Sök i Ratio Lex

Angående beräkningen av arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

1921-02-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:95, Angående beräkningen av arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående beräkningen

av arvoden åt skolläkare vid de allmänna

läroverken; given Stockholms slott den 11 februari

1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. J:son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Gteer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Gällande läroverksstadga föreskriver i § 160, att vid varje läroverk

skall av skolöverstyrelsen, efter förslag av vederbörande rektor,

eller, i fråga om samskola, av dess styrelse för högst 5 år antagas

en skolläkare.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 84 käft. (Nr 95.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Sådan skolläkare ägde enligt tidigare gällande bestämmelser

såsom ersättning för honom i denna hans egenskap åliggande göromål

uppbära dels ur vederbörande läroverks ljus- och vedkassa 1

krona om året för varje under höstterminen närvarande lärjunge,

dels ock av statsmedel 150 kronor vid högre allmänt läroverk och

100 kronor vid realskola ävensom ytterligare ett belopp, motsvarande

1 krona för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

De för ändamålet erforderliga statsmedlen hava utgått av en i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagspost till arvoden åt skolläkare samt av på extra stat

anvisade belopp.

Uti en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 288, angående

arvoden åt skolläkare föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels medgiva, att såsom ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk finge

från och med år 1921 utgå, förutom fast årsarvode av 500 kronor för läkare vid

högre allmänt läroverk samt 300 kronor för läkare vid real- eller samskola, 3

kronor för varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge;

dels besluta, att den skolläkare från läroverkets ljus- och vedkassa dittills

tillkommande ersättning av 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket

närvarande lärjunge skulle från och med år'' 1921 upphöra att utgå;

dels medgiva, att den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten: »arvoden åt skolläkare» å 9,600 kronor måtte från och

med år 1921 utgå med ett till 30,700 kronor förhöjt belopp; kommande härvid

sagda reservationsanslag att höjas med 21,100 kronor;

dels och till ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk med 3 kronor för

varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge anvisa på extra stat

för år 1921 ett förslagsanslag å 82,500 kronor.

Till det protokoll över ecklesiastikärenden för nämnda dag, vilket

i utdrag fogats vid sagda proposition, yttrade min företrädare i

statsrådsämbetet, att han — för undvikande av allt för specialiserade

bestämmelser i fråga om beräkning av dyrtidstillägg och i likhet^

med vad som gällde inom andra områden av förvaltningen —

ansåge någon begränsning av dyrtidstilläggen å skolläkarnas arvoden

ej böra ifrågakomma utan dessa tillägg böra utgå efter sedvanliga

regler. Genom en dylik beräkning av dyrtidstilläggen skulle också

undvikas större ojämnheter i avlöningsförhållandena för läkarna vid

folkskoleseminarierna, sådana dessa avlöningsförhållanden föreslagits

i 1920 års statsverksproposition, och avlöningsförmånerna för läkarna

vid de allmänna läroverken.

I skrivelse den 22 juni 1920 angående regleringen av utgif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition Nr 95.

tema under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, punkten

174, har riksdagen i nu förevarande avseende anfört bland annat:

Den nu föreliggande frågan hade riksdagen ansett sig böra behandla med

hänsyn till den uppfattning, riksdagen hyste i avseende å seminarieläkarnas arvoden.

Aven beträffande skolläkarna förutsatte departementschefen, att dyrtidstillägg

skulle utgå å de av honom tillstyrkta arvodena. Ett bifall härtill skulle

leda till att läkarna vid de större läroverken komme upp till arvodesbelopp, som

på intet vis syntes stå i förhållande till det arbete, som av dem presterades. Lika

med vad riksdagen beslutit i fråga om seminarieläkarna, ansåge riksdagen, att

man jämväl beträffande skolläkarna borde räkna med att dyrtidstillägg ej skulle

utgå å deras arvoden. Härav följde emellertid, att de belopp, som av Kungl.

Maj:t föreslagits, borde något höjas. Riksdagen hade vid prövning bärav funnit

sig böra bestämma, att ersättningen till skolläkare beräknades efter dels ett fast årsarsarvode

av 500 kronor vid högre allmänt läroverk och 300 kronor vid realeller

samskola, dels ock 4 kronor för varje under höstterminen vid läroverket

närvarande lärjunge.

Nämnda grunder hade emellertid endast tjänat riksdagen till ledning vid

beräkning av erforderligt anslag, och riksdagen ville framhålla, att ett strängt

fasthållande av desamma vid arvodens bestämmande i de särskilda fallen ingalunda

syntes böra vara oeftergivligt. Riksdagen ansåge, att de anslagsmedel, som

beviljades till arvoden åt skolläkare, borde ställas till skolöverstyrelsens förfogande

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med angivna grunder, varvid

dock borde av överstyrelsen tillses, att arvode icke måtte komma att utgå

med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen för vårterminen 1920.

Riksdagen anmälde sig alltså hava

a) beslutat, att den skolläkare från läroverkets ljus- och vedkassa dittills

tillkommande ersättning av 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket

närvarande lärjunge skulle från och med år 1921 upphöra att utgå;

b) medgivit, att den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten: »arvoden åt skolläkare» å 9,600 kronor finge från och

med år 1921 utgå med ett till 30,700 kronor förhöjt belopp; kommande härvid

sagda reservationsanslag att höjas med 21,100 kronor;

c) till förstärkning av nämnda anslagspost anvisat på extra stat för år 1921

ett förslagsanslag å 110,000 kronor;

d) föreskrivit, att under b) och c) omnämnda anslagsmedel skulle för därmed

avsett ändamål stå till skolöverstyrelsens förfogande att av överstyrelsen fördelas

med tillämpning av de utav riksdagen angivna grunder.

Vid föredragning den 22 juni 1920 av riksdagens berörda skrivelse

ställde Kungl. Maj:t förenämnda anslag till skolöverstyrelsens

förfogande att av överstyrelsen fördelas med tillämpning av omför - mälda grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 95.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 8 december 1920 meddelat,

att överstyrelsen, efter infordrande av uppgifter från de olika

läroverken beträffande den ersättning, inberäknat dyrtidstillägg, som

utgått till vederbörande skolläkare för förra hälften av år 1920, bestämt

arvodena till skolläkare för år 1921.

Oaktat överstyrelsen funnit, att en sträng tillämpning av föreskriften, att

arvode icke borde utgå med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen

för vårterminen 1920, skulle komma att föranleda vissa inkonsekvenser och ojämnheter

vid jämförelse mellan de olika läroverkens storlek och vederbörande skolläkares

arvode, hade överstyrelsen ansett sig bunden av riksdagens förutberörda

uttalande. En följd härav hade blivit, att de skolläkare, som vårterminen 1920

icke hade någon annan statstjänst, kommit i en gynnsammare ställning än de,

vilka sagda termin haft annan statstjänst.

Överstyrelsen hänvisar därefter till en i överstyrelsens skrivelse

intagen tabell, utvisande de förhöjningar i skolläkares arvoden, som

på grund av riksdagens omförmälda bestämmelse komme vissa skolläkare

till del utöver vad de skulle erhållit enligt de av riksdagen

bestämda allmänna grunderna.

Enär, fortsätter överstyrelsen därefter, det icke synts överstyrelsen lämpligt,

att skolläkarnas arvoden vid vissa läroverk även för framtiden skulle vara beroende

av vad dessa befattningshavare på grund av säregna förhållanden uppburit

vårterminen 1920, hade överstyrelsen ansett sig böra anhålla, att Kungl.

Maj:t genom framställning till riksdagen måtte utverka dess medgivande för

ändring i berörda avseende.

Då skolläkartjänsterna, säger överstyrelsen vidare, vid samtliga läroverk

måste betraktas såsom bisysslor, syntes det överstyrelsen ej vara nödigt att vid

omreglering av löneförmånerna för dessa tjänster taga särskild hänsyn till den

omständigheten, att en del av tjänstinnehavarna finge vidkännas någon minskning

i de löneförmåner, som de mera på grund av en tillfällighet innehaft en

kort tid. Riksdagens ifrågavarande uttalande kunde även i viss män giva anledning

till olika tolkningar. Det syntes nämligen kunna sättas ifråga, huruvida

det faktiska ersättningsbeloppet för vårterminen 1920 skulle läggas till grund

för beräkningen av kommande års arvode eller om detta arvode skulle omräknas

med hänsyn till det ökade eller minskade antalet lärjungar vid läroverket i

fråga. Likaså kunde det anses ovisst, om det tillägg till dyrtidstillägget å 20 %

av första halvårets löneförmåner, som omförmäldes i kungörelsen den 30 juni

1920 (nr 362) angående förhöjning i vissa fall i det för första halvåret 1920 till

befattningshavare i statens tjänst utgående dyrtidstillägg, borde medräknas, enär

riksdagens beslut om detta tillägg fattats först efter beslutet om skolläkarnas arvoden.

Slutligen hade det icke varit överstyrelsen möjligt att kontrollera, huruvida

de av vederbörande rektorer rekvirerade och utbetalade dyrtidstilläggen i varje

särskilt fall varit riktigt beräknade. Av de till överstyrelsen lämnade uppgifterna

ville det nämligen synas, som om man på olika orter tolkat hithörande förf att
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

ningar olika. Överstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte genom

framställning till l''J21 års riksdag utverka riksdagens medgivande därtill, att

överstyrelsen vid bestämmande av arvodena för skolläkarna vid de allmänna läroverken

ej skulle vara bunden av det av 1920 års riksdag gjorda uttalandet, att

dessa arvoden icke måtte utgå med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen

för vårterminen 1920.

Uti häröver avgivet infordrat utlåtande av den 7 januari 1921

har statskontoret tillstyrkt framställning till riksdagen i av skolöverstyrelsen

angivet syfte.

Vid genomförande av ny lönereglering för personalen vid statens

verk och inrättningar av olika slag bruka vanligen utfärdas

bestämmelser, avseende att förekomma, att vederbörande befattningshavare

genom inträde å ny stat lider minskning i förut havda inkomster.

Det torde också hava varit en dylik omsorg, som föranlett

riksdagen till det förut återgivna uttalandet, att arvode åt skol1

åkare icke borde komma att utgå med lägre belopp än vad som

motsvarade dem för vårterminen 1920 tillkommande ersättning. Ett

fortsatt tillämpande av den av riksdagen sålunda angivna normen

skulle emellertid lätteligen kunna leda till orättvisor och ojämnheter,

i det att en läkare vid ett mindre läroverk skulle under viss förutsättning

kunna för framtiden få avsevärt högre arvode än en haris

kollega vid ett större läroverk. Dessutom skulle en ändring av

grunderna för dyrtidstilläggs utgående eller en sänkning av det s. k.

grundtalet genom levnadskostnadernas minskning kunna för alla

andra statstjänstemän medföra en rätt avsevärd minskning i deras

avlöningsförmåner i jämförelse med vad de uppburit år 1920, under

det att, om bestämmelsen i fråga om skollärare ej ändras, dessa i

vissa fall allt framgent komma att erhålla ett arvode, uppgående

till det sammanlagda ersättningsbelopp, som de, under exceptionella

förhållanden, uppburit för vårterminen 1920.

Då härtill kommer att den för vårterminen 1920 utbetalda ersättningen

till skolläkare synes hava varit i hög grad ojämnt fördelad,

bland annat på grund av olika tolkning av de för nämnda

tid gällande författningarna om dyrtidstillägg, synas mig tillräckliga

skäl föreligga att genom framställning till riksdagen få den föreskriften

upphävd, att den framtida ersättningen till nu ifrågavarande

befattningshavare skall bestämmas med ledning av det för vårterminen

1920 utbetalda arvodet.

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att skolöverstyrelsen må vid Bestämmande av

arvoden åt skollärare vid de allmänna läroverken

vara obunden av det utav 1920 års riksdag gjorda

uttalandet, att nämnda arvoden icke böra utgå

med lägre belopp än vad som motsvarar ersättningen

för vårterminen 1920.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströme Boktryckeri A. B.

910430

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1921:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående beräkningen av arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1921:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående beräkningen av arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken. a1 i texten