Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad

1922-03-10 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:109, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj.is Proposition Nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917

om fastighetsbildning i stad; given Stockholms slott den

10 mars 1922.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap.

9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

GUSTAF.

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 96 käft. (Nr 109.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 (nr

269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om

fastighetsbildning i stad skall erhålla följande ändrade lydelse:

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Å

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav särskilda

delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Ej heller

vare nybyggnad å tomt tillåten, där tomt bildats genom åtgärd, till vilken

enligt 3 kap. rättens medgivande skall sökas, innan sådant medgivande

lämnats, och i annat fall med mindre tomten är införd i tomtboken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Beträffande tomt, som erhåller egenskapen av rättsligen bestående

tomt genom tomtens införande i tomtboken, skall vad i senare delen av

sista punkten sägs icke äga tillämpning, förrän fastighetsregister upplagts

för vederbörande samhälle, men får tillåtelse till nybyggnad i ty fall ej meddelas,

utan att ägaren gjort framställning om tomtens införande i tomtboken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 109.

3

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 17 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler efter gemensam

beredning med chefen för kommunikationsdepartementet ärende

angående ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen om fastighetsbildning i

stad samt anför:

»I underdånig skrivelse den 17 november 1921 har fastighetsregisterkommissionen

anfört:

1 kap. 6 a § 2 mom. av lagen om fastighetsbildning i stad inne-<

håller, att tomt bildas administrativt genom tomtindelning samt att sålunda

bildad tomt icke är att anse såsom rättsligen bestående tomt, innan den

blivit införd i tomtboken efter ty i 7 kap. 3 § av lagen är stadgat eller,

där enligt lagens 3 kap. rättens medgivande till tomtbildningen erfordras,

sådant medgivande lämnats.

I samma kapitels 9 § stadgas bland annat att, där tomt bildats genom

åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens medgivande skall sökas, nybyggnad

å tomten i intet fall är tillåten, innan sådant medgivande lämnats. Denna

föreskrift har tillkommit i syfte att framtvinga tomtbildningens rättsliga

genomförande, och det synes knappast vara föremål för tvekan, att det

måste anses mindre lämpligt att en tomt får bebyggas, innan den tagit

åt sig egenskap av bestående fastighet (tomt). Samma skäl, som föranlett

det nu ifrågavarande stadgandet, föreligger uppenbarligen för att, i de fall

då tomtindelning rättsligen genomföres genom en tomts införande i tomtboken,

icke tillåta nybyggnad å tomten, förrän sådant införande ägt rum.

Kommissionen anser därför, att den förevarande paragrafen bör ändras

i nu antydd riktning. Då införande i tomtboken icke kan äga rum,

Fastighetsregisterkommissionen

l. ”/„ 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Byggnads
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

förrän fastighetsregistret blivit upplagt för vederbörande samhälle, torde —

i likhet med vad som skett i lagen den 13 maj 1921 om ändring i vissa

delar av lagen om fastighetsbildning i stad — den nu föreslagna bestämmelsens

tillämplighet böra göras beroenan äv att fastighetsregister för vederbörande

samhälle är upplagt.

Under åberopande av det nu anförda har kommissionen hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t taga i övervägande, huruvida icke åt 1 kap.

9 § fastighetsbildningslagen borde givas sådan ändrad avfattning, att nybyggnad

ej finge medgivas å tomt, som toge åt sig egenskapen av rättsligen

bestående tomt genom tomtens införande i tomtboken, förrän sådant

införande ägt rum. Kommissionen har bifogat ett förslag till lag i ämnet

(bilaga B).

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande i ärendet anfört följande:

Fastighetsrégisterkommissionen framhölle i sin framställning, att föreskriften

i 1 kap. 9 § fastighetsbildningslagen därom, att, där tomt bildats

genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens medgivande skulle sökas,

nybyggnad å tomten i intet fall vore tillåten, innan sådant medgivande

lämnats, tillkommit i syfte att framtvinga tomtbildningens rättsliga genomförande.

Samma skäl, som sålunda föranlett detta stadgande, ansåge kommissionen

uppenbarligen föreligga för att, i de fall då tomtindelningen

rättsligen genomfördes genom en tomts införande i tomtboken, icke tillåta

nybyggnad å tomten förrän sådant införande ägt rum. Kommissionen ansåge

därför, att den förevarande paragrafen borde ändras i nu antydd riktning.

I de fall kommissionen åsyftade, då alltså sådan förändring eller sammanläggning,

som i 3 kap. fastighetsbildningslagen sägs, icke förekomme

beträffande tomten i fråga, ansåges denna ur byggnadssynpunkt färdig,

sedan den administrativt bildats genom tomtindelning. Tomten hade ej

behöft få karaktär av rättsligen bestående tomt genom dess införande i tomtboken,

för att lov till uppförande av byggnad å densamma skulle meddelas.

Ur byggnads väsendets synpunkt ansåge byggnadsstyrelsen det emellertid

i vissa fall vara principiellt riktigt, att fordran uppställdes därpå att

för erhållande av lov att uppföra nybyggnad å tomt, denna skulle visas

vara rättsligen bestående sådan. Dylika fall vore, då byggnaden vore avsedd

att uppföras mot tomtgräns eller eljest då tomtgränsens rätta läge

och sträckning vore av särskild betydelse för byggnadsföretaget.

I andra fall åter, då det tillämnade byggnadsföretaget praktiskt taget

vore mindre beroende av tomtgränsens läge, såsom i allmänhet vid frilig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 109. 5

gande byggnader, ansåge byggnadsstyrelsen förbud för uppförande av nybyggnad

å tomt, som av nyssberörda skäl icke vore att anse såsom rättsligen

bestående sådan, vara ur byggnadssynpunkt omotiverat.

Eastighetsrcgisterkom missionen hade naturligt nog icke baserat sitt

förslag på sådan meranämnd synpunkt utan sett behovet av den föreslagna

lagändringen från synpunkten av kravet å reda och ordning i tomtregistreringeu

med därav följande trygghet i fastiglietsrättsligt hänseende.

Ehuru byggnadsstyrelsen ingalunda underskattade den stora betydelsen

av att nämnda krav tillgodosåges, förmenade styrelsen dock, att praktiska

olägenheter ej sällan torde för tomtägaren kunna uppkomma, därest det

avsedda syftemålet skulle vinnas på den väg kommissionen föreslagit, eller

därest alltså för byggnadslovs erhållande erfordrades, att tomten visades

vara rättsligen bestående sådan. i)et ville nämligen synas som om avsevärd

tidsutdräkt vid tomtens införande i tomtboken understundom kunde

förväntas. Jämlikt 35 § i förordningen den 12 maj 1917 med närmare

föreskrifter om fastighetsregister för stad hade nämligen tomtägare, som

gjorde framställning om dylikt införande av tomt, att förete karta med

protokoll rörande mätning av tomten enligt bestämmelserna i 2 kap. fastighetsbildningslagen

ävensom annan för registreringen erforderlig handling,

som av registerföraren begärdes. Anskaffandet av dessa handlingar torde

ej sällan taga ansenlig tid i anspråk. Byggnadsstyrelsen ansåge därför det

ifrågasatta byggnadsförbudet i dylika fall betänkligt med hänsyn till tidsutdräkten

och därmed förenade svårigheter.

Där emellertid tomtgränsernas slutliga bestämmande vore av direkt

betydelse för byggnadsföretaget, borde emellertid enligt styrelsens mening

betänkligheterna mot det föreslagna byggnadsförbudet dock vika inför vikten

i dylikt fall av tomtens rättsliga uppklarande, men i övriga fall syntes det

byggnadsstyrelsen som om ej sällan större olägenheter kunde genom förbudet

vållas än som motvägdes av behovet av tomtens formella införande

i tomtboken.

Byggnadsstyrelsen kunde därför icke helt ansluta sig till fastighetsregisterkommissionens

föreliggande förslag. Därest lagändring i ifrågavarande

syfte vidtoges, borde, enligt styrelsens mening, nödvändigtvis rätt

därvid tillförsäkras Kungl. Maj:ts befallningshavande att i här antydda fall

medgiva dispens från byggnadsförbudet. Styrelsen förbisåge dock icke, att

sådant depenserande möjligen kunde försvåra vinnandet av det mål, fastighetsregisterkommissionen

åsyftade.

Emellertid saknades ännu, så vitt styrelsen hade sig bekant, all er
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Registerföraren

i Södertälje.

6 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 109.

farenhet rörande fastighetsregistret fortsatta förande, sedan registret första

gången blivit upplagt. Måhända kunde med tiden visa sig, att tomternas

införande i tomtboken kom me att försiggå mera tillfredsställande än fastighetsregisterkommissionen

syntes antaga skola bliva fallet, och lagändring

alltså bliva obehövlig. Då härtill komme, att denna icke kunde och ej

heller vore avsedd att träda i kraft, förrän fastighetsregister upplagts för

vederbörande samhälle och det torde komma att förflyta åtskillig tid, innan

dylikt register bleve färdigt för alla de samhällen, där sådant skulle föras,

syntes det byggnadsstyrelsen som om övervägande skäl talade för att dröja

med den ifrågasatta lagändringen.

Även torde, enligt styrelsens mening, vara av betydelse att denna

fråga bleve behandlad i samband med slutförandet av pågående revidering

av lagarna för byggnadsväsendet.

På grund av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen funnit

sig böra hemställa, att fastighetregisterkommissionens föreliggande framställning

icke måtte för närvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Fastighetsregisterföraren i Södertälje har i ärendet inkommit med en

skrift av följande innehåll:

Kungl. Maj:t hade den 13 maj 1921 förordnat, att tomtägare, som

gjorde framställning om tomts införande i tomtboken, hade att förete karta

med protokoll rörande mätning av tomten (laga tomtkarta).

Kärnpunkten vid ifrågavarande lagändring vore alltså, huruvida gränsbestämning

av varje tomt skulle äga rum, innan byggnadslov beviljades.

Område, som enligt gällande tomtindelning utgjorde en tomt, men

varav särskilda delar vore i olika ägares hand, hade redan nu den i lag

erkända betryggade ställning att detsamma, innan nybyggnad finge ske,

skulle vara utstakat på marken. En stadsäga, som utgjorde hel tomt

enligt fastställd tomtindelning, intoge däremot tillsvidare en sämre ställning

i detta avseende. Det funnes således tomter av två olika kategorier,

av vilka den ena kategorien rättsligen ej vore likställd med den andra

och ändå åtnjöte en särskild, omotiverat förmånsberättigad ställning ifråga

om erhållandet av byggnadslov>

Nybyggnad skulle utstakas på marken. För nybyggnad, som uppfördes

i tomtgräns, borde gränsbestämning ske under alla förhållandena.

Även för friliggande byggnader måste i de flesta fall, åtminstone tomtens

avgränsning mot gatulinjen vara å marken bestämd, för att byggnad skulle

kunna givas sitt rätta läge i förhållande till gatulinjen. Nyare stadsplane
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

bestämmelser föreskreve i regel byggnadens läge i visst förhållande till.

tomtgränsen. Med anledning av nybyggnad komme tomt vanligen att

hägnas, gatan iordningställas samt vatten- och avloppsledning att framdragas

intill tomtgränsen. Med undantag av sådana fall, där gränserna

omkring hela området förut blivit bestämda vid mätning av intillgränsande

fastigheter, hade fastighetsregisterföraren under sin verksamhet i regel funnit,

att byggnads läge ej kunnat bestämmas utan kännedom av gränsernas

läge på marken.

Av det sagda torde framgå, att gränsbestämning av tomts område

borde ske, innan byggnadslov beviljades.

Själva införandet av tomten i tomtboken torde ej vålla någon nämnvärd

tidsutdräkt, sedan blott tomtmätningen vunnit laga kraft.

Att rätt för Kungl. Maj:ts befallningshavande att medgiva dispens

från byggnadsförbudet i regel skulle medföra en skyndsammare behandling

av byggnadsärendet torde kunna betvivlas; och genom meddelandet av dylik

dispens uppnåddes icke syftemålet att få varje tomt införd i tomtboken.

Enligt den erfarenhet fastighetsregisterföraren vunnit under sitt arbete

med fastighetsregistret syntes markägare av eget initiativ ej göra framställning

om fastighets införande i tomtboken, såvida ej byggnadsnämnden

finge den befogenhet som lagändringen åsyftade.

Av anförda skäl har fastighetsregisterföraren ansett sig böra såsom sin

mening uttala, att ifrågavarande lagändring vore med nödvändighet påkallad.

Fastighetsregisterkommissionen, som satts i

nadsstyrelsens utlåtande i ärendet, har därefter

1921 anfört:

tillfälle taga del av bygg.

skrivelse den 20 december

Fastighet*

registerkommissionen

d. ’0/.. 1921.

Bestämmelsen i 1 kap. 9 § fastighetsbildningslagen därom att, i de

fall då rättens medgivande till tomtbildning erfordrades, byggnadslov icke

finge meddelas förrän rätten lämnat sitt medgivande till tomtbildningen

hade tillkommit ej av byggnadshänsyn utan av hänsyn till fastighetsbildningen.

Det av kommissionen framlagda förslaget vore också uteslutande

förestavat av omsorg för reda och ordning i fastighetsförhållandena. När

lagstiftaren gav regeln i 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen att i fall, som

avsåges i det av kommissionen nu framlagda förslaget, tomtens införande

i tomtboken skulle bero på framställning av tomtägaren, hade detta skett

av den anledning att man ansett att det administrativa tomtområdet icke

skulle taga åt sig egenskap av fastighet tidigare än detsamma togs i anspråk

som tomt d. v. s. för bebyggande — man hade ansett det för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

ägaren av t. ex. ett åkerfält, som vore indelat till ett flertal tomter, ur

flera synpunkter obekvämt att, så länge lian använde området till åker,

nödgas behandlas såsom ägare av ett flertal fastigheter med därav följande

högre kostnader för lagfarter, gravationsbevis etc. Däremot hade man utgått

från att, då det administrativa tomtområdet togs i anspråk för bebyggande,

dess omföring till rättsligen bestående tomt utan vidare skulle

äga rum. Emellertid hade från ett stort antal personer, som arbetade på

fastighetsregistreringen, uttalats, att med all sannolikhet framställningar om

tomters omföring från tomtbildningslängden till tomtboken skulle bliva

mycket sällsynta, om icke åtgärden på något sätt framtvingades. Det provisorium,

som tomtens redovisande i tomtbildningslängden innebure, skulle

alltså övergå till ett mera permanent förhållande, stridande mot avsikten

i lagstiftningen, att överensstämmelse mellan administrativt fastställd och

rättsligen gällande tomtindelningen skulle åvägabringas snarast möjligt

och sist vid den tidpunkt då förhållandena icke längre påkallade skiljaktighetens

fortbestånd. Byggnadsstyrelsen hade nu uttalat, att anskaffandet

av de handlingar, som erfordrades för tomts omföring till tomtboken,

ej sällan skulle taga ansenlig tid i anspråk, och hade därför funnit

det av kommissionen ifrågasatta byggnadsförbudet betänkligt med hänsyn

till tidsutdräkten och därmed förenade svårigheter. Kommissionen kunde

icke finna, att den nu ifrågasatta bestämmelsen kunde vålla tidsutdräkt

på sätt byggnadsstyrelsen angivit eller eljest. Enligt föreskrift i 20 §

byggnadsstadgan skulle tomtkarta upprättas över tomt, som bildades eller

förändrades, och enligt 37 § i samma stadga skulle tomtkarta företes vid

sökande av byggnadslov. Tomtkarta måste alltså föreligga redan för erhållande

av byggnadslovet, och att tomtkartan skulle vara upprättad enligt

lagens bestämmelser om sådan behövde väl knappast framhållas. Det vore

således endast registreringsåtgärden, som tillkomme som den nya förutsättningen

för byggnadslov och att denna åtgärd skulle kunna vålla tidsutdräkt

vore hart när omöjligt. Den torde i de flesta fall kunna äga rum under

sökandens besök hos registerföraren för sakens ordnande. Med visshet

kunde påstås, att åtgärden toge en bråkdel av den tid i anspråk, som

skulle åtgå för utverkande av dispens hos KungL Maj:ts befallningshavande

från en föreskrift, innefattande byggnadsförbud. Kommissionen kunde

därför icke finna, att vad byggnadsstyrelsen anfört utgjorde hinder mot

genomförandet av den av kommissionen föreslagna, enligt kommissionens

mening från fastighetsbildningssynpunkt sett ytterst viktiga lagändringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kringl. Maj.ts Proposition Nr 109.

I ärendets så befintliga skick hava utlåtanden däri infordrats från

lantmäteristyrelsen, jordabalkskommissionen samt de fastiglietsregisterlorare,

som för närvarande äro utsedda.

Remiss.

Utidtanden.

Lantmäteri

styrelsen.

Lantmäteristyrelsen anför i sitt utlåtande:

Byggnadsstyrelsen har ansett fordran på att tomt skall visas vara

rättsligen bestående vara principiellt riktig i sådana fall, då byggnaden är

avsedd att uppföras mot tomtgräns eller eljest då tomtgränsens rätta läge

och sträckning är av särskild betydelse för byggnadsföretaget, varemot

samma styrelse intagit en motsatt ståndpunkt i fall, då det tillämnade

byggnadsföretaget praktiskt taget är mindre beroende av tomtgränsens läge.

I samband med fastställande av stadsplan meddelas ’emellertid numera ofta

utförliga föreskrifter angående kvarterens bebyggande och blivande byggnaders

läge i förhållande till tomtgränserna. Läget av dessa gränser är

av betydelse även för de åtgärder, som av samhället eller tomtägarna vidtagas

i anslutning till bebyggelsens fortgång. Ett antaget oriktigt läge av

tomtgräns kan därför medföra kostnad och skada även i fall då byggnad

ej uppföres i densamma-. Det torde ännu flerstädes förekomma att vid

sökande av byggnadslov användas kopior av gamla kartor av rätt så tvivelaktigt

värde. Föreliggande förslag kommeT till följd av innehållet i

35 § fastighetsregisterförordningen att åstadkomma ändring härutinnan.

På grund av vad sålunda framhållits och då villkoren för erhållande av

lagfart och inteckning icke synas ägnade att framtvinga laga tomtmätning

och tomts införande i tomtboken samt i övrigt på skäl, som fastighetsregisterkommissionen

anfört, anser sig lantmäteristyrelsen böra tillstyrka

föreliggande förslag.

Jordabalkskommissionen (presidenten Östergren, revisionssekreteraren JordabalksWisén

och expeditionschefen Kellberg) anför i sitt utlåtande: Pionen

Lagen om fastighetsbildning i stad föreskriver i ] kap. 9 §, att nybyggnad

inom kvarter ej må ske utöver gällande tomtgräns; att å område,

som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav särskilda delar

äro i olika ägares hand, nybyggnad ej är tillåten; samt att, där tomt bildats

genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. samma lag rättens medgivande

skall sökas, nybyggnad å tomten i intet fall är tillåten, innan sådant medgivande

lämnats. Grunden till de två första stadgandena är, på sätt ock

motiven till 26 § i 1904 års förslag till lag om stadsplan och tomtindelning

utvisa, tydligen den att ändamålet med stadsplan och tomtindelning

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 96 käft. (Nr 109.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:t Proposition Nr 109.

eller ett ordnat och lämpligt bebyggande skulle utan dessa stadganden

äventyras. Till det tredje stadgandet är grunden lika påtagligt den, att

ett gemensamt bebyggande av områden, som icke rättsligen förenats till

en enhet, lätteligen kunde medföra oreda i sakrättsförbållandena.

Då nu ifrågasatts, att beträffande tomt, som tager åt sig egenskap

av rättsligt bestående tomt genom tomtens införande i tomtboken, nybyggnad

icke skall vara tillåten förrän sådant införande ägt rum, må vidare

erinras om bestämmelserna i 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen angående

införande i tomtboken av nybildad tomt. Enligt dessa bestämmelser skall

med införande i tomtboken av nybildad tomt anstå, där tomten tillkommit

genom åtgärd, vartill enligt 3 kap. rättens medgivande skall sökas, till

dess sådant medgivande lämnats, samt i annat fall till dess tomtens ägare

gjort framställning om dess införande i tomtboken. Lagens ståndpunkt i

det förra hänseendet är en given konsekvens därav, att tomtboken skall

upptaga rättsligt bestående tomter. Registreringen sker i detta fall på

grund av uppgift från rätten (fastighetsregisterförordningen 29 §), men

rättens åtgärd beror ytterst på en ansökan av vederbörande jordägare om

medgivande till ifrågakommen förändring i tomts område. Lika klart är

ej att eljest tomts införande i tomtboken skall vara beroende av ägarens

ansökan, och enligt 1911 års förslag (§ 54), skulle registrering av nybildade

tomter i här avsedda fall ske efter meddelande från magistraten. Den

nuvarande bestämmelsen återfinnes emellertid redan i 1914 års förslag (§ 1

mom. 2); motiven (s. 152) utvisa, att man utgått ifrån att vid delning av

tomt eller tomtindelning å stadsäga jordägaren kunde vilja tillsvidare disponera

området i enlighet med förutvarande indelning, och att man för sådan

händelse velat bespara honom vissa ökade kostnader, som den nya indelningens

omedelbara genomförande skulle kunna föranleda.

Skälet att för nu ifrågavarande fall frångå officialregistrering och låta

införingen i tomtboken bero på ägarens ansökan saknar givetvis all betydelse,

när ägaren genom ansökan om byggnadslov visat sig vilja hävda

resp. område i enlighet med senast fastställda tomtindelning. Någon anledning

att längre uppskjuta tomtens införande i tomtboken lärer då icke

finnas; fastmera lärer ett allmänt intresse kräva att sådant införande sker

utan vidare tidsutdräkt, om nämligen fastighetsregistret skall fylla sin uppgift

att redovisa den bestående fastighetsindelningen.

Yad byggnadsstyrelsen anfört med hänsyn till den tomtmätning, som

skall föregå tomtens införande i tomtboken, anser jordabalkskommissionen

icke äga någon betydelse, åtminstone icke i den riktning, byggnadsstyrelsen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ls Proposition Nr 109.

11

velat framhålla. Gällande byggnadsstadga föreskriver i § 20, att tomtkarta

skall upprättas över varje tomt, som på grund av vederbörande myndighets

efter byggnadsstadgans tillkomst meddelade beslut bildas eller förändras,

enligt § 37 skall tomtkarta företes vid sökande av byggnadslov

och av § 39 i samma stadga framgår ytterligare att byggnadslov beträffande

tomt för där avsedda fall förutsätter, att tomten är uppmätt. De

anförda bestämmelserna i byggnadsstadgan äro tydligen förestavade av ett

allmänt intresse; kan den nu föreslagna lagändringen medföra att de iakttagas

bättre än hittills mången gång varit händelsen, skulle detta väl snarare

vara en fördel.

Jordabalkskommissionen tillstyrker på nu anförda skäl lagändring i

den föreslagna riktningen, men tillåter sig, beträffande den föreslagna lagtexten,

ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att det förevarande

hindret mot nybyggnad å tomt angåves genom en direkt bestämmelse, ej

genom hänvisning till annat lagrum.

Två registerförare, nämligen registerförama i Djursholm och Örnsköldsvik,

hava avstyrkt förslaget. De anföra:

Registerföraren i Djursholm: Som motiv för det föreslagna tillägget till lagen

anför fastighetsregisterkommissionen att omföringarna från tomtbildningslängdeu

till tomtboken bliva alltför sällsynta, enär fastighetsägarna underlåta att göra

erforderlig anmälan. Mig synes emellertid att förslaget om, att fördenskull ej

lämna byggnadslov innan sökanden visat att tomten blivit införd i tomtboken,

kommer att på ett högst betänkligt sätt hämma byggnadsverksamheten. Det torde

nämligen f. n. ingenstädes i landet fordras uppvisandet av laga tomtkarta för

erhållande av byggnadslov, utan nämnderna nöja sig med utdrag från den på

administrativ väg fastställda tomtindelningskartan. Att ett sådant förfarande ej

skulle vara betryggande ur byggnadssynpunkt, d. v. s. att tomtens gränser mot

angränsande tomter och gata ej skulle kunna nöjaktigt angivas å marken, är uteslutet.

Det ingår ju i mätningsmannens åliggande att vid nybyggnad utstaka

såväl gatulinjen som övriga tomtgränser.

Den föreslagna lagändringen skulle genom fordran på uppvisande av laga

tomtkarta för byggnadslov, försena beslut om byggnadslov med en å två månader,

till men för byggherren.

Om jag utgår från förhållandena i Djursholm, där personer i allmänhet

efter avslutat tomtköp omedelbart igångsätta bebyggandet, kommer en lagändring

i angiven riktning otvivelaktigt att hämma byggnadsverksamheten.

Det förefaller, som ett åläggande bäst kunde ordnas i samband med byggherrens

ansökan om inteckning i och för fastigbetskreditens erhållande. Praktiskt

taget kan man utgå från, att varje byggande söker lån mot inteckning för finansieringen

av företaget. I sådant fall att företagaren ej förut har lagfart på om
-

llegtiterfor

are.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 109.

rådet, vara tomten är belägen, erhålles ju inteckningen tidigast vid ansökan om

lagfart.

Det synes därför naturligt, att vid sökande av såväl lagfart som inteckning,

erfordras utdrag från tomtboken rörande tomtens data.

Vid ett sådant förfarande uppkommer ett tvång för tomtägaren att begära

tomtens omföring från tomtbildningslängden till tomtboken, och på grund av

önskemålet för honom att så fort som möjligt få sin fastighetskredit ordnad, kan

man förutsätta, att ej lång tid skall förgå från beviljandet av byggnadslovet, till

dess att begäran om införing i tomtboken äger rum.

På grund av vad jag sålunda i ärendet anfört, och med instämmande i vad

byggnadsstyrelsen i samma fråga andragit, får jag hemställa att ifrågavarande

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen om fastighetsbildning i

stad ej måtte vinna Kungl. Maj:ts bifall.

Registerföraren i Örnsköldsvik; Yad beträffar den föreslagna nya föreskriften,

så synes ju en dylik föreskrift understundom kunna medverka därtill att

fastighets införande i tomtboken påskyndas.

Någon större praktisk fördel kan dock ej anses ernås därigenom.

Emellertid kunna ju även fall inträffa, såsom härstädes visat sig, då det

kan för fastighetsägare vara förenat med särskilda svårigheter, vilkas omedelbara

avhjälpande kunna ligga utom hans räckvidd, beroende på egendomligheter i äldre

fastighetsbildningsförhållanden, inteckningsförhållanden, förändring i tomternas

beteckningar m. m., att kunna åstadkomma honom tillhörig,fastighets överförande

från tomtbildningslängden till tomtboken.

Att på grund av dylika förhållanden ett bebyggande av fastigheter med ett

det allra yppersta byggnadsläge skulle förhindras, synes mindre välbetänkt. Bestämmelserna

i byggnadsstadgan jämte övriga gällande föreskrifter innebära betryggande

garantier fö^ fastigheternas lagenliga bebyggande. Då tomterna före

bebyggandet äro vederbörligen mätta och utstakade samt bebyggas på av byggnadsnämnden

godkänt sätt under dess kontroll, är tydligt att den nu föreslagna

föreskriften på intet sätt är erforderlig såsom garanti för städernas lämpliga

bebyggande.

Föreskriften att tomt icke får bebyggas förr än den införts i tomtboken,

synes därför närmast få karaktären av en straffpåföljd, vilken påföljd dock drabbar

på ett synnerligen olämpligt sätt och på ett område som minst av alla bör

vara föremål för ett sådant ingrepp. £

Byggnadsverksamheten dragés för närvarande med så många svårigheter,

att nya hinder av rent formell och för dess eget område främmande beskaffenhet

icke böra resas mot densamma.

På grund av vad ovan anförts, anser jag mig icke böra tillstyrka bifall till

den föreslagna lagändringen.

Eegisterföraren i Halmstad anser att med den ifrågasatta lagändringen

bör tillsvidare anstå och registerföraren i Strömstad har utan någon

motivering hemställt, att det föreliggande förslaget ej för närvarande måtte

till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*

Kungl. Maj:ts Proposition Nr JOO. 13

Förslaget har tillstyrkts av registerförarna i följande tjuguåtta samhällen:

Borgholm, Eskilstuna, Filipstad, Gränna, llornsborgs villastad, Huskvarna,

Järpen, Jönköping, Katrineholm, Kristianstad, Malmköping, Mariestad,

Motala, Nässjö, Oskarshamn, Itonneby, Sigtuna, Skanör med Falsterbo,

Sundsvall, Säter, Sölvesborg, Töreboda, Uddevalla, Uppsala, Varberg, Älmhult,

Ängelholm och öregrund. Kegisterförarna i Karlshamn, Mariefred, Strängnäs,

Torshälla och Ystad hava förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

I tillstyrkande riktning gå ock de yttranden, som inkommit från registerförarna

i nedannämnda tjugufyra samhällen och ur vilka jag tillåter

mig återgiva följande:

Registerföraren i Arvilca: Fastighet sregisterkom missionens förslag synes väl

motiverat och lärer vara en naturlig följd av den lättnad, som beretts ägarna

av fulla, administrativt bildade tomter genom den bestämmelse i 7 kap. 3 §

fastighetsbildningslagen, som giver dem möjlighet att få sina ägor behandlade i

registrerings- och lagfartsavseende utan hänsyn till tomtindelning så länge marken

ej användes till tomtändamål. Vad beträffar den i byggnadsstyrelsens yttrande

påtalade tidsutdräkten för byggnadslovs beviljande, som skulle bliva en följd av

den föreslagna lagändringen, synes sådan möjligen kunna förekomma, emedan

tomtindelning för byggnadslov enligt nu gällande bestämmelser näppeligen lärer

behöva hava vunnit laga kraft, men synes detta böra vara fallet, innan tomter

införas i tomtboken.

Registerföraren i Borås: För att fastighetsregistret skall väl fylla sin uppgift

är det av största vikt att den tomtbildning, som genom de administrativt

fastställda tomternas bebyggande faktiskt genomföres, även blir rättsligt genomförd

och redovisad. Det av fastighetsregisterkommissionen föreslagna sättet att

genom nybyggnadsförbud å icke rättsligen bestående tomt framtvinga sådan redovisning

synes effektivt. Farhågorna att det ifrågasatta byggnadsförbudet skulle

genom att fördröja byggnadsloven verka hindrande på byggnadsverksamheten,

synas mig vara ogrundade, då de övriga förberedelser, som erfordras för ett byggnadsföretag,

i allmänhet äro så pass omfattande och tidskrävande, att en tomtmätning

— vilken säkerligen i alla fall kräves och vanligen är av enkel natur

— med därpå följande införning i registret icke behöver vålla någon särskild

tidsutdräkt. Möjligen skulle klandertiden för tomtmätningar kunna nedsättas,

förslagsvis till den tid av tjugo dagar, som är stadgad för avstyckningar.

Dessutom torde vara befogat att Konungens befallningshavande medgives rätt att,

efter tillstyrkan av vederbörande registerförare, lämna tillstånd till nybyggnad

utan att tomt är att anse såsom rättsligen bestående; det kan nämligen tänkas

att i undantagsfall vissa hinder för tomts rättsliga genomförande finnas, som ej

omedelbart kunna undanrödjas, men att vederbörande ställer sådana garantier

eller på annat sätt ordnar så, att samma genomförande inom rimlig tid icke

äventyras.

Här förutsättes, att de andra sätt för det avsedda ändamålets vinnande, som

möjligen kunna ifrågakomma, redan blivit av fastighetsregisterkommissionen över
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

vägda och befunna mindre lämpliga. Som ett sådant sätt tänker jag mig stadgande

om skyldighet för ägare av tomt, vara nybyggnad efter tomtindelningens

fastställande blivit uppförd, att inom viss tid, exempelvis två år, efter det fastighetsregistret

förklarats upplagt eller sedermera efter det nybyggnaden uppförts,

hava fullföljt rättsligt genomförande av tomten i fråga. Om en sådan bestämmelse

som den nyssnämnda kunde göras effektiv, vunnes därigenom fördelen av

retroaktiv verkan, och de farhågor, som uttalats beträffande byggnadslovens fördröjande,

försvunne av sig själva. Ingenting synes dock utesluta, att den nu

föreslagna lagändringen framdeles kan kompletteras med en bestämmelse i här

antydd riktning.

Då det visserligen icke är tilltalande med alltför ofta återkommande lagändringar

och då förslag till genomgripande omarbetning av stadsplanelagstiftningen

redan föreligger, kunde det tänkas att nu ifrågavarande lagändring finge

anstå intill dess bemälda förslag lagfästes, varvid för övrigt måste beaktas den

modifikation, som blir en följd av föreslagen rätt att bebygga även tomtdel. Som

jag emellertid instämmer med fastighetsregisterkommissionen angående vikten av

snara bestämmelser i nu föreliggande punkt, får jag i underdånighet tillstyrka,

att den av kommissionen föreslagna lagändringen, eller annan motsvarande ändring

till vinnande av det ifrågasatta syftemålet, måtte snarast möjligt genomföras.

Registerföraren i Falkenberg: Det synes mig påtagligt, att anskaffandet av

de för tomts omförande från tomtbildningslängden till tomtboken erforderliga

handlingar, åtminstone vad mindre städer beträffar, icke behöver taga någon

nämnvärd tid i anspråk, ännu mindre den i och för sig enkla registreringsåtgärden,

varpå byggnadslovet skulle bero. Det torde vidare vara antagligt, för att

icke säga troligt, att därest icke nu ifrågavarande lagändring bliver genomförd,

tomterna komma att kvarstå i tomtbildningslängden, då omföringen för tomtägaren

saknar praktiskt intresse.

Då sålunda genom ifrågasatta lagändring otvivelaktigt mera ordning i tomtregistreringsförhållandena

kommer att ernås, får jag i underdånighet såsom min

mening uttala behovet av densammas genomförande.

Registerföraren i Falun: Sedan fastighetsregistret för staden den 1 januari

1921 förklarats vara upplagt, har ingen framställning från markägares sida av

eget initiativ förekommit för tomts omföring från tomtbildningslängden till tomtboken,

varför jag med den härstädes vunna erfarenheten får ansluta mig till

fastighetsregisterkommissionens underdåniga skrivelse i ärendet den 20 december

1921 och såsom min mening uttala, att en lagändring i berörda avseende torde

vara påkallad.

Registerföraren i Gävle: Den ståndpunkt fastighetsregisterkommissionen intagit

till frågan synes mig i alla delar vara den riktiga. De betänkligheter byggnadsstyrelsen

framhåller, nämligen omgång och tidsutdräkt för de byggande, torde

vara överdrivna.

Vad mindre och medelstora städer beträffar, torde dessa av ekonomiska skäl

ej kunna utarbeta sina tomtindelningsförslag så, att utdrag av desamma kunna

tjäna ändamålet av toratkarta. Och det kan även för rikets största städer sättas

i fråga, om det nu flerstädes bedrivna omfattande, tidsödande och synnerligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

ir>

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 100.

kostsamma numeriska beräkningsarbete, som nedlägges å ett tomtindelningsför

slag, vilket tilläventyrs om ett eller annat år ej längre befinnes ändamålsenligt

och fördenskull behöver ändras, ofta nog med ty åtföljande avsevärda beräkningsarbeten,

är förenligt med praktiskt handlande.

Fastmer styrkes man i uppfattningen av det ändamålsenliga i nu ifrågasatta

lagändring, som den givetvis förutom reda och ordning i tid manar fram

de laga tomtmätningsförrättningar, varå tomtkarta såväl för nybyggnad som ock

för lagfart skola grundas.

Registerföraren i Hälsingborg: Under nuvarande förhållanden torde ej ägare

av sådana nybildade tomter, för vilka ej rättens medgivande till tomtbildningen

erfordras, hava någon omedelbart påtaglig fördel av att få dessa tomter införda

i tomtboken.

För att föranleda framställning härom torde därför den föreslagna lagändringen

vara nödvändig. Någon kostnad torde ej heller i allmänhet därav förorsakas

jordägaren, då laga tomtkarta på grund av byggnadsstadgan i alla händelser

måste företes vid ansökan om byggnadslov.

I och med det en i tomtbildningslängden införd fastighet bebygges, kommer

den att hävdas som tomt. För att fastighetsbildningslagens avsikter skola uppfyllas,

synes det mig tydligt, att fastigheten samtidigt bör registreras som tomt.

Härigenom undvikas också de olägenheter, som följa av fastighets olika

beteckningar i å ena sidan fastighetsregister och lagfartsprotokoll och å andra

sidan de flesta övriga handlingar.

På grund av vad sålunda blivit anfört skulle — enligt min mening — den

föreslagna lagförändringens genomförande innebära en betydlig förbättring av

därav påverkade förhållanden.

Registerföraren i Karlskrona: Avsikten med fastighetsregistret är att ordnade

fastighetsförhållanden skola åvägabringas beträffande bland annat respektive inom

fastställd stadsplan belägna tomter och är i 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen

föreskrivet, huru förfaras skall för att tomt må varda i tomtboken införd, d. v. s.

erhålla rättsligen gällande karaktär.

Detta är bland annat beroende på framställning från tomts ägare.

Nu visar erfarenheten härifrån, att under tiden från registrets uppläggande

den 25 november 1919, ehuru ett flertal tomter under tiden administrativt bildats,

endast en tomtägare gjort sådan framställning, vilken framställning framtvingades

på grund av att ägaren skulle verkställa nybyggnad å tomten i fråga.

Den åtgärd, som av denne ende sökande begärdes, var verkställd på några

få minuter och vållade således ingen som helst tidsutdräkt för sökanden.

De farhågor, som. byggnadsstyrelsen i sådant avseende hyser, synas mig

knappast hava sannolikheten för sig och synes mig av sådan anledning ej heller

något praktiskt hinder förefinnas för att man ej genom en lagbestämmelse skulle

söka framtvinga, vad som är fastighetsregistrets slutmål, nämligen en klar tomtbok.

De administrativt bildade tomterna redovisas visserligen i tomtbildningslängden,

men därigenom att de ej alltid äro utstakade på marken, är det administrativa

förfarandet ej tillräckligt att ligga till grund för ett byggnadslov, vilket

såvitt jag förstår alltid måste vara föregånget av en laga mätningsförrättning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 109.

Denna måste vara så mycket nödvändigare, som genom byggnadsbestämmelser

numera i de flesta fall fastlagts, huru byggas skall, och dessa byggnadsbestämmelser

komma ej till synes i tomtbildningslängden.

Frågan gäller väl, huruvida man ur praktisk synpunkt skulle försvåra eller

omöjliggöra ett byggnadsföretag genom den föreslagna lagändringen eller ej. Då

förfarandet med införandet i tomtbok ingalunda torde innebära på långt när den

tidsspillan som en hänvändelse till Konungens befallningshavande angående byggnadslov

och då de ordnade fastighetsförhållandena onekligen äro synnerligen

viktiga, synes det mig, som om det av fastighetsregisterkommissionen väckta förslaget

vore välbetänkt.

Det är nämligen min bestämda uppfattning, att, om man över huvudtaget

skall kunna få respektive tomter rättsligt bildade genom införande i tomtbok, det

härför erfordras en tvångsåtgärd, då resp. tomtägare i allmänhet torde sakna vetskap

om fastighetsbildningslagens föreskrifter och ändamål och anser jag därför den

av fastighetsregisterkommissionen föreslagna lagändringen böra komma till stånd.

Registerföraren i Kungälv anser den ifrågavarande lagändringen ändamålsenlig

och helt säkert av behovet påkallad samt uttalar, att den kommer att verka

fördelaktigt, dels med hänsyn till byggnadsnämndernas åligganden och befogenhet

vid tillämpning av lagarne för byggnadsväsendet och dels såsom åstadkommande

ordning och reda för framtiden i registreringsåtgärden.

Registerföraren i Landskrona: Angående den tidsutdräkt upprättandet av

karta med protokoll jämlikt 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen, rättens medgivande

till bildandet av tomten och tomtens införande i tomtboken kan taga,

så kan jag anföra ett exempel härpå från slutet av 1921. Den 14 november inlämnades

ansökan om karta med protokoll, den 22 november verkställdes mätningen

och den 1 december vann denna laga kraft, varefter ärendet omedelbart

behandlades i rådhusrätten, där det slutfördes inom loppet av en vecka. Det var

i detta fall frågan om nybyggnad på en tomt, som skulle bildas av två delar.

Längre tid än c:a 1 månad behöver ett sådant ärende icke taga, och vad införandet

i tomtboken beträffar, så är ju detta gjort på 5 minuter, då rättens

beslut i ärendet är klart.

Registerföraren för Lilla Alby municipalsamhälle: Att tomt bör vara rättsligen

bestämd såsom sådan, innan byggnadslov lämnas för densamma, synes mig vara

det enda riktiga. Något annat torde väl ej heller hava åsyftats av lagstiftaren.

Genom det sätt, på vilket hit hörande bestämmelser i lagen om fastighetsbildning

i stad avfattats, har emellertid det förhållandet uppstått, att för tomt, som

administrativt bildats genom tomtindelning, byggnadslov kan meddelas, innan

tomtbildningen genom införing i tomtboken blivit rättsligen genomförd. Man

torde nämligen med visshet kunna utgå från, att framställning om tomts omföring

från tomtbildningslängden till tomtboken, genom vilken omföring den blir

rättsligen bestämd såsom sådan och vilken väl i allt fall tänkts skola ske före

byggnadslovs meddelande, ytterst sällan kommer att äga rum, så länge någon

skyldighet för tomtägare att göra sådan framställning ej uttryckligen stadgats,

för att byggnadslov skall få meddelas honom.

Att sådant lov kan beviljas för en tomt, innan denna är att anse såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:t$ Proposition Nr lutt.

rättsligen bestående sådan, synes mig innebära eu fara för den reda i fastighetsförhållandena,

som bör uppställas såsom oeftergivlig för sådant samhälle, för

vilket fastighetsbildningslagen skall gälla. Visserligen kan man med avseende

på bebyggandet av en tomt tänka sig, att i ett eller annat fall detta kan äga

rum, utan att någon fara för menliga följder därav behöver uppstå. I allmänhet

torde dock så icke vara förhållandet, då fullt betryggande garantier icke synas

förefinnas för riktigheten av tomtgränserna, innan tomten blivit i behörig ordning

rättsligen bestämd såsom sådan. Men då så är och då, såsom här nedan

skall visas, några olägenheter ej kunna anses vara förenade med ett dylikt förfarande,

synes mig också meddelande av byggnadslov för en tomt alltid böra

föregås av ett rättsligt bestämmande av densamma.

Den av fastighetsregisterkommissionen föreslagna lagändringen synes mig

sålunda i hög grad betydelsefull. Mot nämnda lagändring har emellertid av byggnadsstyrelsen

gjorts den invändningen, att genom densamma tidsutdräkt och

svårigheter skulle uppstå för tomtägare med hänsyn till tomts bebyggande. Jag

kan icke dela denna av byggnadsstyrelsen uttalade uppfattning. För att erhålla

byggnadslov erfordras ju, att tomtkarta företes. Vad som då ytterligare fordras

för att få tomten överförd till tomtboken är sålunda, under förutsättning att

tomtkartan blivit i behörig ordning upprättad, själva registreringsåtgärden. Att

denna synnerligen enkla åtgärd skulle åstadkomma någon nämnvärd tidsutdräkt

torde väl få anses helt och hållet uteslutet, i synnerhet om tomtägare, som begär

sådan åtgärd, vid mera brådskande fall för registerföraren framhåller behovet

av en snabb expedition av ärendet. Och någon annan tidsutdräkt eller svårighet

synes det mig ej kunna bliva fråga om i berörda hänseende.

Av vad jag här ovan anfört framgår, att den av fastighetsregisterkommissionen

föreslagna ändringen av 1 kap. 9 § fastighetsbildningslagen synes böra vinna

godkännande. Vad beträffar ett uppskov med frågans avgörande, kan jag icke finna,

att någon anledning därtill förefinnes. Tvärt om torde berörda ändrings genomförande

omedelbart få anses vara synnerligen välbetänkt, då de nya bestämmelserna

därigenom kunna komma till tillämpning, allt efter som fastighetsregistret blir

färdigt, vilket givetvis kommer att ske på vitt skilda tider för de olika städer

och samhällen, för vilka dylikt register skall upprättas.

Registerföraren i Lund: Beträffande föreslagna övergångsbestämmelsen kan

ifrågasättas, huruvida icke efter orden »för vederbörande samhälle» bör tilläggas:

»dock att för tillåtelse till nybyggnad tomtägare vare skyldig göra den framställning

om införande i tomtbok, som i 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen avses»,

detta för att sådant införande må kunna ske omedelbart, sedan fastighetsregistret

upplagts.

Registerföraren i Malmö: Här i staden har ej förekommit att tomtägare

själv gjort framställning om tomts införande i tomtboken. Flera fall finnas, där

tomt bildats vid tomtindelning redan år 1908, men ännu ej rättsligen genomförts.

Härav framgår, att lagstiftningen härutinnan, som säkerligen åsyftat att en administrativt

fastställd tomtindelning snarast möjligt skulle rättsligen genomföras,

ej kan anses tillfredsställande.

Av den erfarenhet jag vunnit under min verksamhet, anser jag att åtgärder

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 96 käft. (Nr 109). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 109.

i berörda syfte måste vidtagas och får jag därför som min mening uttala, att

den av fastighetsregisterkommissionen föreslagna lagändringen säkerligen komme

att medföra mera ordning och reda i fastighetsförhållandena.

Registerföraren i Norrköping: Det kan med säkerhet förväntas att tomtägare

endast i undantagsfall av egen drift gör framställning om tomts införande i tomtboken.

På grund härav får jag såsom min mening uttala, att till följd av den

lydelse 7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen erhållit, den av fastighetsregisterkommissiouen

begärda ändringen av 1 kap. 9 § i samma lag är nödvändig, alldenstund

härigenom en lucka i lagen fylles.

Registerföraren i Nyköping: Därest tomts införande i tombok skall i vissa

fall bero endast på tomtägares framställning om sådan åtgärd, torde helt visst

flertalet tomter aldrig bliva överförda från tomtbildningslängden till tomtboken.

Erfarenheten har visat, att enskilda tomtägare i dylika fall i allmänhet icke hava

intresse av att vidtaga sådana åtgärder, som avse rent formella anordningar,

därest de icke av yttre tvång därtili föranledas.

Dä ur synpunkt att vinna ordning och reda i fastighetsförhållandena, det

synes mig vara angeläget, att tomterna bliva i tomtboken införda och icke bliva

kvarstående i den så att säga provisoriska tomtbildningslängden, är särskild åtgärd

för vinnande av detta syfte av behovet påkallad. Fastighetsregisterkommissionens

förslag härutinnan finner jag lämpligt och kan rimligen icke, såsom

byggnadsstyrelsen förutsatt, anses innebära tidsutdräkt eller vara förenat med

nämnvärda svårigheter.

Emellertid synes mig jämväl en annan anordning böra tagas under omprövning,

genom vilken samma syfte skulle uppnås och varigenom varje tänkbar

olägenhet genom tidsförlust eller särskilt besvär för tomtägarna skulle undvikas.

Då eu byggnadsnämnd meddelat byggnadslov å tomt, som icke vore i tomtboken

införd, skulle det åligga byggnadsnämnden att, innan protokollet angående sagda

medgivande utlämnades till sökanden, överlämna kartor och erforderliga handlingar

till registerföraren, som hade att införa tomten i tomtboken och åteckna

kartorna bevis härom samt därefter återställa kartor och handlingar till byggnadsnämnden.

Då sökanden därefter avhäintade sitt byggnadslov, vore tomten utan

tidsutdräkt och utan vidare besvär eller åtgärder redan införd i tomtboken.

En förutsättning för lämpligheten av detta förslag är, att den karta, som

företes vid ansökan om byggnadslov, är upprättad i enlighet med lagens föreskrift.

Detta förhållande förutsättes emellertid av fastighetsregisterkommissionen

i dess yttrande redan nu vara genom gällande föreskrifter lagstadgat. Föreskrifter

i syfte att införa det av mig nu föreslagna förfaringssättet, synes vara att föredraga

framför den av fastighetsregisterkommissionen förordade författningsändringen.

Detta förfaringssätt är i full överensstämmelse med vad förordningen om

jordregister stadgar med avseende å anteckning i jordregäster av avsöndrad lägenhet,

vara Konungens befallningshavande genom resolution meddelat fastställelse,

och vill jag vitsorda, att detta sätt visat sig synnerligen enkelt och verka till

reda uti fastighetsförhållandena utan att förorsaka den minsta tidsutdräkt eller

något som helst besvär för vederbörande jordägare.

Registerföraren i Saltsjöbaden: Då lagändringen med säkerhet kommer att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 100.

visa sig verksam därhän, att fastighetsägare utan dröjsmål går i författning om sådana

åtgärders vidtagande, att hans fastighet eller fastigheter som tomt kunna införas i

tomtboken — vilket införande naturligtvis ej kan orsaka honom någon tidsförlust —

måste ett oförtövat genomförande av lagändringsförslaget anses högeligen önskvärt.

Registerföraren i Skänninge: Såsom skäl för att nybildad tomt, som icke tillkommit

genom åtgärd, vartill rättens medgivande enligt 3 kap. fastighetsbildningslagen

skall sökas, icke betraktas såsom rättsligen bestående tomt, förrän tomtens

ägare gjort framställning om dess införande i tomtboken, har i huvudsak anförts,

att ägaren av fastighet, varav dylik tomt utgjorde del, kunde äga intresse av att

fastigheten betraktades såsom en enhet i lagfarts- och inteckningshänseende och

kunde undvika kostnader, som skulle medfölja uppdelningen i flera fastigheter.

Dessa intressen torde i de flesta fall, då bebyggande av en nybildad tomt skall äga

rum, icke längre förefinnas, enär tomten merendels då kommit i annan ägares hand.

Därest framställning av tomtens ägare i dylikt fall icke göres om tomtens

införande i tomtboken — vilket enligt erfarenheten är regel — beror detta uteslutande

av bristande kännedom om författningen eller av underlåtenhet från

tomtägarens sida. Några nämnvärda utgifter eller uppskov i byggnadsåtgärden

för att få tomten registrerad såsom rättsligt bestående tomt torde icke förorsakas

ägaren, då tomtmätning kan förutsättas hava ägt rum för lagfarts eller

byggnadslovs erhållande.

Den föreslagna lagändringen synes ur dessa synpunkter omedelbart påkallad.

Konsekvensen torde dock möjligen kunna fordra, att bestämmelsen undantages

att gälla för det fall, att ägare av fastighet vill verkställa nybyggnad å

tomt, som utgör del av hans fastighet.

Registerföraren i Stockholm: Den föreslagna förändringen av fastighetsbild
ningslagens

1 kap. 9 § avser förbud mot nybyggnad på i fastställd tomtindelning

ingående tomt, som ej som sådan tagit åt sig avskild fastighets natur, även för

det fall, att tomten skall bildas av ett enda sammanhängande markområde, d. v. s.

utan sammanläggning av delar från skilda fastigheter, för vilket senare fall redan

förut i samma § stadgats byggnadsförbud. Huvudmotivet för den sålunda föreslagna

kompletteringen av fastighetsbildningslagen vore — vilket även fastighetsregisterkommissionen

framhåller — att den erfordrades för den fullständiga reda

och överskådlighet i fastighetsförhållandena, vartill lagen syftar. Den administrativa

tomtindelningen ingår som ett led i den allmänna planmässighet, som nutidens

mångsidiga samhällsutveckling kräver. För den vidare utsträckningen eller

ändringen av en plan är det av vikt att på ett överskådligt sätt kunna vinna

kunskap om, i vad mån föregående planer blivit genomförda eller ej. Beträt

fande fastighetsbildningen i stad är fastighetsregistret med tillhörande tomtbok

och karta det organ, som av lag tillskapats för bland annat antydda funktion.

Före tillkomsten av den nya fastighetsbildningslagen blev, beträffande tomter,

som skulle bildas av endast ett markstycke, en av byggnadsnämnden beslutad och

av Konungens befallningshavande fastställd tomtindelning omedelbart fastighetsbildande,

och tomterna uppfördes, åtminstone i Stockholm, ofördröjligen som fastighetsenheter

i tomtbok och fastighetsbok. Emellertid har det visat sig — synnerligast

i Stockholm — att markägare ofta begärt och fått stadsplan och tomt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

indelning fastställda, ej för bestämd byggnadsplan, utan huvudsakligen för att

härigenom kunna visa, huru marken kunde utnyttjas, och sålunda för att vinna

hugade spekulanter på densamma. Då det slutligen kommit till affär och definitiv

byggnadplan, har mycket ofta stadsplanen och tomtindelningen blivit ändrade.

Härvid hava nya tomter bildats, som krävt sammanläggning av delar av de genom

den förra tomtindelningen uppkomna och sålunda nödvändiggjort ett sökande

av rättens medgivande och de härav följande omständligare, kostsammare och

tidsödande procedurerna för ny fastighetsbildning och byggnadslov. Sedan markägaren

låtit tomtindela sin fastighet, kunde han ej heller vidare förfoga över

den i något avseende som en odelad fastighetsenhet. Dessa olägenheter hava

nu undanröjts genom fastighetsbildningslagens 1 kap. 4 § och 6 a § samt fastighetsregisterförordningens

22 §, sista stycket.

Sedan tomtindelning blivit fastställd, kan sålunda markägaren numera fortfarande

bava i sin hand en odelad fastighet; och är förändrad stadsplan eller

tomtindelning önskvärd samt blir fastställd, är den förut fastställda härvid helt

enkelt att anse som utplånad, och inga sammanläggningsåtgärder behöva därav

bliva en följd. Detta innebär otvivelaktigt en stor förenkling och tidsvinst i

talrika fall. Men uppenbart är å andra sidan, att en sådan uppskjuten fastighetsbildning

till dess den kan varda bestående genom att sammansmälta, skulle man

kunna säga, med bebyggelseenheter, ej bör därutöver få uppskjutas. Fastighetsregistret

och dess karta — av stor betydelse som grundval för utredning av nya

stadsplaneförslag, kommunala trafik- och anläggningsplaner samt i allmänhet projekt,

som beröra befintliga fastigheter — skulle då ej giva en bild som troget

anslöte sig till de faktiskt befintliga värdeenheterna, vilka då i många fall skulle

erfordra en särskild framkallning för att bli skönjbara.

Jag anser därför, att tidpunkten för överförandet av den genom tomtindelning

administrativt planerade men uppskjutna fastighetsbildningen till rättsligt

genomförd sådan, ej bör få framskjutas längre än till företagen bebyggelse. Skulle

fastighetsbildningens rättsliga genomförande ej sättas som villkor för själva byggnadslovet,

bleve det nödvändigt utfästa annan termin därefter för dess fullbordan

— före utstakning eller avsyning av byggnad eller efter byggnadslov inom viss tid

med bötespåföljd — allt mera konstlade och olägliga åtgärder.

I själva verket är den föreslagna kompletteringen av lagen endast ett införande

däri av samma villkor, som före densamma var gällande, då tomt skulle

bebyggas. Den enligt byggnadsstadgan genom fastställd, av byggnadsnämnden

beslutad tomtindelning bildade tomten avsågs att utan obestämt dröjsmål upptagas

som rättslig fastighet, och i Stockholm infördes den även ofördröjligen

som sådan i fastighetsboken — för tomt, sammanlagd av flera delar, efter rättens

medgivande till sammanläggningen, och för tomt, bestående av endast en del,

omedelbart efter lagakraftvunnen fastställelse av tomtindelningen (se byggnadsordningen

för Stockholm § 12). Undantag ägde rum för sådan tomtindeining,

som i samband med stadsplan fastställts av Eders Kungl. Maj:t (se byggnadsstadgans

förra § 17 mom. 2), emedan den var beroende av denna plan, vars utförande

kommunen gradvis skulle bringa till verkställighet, men efter vilken, på

den tiden, den enskilde ej nödvändigtvis behövde rätta sig. Byggnadsstadgans

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:Is Proposition Nr 10i).

föreskrift i § 20 om upprättande av laga tomtkarta för varje nybildad tomt utfördes

i Stockholm (se stadens byggnadsordning1 §§ 12 och 13) samtidigt med

tomtens införsel i fastighetsboken och tomtboken. Givetvis skulle denna tomtkarta

upprättas enligt föreskrifterna i byggnadsstadgans § 21 och byggnadsordningens

för Stockholm §§ 9 och 10. I Stockholm utvecklade sig emellertid en

avvikande praxis, som här gick för sig, dels på grund av att byggnadsordningen

(§§ 12 och 13) föreskrev ny tomtmätning å tomt, som skulle undergå ny tomtindelning,

om dess gränser befunnes oklara, dels emedan här tomtindelningskartan

enligt stadsingenjörskontorets instruktion upprättades på ett för bestämmandet

av de nya tomternas mått och läge betryggande sätt. Den tomtkarta med

beskrivning, som sålunda upprättades för nybildad tomt, utgjorde endast ett utdrag

av tomtindelningskartan med tillhörande beskrivning men betraktades för

alla syftemål som giltig tomtkarta. För detta förfarande fanns emellertid intet

stöd varken i byggnadsordningen för Stockholm eller i stadsingenjörskontorets

instruktion. Ej heller harmonierade det med gammal hävd i Stockholm, enligt

vilken tomt alltid skulle finnas utmärkt på marken, och i överensstämmelse med

vilken byggnadsordningens § 15 bestämmer, att tomt skall vara inhägnad. För

städer med mindre noggrant förfarande vid upprättande av tomtindelningskartor,

och vid de före fastighetsbildningslagens tillkomst å stadsplanekarta av

Eders Kungl. Maj:t fastställda tomtindelningar i Stockholm, hade det varit oundgängligt

för tomtindelningens trygga genomförande till fastighetsbildning, att

tomtkarta, grundad på laga mätning för varje tomt, utförts. Det kan därför

knappast råda något tvivel därom, att ej det är just en på laga tomtmätning

grundad tomtkarta över rättsligt bildad, i tomtbok och fastighetsbok införd tomt,

som enligt byggnadsstadgans § 37 mom. 1 och byggnadsordningens för Stockholm

§ 54 skulle företes för erhållande av byggnadslov. Detta framgår ytterligare

därav, att på kartan ifråga enligt nämnda § 37 i byggnadsstadgan den tilltänkta

byggnaden skall vara »till sitt rätta läge och omfång» utmärkt, vilket

ju förutsätter lagligt bestämda gränser för tomten på marken. Byggnadsordningens

för Stockholm § 73 angående utstakning, som skall föregå bebyggelse,

förutsätter, och utstakningen grundade sig även städse på laga tomtkarta över

redan rättsligt bestående tomt.

Skillnaden mellan förr gällande bestämmelser och de med det föreliggande

förslaget kompletterade bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, ligger sålunda

endast i för visst fall olika förlopp av de förberedande åtgärderna (den uppskjutna

fastighetsbildningen), men ej i slutresultatet: fullbordad fastighetsbildning

som villkor för tomts bebyggande.

Den dispens, som förutsiittes i byggnadsordningens för Stockholm § 14

mom. G och fastighetsbildningslagens 1 kap. 8 §, innebär endast tillstånd till

bebyggelse å den odelade fastigheten, som skall bli föremål för tomtindelning,

innan denna kommit till stånd, men ej sedan tomtindelning blivit fastställd, varom

här är fråga.

Emellertid stadgas i fastighetsbildningslagens 7 kap. 3 § att tomt, som vid

tomtindelning bildats av enkelt markområde, ej skall införas i tomtboken, om

markägaren ej begärt införandet. Uppenbarligen kan sådan begäran göras hos

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

registerföraren innan tomtboken ännu är upplagd, varvid registerföraren, då tomtboken

slutligen upplägges, har att iakttaga redan förut gjord begäran i berört

avseende. I Stockholm har byggnadsnämnden vidtagit åtgärden, att vid behandlingen

av tomtindelningar underrätta markägaren — som i varje fall skall meddelas

upplysning om nödvändigheten av rättens medgivande till bildandet av vissa

sammansatta tomter — att han tillika äger göra framställning om införande av

vissa andra tomter i tomtboken, om han önskade deras rättsliga fullbordan. Kan

han redan nu bestämma sig, antecknas hans begäran härutinnan i nämndens protokoll

tillsammans med beslutet om tomtindelningen, och kan sålunda registerföraren

ur tomtindelningshandlingarna i dessa fall hämta direktiv, liksom han i andra fall

har att göra detta ur rättens honom meddelade medgivanden till tomtbildningar.

Markägarens begäran i behörigt fall om uppförande av tomt i tomtboken borde

eljest, om den bevisligen kommit fastighetsregisterföraren tillhanda, vara tillräcklig

garanti för att tomten ofördröjligen även blir uppförd i tomboken och sålunda

konstitueras som rättsligt bestående. T)et skulle därför synas tillräckligt, om

markägare, vilken önskar bebygga en genom tomtindelning administrativt bestämd

tomt, som genom införsel i tomtboken först tager åt sig natur av rättsligt bestående,

för erhållande av byggnadslov, jämte laga tomtkarta, företedde av fastighetsregisterföraren

meddelat bevis om att han begärt tomtens införande i tomtboken.

Fördelen av sådan förenkling vore dels, att lagen härutinnan omedelbart

och före tomtbokens uppläggande kunde träda i kraft, dels att för dess uppläggande

registerföraren härigenom skulle komma i besittning av ett fullständigare

material, dels ock att tomtägaren besparades all tidsutdrägt, som kan uppkomma

genom stort antal till registerföraren för handläggning inkomna ärenden. Med

hemställan att det täcktes Kungl. Maj:t taga i övervägande, huruvida icke det

framställda lagförslaget kunde jämkas i nu antytt avseende, får jag eljest på

grund av vad jag ovan anfört tillstyrka detsamma.

Registerföraren i Stocksund: På grundvalen av min erfarenhet på området,

grundad på uttalanden av förrättningsmän för upprättande av registerkarta i

ett stort antal samhällen, och min kännedom om registreringsförhållandena, är

det min fulla förvissning att, om inom rimlig tid administrativt fastställd tomtindelning

skall bringas att övergå i jämväl rättslig sådan indelning, den ifrågasatta

lagändringen måste vidtagas. Vilket annat medel än det föreslagna, som

i sådant syfte väljes, kommer endast att ofullständigt föra till målet. Framhållas

må ock i detta sammanhang att, sedan den nu ifrågasatta ändringen

genomförts, hinder icke borde förefinnas att upphäva den i 9 § lagfartsförordningen

stadgade skyldigheten för den, som söker lagfart å tomt, att visa tomtens

ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor. Allt detta är uppgifter,

som hava sin rätta plats i fastighetsregistret — fastighetsboken bör icke betungas

med några beskrivningar av fastigheterna och att så sker är icke föreskrivet

beträffande annan fastighet än tomt — och sörjes det för att sådana

uppgifter riktigt inflyta i registret, kan berörda skyldighet för den som söker

lagfart å tomt utan olägenhet upphöra. Man har redan tidigare ansett, att de

berörda bestämmelserna i 9 § lagfartsförordningen, vilka, så vitt angår sidomåtten

och belägenheten, härleda sig från stadslagens jordabalk kap. 6 och 1734 års lags

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

jordabalk 4 kap. 2 §, icke borde hemma bland stadgandena om lagfart. De

återfinnas nämligen varken i lagkoinmitténs förslag av år 1826 eller lagberedningens

förslag av år 1847.

Registerföraren för Tierps köping: Det kan visserligen synas vanskligt, att

förrän eu mera allmän praktisk erfarenhet rörande fastighetsregistrets första uppläggande

och förande vunnits, inlåta sig på bedömandet av förevarande spörsmål

om vidtagande av lagändring.

Med fästat avseende särskilt härå, skulle ock, på sätt byggnadsstyrelsen

ansett, bemälda fråga om lagändring egentligen böra uppskjutas tills vidare för

att framdeles, då tillräcklig erfarenhet föreligger, avgöras på grundvalen härav.

Men utgår man å andra sidan från den synpunkten, att i förevarande fall

avseende främst torde böra fästas vid det med fastighetsregistret tydligen i första

rummet åsyftade ändamålet att inom rimlig tid vinna önskvärd reda och ordning

i fastighetsförhållandena och därav följande trygghet i fastighetsrättsligt hänseende

utan att därvid förbise det ur byggnadssynpunkt viktiga kravet på skyndsam

handläggning av de för erhållande av byggnadslov nödiga åtgärder, så synes

det däremot som om ingen tvekan borde råda därom, att icke övervägande skäl

tala för, att den ifrågasatta lagändringen bör genomföras utan dröjsmål.

Ehuru i saknad av praktisk erfarenhet härutinnan, då något arbete med

den egentliga fastighetsregistreringen inom Tierps köping hittills icke bedrivits

av den anledningen, att registerkartan med tillhörande handlingar ännu icke

kommit i det skick, att den kunnat överlämnas till registerföraren, anser jag

det, på grund av den kännedom jag äger om dylika förhållanden inom andra

områden, likväl mycket sannolikt att, så länge ej lagen därom innehåller bestämd

föreskrift, utan ifrågavarande angelägenhet är helt och hållet överlämnad åt tomtägarnes

eget initiativ, överföringar av tomter från tomtbildningslängden till tomtboken

ingalunda torde komma att försiggå i den utsträckning som för uppnåendet

av syftemålet med lagen dock måste anses såsom en i hög grad nödvändig

förutsättning.

Då något fog för den av byggnadsstyrelsen uttalade farhåga, att för anskaffandet

av de för tomts införande i tomtboken föreskrivna handlingar avsevärd

tidsutdräkt och därav föranledda svårigheter understundom skulle vara att förvänta,

därest den föreslagna lagändringen komme att på sätt föreslagits genomföras,

icke, vid det av fastighetsregisterkommissionen påpekade förhållandet, att

vid sökande av byggnadslov tomtkarta enligt föreskrift i gällande byggnadsstadga

ändock skulle företes, kan vidare anses föreligga, har det i följd härav ävenledes

synts som om intagande i lagen om särskild bestämmelse med rätt för

Konungens befallningshavande att i vissa fall meddela dispens från byggnadsförbud

icke vara av behovet påkallat.

Fördenskull och då jag icke kunnat finna annat än att den föreslagna lagändringen

är ur fastighetsbildningssynpunkt högeligen önksvärd, tillåter jag mig

för min del förorda bifall till den av fastighetsregisterkommissionen gjorda framställningen.

R/gislerföraren i Trallt borg: Lagändringen, sådan den blivit av fastighetsregisterkommissionen

föreslagen, är välbetänkt och synnerligen av behovet på
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

kallad. De sakskäl, som av kommissionen framförts, äro tungt vägande, under

det att de av byggnadsstyrelsen framlagda motiven för lagförslagets avstyrkande

förefalla vara teoretiskt konstruerade och sålunda icke i överensstämmelse med

praktiskt bruk.

Skulle de av byggnadsstyrelsen framförda önskemålen vinna beaktande, skulle

sådana oformligbeter inträffa, som att i byggnadsnämndernas arkiv inregistrerades

godkända byggnadslov å tomter, vilka icke i fastighetsregistret finnas upplagda

som administrativt slutbehandlade sådana (endast införda i tomtbildningslängden)

utan kvarstå intill dess tomtägare någon gång i tiden göra anmälan om deras

slutliga införande i tomtboken.

Detta förfarande medför även osäkerhet rörande inteckningars överblickande

i bankinrättning, då sådana kunnat bliva medgivna i tomter, om vilka fastighetsregistret

vid förfrågningar från bank enligt tomtboken saknar kännedom.

Beträffande besvär och tidsutdräkt för tomtägare i och för anskaffande av

laga tomtkarta, på sätt byggnadsstyrelsen förmenar, torde dylikt icke behöva

ifrågakomma, då sådana kartor skola tillhöra byggnadsärendet redan då ansökan

om byggnadslov göres.

Jag tillåter mig därför tillstyrka bifall till det av fastighetsregisterkommissionen

ingivna förslaget.

Registerföraren i Ulricehamn: I fråga om den meningsskiljaktighet, som i

ärendet framträtt mellan fastighetsregisterkommissionen och Eders Kungl. Maj:ts

byggnadsstyrelse, måste jag i huvudsak ansluta mig till den åsikt, som förfäktats

av°den förra myndigheten. Den nu föreslagna lagbestämmelsen är endast en konsekvens

av redan gällande bestämmelser. Det är nödvändigt att framtvinga tomts

införande i tomtboken, och efter denna urkund bör även byggnadsnämnden hava

att rätta sig, då det gäller fråga om bebyggande av tomtindelat område. Den

tomtkarta, som lägges till grund för byggnadslov, bör vara en vederbörligen upprättad,

laga kraftvunnen tomtkarta, något som borde uttryckligen utsägas i byggnadsstadgan.

Endast en sådan karta lämnar trygghet, att gränslinjerna äro rätt

avfattade. Med all säkerhet inträffar ej sällan, att byggnadsnämnden nu åtnöjer

sig med en »tomtkarta», som i verkligheten endast är ett utdrag av tomtindelningskartan.

Att detta är oriktigt, ligger i öppen dag, men den ringa kontroll,

som utövas över byggnadsnämndernas verksamhet, är det icke att undra över,

om sådan praxis insmyger sig, i all^ synnerhet som byggnadsordningarna i allmänhet

i avvaktan på tillkomsten av ny byggnadsstadga blivit föråldrade och

otillämpliga.

På sätt fastighetsregisterkommissionen framhåller, är, sedan lagakraftvunnen

tomtmätning ägt rum, tomtens registrering, i de fall, då rättens tillstånd till

tomtbildningen icke erfordras, hastigt nog verkställd. Tomtmätningens verkställande

och förloppet av den tid, som kräves för att mätningen skall vinna laga

kraft, kan emellertid i många fall fördröja en tomtägare så länge, att han slår

de byggnadsplaner han förut hyst ur hågen. Härtill kommer, att det lärer hända,

då mätningen sker i omedelbart sammanhang med förestående nybyggnad, att

tomtgrannarna anse sig hava intresse att fördröja förrättningen, vartill de hava

vissa möjligheter. Yad som därför är av synnerlig vikt, är att tomtmätningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj ds Proposition Nr 109. 25

framtvingas på så tidigt stadium som möjligt. Jag skulle vilja ifrågasätta, huruvida

icke sådan mätning i regel borde kunna ske redan i sammanhang med tomtindelningen,

varigenom mätningen, om den icke överklagas, kunde vinna laga

kraft samtidigt med tomtindelningen. I väsentliga avseenden innebära ju tomtmätningen

och tomtindelningen ett dubbelarbete, som borde kunna inbesparas

både för förrättningsmannen och tomtägarna. Även för registerföringen borde en

sammanslagning av dessa förrättningar bliva en vinst. I det ojämförligt största

flertalet fall äro gränserna mellan tomterna ostridiga och vid tomtindelningen

har tagits hänsyn till äganderättsförhållandena eller tillhör rent av all jorden

inom kvarteret samma ägare, i vilket fall utöver själva indelningen av kvarteret

endast tomtgränsernas utmärkande på marken tillkommer för att tomtmätningen

skall vara färdig.

Beträffande de många redan fastställda tomtindelningar, som endast föreligga

på papperet, så vill det synas att i de fall, då särskild anledning icke föreligger

till antagande att ändring i tomtindelningen kommer att påkallas, byggnadsnämnderna

lämpligen borde uppmanas att begagna sin rätt att förordna om tomtmätningar.

Det är i regel i ägarnas intresse att så sker. Dessa förstå emellertid

ofta icke, av vilken vikt det är för värdet av tomteu, att den ligger alldeles

färdig för bebyggande. Plötsligt anmäler sig en spekulant, som omedelbart vill

bygga. Är då tomten i ordning, blir det genast köp och bebyggelse, men får

spekulanten det besked av myndigheterna att han först efter det tomtmätning

verkställts och vunnit laga kraft samt tomten registrerats, kan vända sig till

byggnadsnämnden med ansökan om byggnadslov, så är att befara, att spekulanten

drager sig tillbaka, enär han icke kan eller vill invänta förloppet av den tid,

som därför åtgår.

Jag får alltså såsom min mening uttala, att ifrågasatta lagändringen på skäl,

som fastighetsregisterkommissionen anfört, är väl befogad, men att samtidigt åtgärder

böra vidtagas i syfte att tomtmätningar må äga rum i sammanhang med

tomtindelningarna eller fortast möjligt därefter.

Registerföraren i Åmål: Den ifrågasatta lagändringen synes vara synnerligen

önskvärd. De av byggnadsstyrelsen påpekade olägenheterna med densamma torde

ej i praktiken bliva stora, men däremot torde det bliva svårt att avgöra, i vilka

fall tomtgränsernas bestämmande skulle vara ur byggnadssynpunkt motiverat.

Registerföraren i Östersund: Ur principiell synpunkt lärer mot den föreslagna

lagändringen någon befogad invändning icke kunna göras. Då, såsom förhållandena

utvecklat sig här i landet, lagen tillåter uppkomsten av tomt, som är administrativt

bestämd utan att äga rättslig giltighet, lärer det vara av största betydelse

för ordning och reda, att den administrativt bildade tomten snarast möjligt

erhåller rättslig giltighet.

Det framgår av remissaktens innehåll, att anledningen till att lagrummet

icke redan vid första framträdandet hade den räckvidd, varom förslag nu väckts,

ingalunda berodde på principiella skäl. Anledningen var den att lagstiftaren

ansåg sig böra iakttaga viss hänsyn för vederbörande jordägare, som på grund

därav skulle undgå åtskilliga kostnader för lagfarter, gravationsbevis etc.; och

det antogs uppenbarligen att denna hänsyn skulle från jordägarens sida mötas

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 96 käft. (Nr 109.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts Proposition Nr 109.

med motsvarande omsorg om fastighetsredovisningen vid den tidpunkt, då den

administrativt bestämda tomten togs i anspråk för bebyggande.

Fastighetsregistret har visserligen icke ännu förklarats upplagt för Östersunds

stad, men den erfarenhet jag förvärvat under arbete med fastighetsregister

för såväl land som stad torde berättiga mig till det bestämda uttalande, att i

de fall, då enligt hithörande författningar något initiativ tillkommer enskild person,

man endast undantagsvis kan påräkna sådant, och detta oaktat det gäller

åtgärder, som äro av påtaglig nytta för jordägaren. Det har i regel varit den

som utfört registerarbetet som fått taga initiativet.

Det sagda gäller för övrigt i stort sett även om de lokala myndigheter, vilka

företräda kronan i dess egenskap av jordägare, ehuru detta förhållande givetvis

är av underordnad betydelse då det gäller inskrivningsväsendet.

Byggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet och avstyrkt förslaget, har

kommit till detta resultat icke av principiella skäl utan av vad som skulle kunna

kallas praktiska synpunkter.

Byggnadsstyrelsens avstyrkande är huvudsakligen grundat på den uppfattningen,

att den av fastighetsregisterkommissionen föreslagna lagändringen skulle

för jordägaren medföra tidsutdräkt och därmed förenade olägenheter av olika art.

Kommissionen har påpekat, att denna uppfattning hos byggnadsstyrelsen icke

äger stöd i gällande författningar, emedan jämlikt stadgandet i § 37 byggnadsstadgan

laga tomtkarta skall företes vid ansökning om byggnadslov.

Om nu tvekan skulle kunna råda, huruvida det åberopade stadgandet i

byggnadsstadgan verkligen åsyftar vad som enligt i senare tid stiftad lag benämnes

laga tomtkarta, torde det icke möta alltför stor svårighet att, till undanrödjande

av all tvekan vidtaga lämplig ändring av byggnadsstadgans ifrågavarande

stadgande. Detta borde göras så mycket hellre som byggnadsstyrelsens

uppfattning förmodligen delas av byggnadsnämnder i många samhällen. Vad

Östersunds stad vidkommer har jag inhämtat, att vid beviljande av byggnadslov

sökande hittills icke avfordrats laga tomtkarta. Ett sådant förhållande är emellertid

betänkligt särskilt med hänsyn till de tekniska förutsättningarna för tomtens

bestämmande.

Mätningsväsendet i städerna har länge i stort sett intagit en efterbliven

ståndpunkt. Det finnes i stor utsträckning kartmaterial, som är synnerligen

otillfredsställande. Vid utförande av tomtindelning tillgår nu ofta så, att en

gammal otillförlitlig karta kopieras i erforderliga delar, varefter förslag till tomtindelning

utföres å kopian. Sedan tomtindelningen blivit fastställd »sätter» mätningsmannen

»ut» tomten och byggnadslov erhålles utan att tomtmätning verkställts.

Då man vet huru underhaltigt kartmaterialet i vissa fall kan vara, är det

tillåtligt att påstå att det förfarande, som sålunda tillämpas, är av fullkomligt

rättsvådlig innebörd. Jag kan som exempel framdraga ett fall, då ny stadsplan

fastställts på ett kartmaterial, som icke grundat sig på tillförlitligare mätningsmaterial

än en skiss, som uppgjorts för att i stort sett visa läget av de blivande

avloppslederna och trafiklederna inom området i fråga.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att det i vissa fall vore ur byggnadssynpunkt

principiellt riktigt att såsom villkor för lov till nybyggnad uppställa fordran att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:t8 Proposition Nr 109.

tomt vore rättsligen bestående. Sådana fall förelåge i allmänhet, då tomtgränsens

rätta läge vore av betydelse för byggnadsföretaget. I andra fall åter, då det

tillämnade byggnadsföretaget praktiskt taget vore mindre beroende av tomtgränsens

läge, vore det ur byggnadssynpunkt omotiverat att för byggnadslov uppställa

fordran på att tomten vore rättsligt färdigbildad. I betraktande av vad bär ovan

anförts angående de tekniska förutsättningarna för tomtens bestämmande, torde

det vara tämligen svårt att godtaga detta byggnadsstyrelsens resonemang om den

större eller mindre betydelsen av tomtgränsens läge.

Även om jordägaren är i besittning av närgränsande tomter och gränserna

i detta hänseende således icke omedelbart äro av betydelse för honom, lärer beträffande

en tomt, å vilken nybyggnad skall uppföras, böra fastslås åtminstone

rätta gränsen mot den trafikled, till vilken tomten enligt lag skall äga tillgång.

Och bestämmandet av sådan gräns bör — i motsats till vad nu synnerligen ofta

äger rum — icke få ske utan iakttagande av betryggande former.

Att medgiva Konungens befallningskavande någon särskild rätt till dispens

på sätt byggnadsstyrelsen antytt, synes högst olämpligt.

För denna uppfattning tarvas icke särskild motivering.

Här må slutligen framhållas, att sedan nybyggnad blivit uppförd å administrativt

bildad tomt, som utgör del av större område tillhörigt en ägare, tomten

som sådan givetvis är av särskilt värde såsom låneobjekt. Det är vid sådant

förhållande av största betydelse för ägaren att tomten finnes rättsligen färdigbildad

snarast möjligt. Men många äro icke de jordägare, som äga kännedom

om att administrativt bildad tomt är en sak, rättsligt bildad tomt en annan.

Skulle den praxis fortfarande få tillämpas, enligt vilken tomtmätning icke kräves

såsom villkor för byggnadslov, bleve det allt oftare förenat med tidsutdräkt och

därav föranledd kostnad för jordägaren att få tomten rättsligt färdigbildad. Det

är ju ingalunda säkert att mätningsmannen har tillfälle att när som helst vidtaga

de åtgärder, som i detta hänseende vore erforderliga. Under tiden är ägaren

i avsaknad av den möjlighet att inteckna och belåna tomten,4som eljest kunde

stå honom till buds, om såsom villkor för nybyggnad varit stadgat, att tomten

skulle vara rättsligen bestående.

Utan betydelse vid frågans bedömande torde icke heller vara, att det möter

vissa praktiska svårigheter att, så länge icke tomten blivit rättsligen bildad, få

en nybebyggd tomt, som utgör del av större område, uppförd såsom särskild

taxeringsenhet.

Registerföraren i Östhammar: Sedan jag tagit del av vad fastighetsregisterkommissionen

och byggnadsstyrelsen yttrat i ärendet,får jag till alla delar instämma

i vad förstnämnda myndighet anfört. Enligt min uppfattning torde

registreringsåtgärden i de allra flesta fall kunna verkställas under sökandes besök

hos registerföraren. Att, som byggnadsstyrelsen föreslagit, rätt medgives Kungl.

Maj:ts befallningshavande att bevilja dispens från byggnadsförbud kommer icke

att leda till åsyftat resultat, utan kommer tvärtom att försvåra och förhala

fastighetsbildningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kung1. Maj .tf Proposition Nr 109.

Fastighetsregistret har till uppgift att utgöra underlag till de fastighetsböcker,

som äro avsedda att införas vid den nydaning av inskrivningsväsendet

beträffande fast egendom, som länge stått på dagordningen och,

efter vad man hoppas, inom en ej alltför avlägsen framtid skall kunna

genomföras. I överensstämmelse med denna fastighetsregistrets uppgift

redovisas däri den rättsligen bestående fastighetsindelningen. Understundom,

nämligen i fråga om tomter, vilka väl ingå i administrativt fastställd tomtindelning,

men var för sig icke såsom tomt tagit åt sig egenskap av fastighet,

föreligger skiljaktighet mellan den administrativt fastställda och rättsligen

gällande fastighetsindelningen. I vad mån sådan skiljaktighet beträffande ett

samhälle föreligger, framgår av det bihang till fastighetsregistret, som benämnes

tomtbildningslängden -—- i själva registret hava de administrativt

fastställda, men ej rättsligen bildade tomterna ej kunnat redovisas, då

registret, med hänsyn till dess nyss av mig berörda uppgift, såsom jag förut

berört endast redovisar bestående fastigheter. Skiljaktighet mellan endast

administrativ och fullt genomförd fastighetsindelning är alltså till sin natur

ett övergångsstadium och bör såsom sådant ej få bestå längre än särskilda

skäl därtill föreligga.

Den administrativt fastställda tomten kan antingen bestå av mark

från olika fastigheter eller av mark från endast en fastighet. I förra fallet

kräves för att en rättsligen bestående tomt, eu rättslig enhet, skall

uppstå ett sammanläggningsförfarande. Reglerna härför äro givna i fastighetsbildningslagen

3 kap., och enligt bestämmelse i 1 kap. 9 § får byggnadslov

beträffande tomt, för vars bildande sammanläggning kräves, ej

meddelas, förrän rätten medgivit sammanläggningen. Om rättens beslut i

sådant ärende skall fastighetsregisterföraren underrättas och åligger det

denne att, efter erhållet sådant meddelande, införa den nybildade tomten

i tomtboken och avföra den ur tomtbildningslängden. För detta fall är

det alltså sörjt för att tomten, då den tages i anspråk för byggnadsändamål

eller för det ändamål, som föranlett markens tomtindelande, också har

karaktär av bestående fastighet. Annorlunda är för närvarande förhållandet

i det andra fallet eller då för den nya tomten skall tagas i anspråk

mark från allenast en fastighet. Sådan tomt får enligt föreskrift i 1 kap.

6 a § fastighetsbildningslagen egenskap av rättsligen bestående tomt genom

dess införande i tomtboken. Något egentligt hinder för att detta införande

ägde rum omedelbart efter det fastställelsen å tomtindelningen vunnit laga

kraft föreligger icke, och då införandet i tomtboken i lagen (7 kap. 3 §

fastighetsbildningslagen) gjorts beroende av framställning av ägaren, har

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 109.

detta skett huvudsakligen av hänsyn till denne av skäl, som berörts i fastighetsregisterkommissionens

skrivelser den 20 december 1921 och ijordabalkskommissionens

utlåtande i ärendet. De skäl, som sålunda föreligga för det

föreskrivna anståndet, äga ej giltighet längre än till dess tomten tages i

anspråk som tomt. För närvarande linnes emellertid icke någon bestämmelse,

som säkerställer att tomten vid denna tidpunkt erhåller egenskap av särskild

fastighet och syftet med det av fastighetsregisterkommissionen nu framlagda

förslaget är att, i samma ordning som gäller beträffande tomter, till vilkas

rättsliga bildande kräves medgivande av rätten, eller genom att göra byggnadslov

därav beroende, åvägabringa att tomten erhåller sådan egenskap. Härigenom

skulle enhet i lagstiftningen vinnas. För byggnadslov skulle alltid

fordras, att tomten hade egenskap av rättsligen bestående tomt. Åstadkommandet

av sådan likformighet synes så mycket mera påkallad, som det

lärer förekomma att tomt, som enligt beskrivningen till tomtindelningen

skall bildas av mark från allenast en fastighet, vid tomtmätningen och

den utredning, som i sammanhang därmed äger rum, befinne3 bestå av

mark från flera fastigheter och således sådant fall föreligger, att för tomtbildningen

fordras medgivande av rätten. Då även i övrigt, efter vad

utredningen i ärendet utmärker, skäl föreligga för vidtagande och vidtagande

omedelbart av den utav fastighetsregisterkommissionen föreslagna

samt av lantmäteristyrelsen, jordabalkskomraissionen och icke mindre än femtiosju

fastighetsregisterförare biträdda lagändringen, förordar jag att så sker.

Jag ber nu att få uppehålla mig något vid de invändningar, som

framkommit mot förslaget, och vid ett par av de särskilda hemställanden,

som innefattas i de inkomna utlåtandena.

Byggnadsstyrelsen, som ej ställt sig helt avvisande mot förslaget, har,

som jag förut anfört, givit uttryck åt vissa olägenheter, som, enligt styrelsens

mening, skulle vara förenade med förslagets godtagande. Då vad i

sådant avseende anförts av byggnadsstyrelsen blivit bemött i andra utlåtanden,

kan jag nöja mig med att hänvisa till dessa i den mån jag icke

senare i anledning av andra utlåtanden får anledning att komma in härpå.

Framhållas må här endast dels att, då byggnadsstyrelsen medgiver lagändringens

behövlighet, då byggnad är avsedd att uppföras mot tomtgräns

eller då eljest tomtgränsens rätta läge och sträckning är av särskild betydelse

för byggnadsföretaget, styrelsen medgiver behövligheten av lagändringen

för det ojämförligt största antalet förekommande fall, dels ock att

vad byggnadsstyrelsen anmärkt mot det föreliggande förslaget, nämligen

att det skulle vålla tidsutdräkt vid byggnadsföretag, i långt högre grad

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majds Proposition Nr 109.

drabbar det redan i 1 kap. 9 § fastighetsbildningslagen upptagna fallet

att rättens medgivande fordras för tomtbildningen.

Registerföraren i Djursholm, som avstyrkt förslaget därför att det

skulle vålla tidsutdräkt och sålunda hämma byggnadsverksamheten, har

såsom huvudsakligt skäl för sitt avstyrkande anfört, att förslaget skulle

medföra att tomtkarta, upprättad enligt bestämmelserna i 2 kap. av lagen

om fastighetsbildning i stad, skulle erfordras för byggnadslov, under det

att för närvarande ingenstädes i landet fordrades uppvisandet av sådan

tomtkarta för erhållande av byggnadslov, utan byggnadsnämnderna nöjde

sig med utdrag av den på administrativ väg fastställda tomtindelningskartan.

Denna av registerföraren åberopade praxis — vilken efter vad

även utlåtanden i detta ärende utvisa ingalunda är allmän — måste betecknas

såsom icke överensstämmande med gällande lag och kan således icke utgöra

giltig grund för avvisande av det föreliggande förslaget. I 1 kap.

6 § fastighetsbildningslagen finnas meddelade jämförelsevis summariska bestämmelser

angående tomtindelningskarta och med avseende å upprättande

av tomtkarta finnas utförliga bestämmelser i samma lags 2 kap., avsedda

att garantera tillkomsten av vitsord ägande äganderättskartor beträffande

tomter. Med hänsyn till de berörda kartornas olika rättsliga valör kan

gärna icke få förekomma, att ett utdrag av den förra skulle kunna ersätta

tomtkarta, i de .fall då'' sådan enligt gällande bestämmelser skall företes.

Vid sökande av byggnadslov skall enligt föreskrift i § 37 i byggnadsstadgan

för rikets städer tomtkarta företes. Och då genom övergångsbestämmelse

i fastighetsbildningslagen vad lag eller särskild författning

innehålla stridande mot lagen vid dennas ikraftträdande den 1 januari

1918 upphört att gälla, hava därmed de bestämmelser, särskilda byggnadsordningar

må hava innehållit om tomtmätning, upphört att äga tillämpning;

efter sagda tidpunkt kan laglig tomtkarta endast tillkomma under iakttagande

av föreskrifterna i 2 kap. fastighetsbildningslagen. Det kan därför

ej vara riktigt att påstå, att det är den nu föreslagna lagändringen,

som medför att laga tomtkarta skall företes vid sökande av byggnadslov i

fråga om nybildad tomt. Sådan skyldighet finnes redan för närvarande.

Tomtkartans anskaffande borde för övrigt i allmänhet ej vålla tidsutdräkt i

fråga om byggnadslovs erhållande. Efterlevdes föreskriften i § 20 i byggnadsstadgan,

att tomtkarta skall upprättas över varje tomt, som bildas eller

förändras — och det är nybildade tomter det här gäller — funnes tomtkarta

i regel tillgänglig, då en tomt skulle bebyggas. I 2 kap. 1 § fastighetsbildningslagen

har byggnadsnämnd erhållit rätt att förordna om tomt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109. 3)

mätning. Detta stadgande har tillkommit med hänsyn till bland annat nyssberörda

bestämmelse i § 20 i byggnadsstadgan, Registerföraren i Djursholm

har vidare anfört, att det inginge i mätningsmannens åliggande att

vid nybyggnad utstaka tomtgränserna. Detta lärer emellertid icke kunna

ske på tillfredsställande sätt med mindre tomtgränserna äro på vitsord

ägande sätt bestämda. Det kan, såsom jordabalkskommissionen anmärker,

icke anses vara annat än till fördel, om den föreslagna lagändringen medförde

ett bättre iakttagande av vissa bestämmelser i fastighetsbildningslagen

och byggnadsstadgan än vad som nu mångenstädes synes vara fallet.

I anledning av vad registerföraren i Örnsköldsvik anfört må till eu

början framhållas, att inteckningsförhållanden och fastigheternas beteckning

sakna varje betydelse för den nu föreliggande frågan. Yad angår egendomligheter

i äldre fastighetsbildningsförliållanden, synes det snarare vara

angeläget, att dessa utredas, innan t^ggnadslov meddelas, än att byggnadslov

vinnes och bebyggande sker med risk att man senare befinnes hava

exempelvis byggt å annan tillhörig mark. Yad som här anförts som skäl

mot talar därför snarare till fördel för lagförslaget.

Med anledning av vad registerföraren i Arvika anfört får jag som min

åsikt uttala, att det knappast kan vara lagens mening, att byggnadslov får

meddelas beträffande i fastställd tomtindelning ingående tomt, förrän tomtindelningen

vunnit laga kraft. Det ligger för öppen dag att allvarliga

olägenheter kunde uppstå, om en tonrtindelning, efter det bebyggelse

skett, upphävdes.

Registerföraren i Ulricehamn har hemställt, att samtidigt med den

ifrågavarande lagändringen åtgärder borde vidtagas i syfte att tomtmätningar

måtte äga rum i sammanhang med tomtindelningarna eller fortast

möjligt därefter. I fråga om denna hemställan ber jag få hänvisa till vad

jag förut yttrat beträffande § 20 i byggnadsstadgan. Yinner detta författningsrum

tillämpning, lärer inom jämförelsevis kort tid efter tomtindelningen

tomtkartor föreligga angående däri ingående tomter.

I fall, varom nu är fråga, kräves för tomts överföring från tomtbildningslängden

till tomtboken, att ägaren därom gjort framställning. Då några

regler icke finnas givna om det närmare förfarandet härvid, lärer hinder icke

förefinnas för tillämpande av huvudsakligen sådan ordning, som finnes omförmäld

i yttrandena av registerförarna i Nyköping och Stockholm. Gör

tomtägaren vid ansökning om byggnadslov eller vid behandlingen av tomtindelningsärende

framställning om tomts införande i tomtboken, lärer vill
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

koret för tomtens omföring från tomtbildningslängden till tomtboken vara

uppfyllt och byggnadsnämnden vara befogad ombesörja registreringsåtgärden.

I enlighet med jordabalkskommissionens hemställan har i fastighetsregisterkommissionens

förslag vidtagits den ändring, att den däri förekommande

hänvisningen till 1 kap. 6 a § fastighetsbildningslagen ersatts med

en direkt bestämmelse.

Den erinran, registerföraren i Lund riktat mot det utremitterade förslaget,

har jag funnit böra beaktas.»

Föredraganden uppläser härefter det sålunda jämkade förslaget till lag

om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om

fastighetsbildning i stad samt hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget,

som är av den lydelse, bilaga A1 vid detta protokoll utvisar, måtte,

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. Cervin.

\

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj.ts Proposition Nr 109.

33

Bilaga B.

Förslag1

till

LAG

om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen om fastighetsbildning

i stad.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 9 § i lagen om fastighetsbildning i

stad skall erhålla följande ändrade lydelse:

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Å

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav särskilda

delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Ej vare

i något fall nybyggnad å tomt tillåten, med mindre tomten efter ty i 6 a g

sägs är att anse såsom rättsligen bestående tomt. ..

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Beträffande tomt, som erhåller egenskapen av rättsligen'' bestående

tomt genom tomtens införande i tomtboken, skall vad i sista punkten sägs

icke aga tillämpning, förrän fastighetsregister upplagts för vederbörande

samhälle.

1 Fastighetsregisterkommissionens förslag av den 1? november 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 96 käft. (Nr 109.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 109.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd måndagen

den 6 mars 1922.

Närvarande:

Justitierådet BERGLÖF, regeringsrådet Ernberg, justitieråden MOLIN,

Appelberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

17 februari 1922, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den

12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet G. Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 109.

35

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anmäler, efter

gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet, lagrådets

den 6 i denna månad avgivna utlåtande över det till lagrådet den

17 februari 1922 remitterade förslaget till lag om ändrad-lydelse av* 1 kap.

9 § i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad samt

hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täckes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skall till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:118 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbild s. 1 i texten
  2. 1LU 1922:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad. s. 1 i texten