Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till avlöning av den Hjertbergske antikvarien vid vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien

1922-03-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:118, Angående statsbidrag till avlöning av den Hjertbergske antikvarien vid vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående statsbidrag

till avlöning av den Hjertbergske antikvarien

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien;

given Stockholms slott den 3 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schltter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Grenom testamente den 15 oktober 1881 förordnade protokoll- statsbidrag

sekreteraren Ernst Gustaf Hjertberg, att efter hans död all hans a^dSSt

egendom under vissa villkor skulle tillfalla vitterhets- historie- och bergska antiantikvitetsakademien

att användas till förmån för de under akade- kvf.rie" Jid

mhang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 104 käft. CNr 118.) 1 akademien.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

miens vård ställda myntkabinettet och statens historiska museum,

på sätt akademien själv funne gott bestämma. Sedan Hjertberg år

1888 avlidit, anmälde akademien den 10 januari 1893, att akademien,

i överensstämmelse med testators i livstiden uttalade önskan,

av donationens räntemedel, vilka då utgjorde minst 6,700 kronor,

anslagit en summa av 4,000 kronor att årligen utgå såsom avlöning

åt en Hjertbergsk amanuens med lika skyldigheter, som Kungl.

Maj:t genom instruktion den 17 oktober 1890 föreskrivit för de å

akademiens stat uppförda ordinarie amanuenserna. I samma skrivelse

hemställde akademien, att då Hjertberg i livstiden uttalat den

önskan, att den amanuens, som på grund av hans donation till akademien

kunde tillsättas, skulle bliva likställd med akademiens dåvarande

två ordinarie amanuenser, ifrågavarande amanuens måtte

utnämnas av Kungl. Maj:t på akademiens förslag ävensom att Kungl.

Maj:t måtte hos riksdagen äska, att åt ifrågavarande amanuens måtte

beredas rätt till pension å allmänna indragningsstaten. Enligt kungl.

brev den 17 november 1893 beslöts därefter, att ifrågavarande amanuensbefattning

skulle, på akademiens förslag, av Kungl. Maj:t tillsättas,

dock med förbehåll att innehavaren av samma befattning icke

skulle äga rättighet att utfå avlöningsmedel från andra tillgångar

än avkastningen av de Hjertbergska donationsmedlen. Däremot fann

Kungl. Maj:t framställningen om beredande av pensionsrätt åt bemälde

amanuens för det dåvarande icke föranleda någon åtgärd.

Grenom fullmakt den 8 december 1893 utnämndes sedermera

filosofie doktorn P. E. C. Elchoff att vara Hjertbergsk amanuens hos

akademien, varvid i fullmakten intogs nyssnämnda förbehåll.

I den för vitterhetsakademien fastställda nya avlöningsstaten av

den 11 juni 1909 omförmäles den Hjertbergske amanuensen icke i

vidare mån än att i densamma föreskrives, att han i och med den

nya lönestatens ikraftträdande från och med år 1910 skulle benämnas

Hjertbergsk antikvarie. Från och med början av samma år

uppbar ifrågavarande befattningshavare enahanda avlöningsförmåner

som de å akademiens stat uppförda antikvarierna eller 5,800 kronor

med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive

fem och tio års tjänstgöring.

Jämlikt kungl. kungörelse den 10 oktober 1909 angående ändring

i vissa delar av instruktionen för riksantikvarien och vitterhetsakademiens

tjänstemän den 17 oktober 1890 äger var och en av de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

hos akademien anställda antikvarierna såsom avdelningsföreståndare

närmaste vård om viss del av samlingarna på det sätt att:

två av de på stat uppförda antikvarierna äro avdelningsföreståndare

för de delar av statens historiska museum, som omfatta hednatiden,

den tredje för den del av museet, som omfattar medeltiden och

nyare tid,

samt den Hjertborgske antikvarien för kungl. myntkabinettet.

Likställigheten mellan den Hjertbergske antikvarien och de övriga

å stat uppförda antikvariebefattningarna utsträcktes vidare därhän,

att genom beslut av 1913 års riksdag pensionsrätt bereddes

ifrågavarande befattningshavare i likhet med akademiens övriga motsvarande

tjänstemän. Riksdagen biföll nämligen sagda år en av

Kungl. Maj:t gjord framställning, vilken gick ut på att den Hjertbergske

antikvarien skulle äga samma rätt till pension från staten,

som tillkomme övriga vid akademien anställda antikvarier, samt att

alltså bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension den 11 oktober 1907 skulle i tillämpliga delar gälla för

nu ifrågavarande antikvarietjänst, med iakttagande att pensionsunderlaget

skulle anses utgöra samma belopp som för annan antikvarie

vid akademien, därvid ålderstillägg icke finge vid pensionsunderlagets

bestämmande beräknas, med mindre innehavaren av ifrågavarande

tjänst fullgjort de för annan antikvarie vid akademien i sådant

avseende föreskrivna villkoren.

Efter det sedermera Ekhoff erhållit avsked från befattningen,

utnämndes genom beslut den 21 maj 1915 filosofie doktorn B.

Schnittger att vara Hjertbergsk antikvarie hos akademien, med rätt

att åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som åtfölja denna beställning.

Aven i fråga om dyrtidstillägg har den Hjertbergska antikvariebefattningen

blivit jämställd med övriga antikvarietjänster hos vitterhetsakademien.

Efter av Kungl. Maj:t i proposition nr 362 till

1920 års riksdag gjord framställning i ämnet medgav nämligen riksdagen,

att till den Hjertbergske antikvarien finge för år 1920 av

statsmedel utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gällde för dyrtidstillägg

åt övriga antikvarier vid akademien. Så har ock för följande

år skett och enligt § 10 av Kungl. Maj:ts kungörelse den 29

juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 118.

liavare i statens tjänst, nr 844, har bland andra den Hjertbergske

antikvarien i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställts med befattningshavare

i statens tjänst.

Vidare har för vartdera av åren 1920 och 1921, jämlikt bestämmelser

i Kungl. Maj:ts kungörelser angående tillfällig löneförbättring

under sagda år för viss personal inom den civila statsförvaltningen

(nr 530/1920, 386/1921), sådan löneförbättring av statsmedel

utgått till den Hjertbergske antikvarien enligt samma grunder, som

gällt för övriga vid akademien anställda antikvarier.

Grenom avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

den civila statsförvaltningen, (nr 451) har ny lönereglering genomförts

för befattningshavare vid vitterhetsakademien från ingången av

år 1922, varigenom de helt statsavlönade tre antikvarierna vid akademien

hänförts till lönegraden B 16. Denna lönereglering har emellertid

ej kommit att beröra den Hjertbergska antikvarien.

I skrivelse den 19 december 1921 har nu akademien framhållit

behovet av att definitivt ordna frågan rörande akademiens andel

i kostnaderna för bestridande av avlöningen till den Hjertbergske

antikvarien. Akademien — som icke velat förutsätta, att dess framtida

andel därvid skulle begränsas till det ursprungligen beräknade

beloppet, 4,000 kronor, men dock funnit synnerligen önskligt, att

den på den Hjertbergska fonden vilande skyldigheten något lindrades

utöver vad de två senaste åren skett — har därvid hemställt om

utverkande av riksdagens medgivande till att samtliga de löneförmåner,

som tillkomme den Hjertbergske antikvarien för ernående av

likställighet med övriga antikvarier hos akademien utöver ett årligt

belopp av 5,800 kronor — motsvarande den år 1921 gällande grundlönen

— framdeles Unge bestridas av statsverket.

Akademien har tillika erinrat, att akademien i skrivelse den 2 september

1919, vilken låg till grund för Kungl. Maj:ts omförmälda proposition till 1920

års riksdag, framhållit hurusom akademien under en lång följd av år använt

donationsmedel för att fylla en del krav av så allmännyttig karaktär att, om

ifrågavarande medel ej stått till akademiens förfogande, staten själv skulle varit

nödsakad att härför anslå nödiga medel; särskilt hade detta gällt de Hjertbergska

donationsmedlen, vilka enligt testators bestämmelser skulle användas till förmån

för under akademiens vård ställda kungl. myntkabinettet och statens historiska

museum. I samma skrivelse hade akademien vidare påpekat, att nödvändigheten

att bereda den Hjertbergske antikvarien dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition Nr 118. 5

i lika grad som övriga antikvarier fört med sig, att i stället för att, såsom ursprungligen

varit fallet, endast en mindre del av fondens avkastning behövt anlitas

för ifrågavarande tjänstemans löneförmåner, nu krävdes mer än fondens

hela årsavkastning. Härigenom hade icke endast den Hjertbergska donationens

användning blivit en helt annan än den, som testator avsett, utan akademien

skulle, för att kunna utbetala antikvariens avlöning, nödgas på ett högst betänkligt

sätt årligen minska kapitalet.

Statskontoret har den 10 januari 1922 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört:

Statskontoret vill till en början erinra därom, att ifrågavarande antikvarietjänst

— på sätt såväl löneregleringskommittén som vederbörande departementschef framhållit

vid behandling av frågan om beredande av tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg vid densamma (prop. nr 362/1920 sid. 6) — fyller ett ändamål, som

därest detsamma icke kunnat tillgodoses genom enskild donation, otvivelaktigt

krävt statens mellankomst. Vid fastställande av den nuvarande organisationen av

statens historiska museum och myntkabinettet har det också räknats med denna

tjänst, och i den för akademien gällande instruktionen behandlas tjänsten i jämställdhet

med övriga antikvarietjänster. Innehavaren av densamma är också enligt

beslut av 1913 års riksdag tillförsäkrad pensionsrätt enligt civila pensionslagen.

Dessa förhållanden göra det enligt statskontorets mening synnerligen

önskvärt, att den Hjertbergske antikvariens avlöning allt fortfarande såsom hittills

utgår efter samma grunder, som gälla för de andra antikvarierna, liksom

det ock synes billigt att staten lämnar lämpligt bidrag till den förhöjda avlöning,

som härigenom skulle tillkomma honom.

Beträffande beloppet av detta bidrag lärer detsamma, för att ej behöva

växla allt efter som befattningshavaren uppflyttas i högre löneklass, böra beräknas

å avlöningen i en viss löneklass, vilken lämpligen torde kunna bestämmas

till den näst högsta, den 24:de, i lönegraden B 16, d. v. s. 9,540 kronor. Då, enligt

vad statskontoret inhämtat, den nuvarande innehavaren av tjänsten uppbär

ett ålderstillägg eller alltså en avlöning från akademien av tillhopa 6,300 kronor

och det icke synes föreligga tillräckliga skäl att sätta akademiens bidrag till den

nya avlöningen till i genomsnitt lägre belopp än det sistnämnda, skulle alltså av

statsmedel erfordras ett belopp av 3,240 kronor. Härtill skulle komma dyrtidstillägg

enligt de för de nyreglerade verken gällande grunder, varemot tillfällig

löneförbättring ej vidare skulle utgå. Med nuvarande grundtal utgör dyrtidstilllägget

å 9,540 kronor för befattningshavare som uppnått 25 års ålder minst 3,508

kronor 49 öre, vadan statsverkets sammanlagda kostnad för den nya avlöningen

skulle uppgå till omkring 6,750 kronor för år. Å den för närvarande utgående

avlöningen, 6,300 kronor, utgår av statsmedel tillfällig löneförbättring med 1,000

kronor, vartill kommer ett å 7,300 kronor beräknat dyrtidstillägg, som med nu

gällande grundtal uppgår till minst 4,176 kronor 36 öre. Statsbidraget utgör sålunda

sammanlagt omkring 5,175 kronor för år. Därest den föreslagna avlöningsanordningen

nu vore genomförd, skulle densamma alltså åsamka statsverket

en merkostnad av omkring 1,575 kronor för år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Det ovan angivna sättet för bestridande av ifrågavarande tjänstemans avlöning

torde emellertid icke lämpligen böra genomföras förr än från och med år

1923, vadan av riksdagen lärer böra till bidrag till avlönande av den s. k. Hjertbergska

antikvarien å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 äskas ett förslagsanslag,

högst 1,620 kronor.

Då frågan om statens bestridande av dyrtidstillägg och tillfällig

löneförbättring åt den Hjertbergske antikvarien avgjordes, synes riksdagen

hava yttermera betonat den uppfattningen, vilken i avseende

å denne befattningshavares ställning väl förut erkänts om ock ej

tydligt tillämpats, nämligen att han i hithörande organisation intar

enahanda ställning till staten som övriga antikvarier och att, därest

ej donationsmedel här förelegat, staten förr eller senare måst ikläda

sig kostnaderna för avlönande av denna befattning. 1902 års löneregleringskommitté,

som då yttrade sig i denna fråga, påpekade —

såsom synes med all rätt — att man vid fastställandet av den gällande

organisationer) av statens historiska museum och myntkabinettet

räknat med ifrågavarande antikvarietjänst och betonade, hurusom

tjänstens karaktär yttermera underströks, då med densamma förenades

pensionsrätt, på sätt ovan nämnts.

Den nu föreliggande frågan synes mig allenast innebära ett

fullföljande av enahanda uppfattning, som i detta avseende förut

vunnit riksdagens godkännande. Den anordningen kunde visserligen

tänkas att staten helt övertoge avlöningen för den Hjertbergske antikvarien

och donationsmedlen sålunda helt finge användas för övriga

med detsamma avsedda ändamål. Sannolikt skulle detta icke innebära

någon nämnvärd kostnadsökning för staten, då ju statsverket i

allt fall får vidkännas kostnader för en hel del vetenskapliga undersökningar

m. m., som, därest donationen frigjordes från förpliktelsen

att avlöna ifrågavarande befattningshavare, skulle kunna bestridas

ur donationsmedlen. Jag anser mig emellertid icke böra tillstyrka

en dylik anordning utan inskränker mig till att förorda, att

staten ikläder sig kostnaderna för ifrågavarande antikvaries avlöning

utöver visst grundbelopp, som alltså fortfarande skulle utgå från

donationsmedlen.

Då det nu gäller att fastställa beloppet av statens tillskott till

hans avlöning, har jag från vitterhetsakademien införskaffat följande

tablå över den Hjertbergske donationsfondens ställning den 31 december

1921:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 118.

7

Räntor m. m. under året c:a

Inkomster.

Kronor 13,000: —

Kronor 13,000: —

U tgifter.

Den Hjertbergska antikvariens lön och tjpgr kronor 5,800: —

1 ålderstillägg....................... » 500:- Kronor 6,300: -

Livränta (enl. Hjertbergs testamente)................... » 625: —

Till andra ändamål, såsom för ant. topogr. arkivet, anslag till

systematiska undersökningar m. m. c:a............... » 6,075: —

Kronor 13,000: —

Enligt denna tablå har alltså för den Hjertbergske antikvariens

avlöning åtgått närmare hälften av fondens hela årsinkomst, medan

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg vid befattningen bestritts

av statsmedel. Att i förevarande fall följa statskontorets förslag

synes mig innebära ett reglerande av förhållandena med hänsyn till

den nuvarande befattningshavarens tjänstetid, vilket väl erbjuder en

lösning för närvarande men ej ett definitivt ordnande av frågan. En

lämpligare anordning synes mig vara att av den Hjertbergska donationsfonden

utgår den hittillsvarande grundlönen, 5,800 kronor, och återstoden

täckes förmedelst statsbidrag. Vid bestämmande av beloppet av

detta bidrag torde man böra utgå från högsta löneklassen inom 16:e

lönegraden, d. v. s. 10,020 kronor, varvid man kommer till ett belopp

av 4,220 kronor. Detta belopp, vilket bör hava karaktär av förslagsanslag,

högst, behöver /givetvis ej alltid helt tagas i anspråk,

utan allenast i den mån ifrågavarande befattningshavare vinner

uppflyttning i högre löneklasser. Såsom framgår av vad jag nu yttrat,

anser jag mig böra förorda, att den likställighet, som tillförene i

avlöningshänseende varit rådande mellan den Hjertbergske antikvarien

och övriga antikvarier, alltjämt bibehålies även i så måtto, att

det nya avlöningsreglementet av den 22 juni 1921 jämväl må äga

tillämpning på honom. Hittills utgående tillfällig löneförbättring

skulle i och med detta bortfalla.

Ovanberörda belopp, 4,220 kronor, bör i sinom tid uppföras på

akademiens ordinarie stat under rubrik lönefyllnad åt den Hjertbergska

antikvarien. Vad nu angår förra halvåret 1923 bör på

extra stat uppföras för ändamålet ett belopp utgörande hälften av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

angivna summa eller 2,110 kronor. Medel äro ej för ändamålet

beräknade men torde finnas tillgängliga genom vissa nedsättningar,

som i senare framställningar till riksdagen gjorts i förhållande till i

statsverkspropositionen beräknade belopp.

Jag hemställer alltså att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

dels medgiva, att avlöningsreglementet den

22 juni för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

må från och med år 1923 äga tilllämpning

å den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde Hjertbergske antikvarien

samt att denne, i likhet med övriga

antikvarier, hänföres till 16:e lönegraden inom avdelning

B av den löneplan, som innefattas i 9 § av

sagda reglemente;

dels ock, under förutsättning att till bestridande

av den Hjertbergske antikvariens lön ur

Hjertbergska donationsfonden utgår ett belopp av

5,800 kronor, såsom lönefyllnad till ifrågavarande

antikvarie bevilja på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 2,110

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

220511

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1922:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsbidrag till avlöning av den Hjertbergske antikvarien vid vitterhets-, historieoch antikvitetsak s. 3 i texten