

böra förläggas till sådana orter, där man har all anledning förmoda, att ett dit

förlagt gymnasium får fullt upp med elever. Ett tekniskt gymnasium, förlagt till

Norrköping, torde med säkerhet redan från början kunna påräkna full uppsättning.

Av statistik över teknisk,a elementarskolans i Norrköping elever och deras

hemorter under läsåren 1907—1908 till 1917—1918 synes, att cirka 61 procent varit

från Norrköping och Östergötland i övrigt samt att procenttalet stiger till 82,

om man medräknar dem, som varit hemmahörande i Småland och Södermanland.

Enbart Norrköpings stad har lämnat cirka 40 procent, Detta styrker styrelsens mening

att ett gymnasium förlagt till Norrköping redan från början bör få fullt

antal elever. Det synes vara ganska hårt handlat att tvinga de i Norrköping

bosatta ungdomar, som hittills fått sin tekniska utbildning därstädes, att söka sig

till Örebro eller Malmö, det vill säga långt bort från sin hemort med ty åtföl
-

Ombitdning

till tekniskt

gymnasium.

Styrelsen för

tekniska elementarskolan

i Norrköping.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Stadsfullmäktige

i

Norrköping.

Läns
styrelsen.

Skolöver
styrelsen.

4 Kung1. Maj:ts proposition Nr 94.

jande ökade studiekostnader. Eu utvidgning av ettdera gymnasiet i Örebro eller

Malmö kommer att för statsverket medföra nära nog lika stora kostnader, som

inrättandet av ett nytt gymnasium i Norrköping.

Stadsfullmäktige i Norrköping hava i den 19 juni 1919 avgivet

yttrande på det kraftigaste betonat nödvändigheten av ett tekniskt

gymnasium i Norrköping ej blott för staden såsom en stor industristad

utan även för landsbygden såväl inom Östergötland som inom

Södermanland och Småland, så att ynglingar från dessa landskap,

vilka önska skaffa sig teknisk allmänbildning, framdeles såsom hittills

kunna vända sig till Norrköping.

Till denna stadsfullmäktiges mening ansluter sig jämväl i ett

den 17 juli 1919 dagtecknat yttrande magistraten i Norrköping.

Länsstyrelsen i Linköping anser enligt utlåtande, avgivet den

8 augusti 1919, förläggandet av ett tekniskt gymnasium i Norrköping

»högeligen önskvärt».

I samma riktning uttala sig Norrköpings fabriksförening och

polytekniska föreningen i Norrköping, vilka jämväl haft tillfälle att

yttra sig i ämnet.

Aven skolöverstyrelsen lämnar sitt förord åt förslaget om inrättande

av ett tekniskt gymnasium i Norrköping. Den uttalar sig i

frågan på följande sätt:

Att de tekniska elementarskolorna böra omorganiseras, har redan den tekniska

kommittén klart framhållit. Visserligen har senare yppats starka betänkligheter

mot att, såsom den tekniska kommittén föreslagit, förvandla samtliga de

tekniska elementarskolorna till enbart tekniska fackskolor, och det har påyrkats,

att åtminstone några av de tekniska elementarskolorna skulle bibehållas såsom

treåriga tekniska läroanstalter om ock i något modifierad form. Att sålunda eu

viss omorganisation dock vore önskvärd, har kraftigt betonats även av dem, som

motsatt sig de tekniska skolornas omorganisation till tekniska fackskolor. Med

hänsyn härtill hava departementssakkunniga föreslagit vad de kallat tekniska gymnasier,

vilkas uppgift skulle vara att tillgodose ett från olika håll påvisat behov

av mindre starkt specialiserad allmän teknisk bildning. De tekniska gymnasierna

skilja sig från de tekniska elementarskolorna huvudsakligen däri, att uppdelningen

på olika linjer borttagits och inträdesfordringarna i viss mån förändrats. Särskilt

är att märka, att verkstadsarbetet i skolan blivit ersatt med fordran på viss praktik

före inträdet, varigenom det blivit möjligt att anslå mera tid åt vissa andra

ämnen, som icke fått tillräckligt utrymme i den tekniska elementarskolan. Genom

riksdagens beslut år 1918 angående omorganisation av tekniska elementarskolorna

i Örebro och Malmö till tekniska gymnasier, den senare kombinerad med vissa

tekniska fackskolor, samt år 1920 angående omorganisation av tekniska elemen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

tarskolan i Härnösand till tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för träindustri

har tanken på tekniska gymnasier vunnit statsmakternas erkännande, och

överstyrelsen anser, att de skäl, som talat för nämnda beslut, äro i hög grad gällande

även beträffande de återstående tekniska elementarskolorna, alltså även den

i Norrköping. Såsom skolstyrelsen framhåller, torde det nämligen få anses uppenbart,

att landets behov av tekniska arbetskrafter med just den utbildning, de

tekniska gymnasierna avse att meddela, icke kan tillgodoses av de tre tekniska

gymnasier, som hittills beslutats. Därför talar icke allenast den omständigheten,

att såväl de tekniska gymnasierna som de tekniska elementarskolorna under de

senare åren haft ett växande överskott av inträdessökande, utan även att efterfrågan

på dem, som avgått från dessa skolor, enligt samstämmiga uttalanden

från skolornas rektorer varit väsentligt större än tillgången. Därtill kommer,

att utvecklingen efter all sannolikhet kommer att öka ifrågavarande behov, samt

att tekniska kunskaper bliva allt mer behövliga även i andra verksamhetsgrenar

än de rent tekniska. Överstyrelsen tvekar sålunda icke att instämma i kravet

på att tekniska elementarskolan i Norrköping omorganiseras till tekniskt gymnasium,

så mycket mindre som en dylik omorganisation icke i och för sig skulle

på något sätt öka statsverkets kostnader för ifrågava rande läroanstalt utöver vad

en tidsenlig utveckling av undervisningen i den tekniska elementarskolan skulle

kräva, snarare tvärtom, eftersom uppdelningen i olika linjer skulle bortfalla,

varigenom det totala antalet undervisningstimmar och därmed även behovet av

lärarkrafter komme att något minskas.

Om sålunda full enstämmighet råder beträffande önskvärdheten Teknisk fackav

att även Norrköping blir säte för ett tekniskt gymnasium, är

detta icke alldeles förhållandet med avseende å förslaget att låta

den tilltänkta fackskolan inriktas på väg- och vattenbyggnadskonst.

Här är det den jämväl tidigare framkastade tanken på en textilfackskolas

förläggande till Norrköping, som söndrat meningarna.

Tekniska elementarskolans styrelse påyrkar för sin del, att sko- Tekniska eielan

måtte få karaktären av en väg- och vattenbv ggnadsfackskola. länsstyrelse.

Härom yttrar styrelsen i sin förenämnda skrivelse den 29 mars 1919

följande:

Vad fackskolan för väg- och vattenbyggnadsindustri beträffar, som skall

bliva en hela riket omfattande centralskola inom facket, vill styrelsen ytterligare

förorda dess förläggande till Norrköping, så att staden något så när må få ersättning

för den kommande indragningen av den tekniska elementarskolan. Från

Norrköpings stad komma antagligen ej så många elever att tillföras skolan, men

då de, som velat ägna sig åt väg- och vattenbyggnadsfacket, sedan lång tid tillbaka

varit vana att vända sig till Norrköping, där undervisningen i dess byggnadsavdelning

huvudsakligast varit inriktad på inom väg- och vattenbyggnadsfacket

förekommande arbeten, torde förläggningen av denna fackskola hit till

staden vara motiverad. Att denna fackskola bör inrättas så fort som möjligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Stadsfull
mäktige.

6 Kungi. Maj:ts “proposition Nr 94.

torde framgå därav, att såväl statens affärsdrivande verk som andra institutioner

såsom byggnads- och stadsingenjernkontor och enskilda ingenjörsfirmor inom facket

äro i stort behov av just sådan arbetskraft, som den nya fackskolan skall

utbilda.

Stadsfullmäktige i Norrköping företräde frågan till behandling

å sammanträde den 19 juni 1919. Bortsett från den ifrågasatta omorganisationen

av den tekniska elementarskolan till ett tekniskt gymnasium,

vilken omorganisation vann enhällig anslutning av stadsfullmäktige,

avgåvos 30 röster för att i staden måtte förläggas i främsta

rummet en fackskola för ylleindustri men även en fackskola för vägoch

vattenbyggnadskonst, under det att 24 fullmäktige yrkade på

att staden måtte erhålla enbart en ylleindustrifackskola. I en samma

dag dagteclcnad, till Kung]. Maj:t ställd skrivelse anföra fullmäktige

i berörda ämne följande:

Vad angår den blivande fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst föreligger

visserligen icke något direkt örtsintresse såsom motiv för dess förläggning

hit till staden, då ju denna skola är avsedd att bliva en centralskola för landet

1 dess helhet, men stadsfullmäktige vilja dock .i likhet med styrelsen för tekniska

elementarskolan förorda Norrköping såsom förläggningsort för nämnda fackskola.

Av långt större betydelse för Norrköping är emellertid frågan om förläggningen

av en fackskola för ylleindustrien. — Ensamt det faktum, att Norrköping

är Sveriges utan jämförelse mest betydande ylleproducerande samhälle, torde vara

skäl nog att låta valet falla på Norrköping såsom naturlig förläggningsort för en

fullständig fackskola för ylleindustrien. — Såväl i England som Tyskland har

man inrättat de moderna textilskolorna för var sin huvudgren, med varje skola

förlagd till den trakt eller stad, där den ifrågavarande industrien är livligast representerad.

Härtill kommer den omständigheten att Norrköping sedan år 1884

äger en textilteknisk läroanstalt, John Lennings vävskola, vilken med sina fonder

och resurser i övrigt kunde på bästa sätt utnyttjas i samhällets och industriens

tjänst såsom underlag för en fackskola i ylleindustrien.

Fullmäktige åberopa i detta sammanhang en av Norrköpings

fabriksförening till chefen för ecklesiastikdepartementet ingiven, den

2 april 1919 dagtecknad skrivelse, däri det, bland annat, heter:

Klokt och framsynt synes det vara, om man redan från början inriktar sig

på det teoretiskt riktigaste, nämligen att omedelbart inrätta tvenne textilskolor, en

för bomull i Borås och en för ylle i Norrköping, helst ett dylikt arrangement i

praktiken i hög grad underlättas därigenom att de båda befintliga vävskolorna i

riket därvid samtidigt kunna tagas i anspråk för att erhålla envar sin av förhållandena

påkallade omdaning och utveckling.

Nyssnämnda förening har vidare i en skrivelse, avlåten till en

delegation för utredning av ärendet angående omändring av tekniska

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition Nr 94.

elementarskolan i Norrköping, framhållit vikten av att en fackskola

för ylleindustri bleve förlagd till Norrköping och att en sådan lämpligen

torde kunna komma till stånd genom en utveckling av John

Lennings vävskola.

Även styrelsen för berörda vävskola har haft tillfälle att framlägga

sina synpunkter på frågan om den blivande fackskolans organisation.

Styrelsen har utvecklat sin mening i två särskilda skriftliga

framställningar, en av den 14 april 1919 till stadsfullmäktige i

Norrköping och en av den 20 maj 1920 till skolöverstyrelsen. Vävskolans

styrelse är givetvis av den åsikten, att den föreslagna fackskolan

bör få karaktären av en textilfackskola, lämpligen utvecklad

på grundval av den Lenningska vävskolan. Jag vill här i korthet

referera styrelsens inlägg, av vilka särskilt det senare är rätt vidlyftigt.

Vad staden behöver, är en textil fackskola. Skulle nu eu sådan, på sätt

kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande föreslagit och departementssakkunniga

tillstyrkt, upprättas i Borås i stället för i Norrköping, bleve

den Lenningska vävskolans existens satt på spel, emedan skolan då löpte fara

att bliva utan lärjungar. Denna skola hade dock gjort väl så stor insats i den

textila undervisningen som Borås vävskola. Fördelaktigast såväl för industrien

som för de studerande vore om den textila utbildningen från början delades på

två skolor: en för ylleindustri i Norrköping och en för bomullsindustri i Borås.

Dylika skolor för de särskilda specialgrenarna av textilindustrin funne man både

i Tyskland och England, varpå olika exempel anföras. Vad vore då naturligare,

än att en fullständig fackskola för ylleindustri förlädes till Norrköping, Sveriges

utan jämförelse mest betydande ylleproducerande samhälle? Sannolikt vore att

en yllefackskola, i vilken John Lennings vävskola på lämpligt sätt kunde ingå,

bleve billigare för staden, och säkert vore, att en sådan skola skulle bringa Norrköpings

industri större fördelar än en väg- och vattenbyggnadsskola.

I fråga om behovet av textiltekniskt fackutbildad personal kommer styrelsen

efter åtskilliga kalkyler till det resultatet, att för en nöjaktig rekrytering av landets

industriella företag inom textilbranschen skulle behöva årligen utexamineras

36 personer.

Berörda antal anses, med den individuella undervisning, som för här ifrågavarande

utbildning kräves, vara för stort för ett läroverk, om ej avdelningsundervisning

kommer till användning.

Med siffror, hämtade från år 1912, uppvisas proportionen mellan Norrköpings

och Borås’ arbetarantal i de båda textila huvudindustrierna, yllefabrikation och

bomullsfabrikation. Enligt dessa skulle Norrköpings yllearbetare vara mer än

dubbelt så många till antal som Borås’, medan antalet bomullsarbetare i Borås

endast obetydligt överskjuter det i Norrköping.

Den omständigheten att textilindustrien å landsbygden omkring Borås är av

Styrelsen för

Lenningska

vävskolan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Polyteknisk^

föreningen i

Norrköping.

Länsstyrel
sen.

Skolöversty
relsen.

Kung!. Maj. ts proposition Nr 94.

större omfattning än motsvarande industri å Norrköpings landsbygd anser styrelsen

icke hava någon betydelse för textilskolans förläggningsort. Ty så snart en

lärjunge icke bär sitt hem i samma stad som skolan utan måste bekosta logi

och uppehälle på annan ort, är det av ringa betydelse, om skolan ligger något

längre bort från hemmet.

Med avseende å den ekonomiska sidan av saken gör styrelsen gällande,

att kostnadsökningen icke skulle bliva särdeles stor, om i stället för en textilfackskola

det inrättades två sådana. Styrelsen lämnar vidare en redogörelse för sin

uppfattning rörande undervisningskurserna och den omfattning, dessa borde äga

i en blivande textilfackskola, samt påpekar till slut, att många viktiga befattningar

inom svenska textilfabriker innehavas av utlänningar, och att, om hos oss

textilskolorna gjordes lika fullständiga som de utländska och inrättades för de

båda här i landet viktigaste textila grenarna, dessa befattningar borde med större

fördel kunna överlämnas åt landets egna söner och skolorna tillföras flera lärjungar.

Bland dem, som uttalat sig i den föreliggande frågan, är jämväl

polytekniska föreningen i Norrköping, vilken förordar, att till staden

förlägges en fackskola för textilindustri, särskilt inriktad på ylletillverkning.

Någon fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst anser

föreningen icke böra inrättas i Norrköping.

Magistraten i Norrköping och länsstyrelsen ansluta sig till stadsfullmäktiges

mening, att i främsta rummet en fackskola för textilindustri

bör bliva förlagd till staden. Länsstyrelsen yttrar sig härom

sålunda:

Likaledes synes det Kungl. Maj:ts befallningshavande, som om de av stadsfullmäktige

och styrelsen för John Lennings vävskola anförda skäl för sistnämnda

skolas utvecklande till en fullständig fackskola för den i Norrköping synnerligen

livaktiga ylleindustrien vore värda allt beaktande; och tillåter sig Kungl. Maj:ts

befallningshavande för den skull på det varmaste förorda framställningen i dessa

delar.

Vidkommande förslaget om inrättande av en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst

lärer väl behovet av en sådan skolas förläggande till Norrköping

ej kunna anses styrkt i liknande grad som beträffande de ovan omnämnda skolorna,

men skulle Kungl. Maj:t på grund av vad de sakkunniga anfört anse lämpligt,

att jämväl en sådan skola förlägges till Norrköping, har Kungl. Maj:ts befallningshavande

givetvis intet att däremot erinra.

Skolöverstyrelsen är, såsom nämnt, av den meningen, att en

väg- och vattenbyggnadsfackskola bör inrättas i Norrköping. Överstyrelsen

anför härom i sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1920:

Vad beträffar frågan om att med det tekniska gymnasiet skulle kombineras

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Maj.ts proposition Kr 94.

vissa tekniska fackskolor anser överstyrelsen, att, ehuru det icke kan sägas, att

ortsintresset visat sig särdeles starkt för den av tekniska kommittén föreslagna

fackskolan för väg- och vattenbyggnad, denna dock bör komma till stånd. Det

torde nämligen icke kunna bortses ifrån, att just de områden av teknisk verk

samhet, som inbegripas under uttrycket väg- och vattenbyggnad, hava synnerligt

stort behov av arbetsledare och andra tekniska arbetskrafter, för vilka en dylik

fackskola skulle meddela en lämplig utbildning. Utom vid järnvägar, kanal- och

hamnbyggnader samt städernas gatu- och vattenledningsväsen förefinnes sådant

behov vid det växande antalet vattenkraftsanläggningar samt för den trängande

utvecklingen av landets vägväsen. I fråga om vägväsendets utveckling vill överstyrelsen

erinra om förslaget till ny väglag och att, även om detta skulle komma

att omarbetas, byggandet av automobilvägar och andra förbättringar givetvis

komma att kräva ett betydande antal personer med vägteknisk fackbildning.

Detta allt gör behovet av en för ifrågavarande områden lämpad teknisk utbildning

än mera påtaglig. Det synes nämligen uppenbart, att det icke kan vara

nödvändigt, att all den tekniska personal, som på nämnda områden erfordras,

skall hava utgått från teknisk högskola, liksom det torde vara klart, att en utbildning

enbart genom praktiskt arbete eller med stöd av de lägre tekniska läroanstalter,

som nu finnas, icke kan vara tillfredsställande. En teknisk fackskola

för väg- och vattenbyggnad skulle otvivelaktigt kunna medföra såväl en välgörande

avlastning av tekniska högskolan och därmed förenade besparingar som ett

bättre tillgodoseende av de ifrågavarande verksamhetsområdenas behov av teknisk

personal. Överstyrelsen vill sålunda livligt tillstyrka, att eu dylik fackskola

nu kommer till stånd, och då åtskilliga skäll tala för skolans förläggning till Norrköping,

finner överstyrelsen ingen anledning att föreslå skolans förläggning till

annan ort. Väl kunde åtskilligt tala för väg- och vattenbygguadsfaekskolans förläggning

till Stockholm, men då det icke är närmare utrett, om och när en dylik

förläggning skulle kunna ske, samt de tekniska läroanstalter, som planeras i Stockholm,

torde bliva tillräckligt omfattande för att tillgodose huvudstadens behov och

medgiva eu lämplig organisation med hänsyn till valet av lärarkrafter, men ett

tekniskt gymnasium i Norrköping väl kan behöva det stöd, eu teknisk fackskola

i sistberörda avseende kan lämna, så anser överstyrelsen, att tanken på väg- och

vattenbyggnadsfackskolans förläggning till Stockholm hör lämnas utan avseende.

Med avseende a förslaget om eu textil fackskola i Norrköping

yttrar överstyrelsen:

I fråga om fackskolan för textilindustri anser överstyrelsen uppenbart, att

behov av dylik skola föreligger, men att det otvivelaktigt skulle varit bäst ur

såväl statsekonom isk som pedagogisk synpunkt, om skolan hade kunnat ordnas

så, att den täckte hela behovet, alltså omfattande såväl ylle- som bomulls- och

linneindustrierna med allt vad därtill hör. Emellertid kan det icke förnekas att.

såsom förhållandena nu äro gestaltade, det skulle vara eu orättvisa mot vilket

•som helst av de båda textilindustricentra, Norrköping och Borås, om det enas

eller andras krav på textilfackskola därigenom skulle eftersättas. Då det på båda

ställena redan finnes ganska väl utrustade vävskolor, skulle eu centralisering även

jBihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 83 käft. (Nr 94.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Knngl. Maj:ts proposition Nr 94.

vålla betydliga svårigheter och ekonomisk förlust för den av skolorna, som måste

nedläggas. I betraktande härav skulle överstyrelsen möjligen kunna ansluta sig

till den tanken, att tekniska fackskolor för textilindustri borde inrättas såväl i

Norrköping som i Borås med den fördelning av arbetsuppgifterna, som kunde befinnas

lämplig. I sådant avseende synas göda skäl tala för att, såsom från Norrköpingshållet

föreslagits, inrätta skolan i Norrköping för ylleindustri och skolan i

Borås för bomulls- och linneindustrierna, ehuru eventuellt även någon annan uppdelning

kunde tänkas, exempelvis så, att den kemiska delen förlädes till den ena

skolan och den mekaniska delen till den andra. Emellertid finner överstyrelsen

frågan icke vara från skolstyrelsernas i Norrköping sida tillräckligt utredd för att

ett beslut i ena eller andra riktningen nu skulle kunna fattas. Särskilt torde böra

tydligare angivas, huru det av styrelsen för den Lenningska vävskolan omnämnda

»önskemålet, att denna inrättning med dessa fonder och resurser på bästa sätt så

utnyttjas i samhällets och industriens tjänst», att, såsom även uttalas, »John

Lennings vävskola må läggas till underlag för en fackskola för ylleindustrien i

Norrköping», skulle kunna realiseras. En dylik anordning torde i främsta rummet

förutsätta någon överenskommelse mellan Norrköpings stad och den Lenningska

vävskolans nuvarande ägare, men någon sådan överenskommelse föreligger icke.

Vidare anser överstyrelsen, att den av Lenningska vävskolans styrelse förebrågta

utredningen angående textilindustriens personalbehov ej är tillräckligt övertygande

för att därpå skulle kunna byggas någon förvissning om att skolan efter omläggning

till teknisk fackskola skulle bliva tillräckligt besökt, särskilt som skolans

elevantal trots nuvarande relativt låga inträdesfordringar och korta studietid under

de senare åren varit jämförelsevis litet och ej heller vävskolan i Borås halt något

överflöd på inträdessökande. Rädligast synes därför vara, att Lenningska vävskolan,

som för år 1920 tilldelats ett statsunderstöd av femtusen kronor och, ifall anledning

därtill förekommer, även framdeles torde kunna erhålla liknande bidrag, får bestå

såsom enskild skola, tills den utvecklat sig så, att på densamma den önskade fackskolan

med större tillförsikt skall kunna byggas.

Således finner överstyrelsen, att förslaget om inrättandet i Norrköping av eu

teknisk fackskola för ylleindustri är väl värt att beaktas, men att det icke nu

kan upptagas i överstyrelsens framställning. Överstyrelsen får alltså för närvarande

inskränka sig till att, i överensstämmelse med vad styrelsen för tekniska

elementarskolan i Norrköping ansett lämpligt, föreslå, att skolan omorganiseras

till tekniskt gymnasium och att i samband med detta inrättas eu teknisk fackskola

för väg- och vattenbyggnad.

Såsom jag nämnde, då jag den 7 januari 1921 för Kung!. Maj:t.

anmälde förevarande ärende, fann min företrädare i ämbetet skäl

föreligga att från överstyrelsen införskaffa utredning rörande behovet

av erforderliga anslag, därest den tilltänkta omorganisationen tills

vidare inskränktes att omfatta elementarskolans förändring till allenast

ett tekniskt gymnasium. Med den begärda ytterligare utredningen

har överstyrelsen inkommit genom skrivelse den 17 november 1920,

därvid överstyrelsen överlämnat dels utdrag av stadsfullmäktiges i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Norrköping protokoll för den 14 oktober 1920, dels ock förnyat yttrande

i ämnet av tekniska elementarskolans styrelse.

Det visar sig, att stadsfullmäktige, dä de ånyo hörts i ämnet, A''“^£i,av

intagit en välvilligare hållning än tidigare gentemot tanken att i mäktige i

Norrköping inrätta en väg- och vattenbvggnadsfackskola. De hava |0fkr^11mon1‘,1

nämligen nyssnämnda dag utan meningsskiljaktighet beslutit att a

stadens vägnar åtaga sig dels att, i överensstämmelse med av riksdagen

såsom villkor för inrättande av tekniskt gymnasium eller

teknisk fackskola bestämda grunder, för det tekniska gymnasium och

en därmed förenad teknisk fackskola för väg- oeh vattenbyggnad,

som skulle komma att ersätta den nuvarande tekniska elementarskolan

i Norrköping, förslagsvis från den t juli 1922 tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler med inredning och möblering samt

fri bostad åt rektor eller ersättning därför och dels att, i fall läroanstalten

så utvecklades, att skolöverstyrelsen funne anledning förordna

lektor att biträda rektor vid ledningen och övervakandet av

undervisningen, tillhandahålla fri bostad åt sådan lektor eller ersättning

därför.

~ Enligt protokollsutdraget åteckna! vederbörligt bevis har omförmälda

stadsfullmäktigbeslut vunnit laga kraft.

Skolans styrelse anför i sitt förnyade yttrande i ämnet, bland

annat, följande:

Därest den föreslagna fackskolan för väg- och vattenbyggnad tillsvidare skulle

få anstå, vore därmed all annan utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket

än den, som meddelas vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, avklippt

för dem, som oj därstädes kunna vinna inträde, tv vid ingen annan av de

lägre tekniska skolorna än den i Norrköping meddelas någon nämnvärd undervisning

inom nämnda fack.

Flera privata skolor av Katrineholmstypen skulle då antagligen komma till

stånd. Att så skulle ske, kan man tyvärr vara säker på, om den nuvarande

skolan härstädes endast omändras till ett tekniskt gymnasium och ingen fackskola

för väg- och vattenbyggnad samtidigt upprättas inom landet.

Skulle förläggandet av fackskolan till Norrköping, vilket dock förordats av

alla de kommittéer, som hava haft hand om omorganisationsfrågan rörande den

lägre tekniska Undervisningen, ej vara tilltalande, måste enligt styrelsens mening

fackskolan förläggas till annan plats och detta samtidigt, som härvarande tekniska

skola förändras till enbart ett tekniskt gymnasium.

Att intresse för en fackskola för väg- och vattenbyggnad ej fattas i Norrköping,

åtminstone hos de för stadens ekonomi ansvariga myndigheterna, framgår

tydligt av stadsfullmäktiges beslut den 14 oktober 1920.

Skolsty

relsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Skola verst yrelson.

Kung1. May.ts proposition Nr 94.

Då den byggnad, som den nuvarande tekniska elementarskolan är inrymd

uti, måste med det snaraste ombyggas eller ock en ny byggnad uppföras för inrymmandet

av denna eller de nya skolorna, vore det synnerligen önskvärt, om

regering och rikdag ville inom den närmaste tiden besluta angående tekniska

elementarskolans omorganisation, så att såväl styrelsen som stadsfullmäktige kunde

börja ordna med lokalfrågan. Ett beslut att först hit förlägga ett tekniskt gymnasium

och lata fackskolefrågan anstå till längre fram skulle, vad byggnadsfrågan

beträffar, alldeles förrycka denna. Staden kunde nämligen ej bygga för såväl ett

gymnasium som eu fackskola, då den ju ej med bestämdhet visste, om den senare

kommer att förläggas till Norrköping.

På grund av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att tekniska elementarskolan

i Norrköping måtte omorganiseras ej blott" till ett tekniskt gymnasium

utan samtidigt till eu därmed förenad fackskola för väg- och vattenbyggnad, och

att denna omorganisationsfråga i sin helhet måtte föreläggas 1921 års riksdag.

Skolöverstyrelsen yttre i'' i sin skrivelse den 17 november 1920

rörande det ifrågasatta, uppskovet med fackskolans inrättande följande

:

Överstyrelsen delar styrelsens uppfattning, att stadsfullmäktiges åtagande av

den 14 oktober 1920 är värt särskilt beaktande, så mycket mera som ifrågavarande

fackskola icke torde kunna anses medföra någon särskild fördel för Norrköpings

stad och det nog kan vara tvivelaktigt, om till exempel Stockholm eller

någon annan stad skulle vilja åtaga sig motsvarande förpliktelse, därest fråga

skulle uppstå om fackskolans förläggning'' till dess område. I berörda avseende

vill överstyrelsen erinra om vad departement ssakkunniga uttalat i sitt betänkande

den 3 oktober 1917 angående lokaler för vissa omorganiserade delar av tekniska

skolan i Stockholm (sid. 153) samt att Stockholms stad såsom villkor för liknande

atagande i fråga om maskinyrkes- och byggnadsyrkesskolornas omorganisation

till motsvarande tekniska fackskolor fordrat en övergångstid av femton år.

I likhet med styrelsen anser överstyrelsen, att det skulle vara mycket beklagligt,

om den vid läroverket hittills bedrivna undervisningen i väg- och vattenbyggnad

genom omorganisationen nu skulle komma att upphöra, då den i stället

borde vidare utvecklas.

Enär synnerligen starka skäl tala för att tekniska elementarskolan i Norr

köping omorganiseras till tekniskt gymnasium, och det även torde få anses klart,

att eu teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnad är av behovet påkallad, samt

att den lämpligen bör kombineras med nyssnämnda gymnasium, så torde det icke

vara skäl att uppskjuta fackskolans inrättande. Uppskovet synes nämligen icke

böla iå räcka mer än ett fåtal ar, varför de under tiden besparade utgifterna för

statsverket icke kunna bliva så betydande, att fördelen av skolans snara inrättande

därför borde tillspillogivas, särskilt som det framdeles skulle kunna möta

större svårigheter att fa skolan till stånd, nämligen ifall Norrköpings stad då icke

skulle finna lämpligt vidbliva sitt nu gjorda åtagande.

På grund av det anförda förordar överstyrelsen på det livligaste bifall till

sin den 31 augusti 1920 i ärendet gjorda hemställan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition Nr 94.

Intresset för att en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst

med det snaraste måtte komma till stånd har jämväl på annat sätt,

än nu sagts, tagit sig uttryck. Så liar svenska vägföreningen i

Stockholm i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den 30 november

1920 anhållit, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för att en

teknisk fackskola med uppgift att meddela sådan undervisning, som

kan bliva till gagn för det svenska vägväåendets utveckling, snarast

möjligt måtte bliva inrättad. Föreningen anför:

Svenska vägföreningen, vilkens uppgift är att verka för vägväsendets förbättring,

har under en följd av år genom föredrag, möten och talrika kurser i

praktiskt vägarbete sökt höja insikten om betydelsen av goda vägar samt konsten

att bygga och underhålla sådana. Dessutom bar föreningen genom anordnandet

varje år av eu 5 veckors kurs i vägteknik för utbildandet av vågmästare sökt

i någon mån fylla behovet av dugligt underbefäl för vägarbeten. Ehuru härigenom

en stor mängd personer erhållit eu viss utbildning beträffande utförandet

av olika slag av vägarbeten, är det tydligt, att åtgärder av förenämnda art ingalunda

äro tillräckliga för att tillgodose det behov av vägteknisk fackkunskap, som

erfordras för planerandet och ledningen av vägarbeten i förekommande omfattning.

Visserligen har staten sörjt för tillgodoseendet av den högre utbildningen

inom vägtekniken genom att vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut

inrättats fackavdelningar för väg- och vattenbyggnadskonst, men däremot har.

så vitt vägföreningen har sig bekant, icke tillfredsställande sörjts för utbildandet

av den stora mängd tekniska biträden och underbefäl, som behövas inom vägväsendet.

Bristen på dylik personal, starkt kännbar redan nu, kommer att bliva

allt mera framträdande, därest vägväsendet skall tillbörligen utvecklas att motsvara

förhållandenas krav.

Såsom en dylik välbehövlig åtgärd vill vägföreningen särskilt framhålla inrättandet

av eu teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnad. Då det givetvis

tager eu tid av flera år, innan personer, som utbildas i en dylik skola, förvärvat

den erfarenhet och mognad, som erfordras för att de skola kunna tjänstgöra som

arbetsledare eller eljest handhava arbeten på det vägtekniska området, synes det

angeläget, att denna skola kommer till stånd snarast möjligt.

Samma uppfattning, att behovet av en fackskola för väg- och

vattenbyggnadskonst är trängande, har svenska betongföreningen i

Stockholm, vilken i en den 22 december 1920 dagtecknad, till Kungl.

Maj:t ställd skrivelse framhållit de önskemål med avseende å en sådan

skola, till vilka särskilt utbildningen av betongtekniker ger anledning.

Föreningen yttrar bland annat:

Som ett led i sin verksamhet att såväl teoretiskt som praktiskt föra betongbyggnadstekniken

framåt har föreningen genom anordnandet av föredrag och särskilda.

kurser sökt åt verkmästare och förmän meddela sådana fackkunskaper, som

äro nödvändiga för det närmaste planerandet och ledandet av på en arbetsplats

Svenska vänföreningen.

Svenska betongföreningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Väg- och

vattenbyggnad

sstyrelsen.

Organisation

av det“tekniska

läroverket

i Norrköping

in. m.

14 Kungl. Maj. ts proposition Nr 94.

förekommande avbeten. Det liar emellertid visat sig, att dessa kurser ej varit

tillräckliga för att tillgodose det stora behovet av dylik personal, och bristen på

dugliga ritare, verkmästare och förmän inom betongfacket gör sig alltmer gällande.

Så vitt svenska betongföreningen har sig bekant, har staten icke sörjt för

tillgodoseendet av nämnda behov av lägre teknisk undervisning.

Bristen på dylik personal, som, vilket redan framhållits, redan nu är mycket

starkt kännbar, kommer otvivelaktigt att göra sig än mer gällande, i den mån

den under de sista åren stagnerade byggnadsindustrien åter kommer in i normala

förhållanden.

Föreningen hemställer till slut, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga erforderliga

åtgärder för att en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst med

eventuell differentiering för särskild utbildning av betongtekniker snarast möjligt

måtte komma till stånd.

Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en don 25 januari

1921 dagtecknad. till Kungl. Maj:t ställd skrivelse hemställt

om vidtagande av åtgärder för inrättande snarast möjligt av eu

teknisk fackskola för utbildning av yrkesmän inom väg- och vattenbyggnadsfacken.

Hur under''visna igen i eu läroanstalt, bestående av ett tekniskt

gymnasium och en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst, skulle

kunna ordnas såväl under övergångstiden, medan de i tekniska elementarskolan

intagna eleverna erhålla fortsatt undervisning, som

framdeles, då omorganisationen blivit fullt genomförd, framgår av

handlingarna i ärendet Inlagda, utav tekniska elementarskolans styrelse

uppgjorda förslag till timplaner och fördelning av undervisningen

på behövliga lärarkrafter, till vilka jag ber att få hänvisa.

Mot dessa förslag säger sig skolöverstyrelsen i stort sätt intet hava

att anmärka. Dock erinrar överstyrelsen, att enligt gällande stadga

närmare bestämmelser angående undervisningen, timplan och kursfördelning

skola angivas i särskilda undervisningsplaner, samt att

även undervisningsämnenas fördelning på de olika lärarna bör lämnas

öppen för att kunna anpassas efter förhållandena så lämpligt

som möjligt.

Enligt skolstyrelsens förslag skulle vid det tekniska läroverket i

Norrköping, sedan omorganisationen slutförts, vara anställda åtta

ordinarie lärare, rektor inbegripen. Alternativt räknar dock styrelsen

med att i stället för ett av de föreslagna lektoraten, det i handelsteknik

m. in., extra lärarkrafter skulle anställas.

Skolöverstyrelsen anser, att antalet ordinarie lärare vid läroverket

i färdigt skick bör åtminstone till en början begränsas till sju.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung7. Mqj.ts proposition Nr !)4.

15

Överstyrelsen framhåller, att det ej kan tagas för givet att klasserna alltid

bliva så störa, att en uppdelning i olika laborationsgrupper blir nödvändig. Med

hänsyn härtill anser sig överstyrelsen böra utgå ifrån ett något mindre antal

veckotimmar än styrelsen angivit och i stället föreslå, att, i händelse timantalet

måste ökas, medel till täckande av den kostnadsökning, som härigenom kan uppkomma,

liksom av. övriga tillfälliga behov må kunna beviljas av anslag på

extra stat.

Likaledes torde, enligt överstyrelsens mening, behovet av betjäning,

som tidigare ansetts vid några av de tekniska läroverken kräva

tre personer, tillsvidare kunna inskränkas till endast två.

Under iakttagande härav och med tillämpning av i övrigt samma

normer, som gälla för andra motsvarande tekniska läroverk, beräknar

överstyrelsen de ordinarie utgifterna för tekniska gymnasiet och

tekniska fackslcolan för väg- och vattenbyggnad i Norrköping i färdigt

skick på sätt framgår av följande förslag till stat:

Tjänstgö

-

Utgiftstitlar.

Lön.

ringspennin-

Summa

gar.

1 rektor (förutom av kommu-

nen bekostad bostad eller

ersättning därför).......

5,000

3,900

2,500

1,900

7,500

5,800

1 lektor...............

—

—

—

5 lektorer..............

19,500

—

9,500

—

29,000

—

1 vaktmästare...........

900

_

550

_

1,450

_

1 laboratorievaktmästare . . .

1,100

—

050

—

1,750

—

Extra lärare (52 veckotimmar)

9,100

—

Övningar i lantmäteri.....

Föredrag om arbetarskydd

400

och hygien...........

Bokförings- och skrivbiträde

400

"

åt rektor. ..........

750

Skolläkare.............

500

—

Bibliotekarie.............

Böcker, samlingar och under-

400

---

visum gsm ateri ell.......

3,000

—

Materialier m. in. till labo-

rationer..............

Trvcksaker, annonser, skriv-

4,000

---

materiell m. nr.......''. .

Uppvärmning, belysning in.

1,800

in., andel i kostnaden . . .

7,000-

Summa kronor

72,850

Anmärkningar.

[Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och

[efter 10 år med ytterit

[gare 500 kronor.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter

6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9

år med än ytterligan1

100 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Mgj.ts proposition Nr 94.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant

anordnats, anvisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 150 kronor

samt för lyse 25 kronor för år. Därest ifrågavarande befattningshavare åtnjuter enbart bostad

eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av

sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kung!

Maj:t att efter omständigheterna bestämma det .lägre löneavdrag, som för dylik förmån skäll äga

rum. Förmån av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukuing av elektrisk ström

intill högst 100 kw.-timmar; åtnjutes lyse, skall befattningshavaren själv bekosta armatur och

lampor. I övrigt skall ifråga om förmån av bostad in. m. i tillämpliga delar lända till efterrät

telse bestämmelsen i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk

författningssamling 1918 nr 836).

Beträffande tiden för omorganisationens genomförande har skolans

styrelse, givetvis under förutsättning att frågan skulle komma före

vid 1920 års riksdag, hemställt att omorganisationen måtte börjas

om möjligt vid ingången av höstterminen år 1920. Även skolöverstyrelsen

hyser den uppfattningen, att omorganisationen bör ske snarast

möjligt, men finner dock att, om frågan upptages till behandling

vid 1921 års riksdag, omorganisationen med hänsyn till de förberedelser,

som tarvas, icke bör träda i tillämpning förr än den 1

juli 1922.

I fråga om kostnaden under övergångstiden behövas, enligt överstyrelsens

mening, för år 1922 endast två av de föreslagna tre nya

lektorstjänsterna. För dessa beräknar överstyrelsen avlöning från

den 1 juli sagda år. Dessutom anser överstyrelsen en laboratorievaktmästare

böra anställas från den 1 oktober samma år. Enligt

nu gällande bestämmelser upptar överstyrelsen avlöningen åt nämnda

personal till -—= 6,237 kronor 50 öre. För ökade

utgifter i övrigt, extra annonsering, uppvärmning och belysning beräknar

överstyrelsen förslagsvis till avrundning 2,762 kronor 50 öre.

Den totala kostnadsökningen utöver förut till tekniska elementarskolan

beräknade anslag skulle sålunda enligt överstyrelsens förslag

uppgå till i runt tal 9,000 kronor, med vilket belopp det ordinarie

reservationsanslaget till de tekniska läroverken för år 1922 alltså

skulle behöva ökas.

För år 1923 skulle tillkomma ytterligare en lektorstjänst från

den 1 juli samt någon ytterligare ökning i kostnaden för laborationsövningar,

men då samtidigt kostnaderna för'' verkstadsarbete

komma att minskas, anser överstyrelsen att i sist berörda kostnader

en ungefärlig utjämning är att förvänta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. IT

Under år 1924 skulle omorganisationen bliva slutförd och därefter

den nya staten komma i tillämpning.

För nyanskaffning av apparater, maskiner och annan undervisningsmateriel!

för ett tekniskt gymnasium och en teknisk väg- och

vattenbyggnadsfackskola av föreslagen beskaffenhet beräknar överstyrelsen

ett särskilt anslag, som, ehuru kostnaderna icke nu kunna

exakt uppskattas, med hänsyn till vad för motsvarande ändamål

förut beviljats till de tekniska läroverken i Örebro, Malmö och

Härnösand samt väg- och vattenbyggnadsfackskolans särskilda behov,

överstyrelsen anser icke böra sättas lägre än till 60,000 kronor,

att fördelas på två år med 30,000 kronor för vartdera året. Angående

anslagets användning anser överstyrelsen böra föreskrivas,

att förslag till mera betydande nyanskaffning skall vara av överstyrelsen

godkänt, innan anskaffningen får ske.

Slutligen har jag att redogöra för resultatet av den genom min

företrädare i statsrådsämbetet föranstaltade utredning om behovet

av erforderliga anslag, därest omorganisationen av tekniska elementarskolan

i Norrköping inskränktes till att avse allenast denna skolas

ombildning till ett tekniskt gymnasium.

Skolöverstyrelsen anför härom följande:

En omorganisation av tekniska elementarskolan i Norrköping till enbart tekniskt

gymnasium skulle innebära huvudsakligen den förändringen, att den hittillsvarande

uppdelningen av lärjungarna i tre linjer med olika studieriktningar

komme att upphöra samt att inträdesfordringarna och undervisningsplanen bleve

i vissa avseende olika de nuvarande. Genom linjeindelningens upphörande skulle

anslagsbehovet i någon mån minskas, men med hänsyn till de förbättringar, som

i varje fall synas nödvändiga, skulle kostnaderna dock bliva något högre än

förut. Särskilt måste skolans undervisningsmateriell, vilken för närvarande är

mycket föråldrad och tarvlig, ansenligt förbättras och utökas särskilt för undervisningen

i fysik. Aven är ett maskintekniskt laboratorium med tillhörande anordningar

synnerligen behövligt. Enär det torde bliva nödigt att vid laborationsövningarna

uppdela klasserna i två eller flera grupper, som laborera på olika tider,

kommer antalet undervisningstimmar att bliva större än eljest skulle bliva

fallet. Om ökningen här liksom vid andra liknande skolor uppskattas förslagsvis

till 10 veckotimmar, skulle hela antalet veckotimmar bliva 3-37 + 10 + 3

= 124. Det antal ordinarie lärare, som för närvarande finnes vid tekniska elementarskolan,

nämligen 4, inbegripet rektor, synes vara lämpligt även efter omorganisationen

till tekniskt gymnasium. Dessa fyra ordinarie lärare kunna lämpligen

övertaga omkring 84 veckotimmar. Det återstår sålunda omkring 40 veckotimmar

att bestridas av extra lärare.

Bihang till riksdagens pfrotokoll 1921. 1 sand. 83 käft. (Nr 94.) 3

Anslagsbehov

i händelse

den tekniska

elementarskolan

ombildas

endast

till tekniskt

gymnasium.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

På grund härav och med stöd av erfarenheten från nuvarande

tekniska elementarskolan samt andra liknande skolor, vilkas omorganisation

redan påbörjats, beräknar överstyrelsen de årliga kostnaderna

för ett tekniskt gymnasium i Norrköping i färdigt skick sålunda:
-

1 rektor.............................5,000 + 2,500 =

1 lektor..............................3,900 + 1,900 =

2 lektorer..........................................

1 vaktmästare......................... 900 + 550 =

1 laboratorievaktmästare..................1,100 + 650 =

Extra lärare .......................... 40 • 175 =

Övningar i lantmäteri..................................

Föredrag om arbetarskydd och hygien....................

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.....................

Skolläkare .........................................

Bibliotekarie........................................

Böcker, samlingar och undervisningsmateriell...............

Materialier m. m. till laborationer........................

Trycksaker, annonser, skrivmaterialier m. m.................

Uppvärmning, belysning m. m., andel i kostnaden ..........

7.500 kronor

5,800 »

11,600 »

1,450 »

1,750 »

7.000 »

200 »

400 »

600 »

300 »

300 »

2.500 »

3.000 »

1,600 »

6.000 »

Summa 50,000 kronor

Till förstärkning av det ordinarie anslaget bör enligt överstyrelsen

på extra stat beräknas ett något högre belopp än det, som

förut upptagits till tekniska elementarskolan, förslagsvis 6,000 kronor

att ingå i förslagsanslaget till förstärkning av reservationsanslaget

till tekniska läroverk.

Till undervisningsmateriell och laboratorieutrustning beräknar

överstyrelsen såsom erforderligt belopp minst 45,000 kronor att i

form av reservationsanslag utgå, fördelat på de två första övergångsåren,

med 20,000 kronor på första året och 25,000 kronor på andra

året.

Beträffande övergångstiden finner överstyrelsen några särskilda

beräkningar ej erforderliga, enär inga nya lärarkrafter skulle tillkomma

och övrig ordinarie personal liksom även extra lärare konnne

att avlösa annan motsvarande personal, vadan i avseende härå liksom

i övrigt avvikelserna icke skulle bliva större än att den nya

staten skulle kunna tillämpas från början av år 1922, därest omorganisationen

skulle, påbörjas nämnda år.

Den första fråga, som det gäller att taga ståndpunkt till i det
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

ta ärende, är den, huruvida skäl föreligga att ombilda den tekniska

elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium. Någon

svårighet att i detta avseende träffa ett avgörande känner jag folium

del icke. Såsom jag tidigare varit i tillfälle att för Kungl.

Maj:t framhålla, är jag principiellt av den meningen, att, de tekniska

elementarskolorna böra, i de fall där ett stadgat behov av teknisktmerkantil

undervisning visas vara för handen, ersättas av den skoltyp,

det tekniska gymnasiet, vilken erkänts såsom bättre skickad än

den tekniska elementarskolan att meddela här ifrågavarande utbildning.

Utvecklingen i denna riktning har ock fortskridit därhän, att

för närvarande endast två av de förutvarande tekniska elementarskolorna,

nämligen de i Borås och Norrköping, kvarstå i sin gamla

form. Beträffande tekniska elementarskolan i Borås har jag redan

framlagt ett av Kungl. Maj:t godkänt förslag till berörda skolas omändring

till ett tekniskt gymnasium. Vad Norrköpingsskolan angår,

lider det intet tvivel, att en läroanstalt med nyss angiven uppgift

är behövlig i nämnda stad. Då härtill kommer att på ortshåll och

mellan de i ärendet hörda myndigheterna full enighet råder om önskvärdheten

av tekniska elementarskolans i Norrköping omändring till

ett tekniskt gymnasium, ansluter jag mig obetingat till det härom

framställda förslaget.

Om nu berörda del av förevarande omorganisationsfråga synes

ligga fullt klar, kan ärendet i övrigt i vissa avseenden giva anledning

till någon tvekan. Närmast gäller denna tvekan det ursprungligen

av 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens

ordnande framförda förslaget om inrättande i Norrköping

av en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst. Såsom jag

förut nämnt hade de s. k. departementssakkunniga uttalat sin anslutning

till detta förslag, under det man på ortshåll, bland annat

från stadsfullmäktiges sida, ställt sig mindre sympatisk till detsamma

och i stället påyrkat, att till Norrköping måtte förläggas

en fackskola för textilindustri. Den tekniska kommitténs förslag

har nu av tekniska elementarskolans styrelse upptagits i den form,

att styrelsen föreslagit den tekniska elementarskolans ombildning

till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för väg- och

vattenbyggnadskonst. Sistberörda omorganisationsplan har av överstyrelsen

i dess första utlåtande i ärendet kraftigt understötts. Däremot

hava stadsfullmäktige i Norrköping, därvarande magistrat och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

länsstyrelsen ävensom två av de sammanslutningar, som representera

stadens industriella intressen, framhållit, att från stadens egen synpunkt

det framförallt vore av vikt att få en fackskola för textilindustri

dit förlagd. Till belysande av den ståndpunkt, stadsfullmäktige

intagit till frågan, kan det här vara på sin plats att omnämna,

att fullmäktige, då de första gången, den 19 juni 1919, behandlade

frågan om åtagande från stadens sida att tillhandahålla den nya

läroanstalten erforderliga undervisningslokaler, formulerade sitt beslut

i ämnet sålunda, att de ej mindre anhöllo, att tekniska elementarskolan

måtte omändras till ett tekniskt gymnasium och att i samband

därmed till Norrköping måtte förläggas dels i främsta rummet

en fackskola för ylleindustrien, dels ock en fackskola för väg- och

vattenbyggnadskonst, än även förbundo sig att ställa nödiga lokaler

till skolornas förfogande samt att dessutom lämna fri bostad

eller bostadsersättning åt föreståndaren. Förutom nämnda myndigheter

och korporationer har även den i Norrköping sedan många

år verksamma och för åren 1920 och 1921 med statsmedel understödda

John Lennings vävskola på ett energiskt sätt hävdat den

meningen, att en fackskola för textilindustrien borde upprättas i

Norrköping, därvid man särskilt framhållit det lämpliga i att textilfackskolan

bragtes till stånd genom en utveckling av Lenningska

vävskolan.

I detta läge befann sig ärendet, dä det först inkom till ecklesiastikdepartemendet.

Det är under sådana förhållanden icke ägnat att

förvåna, att tanken kom att riktas på en inskränkning av omorganisationen

till att omfatta allenast inrättandet av ett tekniskt gymnasium.

Emellertid synes det mig, som om den av överstyrelsen

sedermera förebragta utredningen skulle hava gjort tydligt, att en dylik

stympning av omorganisationsfrågan icke skulle vara lycklig.

Tekniska elementarskolans styrelse har påpekat, att genom en sådan

åtgärd varje möjlighet att erhålla en planmässig utbildning i vägoch

vattenbyggnadsfacket annorstädes än vid tekniska högskolan och

Chalmers tekniska institut bleve stängd, emedan ingen annan av de

lägre tekniska läroanstalterna än den i Norrköping lämnar någon

nämnvärd undervisning inom berörda fack. Ett viktigt skäl mot

att, på sätt nyss sagts, beskära omorganisationen förefaller mig ock

vara, vad styrelsen anfört beträffande de svårigheter, som därvid

skulle uppkomma med avseende å läroanstaltens nybyggnad sfråga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Knngl. Maj:ts proposition Nr 94.

Uppenbarligen kan någon nybyggnadsverksamhet icke påbörjas, förrän

spörsmålet om det tekniska läroverkets i Norrköping organisation

blivit på ett definitivt sätt löst. Och någon sådan definitiv lösning

torde icke från något håll hava åsyftats genom en ombildning

av tekniska elementarskolan till blott och bart ett tekniskt gymnasium.

Behovet i allmänhet av en väg- och vattenbyggnadsfackskola

synes mig hava på ett övertygande sätt lagts i dagen såväl genom

överstyrelsens båda av mig i det föregående åtei’givna uttalanden i

ämnet som ock av de skrivelser, som i ärendet ingivits såväl från på

detta fackområde representativa enskilda organisationer, svenska vägföreningen

och svenska betongföreningen, som även från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Utvecklingen och förbättringen av vårt

lands vägväsende och dess kommunikationsförhållanden överhuvudtaget

torde få anses vara en angelägenhet av den allra största betydelse,

och i detta avseende har givetvis en fackskola för väg- och

vattenbyggnadskonst en viktig uppgift att fylla.

Stadsfullmäktige i Norrköping hava, då de ånyo hörts i ärendet,

också visat ett erkännansvärt tillmötesgående mot planen på

att i Norrköping inrätta en skola av sistnämnda slag, i det de enhälligt

och utan förbehåll gjort ett fullt tillfredsställande åtagande

beträffande lokaler m. m. för en blivande läroanstalt, omfattande

tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst.

Härmed torde den omständighet, som i övervägande

grad föranlett tvekan om det framlagda förslagets genomförbarhet,

hava bortfallit.

Vid övervägande av vad sålunda i detta ärende förelupit har

jag kommit till det resultatet, att mycket starka skäl tala för att,

så snart möjligt är, genom inrättandet av en fackskola för vägoch

vattenbyggnadskonst tillfälle beredes till ordnad utbildning på

nämnda område av den art och omfattning, som motsvarar de tekniska

fackskolornas ändamål, samt att för närvarande ingen mera

lämplig förläggningsort för en dylik skola erbjudes än Norrköping.

Den någon gång framkastade tanken på en väg- och vattenbyggnadsfackskola

i Stockholm kunde måhända innebära åtskilliga fördelar,

men dels förefinnes härutinnan icke någon utredning och dels

föreligger ett förslag till ombildning av tekniska skolan därstädes,

vilket, därest det genomföres, icke torde under den närmaste fram
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

tiden lämna utrymme för förverkligandet av tanken på en fackskola

för väg- ocli vattenbyggnadskonst i Stockholm.

Vad beträffar den ifrågasatta textilfackskolan kan, såsom jag

varit i tillfälle att framhålla, då jag för Kungl. Maj:t anmälde ärendet

rörande omorganisation av tekniska elementarskolan i Borås,

något behov av eu fullständig sådan skola för närvarande icke sägas

föreligga. Såsom överstyrelsen påpekat torde vidare det från

Norrköpingshåll framförda kravet på inrättande därstädes av en

fackskola, avsedd för speciellt ylleindustrien — ett krav, som i och

lör sig synes naturligt — tarva närmare utredning rörande sättet,

varpå en dylik läroanstalt lämpligast skulle kunna åvägabringas.

Med hänsyn härtill finner jag denna fråga icke nu böra föranleda

åtgärder från Kungl. Maj:ts sida.. Jag anser mig emellertid böra

framhålla att, enligt min mening, varken inrättandet av en fackskola

för vävnadsindustri i Borås eller den omständigheten att jämte tekniska

gymnasiet i Norrköping i första hand upprättas en fackskola

för väg- och vattenbyggnadskonst behöver utesluta, att, om efter

verkställd prövning så skulle befinnas behövligt och ändamålsenligt,

Norrköping jämväl erhåller en fackskola av det slag, staden synes

önska, inriktad särskilt på, utbildning för verksamhet inom ylleindustrien.

Jag biträder alltså förslaget att tekniska elementarskolan i Norrköping

ombildas till ett tekniskt gymnasium och en därmed förenad

fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst.

Den av skolöverstyrelsen uppgjorda planen för omorganisationens

genomförande och överstyrelsens beräkning av kostnaderna för läroverket

i färdigt skick ävensom under övergångsåren synes mig böra

godtagas. Omorganisationen bör alltså enligt min mening taga sin

början den 1 juli 1922, från och med vilken tid två av de erforderliga

tre nya lektorstjänsterna skulle inrättas, Från och med don 1 oktober

samma år skulle dessutom vid läroanstalten anställas en laboratorievaktmästare.

Avlöningen för berörda personal skulle enligt

gällande bestämmelser för år 1922 belöpa sig till sammanlagt 6,237

kronor 50 öre. För ökade utgifter i övrigt (extra annonsering, uppvärmning

m. in.) torde böra i enlighet med överstyrelsens förslag

beräknas ett belopp av 2,762 kronor 50 öre att efter överstyrelsens

hörande av Kungl. Maj:t fördelas på de särskilda posterna. Läroanstaltens

stat, vilken för år 1921 slutar å ett belopp av 47,800

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

kronor, skulle i enlighet härmed för år 1922 upptaga en slutsumma

av 56,800 kronor. Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk skulle således för ifrågavarande läroanstalts vidkommande

behöva ökas med 9,000 kronor. Jag erinrar, att statens fastställande

ankommer på Kungl. Maj:t.

Vad angår det belopp, som av extra anslagsmedel skulle erfordras

till förstärkande av läroanstaltens stat för år 1922, har jag den

7 januari 1921, vid framläggande av förslag om anvisande av anslag

för år 1922 till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, för tekniska läroverket i Norrköping

beräknat ett belopp av 6,000 kronor i enlighet med skolöverstyrelsens

hemställan. Jag tillåter mig påminna om att detta förslag

blev av Kungl. Maj:t godtaget.

Den tredje nya lektorsbefattningen torde böra, såsom skolöverstyrelsen

förordat, tillsättas från och med den 1 juli 1923. Under

år 1924 skulle omorganisationen fullbordas.

I likhet med överstyrelsen anser jag nödigt, att för anskaffande

åt den nya läroanstalten av erforderlig uppsättning apparater, maskiner

och annan undervisningsmateriel! ett särskilt anslag beviljas.

Liksom för tekniska läroverket i Borås har överstyrelsen beräknat

detta till 60,000 kronor att utgå med 30,000 kronor under vartdera

av två på varandra följande år. Jag är även härutinnan av samma

mening som överstyrelsen och vill föreslå, att första hälften av anslaget

eller 30,000 kronor av riksdagen begäres såsom reservationsanslag

på extra stat för år 1922. Vid anslaget bör lämpligen, när

detsamma i sinom tid av Kungl. Maj:t ställes till vederbörandes

förfogande, fästas det villkor, att innan mera betydande inköp få

äga rum, förslag härtill skall vara av skolöverstyrelsen godkänt.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels medgiva, att den tekniska elementarskolan

i Norrköping må, på sätt av mig i det föregående

närmare angivits, ombildas till ett tekniskt

gymnasium och en teknisk fackskola för väg- och

vattenbyggnadskonst;

dels för tekniska elementarskolan, tekniska

gymnasiet och tekniska fackskolan för väg- och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

vattenbyggnadskonst i nämnda stad beräkna för

år 1922 ett belopp av 56,800 kronor att ingå i

det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk;
dels

och till apparater, maskiner och annan

undervisningsmateriel! för ifrågavarande läroanstalt

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

200335

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:8a Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 152 i texten