Sök i Ratio Lex

Angående anslag för verkställande av undersökningsoch för svar sarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m

1922-02-24 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:103, Angående anslag för verkställande av undersökningsoch för svar sarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för verkställande

av undersöknings- och för svar sarbeten å områden,

som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. ;

given Stockholms slott den 24 februari 1922.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson:

I propositionen nr 170 till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 91 käft. (Nr 103.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

områden, som för kronans räkning vore eller kunde varda inmutade

inom Norsjö socken av Västerbottens län, å tilläggsstat för år 1921

under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Beträffande de skäl, som föranledde avlåtandet till riksdagen av

förberörda framställning, tillåter jag mig hänvisa till vad det vid ovannämnda

proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 11 mars 1921 därom innehåller. I dylikt hänseende

ber jag nu endast att få erinra om, att till grund för det av Kungl.

Maj:t gjorda anslagsäskandet låg en från chefen för Sveriges geologiska

undersökning, överdirektören A. Gavelin inkommen skrivelse, däri anmälts,

att ämbetsverket vid de geologiska undersökningar, som under

år 1920 bedrivits inom nedre delen av Västerbottens län, inom nämnda

socken för kronans räkning inmutat ett flertal fyndigheter av kopparoch

svavelkis,'' belägna på ett avstånd av endast 1 å 2 mil från stambanan

genom övre Norrland. I skrivelsen framhölls vidare, att de områden,

å vilka ifrågavarande fyndigheter inmutats, syntes bilda en karaktäristisk

’malmprovins’, anmärkningsvärt rik på kismalmsanledningar,

huvudsakligen dock bestående av malmblock av växlande storlek. För

att med utsikt till framgång kunna framleta de värdefullare malmkroppar,

från vilka de rikare blocken måste härstamma, erfordrades emellertid en

ingående undersökning, för vilket ändamål krävdes anvisande av särskilt

anslag.

I skrivelse den 17 juni 1921, nr 10 B, angående regleringen av

utgifterna under tilläggsstatens för år 1921 tionde huvudtitel anmälde

riksdagen under punkt 18, att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ovannämnda

framställning.

Sedan Kungl. Maj:t därefter den 22 juni 1921 anbefallt Sveriges

geologiska undersökning att inkomma med förslag rörande användningen

av ifrågavarande anslag, avgav ämbetsverket den 5 därpå följande juli

utlåtande i ämnet.

Ämbetsverket erinrade därvid, att avsikten med anslaget varit att

bestrida omkostnaderna för nödiga detaljundersöknings- och försvarsarbeten

i första rummet å de malmanledningar, vilka under år 1920

blivit uppdagade och delvis inmutade för kronans räkning i ovannämnda

socken; att, om tillgången på medel så medgåve och de geologiska

undersökningarna gåve anledning därtill, likartade undersökningar borde

sättas igång på lämpliga områden utanför dem, som dittills blivit inmutade;

samt att arbetena skulle bestå i med anledning av föregående

och samtidiga detaljerade geologiska undersökningar bedriven elektrisk

kartläggning av de inmutade eller i dessas omgivningar eventuellt på
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

träffade malmförande områden ävensom i blottningar och provsprängningar

på ställen, som genom dessa mätningar angivits sannolikt hysa

samlad malm. Vidare anförde ämbetsverket, att arbetena borde läggas

så, att genom desamma fullgiltiga försvar utfördes för sådana inmutningar,

som befunnes därav förtjänta, medan inmutningar, som genom

de elektriska undersökningarna eller på andra grunder befunnes sakna

malm, släpptes så snart negativt resultat ernåtts.

Genom beslut den 15 juli 1921 ställde Kungl. Maj:t sedermera

berörda å tilläggsstat för år 1921 anvisade reservationsanslag å 40,000

kronor till Sveriges geologiska undersöknings disposition, att av ämbetsverket

användas i huvudsaklig överensstämmelse med vad ämbetsverket

i sitt förenämnda utlåtande därutinnan anfört.

1 en den 30 december 1921 dagtecknad och av ett flertal bilagor

åtföljd framställning bär nu bergsingenjören H. Nathorst hemställt, att

Kungl. Maj:t ville för inventering av vissa malmtillgångar i Norrland

av riksdagen äska ett årligt anslag av 100,000 kronor att utgå under

ett och vart av åren 1922—1926.

Enligt en av Nathorst samtidigt framlagd plan för en sådan inventering

skulle kombinerade geologiska och elektriska undersökningar

företagas på såsom malmförande kända eller misstänkta områden i syfte

att söka få fram svavelkis samt koppar- och blymalmer i sådan utsträckning,

att landets behov av dessa malmer, som nu till största delen

täckes. genom import, skulle kunna fyllas genom egen produktion. De

geologiska undersökningarna skulle enligt Nathorsts förslag utföras av

Sveriges geologiska undersökning och de elektriska av det under Nathorsts

ledning stående aktiebolaget Bergsbyrån medelst användande av

en utav Nathorst och bergsingenjören H. Lundberg utarbetad metod för

elektrisk malmletning. Såsom föremål för undersökningen angåvos

mycket vidsträckta områden, i första hand den inom Norsjö, Malå,

Skellefteå och Jörns socknar av Västerbottens län förekommande så

kallade Skellefteformationen samt vidare vissa områden utefter norra

stambanan, inlandsbanan och ifrågasätta tvärbanor till densamma samt

eventuellt även efter bandelen Gellivare—Riksgränsen.

Efter remiss har kommerskollegium den 15 februari 1922 avgivit

utlåtande över framställningen, därvid kollegium tillika överlämnat av

kollegium inhämtade yttranden i ämnet från Sveriges geologiska undersökning,

tillförordnade bergmästaren i norra bergmästardistriktet och

F ramställning

av bergsingenjören

H.

Nathorst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Sveriges geologiska

undersöknings

yttrande

den 11

februari 1922.

4 Kungl. Maj:ts, proposition Nr 103.

1917 års kommission för undersökning och tillgodogörande av vissa

mineralfyndigheter å kronojord.

I sitt den 11 februari 1922 dagtecknade yttrande har Sveriges

geologiska undersökning anfört, bland annat, följande:

»Den remitterade framställningen synes närmast eller åtminstone i första

hand avse ett fortsättande i något större skala av de på uppdagandet av

sulfidmalmer inriktade undersökningar, vilka Sveriges geologiska undersökning

sedan 1917 årligen hedrivit, huvudsakligast inom Västerbottens län men

ä.ven i någon mån inom Jämtlands och Norrbottens län. Förutom vad som för

rent geologiska arbeten härför kunnat utgå från Sveriges geologiska undersöknings

vanliga anslag, hava för dessa undersökningar medel anvisats genom

speciella anslag samt i ett fall (för en del av 1920 års arbeten) genom av enskilt

företag donerade medel.

Under dessa arbeten har en rätt god kunskap vunnits om beskaffenheten

av ett från norra Jämtland genom Västerbottens fjälltrakter utsträckt kismalmsdistrikt,

och hava efter sistlidne riksdags beslut två av de nyupptäckta

kismalmsfälten, nämligen Stekevare och Remdalen i Vilhelmina socken av

Västerbottens län, vilka uppenbarligen innehålla betydande tillgångar av kopparhaltig

svavelkis, blivit avsatta såsom statsgruvefält. På grund av det avlägsna

läget kunna emellertid dessa fjälltrakters svavelkiser för närvarande

icke ekonomiskt utnyttjas, och då man ingenstädes inom dessa områden i större

mängder påträffat malmer med tillräckligt hög halt av koppar för att för närvarande

möjliggöra en på dem baserad lönande koppartillverkning, äro dessa

fjällområdens undersökta kisfyndigheter endast att betrakta såsom reservei

för framtiden. .

Gynnsammare synas förhållandena beträffande det i den remitterade

framställningen företrädesvis åsyftade kismalmförande område inom nedre

Västerbottens län, som särskilt varit föremål för de båda senaste årens undersökningar.

Sedan åtskillig tid tillbaka bär man inom det s. k. ’Skelleftefältet’,

från trakten av Skellefteå i öster till trakten av Stensele i väster, känt dels en

hel del obetydligare, i dagen gående kismalmsanledningar, dels större och mindre

mer eller mindre rika block, hänvisande på anmärkningsvärda ehuru till moderklyften

okända förekomster. De i dagen blottade anledningarna hade visat

sig icke brytvärda under dittills rådande normala konjunkturer, och svårigheterna

att återfinna de jordtäokta moderklyftema till de rikare malmblocken

syntes avskräcka från nedläggande av mera omfattande arbeten och kostnader

på dessa områden, ända till dess att man, efter den elektriska malmletningsmetodens

förbättrande till praktisk användbarhet, för några år sedan lyckades

vid Kristineberg i Lycksele socken upptäcka en betydande förekomst av svavel-

och kopparkismalm. Sedan Sveriges geologiska undersökning på ort och

ställe studerat och övertygat sig om betydelsen av nämnda malmfält, upptog

den sommaren 1920 den övriga delen av Skellefteformationen till närmare undersökning.

Det framgick härav, att ifrågavarande områden bildade en karaktäristisk

malmprovins med ett mycket stort antal kismalmsanledningar. Fn

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

dol av dessa inmutades av Sveriges geologiska undersökning för kronans räkning,

medan andra i samma trakter inmutades ungefär samtidigt av enskilda,

huvudsakligen Centralgruppens emissionsaktiebolag, som redan tidigare förvärvat

och undersökt åtskilliga förekomster och genom Sveriges geologiska undersöknings

arbeten stimulerats till fortsatt malmletning inom detta distrikt.

De för kronans läkning inmutade områdena undersöktes dels 1920 med

användning av ett av Stockholms superfosfatbolag tidigare för praktiskt-geologiska

undersökningar beviljat anslag, dels sistlidne sommar och höst med

anlitande av ett av 1921 års riksdag för ändamålet beviljat anslag av 40,000

kronor. Genom dessa undersökningar har vid Bjurträsk, cirka 14 kilometer

nordväst ifrån stambanan, påvisats en mindre till medelstor kisförekomst med

en malmarea mellan 520—720 kvadratmeter, sannolikt omkring 620 kvadratmeter.

Malmen, som är helskäft och väl begränsad mot sidostenen samt har en

bredd från omkring ett par meter till cirka 9 meter, utgöres till en mindre del

(mellan 100—175 kvadratmeter) av svavelkis, medan större delen, frånsett ett

obetydligt frånskrädbart parti zinkmalm, består av magnetkis. Generalprov

över hela bredden av svaveUåsmalmen gav vid analys: Svavel = 35.? procent,

koppar = 0.3o procent, zink = 3.7- procent, arsenik, nickel och guld frånvarande,

silver = spår. Generalprov av hela magnetkismcilmen gav: Svavel = 30.- procent,

koppar = O.oo procent, zink = 4.os procent, arsenik, nickel och guld frånvarande,

silver = spår.

Då magnetki.smalmens svavelhalt är relativt hög (för att vara magnetkis)

och sammansättningen i övrigt ganska gynnsam samt brytningsförhållandena

och läget gynnsamma, bör malmen från denna förekomst kunna vinna avsättning

och användning i blandning med rik svavelkismalm.

De till buds stående penningmedlen ha icke varit tillräckliga för att

blotta den fyndighet, som givit upphov till de lovande malmblocken vid Bjurfors

omkring en halv mil nordväst om Bjurträskfyndigheten. Genom de ingående

geologiska undersökningarna, elektriska mätningarna samt blottningar av

elektriska drag och andra anledningar, vilka kunnat förmodas utgöra den

eftersökta fyndigheten, men vilka under arbetenas gång i själva verket befunnits

avse andra icke brytvärda fattiga anledningar, har denna nu emellertid

med största sannolikhet blivit inringad, ehuru den alltför mäktiga jordbetäckningen

förhindrat dess blottande. Det inringade området är inmutat för kronans

räkning och bör enligt undersökningens förmenande bliva föremål för

vidare undersökningsarbeten, vilka på grund av den mäktiga jordbetäckningen

synas böra bestå i främsta rummet i jord- och diamantborrningar. Av blocken

framgår, att fyndigheten hyser malm av två typer, dels tät rik svavelkis,

övergående i anrikningsmalm, dels magnetkis med kopparkis; troligen är kopparhalten

ojämnt fördelad, men ett block (det största) håller ej mindre än

cirka 8 procent. Utsikterna att här blotta en brytvärd förekomst torde få betecknas

såsom goda.

Övriga för kronans räkning år 1920 inmutade anledningar, vilka blivit

föremål för undersökning under innevarande år, hava icke visat sig vara av

värde. Ä andra sidan hava under sommarens geologiska arbeten påträffats

liera nya mineraliserade områden, vilka förtjäna närmare undersökning. Därtill

kommer, att Centralgruppens emissionsaktiebolag av enskilda upptäckare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

förvärvat och inmutat ett flertal kisanledningar, av vilka åtminstone tvänne

inom Malå socken belägna förefalla lovande.

Till de redan före 1920 kända Kristinebergsfältet (med en malmarea av

sannolikt 6,000—7,000 kvadratmeter, varav omkring 1,600 kvadratmeter kopparmalm

och resten en lätt anrikad svavelkis av i genomsnitt 82 å 33 procent svavel)

och Sandlidberget (med en hittills påvisad malmarea av över 1,100 kvadratmeter

övervägande svavelkis och resten magnetkis, med en svavelhalt växlande

mellan 32 procent och 36 procent) har man sålunda inom ifrågavarande

malmprovins att lägga flera andi-a förekomster, som vid förbättrade kommunikationer

böra bliva brytvärda, samt utsikter att kunna påträffa nya sådana.

Så långt förhållandena nu kunna bedömas, torde Skelleftefältets malmdistrikt

innehålla vårt lands största reserver av svavelmalmer.»

Beträffande avsättningsmöjligheterna för och den nationalekonomiska

betj^delsen av Skelleftefältets svavelkismalmer framhåller ämbetsverket,

att dessa malmer huvudsakligen skulle kunna komma till användning

vid sulfitcellulosafabrikerna inom Norrlands kustområde. Utvecklingen

av en gruvdrift inom Skellefteområdet skulle i första rummet vara tillräcklig

att onödiggöra den import av dels norsk svavelkis dels ock

amerikanskt svavel, som för närvarande äger rum till nämnda område

och som, exempelvis för år 1919, ägde ett värde av 5,000,000 kronor.

Därutöver skulle export kunna ifrågakomma till det närbelägna österbottniska

kustområdet i Finland.

Ämbetsverket anför därefter vidare följande:

»De resultat, som hittills framgått av såväl Sveriges geologiska undersöknings

som enskildas undersökningar inom Skelleftefältets malmförande

distrikt, synas i alla händelser ådagalägga, att undersökningsarbetena

därstädes böra fortsättas. Då staten nu utför en mera omfattande

geologisk undersökning av nedre Västerbottens län och därvid

med avseende på berggrunden naturligtvis i första rummet förlagt

sina arbeten till sådana områden i länet, .där avsevärda praktiska fynd

synts möjliga, kan det icke vara riktigt att underlåta ett ganska ingående utforskande

av mineraltillgångarna inom detsamma. Härvid måste tydligtvis i

första rummet komma nödvändiga undersöknings- och försvarsarbeten på sådana

malmanledningar, som geologiska undersökningen ansett sig böra för statens

räkning inmuta. Ett bidragande skäl, varför Skelleftedistriktets malmtillgångar

utan uppskov torde böra undersökas, är, att undersökningsresultatet

uppenbarligen, såsom även påpekas i den remitterade skrivelsen, kan böra

påverka lösningen av traktens kommunikationsfrågor.»

Efter att hava framhållit, att en eventuell utredning av samma

kommunikationsfrågor syntes böra föregås av en undersökning av vilka

malmfyndigheter, som vore de mest betydande och i första hand exploateringsvärda,

yttrar ämbetsverket än vidare:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Kr J03. 7

»Ehuru geologiska undersökningen vill är medveten om, att även liera

andra områden i norra Sverige framdeles böra bliva föremål förliknande malmgeologiska

specialundersökningar, anser den dock, att dess egna arbeten av

r<''unf , a vara nlnk1a(l(! huvudsakligen på det ovan avhandlade Skelleftetaltet,

till dess en någorlunda tillfredsställande utredning av dettas malmtillgangar

presterats. Endast ifall för närvarande ej föreliggande uppslag gorå

det önskvärt, bor undersökningen inom den närmaste tiden övergå till prospektmgrai

andra malmtrakter i Norrland. Det malmförande Skelleftefältet är till1

äckligt vidsträckt lör att giva såväl den undersökningens fasta personal, som

iiarfor kan disponeras som de extra arbetskrafter, vilka stå till buds, sysselsättmng

i sannolikt ännu derå år. För en effektiv malmgeologisk rekognoscering

samtidigt av jamval Övriga områden finnas däremot icke tillräckliga lämpliga

arbetskrafter tillgängliga. Visserligen är det sant, vad som i den remitterade

skrivelsen sages, att den elektriska malmletningsmetoden’ i dess nuvarande (för

OVT1f\ m 3"1? utveckling stadda) skick är ett nytt moment, på ett ytterst

värdefullt satt agnat att underlätta upptäckandet och blottandet av jordtäckta

malmer. Men då denna metod icke inskränkt geologiens nödvändighet utan

maste bedrivas i intimt samarbete med geologiska undersökningar, och då på

grundval av och i samband med elektriska och geologiska arbeten måste utforas

andra arbeten, såsom blottningar, djupborrningar och så vidare, är det

icke lämpligt, och bär tydligen ej heller varit av ingenjör Nathorst avsett, att

forcera enbart elektrisk malmletning utan samband med andra undersökningsarbeten.

Men ehuru det sålunda förefaller riktigast att för närvarande icke -öra

Planen mera omfattande än att avse Skelleftefältet, vore det dock önskvärt, att

a lllkoren för användning av de anslag, som eventuellt beviljas för ändamålet,

icke avfattades sa snavt, att icke någon del kan få användas jämväl för utredning

av något viktigt malmfynd, som till äventyrs kan göras i andra delar av

lanclet.»

o r Eft?.r att 1 detta sammanhang hava erinrat om att ämbetsverket

årligen plagade anbefallas att för statens räkning inmuta malmfynd som

eventuellt påträffades under de geologiska arbetena, fäster ämbetsverket

uppmärksamheten på olägenheten av, att medel för närmare undersökning

av sadana fynd i regeln saknas. Då sålunda i varje särskilt fall erforderlig

framställning om anslag måste göras, vållades tidsutdräkt, som

gjorde det ytterligt svårt att i lagstadgad tid hinna utföra nödvändi o a

undersökningsarbeten på en inmutad fyndighet, fe

Ämbetsverket fortsätter därefter:

.ii . *Förr alIer s,jla,''('' bör enligt undersökningens förmenande åstadkommas

ett anslag eller en fond, som, efter särskild prövning av Kungl. Maj:t i de ens

lida fallen, kan användas för åtminstone en grundläggande undersökning av

w u raknl,ng uppdagade malmanledningar. Skapandet av ett sådant anslag

skulle enligt undersökningens förmenande bättre än den av ingenjör

Nathorst föreslagna anordningen med ett fixt femårigt anslag befrämja syftemål

med hans framställning, alldenstund det skulle möjliggöra utredningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

T. f. bergmästaren

i

norra bergmästardistriktet.

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 103.

på så att säga smidigare sätt av malmanledningar och malmförande områden, i

den mån de bliva aktuella.

Då det emellertid icke torde vara möjligt att nu åstadkomma ett mera

permanent anslag av ovan angiven beskaffenhet, nödgas man — för såvitt de

speciella maimundersökningarna icke skola nedläggas — anvisa medel för åtminstone

den närmaste tidens arbeten. I första rummet bland dessa komma givetvis

nödiga undersökningsarbeten på det av staten inmutade Bjurforsfältet, inom

vilket den mäktiga jordbetäckningen synes nödvändiggöra djupborrningar och

inom vilket jämväl ett omfattande grävningsarbete möjligen kan väsa sig pakallat.

I övrigt äro flera områden kända, inom vilka detaljerade geologiska utredningar,

elektriska mätningar och åtminstone några blottningsarbetén äro

behövliga. Nya sådana områden äro att vänta under de geologiska arbetenas

fortsättning nästa sommar. Det är omöjligt att med någon grad av noggrannhet

beräkna anslagsbehovet för ifrågavarande arbeten under innevarande ar,

avsevärda kostnader måste dock nedläggas, om mera bestämda resultat skola

kunna ernås. Sålunda kan nog förutses, att, om icke arbetena på Bjurforsfältet redan

från början antingen giva ett oväntat ogynnsamt resultat eller också ur arbetsteknisk

synpunkt visa sig oväntat lätta, ensamt dessa möjligen kunna komma

att kräva flera tiotusenfal kronor. Beträffande övriga anledningar kan ingen

kalkyl givas. För den händelse de visa sig särskilt lovande, är dock behövligt,

att även på dessas undersökande kunna nedlägga avsevärda belopp. Med hänsyn

till dessa omständigheter och till storleken av de belopp, som enskilda foretag

pläga få nedlägga på arbeten av den omfattning och beskaffenhet, varom

här kan bliva fråga, synes önskvärt, att ett reservationsanslag av 100,000 ki ono i

beviljas samt från och med instundande sommar i mån av behov far tagas i

anspråk för undersökningar av lovande malmanledningar inom bkelleltetaltets

malmdistrikt. Det synes kunna ifrågasättas, att åtminstone någon del av

de ifrågavarande undersökningarna skulle kunna bestridas av arbetsloshetsanslaget.

På grund av omöjligheten att nu på förhand bestämma, vilka slag

av undersökningsarbeten som under innevarande år på olika ställen företrädesvis

komma i fråga och draga de största kostnaderna, är det dock knappast

möjligt att beräkna, huru mycket som skulle kunna anvandas av detta anslag

för ifrågavarande ändamål. Därest emellertid en del jordrymnings- och andra

hantlangningsarbeten kunna utföras med stod av arbetsloshetsanslaget, bo

givetvis motsvarande besparing göras på reservationsanslaget for malmundersökningarna.

»

T. f. bergmästaren i norra bergmästardistriktet förklarar sig för

sin del icke finna lämpligt, att staten på förhand binder sig vid användandet

av en viss metod för de elektriska malmletnmgsarbetenas

utförande. Den elektriska malmletningstekmken vore av relativt färskt

datum, och han hade sig bekant, att ett ganska intensivt arbets för

närvarande av flera uppfinnare nedlades på förbättring och utveckling

av denna teknik, delvis efter andra linjer än aktiebolaget Bergsbyrans

metod, samt att åtmistone en annan metod funnes, som givit praktiskt

användbara resultat,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 103.

9

Då den av Nathorst föreslagna malminventeringen redan vore av

Sveriges geologiska undersökning påbörjad, torde densamma böra få av

detta ämbetsverk fullföljas, för vilket ändamål tillräckliga medel borde

ställas till ämbetsverkets förfogande.

Aven 1917 års mineralkommission anser det vara mindre lämpligt,

att då andra med den Nathorst-Lundbergska såsom likvärdiga ansedda

elektriska malmletningsmetoder existerade, binda Sveriges geologiska

undersöknings handlingsfrihet beträffande valet av lämpligaste metod,

varför kommissionen förklarar sig icke kunna förorda bifall till sökandens

framställning.

Med hänsyn till den särskilt för trämasseindustrien betydelsefulla

inhemska svavelkisproduktion, som skulle kunna uppstå, därest genom

de av ämbetsverket bedrivna undersökningarna brytvärda kisförekomster

påträffades, syntes det emellertid kommissionen vara av synnerligen stor

betydelse, att ämbetsverket erhölle nödiga medel för fullföljande av

samma undersökningar. Kommissionen toge emellertid för givet, att

framställning i dylikt syfte komme att direkt göras av chefen för

Sveriges geologiska undersökning, oberoende av utgången av den nu

föreliggande framställningen.

Jämväl kommerskollegium finner det med hänsyn till andra förefintliga

malmletningsmetoder mindre lämpligt att i enlighet med sökandens

förslag sammankoppla frågan om anslag till malmletningar med

den om användande därvid av viss letningsmetod. Efter att hava framhållit,

att sistnämnda fråga, i betraktande av den utveckling, som på

detta område fortfarande ägde rum, ännu så länge borde hållas öppen,

fortsätter kollegium:

»Då vidare de elektriska malmletningsmetoderna ej giva resultat av beskaffenhet

att onödiggöra efterföljande arbeten för att genom blottning eller

borrning söka fastställa malmens befintlighet, storlek och beskaffenhet, för

vilka arbeten kostnaderna kunna bliva fullkomligt oberäkneliga, torde det

ifrågasatta anslaget vara otillräckligt för en verklig malminventering i den

av sökanden avsedda omfattningen. Kollegium vill även i anslutning till geologiska

undersökningens uttalande om bristande tillgång på lämpliga arbetskrafter

för starkt utvidgad effektiv malmgeologisk rekognoscering framhålla,

att omfattningen av såväl elektrisk malmletning som efterföljande arbeten

måste avpassas efter det grundläggande geologiska arbetets fortgång. Ehuru

kollegium givetvis skulle finna synnerligen önskvärt, att till Eders Kungl.

Maj :ts eller statsmyndighets förfogande funnes ett tillräckligt reservationsanslag,

som vid behov kunde tagas i anspråk för ej blott malmletningar utan

även för andra åtgärder till förökande och bevarande av kronans gruvegenBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 91 höft. (Nr 103.) 2

1917 års

mineralkommission.

Kommerskollegii

utlåtande

den

15 februari

1922.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Sveriges geologiska

undersöknings

skrivelse

den 15

februari 1922,

Kommers•

kollega utlåtande

den

18 februari

1922.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

dom, vilka kunna befinnas erforderliga, anser sig kollegium, på grund av ovan

gjorda anmärkningar mot sökandens plan för undersökningen, likväl ej kunna

för närvarande tillstyrka bifall till framställningen.»

Sedermera har Sveriges geologiska undersökning i skrivelse den

15 februari 1922 — under åberopande av den motivering, som innehölles

i ämbetsverkets förenämnda yttrande den 11 februari 1922 —

hemställt, att Kungl. Maj:t ville till innevarande års riksdag avlåta proposition

om anvisande å tilläggsstat för samma år av ett reservationsanslag

å 100,000 kronor för möjliggörande av undersökning av malmförande

områden i norra Sverige.

Ämbetsverket anför i detta hänseende följande:

»Det ifrågavarande anslaget avser att möjliggöra utförande av detaljundersökningar

inom Skelleftefältet, i främsta rummet å områden som för närvarande

äro eller till äventyrs framdeles bliva inmutade för statens räkning.

Då det emellertid kan tänkas bliva önskvärt att kunna utföra detaljundersökningar

även av något annat malmförande område, är det önskvärt, att villkoren

för anslagets användning icke avfattas snävare, än att möjlighet beredes

att efter prövning av Eders Kungl. Maj :t kunna använda någon del därav för

malmundersökningar även inom andra delar av norra Sverige. Såsom framgår

av undersökningens skrivelse den 11 februari 1922, är det möjligt, att hela

anslaget icke behöver tagas i användning under innevarande år, men å andra

sidan kan det befinnas behövligt att bedriva arbeten av så stor omfattning och

kostnad, att det begärda beloppet är nödvändigt för uppnående av tillfredsställande

resultat.»

1 häröver den 18 februari 1922 avgivet utlåtande anför kommerskollegium

följande:

»I till Eders Kungl. Maj:t den 15 februari 1922 avgivet underdånigt utlåtande

över en framställning av Harry J. H. Nålborst om statsanslag för inventering

av mineraltillgångar i Norrland har kommerskollegium redan uttalat

sig för önskvärdheten att till förfogande för såväl malmletningar som

andra åtgärder till förökande och bevarande av kronans gruvegendom erforderliga

anslag funnes tillgängliga, och får kollegium tillstyrka, att åtgärd

vidtages för anvisande av nu ifrågavarande medel. Med hänsyn till de något

mera omfattande ändamål, vartill kollegium anser, att medlen böra kunna användas,

samt svårigheten att nu framlägga kostnadskalkyler, synes anslaget,

mot vars storlek kollegium icke har något att erinra, böra ställas till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande för de angivna ändamålen, att sedermera efter framställning

i varje särskilt fall utanordnas.»

I eu på min begäran upprättad promemoria har sedermera chefen

för Sveriges geologiska undersökning ytterligare utvecklat och motiverat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition Nr 103. 11

sin forberörda framställning, med angivande särskilt av, huru enligt hans

mening de närmast förestående arbetena borde läggas. Promemorian

vilken erbjuder sa stort intresse för bedömande av nu förevarande

spörsmål, att den lämpligen torde böra i sin helhet här återgivas, är

av följande lydelse:

;.Det för statens räkning inmutade Bjurforsfältet skulle i första hand

bil va ioremal för detaljundersökning i samband med nödiga försvarsarbeten av

detsamma. Faltet omfattar 22 stycken inmutningar. Skulle man tänka sig

''Stallande! sökningen slopad och endast så mycket försvarsarbeten utförda,

som kravas för inmutningarnas formella försvar enligt gruvstadgan för ett

ar torde sa dana kunna göras för cirka 6,000 å 7,000 kronor, och om de samtidigt

skulle utförts for alla tre åren cirka 15,000 å 17,000 kronor. Om någon

verklig nytta: skall vinnas med arbetena, måste dessa dock läggas så, att man

kommer ned till fasta berggrunden och kan bilda sig uppfattning om malmens

utsträckning och beskaffenhet. På grund av den djupa jordbetäckningen kan

detta endast ske genom antingen mycket omfattande jordschaktningsarbeten

eller också genom jord- och diamantborrningar. Först genom sådana arbeten

''an man ha utsikt att blotta malm och få fyndigheterna utmålslagda. Om

man utter arbetena såsom verkliga undersökningsarbeten, vinner man å andra

sidan, att icke alla inmutningarna behöva försvaras, utan att flera av dem säkerligen

kunna slopas, då värdefull malm antingen kan visas ej gå in på dem

eller också komma in på blott någon mindre del, som vid utmålsläggning kan

intagas pa samma utmål som en bredvidliggande inmutnings malm. Enligt

mm bestämd;! uppfattning bör med avseende på Bjurforsfältets inmutningar

valet sta endast mellan de två alternativen, att antingen verkligt undersöka

orekomsten genom att gå ned till fasta berggrunden och undersöka dennas

beskaffenhet^eller också att låta kronans inmutningar förfalla, i vilket fall väl

enskilda spekulanter torde komma att inmuta området och föra undersökningarna

vidare, därvid tillgodogörande sig de resultat, som framgått av statens

hittills utförda undersökningar.

Om staten väljer alternativet att nödtorftigt undersöka inmutningarnas

värde och blotta malm för utmåls .erhållande, jnåste den vara beredd på att

kunna offra cirka 40,000 kronor för Bjurforsfältet. Om det under arbetets fortgång

befmnes bäst att undersöka fältet huvudsakligen genom djupborrningar

ömma ensamt dessa efter allt att döma att behöva utföras i den omfattning''

att de kraya en kostnad av bortåt 30,000 kronor. Ett utförande, i stället för

djup borrningar i större omfa ttning av grävningar ned till berggrunden samt

dennas undersökning genom sprängningsarbeten blir, såvitt nu kan bedömas

ännu dyrare. En kombination av djupborrningar och grävningar blir sannolik*

nödvändig och bast. Givetvis kunna emellertid under arbetets gång förhållanden

inträda, som gorå, att arbetena bliva billigare. Och skulle det på ett

tidigt stadium visa sig, att förekomsten icke är av den lovande beskaffenhet,

som blocken giva anledning förmoda, böra naturligtvis arbetena avbrytas.

Emellertid känner Sveriges geologiska undersökning jämväl andra anledningar,

som möjligen böra inmutas för statens räkning; och, om undersökningarna

skola fortgå såsom hittills, är att förutse, att även nya sådana komma

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12

Kungl. Maj.ts proposition Nr 103.

att påträffas nästkommande sommar. Undersökningen saknar nu medel redan

för de icke synnerligen dyrbara preliminära undersökningsarbeten i form

av detaljerade geologiska arbeten i förening med elektriska mätningar, som i

fråga om dessa anledningar synas nödiga för att avgöra, om de ifrågavarande

mineralanledningarna böra inmutas eller ej. Men om medel bliva tillgängliga

för sådana preliminära arbeten, och dessa leda till inmutning, blir med

visshet i åtminstone somliga fall i hög grad önskvärt, för att ej säga nödvändigt,

att omedelbart vidtaga också vissa jordrymnings- och sprangnmgsarbeten,

eventuellt djupborrningar. På dessa grunder är önskvärt, att Kungl.

Maj:t kan i män av behov utanordna medel även för andra undersökningsarbeten

än dem, som avse Bjurforsfältet. _n„n.nl . n .

Jag hade tänkt mig, att det hegärda anslaget av 100,000 kronor icke utan

vidare skulle ställas till geologiska undersökningens förfogande, utan att

Kungl. Maj:t skulle efter utredning och prövning i enskilda fall bestämma,

i vilken utsträckning medlen skulle användas. Under framhållande av, att

vad staten hittills uppoffrat för direkt uppdagande av nya malmfyndigheter

är ganska obetydligt i jämförelse med de summor, som av enskilda nedlagts

för sådana ändamål, måste jag tillika betona, att, om staten skall med utsikt

till verklig framgång bedriva sådana undersökningar som de ifrågavarande,

avsevärda belopp måste stå till förfogande. Om Sveriges geologiska undersökning

de båda sista åren och särskilt förlidet år haft något mera medel till förfogande,

skulle också högst sannolikt åtminstone ett eller tva efter allt att

döma värdefulla fynd, som förvärvats av enskilt konsortium, hava vant i statens

på grund av rådande statsfinansiella förhållanden för närva
rande

anses omöjligt att reservera tillräckliga medel för utförande av nödiga

undersökningsarbeten på malmanledningar, som kunna bliva föremal för inmutning

för statens räkning, torde det kunna ifrågasättas, om det förordnande,

som årligen plägat givas mig att låta göra sådana inmutningar, bor fornyas.»

Vad först angår den av bergsingenjören Nathorst gjorda framställningen

bär jag, i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna,

icke kunnat undgå att finna mindre lämpligt, att statsmakterna nu binda

sig vid viss malmletningsmetod. Redan av denna anledning finner jag

m?g förhindrad att biträda det Nathorstska förslaget.

Annorlunda ställer sig däremot förhållandet med den framställning,

som gjorts av chefen för Sveriges geologiska undersökning.

Av den här ovan lämnade redogörelsen för de undersökningsarbeten,

som av ämbetsverket med användande av det utav 1921 års

riksdag anvisade anslaget å 40,000 kronor hittills utförts inom Norsjo

sockeiT av Västerbottens län, framgår visserligen, att brytvärda malmer

i fast klyft ännu icke påträffats i större omfattning. Då undersökningarna

emellertid låta förmoda tillvaron i dessa trakter av ruka lustillgångar,

vilka kunna bliva av utomordentligt stort värde för vält land,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:tft proposition Nr 103.

har ämbetsverket för kronans räkning inmutat icke mindre än 22 fyndigheter,

inom vilka moderklyften till de påträffade lösa malmblockén antagen

befinna sig. Sedan förberörda anslag av 40,000 kronor förbrukats,

saknas likväl medel för verkställande av de ytterligare undersökningar,

som erfordras för att belägenheten, storleken och värdet av de förmodade

malmtillgångarna skola kunna med någon större grad av visshet överskådas.

Härtill kommer, att det enligt 14 § gruvestadgan åligger inmutare

av gruvfyndighet inom nu ifrågavarande del av Sverige att inom

ett år efter matsedelns utfärdande, vid äventyr av inmutningsrättens

förlust, hava påbörjat försöksarbete å det inmutade området, varjämte han

enligt 39 § av nämnda stadga är skyldig att under de efterföljande åren

verkställa försvarsarbete i viss omfattning.

För att tillvarataga de visserligen ännu ofullständiga, men icke

desto mindre lovande resultat, som av staten med uppoffrande av betydande

penningmedel redan vunnits, synes det mig under sådana omständigheter

ofrånkomligen nödvändigt, att medel för fullföljande av de

påbörjade arbetena å de för statens räkning inmutade områdena ställas

till Sveriges geologiska undersöknings förfogande. Det skulle enligt

min mening vara oförsvarligt, om staten, innan inmutningarnas värde

kan ens någorlunda bedömas, utan vidare uppgåve sin rätt till desamma

och åt enskilda intressenter överläte att tillgodogöra sig de malmtillgångar,

som å inmutningarna kunna vara tillfinnandes. Ehuru det

givetvis är beklagligt, att nu förevarande anslagsfråga väckts så sent,

att medel för anslagets täckande icke kunnat beräknas vid budgetförslagets

uppgörande, anser jag mig sålunda, med hänsyn till de viktiga

intressen, som kunna äventyras, nödsakad föreslå, att framställning hos

riksdagen göres om anvisande av för arbetenas fullföljande erforderligt

anslag.

I likhet med chefen för Sveriges geologiska undersökning och

kommerskollegium finner jag det emellertid i hög grad angeläget, att

man icke stannar vid att bereda de medel, som erfordras för fortsatta

undersökningar å de redan inmutade områdena. Sålunda låter det alltför

väl tänka sig, att vid det fortgående geologiska arbetet eller eljest malmfyndigheter

kunna komma att paträffas, ifråga om vilka en närmare

undersökning kan befinnas påkallad jämte därmed sammanhängande åtgärder

för bevarande av kronans rätt. Härtill må slutligen läggas, att,

sedan staten numera blivit antingen ensam ägare till eller innehavare

av jordägareandelar i ett stort antal gruvfyndigheter i olika delar av

landet, erfarenheten ådagalagt nödvändigheten av, att Kung], Maj:t, för

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 91 höft. (AV 103.) '' 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

ett rationellt tillvaratagande av denna värdefulla statsegendom, äger tillgång

till åtminstone några medel, ur vilka vid inträffande oförutsedda

behov erforderliga utgifter må kunna bestridas.

Att i nu ifrågavarande hänseenden uppgöra några tillförlitligare

kostnadsberäkningar ligger påtagligen utanför möjlighetens gräns. För

nödtorvtiga undersöknings- och försvarsarbeten å de redan inmutade områdena

inom Norsjö socken räknas emellertid i förberörda av chefen för

Sveriges geologiska undersökning avgivna promemoria — givetvis under

all reservation — med ett belopp av omkring 40,000 kronor. Med hänsyn

härtill samt till vad i övrigt här ovan anförts synes mig försiktigheten

bjuda, att, även om någon nedsättning i det föreslagna totala anslagsbeloppet

100,000 kronor av statsfinansiella skäl icke kan undvikas,

anslaget i allt fall icke upptages med lägre belopp än 75,000 kronor.

Anslaget, vilket torde böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för att i mån av uppkommande behov och enligt Kungl. Maj:ts närmare

bestämmande användas för de avsedda ändamålen, lärer böra såsom

reservationsanslag äskas å 1922 års tilläggsstat.

Ehuru, såsom redan nämnts, medel för anslagets bestridande icke

vid stat förslagets uppgörande beräknats, torde erforderlig täckning av

anslaget kunna å till äggsstaten beredas.

I

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, ävensom

för tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom å tilläggsstat

för år 1922 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................................. kronor 75,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition skall till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1922:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch för sv årsarbeten å områden, som åro eller kunna varda s. 18 i texten