Angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl
1922-02-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:124, Angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
33
Nr 124.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 24 februari
1922.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement
följande:
Förut denna dag har jag för Kungl. Maj:t anmält frågan om
fortsatta dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 109 Käft. (Nr 123—125.) 5
34
Historik.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
pensionärer. Nära förknippat med denna fråga är spörsmålet om dyrtidstillägg
jämväl åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer;
och anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan
härom.
Beträffande de åtgärder, som i förevarande avseende tidigare vidtagits,
torde jag till en början få erinra, hurusom jämväl dyrtidstilläggen
till nu ifrågavarande pensionärer år 1919 omlades till systemet med
glidande skala.
Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer vill jag erinra,
att de vid denna riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen åt befattningshavare
i statens tjänst kommo även ifrågavarande pensionärer
till del. Kungörelse i ämnet utfärdades den 30 juni 1920 (nr 366).
I en vid 1920 års riksdag inom första kammaren väckt motion,
nr 252, framhölls, hurusom genom den under år 1919 genomförda omläggningen
av dyrtidstilläggen att utgå efter s. k. glidande skala och
genom det i sammanhang därmed borttagna minimibeloppet för denna
förmån vissa pensionärer, nämligen åtskilliga änkor efter stallbetjänter
vid Strömsholms hingstdepå, vilka åtnjöte mycket låga pensioner, högst
70 kronor, blivit lidande och enligt av Kungl. Maj:t föreslagna grunder
för dyrtidstillägget skulle bekomma sådant tillägg å endast något över
24 kronor i kvartalet. På grund härav och då den eljest lämpligaste
utvägen till avhjälpande av berörda olägenhet eller att höja pensionsbeloppen
icke syntes kunna i detta sammanhang ifrågasättas, hemställde
motionären, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i de av Kungl.
Maj:t föreslagna grunderna för dyrtid stillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl., att dyrtidstillägg
till pensionsberättigad änka icke i något fall skulle utgå med
lägre belopp än 75 kronor''för kvartal. Sedan bankoutskottet yttrat sig
i utlåtande nr 79, fann sig riksdagen enligt skrivelse nr 432 icke kunna
biträda det i berörda motion framställda förslaget. Enligt de av riksdagen
beslutade allmänna grunderna för dyrtidstillägget skulle nämligen
pensionstagare med låga pensioner erhålla en i det allra närmaste fullständig
kompensation för prisökningen, och ett tillmötesgående av
motionärens förslag syntes därför vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget,
som ju vore att åstadkomma en dylik kompensation. Då
emellertid billigheten syntes bjuda att på något sätt tillgodose ifråga
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
35
varande änkor men härför erfordrades en fullständig utredning, i vad
mån en pensionsförhöjning i förevarande fall kunde anses vara av behovet
påkallad och huruvida icke jämväl åt andra grupper av statstjänares
änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner, anhöll
riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån
en lämplig pensionsförhöjning skulle kunna beredas sådana änkor efter
statstjänare, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande
omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
På grund härav och med föranledande tillika av åtskilliga till
Kungl. Maj:t från pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
inkomna framställningar om beredande av förhöjning av utgående pensioner
verkställdes inom finansdepartementet vissa preliminära undersökningar,
varom, såvitt angår pensionsberättigade änkor och barn samt
med dem likställda pensionärer, redogörelse lämnades i det utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden, som bifogats Kungl. Maj:ts proposition
den 18 mars 1921, nr 328, med förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. Föredragande departementschefen,
som vid behandlingen av spörsmålet om dyrtidstillägg
till f. d. befattningshavare förklarat sig icke kunna finna annat än att
frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d. statstjänares
läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp, vore för:
tjänt av ett allvarligt övervägande, yttrade beträffande de pensionärer,
varom nu är fråga, att detta syntes* i måhända än högre grad gälla
dessa. Emellertid syntes det gälla även här, att en mer definitiv pensionsförbättring
näppeligen kunde komma till stånd utan att först en
grundlig och allsidig utredning verkställts. Intill dess denna utredning
förelåge, torde man liksom beträffande f. d. statstjänare få åtnöja sig
med att tillse, att ifrågavarande pensionärer ej genom dyrtidstilläggens
beskärande finge sin ställning ytterligare försämrad. Såsom ett provisorium
föreslog därför departementschefen, att de dittillsvarande grunderna
för dyrtidstilläggens beräknande måtte få alltjämt bibehållas.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag i ämnet bifölls
av riksdagen. I sin skrivelse den 8 juni 1921, nr 292, hänvisade emellertid
riksdagen till vad riksdagen i sin skrivelse samma dag, nr 291,
anfört angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer. Det av riksdagen godkända förslaget är alltså att
anse som ett provisorium, avsett att gälla intill dess en grundligare utredning
i ämnet hunnit verkställas.
36
Förslag av
1921 års
pensionskommitté.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
utfärdades den 29 juni 1921 (nr 346); och gäller denna kungörelse för
senare halvåret 1921 samt tillsvidare under år 1922. Grundtalet är
detsamma, som gäller för f. d. befattningshavare, d. v. s. det tal, som
motsvarar levnadskostnadsökningen, minskat med 6, därest talet är jämnt,
eljest med 5. Ä änkepension, som icke överstiger 125 kronor för kvartal,
utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
Överstiger pensionen 125 kronor för kvartal, utgår dyrtidstillägg för
den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal, på sätt nyss sagts
samt för den överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar
femtiofem hundradelar av grundtalet. Änka, som har ett eller flera
minderåriga barn, erhåller ökning av dyrtidstillägget för varje sådant
barn med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg.
Till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad
moder eller till annan pensionär utgår dyrtidstillägg efter samma grunder
som till änka, dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är
120 kronor för kvartal; och skall för två eller flera minderåriga syskon
utan pensionsberättigad moder dyrtidstillägget ökas för varje syskon
över ett med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande
dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod
i förhållande till pensionens belopp icke utgå efter högre
procenttal än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet ökat med
10, för änka med två barn - grundtalet ökat med 20, för änka med tre
barn grundtalet ökat med 30 o.» s. v. samt för två minderåriga syskon
utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre minderåriga
syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.
Såsom jag redan förut i dag om förmält, uppdrogs den såsom erforderlig
ansedda utredningen av pensionsförhållandena åt den s. k. 1921
års pensionskommitté, vilken genom beslut den 29 juni 1921 anbefalldes,
bland annat, att verkställa utredning såväl av frågan om förbättring i
vissa fall av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för
sig vore mycket låga, som ock av spörsmålet om jämkning i dyrtidstillägget
för pensionärer, vilka åtnjöte pensioner enligt på senare tid i
samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare bestämmelser.
_ I betänkande den 16 december 1921 har kommittén avgivit förslag
i fråga om, bland annat, dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Kommittén framhåller därvid, att även i fråga om pensionsförhållandena
för änkor och barn det sätt, varpå dyrtidstillägget beräknas,
måste under nuvarande förhållanden vara grundläggande för uppfattningen,
om och i vilken mån någon pensionsförbättring i annan form
må böra beredas och att kommittén därför funnit sig böra främst upptaga
till behandling spörsmålet om de allmänna grunderna för dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst m. fl.
Vad då angår de huvudsakliga grunderna för dyrtidstillägg åt
ifrågavarande pensionärer yttrar kommittén till en början i fråga om
det s. k. grundtalet följande:
»VajJ först beträffar det grundtal, som bör komma till användning vid beräkningen
av dyrtidstillägget till nu ifrågavarande pensionärer, hålla kommitterade
före, att, om — såsom kommitterade föreslagit — det grundtal, som användes
för beräkning av dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare, blir
gällande även vid beräkningen av motsvarande förmån för f. d. befattningshavare,
anledning icke förefinnes att beträffande dyrtidstillägg åt änkor och
barn gorå avvikelse från vad som i sådant avseende kommer att gälla för övriga
till sådan förmån av statsmedel berättigade. Om grundtalet alltså kommer att
även för nu ifrågavarande pensionärers del fastställas till det tal, som motsvarar
levnadskostnadsökningen, minskat med en tiondel, så medför denna ändring
under i övrigt enahanda förhållanden givetvis en beskärning av förmånen; men
liksom befattningshavarna fått vidkännas en dylik minskning och detsamma
enligt kommitterades förslag skulle komma att gälla f. d. befattningshavare,
så torde principiellt sett icke heller änkor och barn böra gå fria från en sådan
begränsning. Såsom kommitterade här nedan närmare utveckla, bör detta
emellertid föranleda någon åtgärd för höjande av de särskilt låga änke- och
barnpensionerna.»
Därefter ingår kommittén på frågan om den särskilda begränsningen
av dyrtidstillägget å pensioner, vilka äro att anse såsom nyreglerade.
Härom yttrar kommittén följande:
»I fråga om dyrtidstillägget åt f. d. befattningshavare hava kommitterade
skiljt mellan nyreglerade pensioner och pensioner av äldre typ. Undfer det att
för de senare förmånen skulle beräknas efter pensionens hela belopp och efter
procenttal, motsvarande obeskuret grundtal eller vissa delar av sådant grundtal,
skulle däremot av nyreglerad pension endast SO procent få läggas till grund
för dyrtidstilläggsberäkningen, vilken därjämte skulle äga rum efter ett med
20 reducerat grundtal eller vissa delar av sålunda reducerat grundtal. På
samma sätt torde beträffande änke- och barnpensioner skillnad göras mellan å
ena sidan nyreglerade pensioner, som avpassats efter de pensionsunderlag, vilka
ligga till grund för nyreglerade pensioner åt f. d. befattningshavare, och å andra
sidan alla övriga änke- och barnpensioner. Den förra gruppen, som ännu är
mycket fåtalig, skulle alltså underkastas de bestämmelser, som föreslagits skola
Allmänna
grunder.
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
komma till tillämpning i fråga om f. d. befattningshavare tillkommande nyreglerade
pensioner. Kommitterade hålla emellertid före, att vad änkor
och barn beträffar hela den nyreglerade pensionen bör få läggas till grund för
dyrtidstilläggsberäkningen. Skulle nämligen på dessa familjepensioner tillämpas
bestämmelsen, att dyrtidstillägg endast må beräknas å 80 procent av pensionsbeloppet,
skulle detta tillsammans med det reducerade grundtalet komma
att medföra en alltför stark begränsning av dessa pensioners även efter en nyreglering
jämförelsevis låga belopp. Kommitterade finna sig därför böra förorda,
att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen för nyreglerade och
andra änke- och barnpensioner må inskränkas därtill, att vid beräkningen tilllämpas
å de förra reducerat grundtal (grundtalet minskat med 20) och å de
andra grundtalet utan sådan reducering.»
I likhet med vad som ''föreslagits beträffande f. d. befattningshavare
har kommittén ansett dyrtidstilläggsbestämmelserna för änkeoch
barnpensionerna böra hänföra sig till pensionernas månadsbelopp.
Beträffande den gräns, intill vilken dyrtidstillägg å äukepension
må beräknas efter helt grundtal, har kommittén, efter erinran att denna
gräns för närvarande är satt till 125 kronor av pensionens kvartalsbelopp,
anfört följande:
»För att vid omläggningen till månadsberåkning erhålla ett lämpligt
jämnt tal och i syfte tillika att i någon mån mildra verkningarna av de
strängare bestämmelser i övrigt, som föreslås, vilja kommitterade, som icke
funnit anledning att härutinnan göra skillnad mellan äldre och nyreglerade
pensioner, föreslå, att motsvarande gräns bestämmes till 50 kronor av pensionsbeloppet
för månad räknat eller alltså 600 kronor av årsbeloppet, samt att enahanda
gräns bestämmes att gälla även för andra nu ifrågavarande pensionärer
än änkor.»
Slutligen har kommittén till behandling upptagit frågan om den
särskilda förhöjning av dyrtidstillägget, som bör tillkomma änka med
barn ävensom flera syskon utan pensionsberättigad moder. I detta avseende
yttrar kommittén:
»Vid den år 1919 genomförda omläggningen av dyrtidstilläggsgrunderna
efter det s. k. glidande systemet vidtogos vissa anordningar beträffande dyrtidstillägget
åt änkor och barn i syfte att i någon män begränsa denna förmån, där
den enligt dittills tillämpade grunder visat sig alltför mycket överstiga den
kompensation, vartill levnadskostnadsökningen kunde föranleda. För att icke
då med ens göra alltför kraftig beskärning, infördes vissa bestämmelser om förmånligare
dyrtidstilläggsberäkning för änka med barn och för flera syskon.
Dessa bestämmelser i förening med de ändringar i'' dyrtidstilläggsgrunderna,
som därefter vidtagits, hava emellertid visat sig medföra i vissa fall så stora
tillägg, att en viss begränsning synes vara på sin plats. I regel är änke- och barnpensioneringen
så ordnad, att den pension, som tillkommer ensam änka, ökas
efter vissa grunder, om hon har minderåriga barn; exempelvis blir enligt civilstatens
änke- och pupillkassas reglemente ökningen för ett barn 40 procent av
änkepensionen och för varje ytterligare barn 10 procent av änkepensionen; i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
39
vissa andra kassor är ett fixt barntillägg bestämt att utgå för varje barn. Enbart
på grund av detta förhållande, som medför att änkepensionen vid större
antal barn fördubblas, ökas ju dyrtidstillägget i väsentlig grad för familjen.
Men nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser lägga därtill en ökning, som beräknas
å summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg. Härigenom
hava pensionsförmånerna för änkor med flera barn förbättrats i en grad, som
måste betecknas såsom mindre lämplig. Med nu gällande bestämmelser utgör
dyrtidstillägget för en änka med fem barn 176 procent av pensionsförmånerna
eller alltså icke obetydligt mer än vad levnadskostnadsökningen bör föranleda.
Om denna överkompensation måste anses böra. genom förändrad anordning av
dyrtidstillägget begränsas, så torde dock icke nu låta sig göra att skära ned
ända till den gräns, som angives av levnadskostnadsökningen; det skulle i själva
verket innebära att borttaga omkring en tredjedel av nuvarande dyrtidstilllä.
gget. Kommitterade anse, att en viss försiktighet billigtvis måste iakttagas vid
denna begränsning. Vid övervägande av dessa omständigheter hava kommitterade
funnit lämpligt nu inskränka beskämingen därhän, att dyrtidstilläggsökningen
för änka med barn, vilken ökning nu räknas efter summan av pension och därå
belöpande dyrtidstillägg, i stället må beräknas på det sätt, att för varje barn ej
mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den del av månadspensionen,
för vilken dyrtidstillägg utgår efter hela det sålunda höjda grundtalet,
i förekommande
Då vidare kommitterade uppmärksammat, att två minderåriga barn utan
pensionsberättigad moder i regel enligt gällande reglementsbestämmelser likställas
med ensam änka och alltså tillsammans i pension bekomma vad deras
moder ensam skulle hava erhållit, hava bestämmelserna om dyrtidstillägg åt
flera minderåriga syskon så utformats, att beträffande två syskon skall gälla
vad om ensam änka är stadgat, och att således först, då syskonens antal uppgår
till tre, något barntillägg såsom i fråga om änka med barn må förekomma;
och därvid skall beträffande tre syskon gälla vad om änka med ett barn är stadgat,
beträffande fyra syskon vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.»
Beträffande verkningarna av det av kommittén sålunda framlagda
förslaget anför kommittén:
»Oaktat den föreslagna höjningen av den del av pensionen, varå dyrtidstillägg
må beräknas efter helt grundtal, från 500 till 600 kronor för år räknat,
komma likväl nu föreslagna grunder för dyrtidstilläggsberäkningen att till följd
av det begränsade grundtalet medföra en minskning av förmånen nästan över
hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra. Icke heller
nu ifrågavarande pensionärer synas rimligtvis böra undgå att i sin mån vidkännas
den reduktion av dyrtidstilläggsförmånen, som befattningshavarna redan
nu fått underkasta sig och som föreslagits skola bliva gällande för f. d. befattningshavare.
Med tillämpning av det grundtal, som nu är fastställt för
beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare (117), och övriga ovan omförmälda
grunder för beräkningen skulle dyrtidstillägget för ensam änka minskas
för pensioner intill ett årsbelopp av 500 kronor med 9 procent av pensionsbeloppet;
för pensioner omkring den nya gränsen av 600 kronor skulle däremot någon
ökning framträda för att vid högre belopp åter förbytas till minskning. För
jämförelse meddelas bär följande exempel:
40 Kungl. Maj:tsproposition Nr 124.
Ensam änka.
Pension
Nuvarande
dyrtids tillägg
(126)
Föreslaget
dyrtidstillägg
(117)
Differens
100
126
117
— 9
200
252
234
— 18
300
378
351
— 27
400
504
468
— 36
500
630
585
— 45
600
699
702
+ 3
700
768
766
— 2
800
837
830
— 7
900
906
894
-12
1,000
975
958
-17
1,250
1,147.60
1,118
— 29.50
1,500
1,320
1,278
— 42
Härav framgår, att de föreslagna dyrtidstil]äggsgrunderna medföra
nästan utan undantag minskad förmån, en minskning, som givetvis måste beträffande
låga pensioner på något sätt ersättas.
I efterföljande tabell hava sammanställts exempel på de föreslagna grundernas
verkan vid tillämpning å pensioner, tillkommande änka med fem barn,
och hava därvid angivits de pensionsbelopp, som för dem tillsammans enligt
bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa motsvara de
i föregående tabell för ensam änka angivna pensionsbeloppen, vilka här nedan
upptagits inom parentes.
Änka med fem barn.
Pension
Nuvarande
dyrtidstillägg
(126)
Föreslaget
dyrtidstillägg
(117)
Differens
180 (100)
316.80
315—
— 1.80*
360 (200)
633.60
630—
— 3.60
540 (300)
950.40
945—
— 5.40
720 (400)
1,267.2 0
1,260—
— 7.20
900 (500)
1,584—
1,575 —
— 9—
1,080 (600)
1,900.80
1,890—
— 10.80
1,260 (700)
2,217 60
2,157.60
— 60—
1,440 (800)
2,534.40
2,330 4 0
— 204—
1,620 (900)
2,851.20
2,503.20
- 348—
1,800 (1,000)
3,168—
2,676—
— 492—
2,250 (1,250)
3,881.2 7
3,108—
— 773.2 7
2,700 (1,500)
4,572.02
3,540—
— 1,032.02
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
41
Även här framträder en minskning, som dock vad de lägre pensionerna beträffar
inskränker sig till endast 1 procent av pensionsbeloppet. Där den gemensamma
pensionen uppgår till större belopp än 1,200 kronor, blir däremot
minskningen mera avsevärd. Vid ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor
utgör reduceringen icke mindre än något över 1,000 kronor, men även i detta
fall utgör det nya dyrtidstillägget över 130 procent av pensionen och giver således
mer än väl den kompensation för levnadskostnadsökningen, som ansetts i
allmänhet kunna beredas. Emellertid synas icke heller i detta fall de låga familjepensionema
tåla vid någon minskning, utan måste på ett eller annat sätt
hjälpas upp.»
Hur kommittén tänkt sig, att de mindre änkepensionerna skulle
förbättras, torde jag få tillfälle att i annat sammanhang närmare omförmäla.
För belysande av nu förevarande spörsmål torde det vara
tillfyllest att återgiva innehållet av följande sammanställningar rörande
verkningarna av kommitténs förslag att med s. k. pensionstillägg upphjälpa
lägre änkepensioner:
Ensam änka.
Pensions-
belopp
Nuvarande
dyrtids-
tillägg
(12.6)
Summa
Pensions-
tillägg
Pension +
pensions- tillägg
Föreslaget
dyrtids-
tillägg
(117)
Summa
Differens
100
126.—
226—
90
190
222.30
412.30
+ 186.30
200
252.—
452—
90
290
339.30
629.30
+ 177.30
300
378.—
678—
90
390
456.80
846.3 0
168.30
400
504.—
904—
60
460
538.20
998.2 0
+ 94.2 0
500
630.—
1,130—
30
530
620.10
1,150.10
+ 20.10
600
699.—
1,299—
—
600
702—
1,302—
+ 3—
700
768—
1,468—
—
700
766—
1,466—
— 2—
800
837.—
1,637—
—
800
830—
1,630—
— 7—
900
906—
1,806—
—
900
894—
1,794—
— 12—
1,000
975—
1,975—
—
1,000
958—
1,958—
— 17—
1,250
1,147.50
2,397.5 0
—
1,250
1,118—
2,368—
— 29.50
1,500
1,320—
2,820—
—
1,500
1,278—
2,778—
— 42—
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 109 höft. (Nr 123—125.) 6
Departements
chefen.
42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Änka med fem barn.
Pensions-
belopp
Nuvarande
dyrtids-
tillägg
(126)
Summa
Pensions-
tillägg
Pension -j- pensions- tillägg
Föreslaget
dyrtids-
tillägg
(117)
Summa
Differens
180
316.80
496.80
90
270
472.50
742.50
+
245.70
360
633.60
993.60
90
450
787.50
1,237.50
+
243.90
540
950.40
1,490.40
90
630
1,102.50
1,732.50
+
242.10
720
1,267.20
1,987.20
60
780
1,365.—
2,145.—
+
157.80
900
1,584.—
2,484.—
30
930
1,627.50
2,557.50
+
73.50
1,080
1,900.80
2,980.8 0
—
1,080
1,890.—
2,970.—
—
10.80
1,260
2,217.60
3,477.60
—
1,260
2,157.60
3,417.60
—
60.—
1,440
2,534.40.
3,974.40
—
1,440
2,330.40
3,770.40
—
204.—
1,620
2,851.20
4,471.20
—
1,620
2,503.20
4,123.20
—
348.—
1,800
3,168.—
4,968.—
—
1,800
2,676.—
4,476.—
—
492.—
2,250
3,881.2 7
6,131.27
—
2,250
3,108.—
5,358.—
—
773.2 7
2,700
4,572.0 2
7,272.02
—
2,700
3,540.—
6,240.—
—
1,032.0 2
Enligt Kungl. Maj:ts förut i dag på min tillstyrkan fattade beslut
rörande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst skulle
grunderna för dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare bliva
i huvudsak normerande jämväl så vitt angår f. d. befattningshavare.
Det synes mig stå i full överensstämmelse härmed att även i fråga om
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst samt med dem jämställda pensionärer söka bringa de allmänna
dyrtidstilläggsbestämmelserna i tillämpning. Kommitténs förslag beträffande
till en början grundtalet finner jag mig alltså böra tillstyrka.
Liksom i fråga om f. d. befattningshavare torde man, så vitt angår
nu förevarande pensionärer, böra skilja mellan äldre och nyreglerade
pensioner och för de senare tillämpa en reduktion motsvarande den, som
gäller för nyreglerad avlöning. I sistberörda avseende har emellertid
kommittén föreslagit, att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen
för nyreglerade och andra änke- och barnpensioner inskränkes därtill,
att vid beräkningen tillämpas å de förra ett med 20 enheter reducerat
grundtal och å de senare oreducerat grundtal. Dyrtidstillägg skulle sålunda
få beräknas å hela pensionen i stället för, såsom i fråga om f. d.
befattningshavare, allenast 80 procent därav. Ehuru det synts mig
kunna möta betänkligheter att göra en dylik avvikelse från de regler,
vilka gälla för dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning och nu föreslagits
Kungl. Maj:t& proposition Nr 124.
43
skola bliva tillämpliga jämväl för dyrtidstillägg å ny regi erad tjänstemannapension,
har jag emellertid funnit billighet tala för bifall till kommitténs
förslag, helst de änkepensioner, vilka måste betraktas såsom nyreglerade,
i själva verket icke alltid utan vidare kunna anses hänförliga till
ett normalt levnadskostnadsläge i början av 1920-talet.
Vad angår den gräns, intill vilken dyrtidstillägg må beräknas efter
helt grundtal, biträder jag kommitténs förslag om att gränsen bestämmes
till 50 kronor i månaden eller 600 kronor för år.
Vidkommande slutligen frågan om dyrtidstillägg till änka med barn
ävensom till flera syskon har jag visserligen bemärkt, att jämväl kommittéförslaget
medför en avsevärd överkompensation av familjepensionen.
Då emellertid förslaget i allt fall innebär en minskning av den nuvarande
kompensationen och bereder en jämnare övergång till de med
prissänkningen inträdande mera normala förhållandena, har jag ansett
mig böra biträda detsamma.
I enlighet med de huvudgrunder, jag nyss återgivit, har kommittén Författningsutarbetat
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg förslaget.
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst m. fl.; och får jag för den närmare kännedomen om innehållet
härav hänvisa till mitt eget med kommitténs likalydande förslag till
kungörelse i ämnet.
Därjämte har kommittén framlagt förslag till de närmare föreskrifter
rörande utbetalningen av dyrtidstillägget, som enligt bestämmelse
i kungörelseförslaget skola av Kungl. Maj:t meddelas. Vid detta
förslag torde jag emellertid icke behöva i nu förevarande sammanhang
närmare uppehålla mig.
I en särskild motivering bar kommittén vid varje paragraf i den
föreslagna kungörelsen anfört de närmare skäl, varå förslaget grundar
sig. Jag inskränker mig i det följande till ett kort återgivande härav.
Kommittén anmärker vid § 1, att pensionärer från fonden för § i.
pensionering av änkor och barn efter befattningshavare vid Strömsholms
hingstdepå även utan särskilt stadgande komma i åtnjutande av dyrtidstillägg.
I § 3 återfinnas bestämmelserna angående dyrtidstillägg å änke- § 3.
pension i allmänhet; och skola dessa bestämmelser tillämpas, där ej i §
4 eller eljest i särskild ordning blivit annorlunda stadgat.
§ 4 innehåller de särskilda bestämmelserna beträffande dyrtids- § 4.
tillägg å nyreglerade pensioner.
I § 5 har kommittén upptagit bestämmelser angående dyrtidstilläggs- § 5.
§ 6.
Departements
chefen.
44 Kungl. Maj:tsf proposition Nr 124.
beräkningen i fall, där någon åtnjuter två eller flera pensioner eller, jämte
pension, åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel såsom löntagare. Vid förening
av pensioner äro bestämmelserna enahanda som dem, vilka föreslagits
i fråga om f. d. befattningshavare. I övrigt anför kommittén
till bestämmelsernas motivering följande:
»Även för det fall, att pensionär åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel i
egenskap av f. d. befattningshavare eller löntagare, skulle ju kunna ifrågasättas
skilda bestämmelser för olika kombinationer; men då också dessa fall torde vara
ganska sällsynta, hava kommitterade ansett tillfyllest med ett stadgande därom,
att vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägg å familjepensionen
beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20,
allenast å det belopp, varmed pensionen såsom f. d. befattningshavare eller avlöningen
såsom löntagare understiger 600 kronor för år, dock med iakttagande i
förekommande fall av meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och
om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas
efter högre procenttal än å återstoden. Exempelvis äger en änka, som
jämte änkepension å 400 kronor innehar med dyrtidstillägg av statsmedel förenad
avlöning å 1,200 kronor för år, åtnjuta dyrtidstillägg å pensionen endast
efter det lägre procenttalet, men är avlöningen endast 300 kronor, får hon å
skillnaden mellan detta belopp och pensionsbeloppet eller alltså å 100 kronor av
pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter det högre procenttalet. I fall, där jämte
änkan finnas fem minderåriga barn och motsvarande pension utgör 720 kronor
för år, skall enligt bestämmelserna i § 3 grundtalet ökas med fem tiondelar; då
i sådant fall tillika det pensionsbelopp, å vilket dyrtidstillägg må beräknas efter
helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, ökas intill fördubbling,
skulle dyrtidstillägg å hela pensionen få i vanliga fall beräknas efter det högre
procenttalet. Förenas sådan familjepension med avlöning å 1,200 kronor, får
dyrtidstillägget å pensionen utgå endast efter det lägre procenttalet. Om avlöningen
endast utgör 300 kronor däremot, får dyrtidstillägg efter högre procenttal
åtnjutas å skillnaden mellan detta belopp och 720 kronor eller alltså å
420 kronor för år räknat.»
§ 6 inrymmer stadganden om dyrtidstillägg å andra änke- och
barnpensioner än som avses i § 1. I sak innebära dessa stadganden ingen
ändring i vad som för närvarande gäller.
Det av kommittén framlagda förslaget till kungörelse i ämnet har
jag funnit mig kunna godtaga; och tillstyrker jag sålunda, att detta
förslag förelägges riksdagen till antagande. Jämväl denna kungörelse torde
i enlighet med kommitténs förslag böra träda i kraft den 1 april 1922.
Även så vitt angår nu ifrågavarande pensionärer kan det bliva
erforderligt, att i samband med pension sreglering vid 1922 års riksdag
särskilt beslut om dyrtidstilläggets beräkning enligt § 4 i den föreslagna
kungörelsen meddelas.
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Såsom jag tidigare i dag omnämnt, har man vid de inom finansdepartementet
verkställda beräkningar angående kostnaderna för dyrtidstilläggen
räknat med en genomsnittlig levnadskostnadsindex för år 1922
av 205, vilket förutsätter en index för de tre sista kvartalen år 1922 av
i medeltal omkring 200; för första halvåret 1923 har räknats med en
index av 190. Med utgångspunkt härifrån hava i propositionen om
tilläggsstat och i statsverkspropositionen förslag framlagts om beräkning
å budgeten av följande anslagsbelopp för beredande av dyrtid stillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst
m. fl., nämligen:
för år 1922:
till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be
-
fattningshavare i statens tjänst m. fl..................... kronor 4,600,000
» dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare.................................... » 1,000,000
för första halvåret 1923:
till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. kronor 1,950,000
» dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare .............................. » 450,000.
Ehuru utvecklingen under sista tiden måhända skulle kunna giva
anledning att räkna med något lägre levnadskostnadsindex än som legat
till grund för nyssnämnda beräkningar, har jag likväl funnit försiktigheten
bjuda att för närvarande icke vidtaga någon nedsättning i de
anslagsbelopp, som upptagits i nyssberörda propositioner.
Föredragande departementschefen uppläser härefter ett i enlighet
med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (Bilaga A) samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
1) godkänna berörda förslag till kungörelse;
2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
Kostnads
beräkningar.
Departe
mentschefens
hemställan.
46 Kungl. Maj:is proposition Nr 124.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. ett belopp av 4,600,000
kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare ett belopp av 1,000,000 kronor;
3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elfte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. ett belopp av 1,950,000
kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och.barn
efter militära befattningshavare ett belopp av 450,000 kronor.
Yad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bil.
litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. E. Brimberg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
47
Bilaga A.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grnnder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
§ i
Dyrtidstillägg
tillkommer sådana änkor och. barn samt övriga anhöriga
efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension
eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av
staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares
änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från
vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor
och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna
jämförlig pensionsinrättning.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, med ledning av det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under vilken
Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl.
Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget räknat efter den å månad
belöpande pensionen på följande sätt.
^4. 1. Dyrtidstillägg till änka utan minderårigt barn utgår å
pension, som icke överstiger 50 kronor för månad, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet. Överstiger pensionen 50 kronor för månad,
utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 50 kronor, på sätt
48
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
nyss sagts samt för överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar
femtiofem hundradelar av grundtalet.
2. Dyrtidstillägg till änka med ett eller flera minderåriga barn
beräknas på sätt i A. 1 sagts, dock med iakttagande att för varje sådant
barn ej mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den
del av pensionens månadsbelopp, för vilken dyrtidstillägg utgår efter
hela det sålunda höjda grundtalet, ökas med 10 kronor.
B. 1. Dyrtidstillägg till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad
moder eller till två minderåriga syskon utan pensionsberättigad
moder beräknas på sätt i A. 1 sagts.
2. Dyrtidstillägg till tre eller flera minderåriga syskon utan
pensionsberättigad moder beräknas efter enahanda grunder, som i A. 2
stadgats rörande änka med barn, därvid beträffande tre syskon skall
gälla vad om änka med ett barn är stadgat, beträffande fyra syskon
vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.
C. Dyrtidstillägg till annan pensionär än de i A. och B. omförmälda
beräknas på sätt i A. 1 är stadgat.
D. Därest vid beräkningen av procenttal eller av den ökning i
grundtalet, som i vissa fall skall äga rum, brutet tal uppstår, jämnas
det erhållna talet till närmast lägre hela tal.
Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående
öretal, som överstiger fullt krontal.
§ 4‘
Till änkor eller barn eller andra här ifrågavarande pensionärer, vilkas
pensioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, som för befattningshavare
blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen
den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt den för
landshövding från och med den 1 juli 1921 fastställda pensionsreglering,
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med
iakttagande att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer,
skall i varje särskilt fall minskas med 20.
§ 5-
För den, som från mer än ett håll åtnjuter pension, som i § 1
omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda belopp till grund
Kungl. Maj:tsi proposition Nr 124.
49
för beräkningen av dyrtidstillägget; och skall, om någon av pensionerna
är av beskaffenhet, som i § 3 avses, dyrtidstillägg beräknas enligt bestämmelserna
i samma paragraf, men eljest enligt bestämmelserna i § 4.
Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare
eller f. d. befattningshavare i statens tjänst eller äger pensionär
såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än
statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall — vid tillämpning av
stadgandena i §§ 3 och 4 och med iakttagande i förekommande fall av
däri meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning
av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas
efter högre procenttal än å återstoden — dyrtidstillägg å pension, som
i denna kungörelse avses, beräknas efter helt grundtal, respektive helt
grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom
f. d. befattningshavare i statens tjänst eller det avlöningsbelopp, varå
dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens
tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd,
understiger 600 kronor för år.
§ 6.
Dyrtidstillägg enligt de i § 3 av denna kungörelse stadgade grunder
utgår jämväl till:
1) pensmnsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid
flottans pensionskassa;
2) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med
familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m.fh;
3) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa;
4) änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar,
som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst, och
till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt lagen
den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av
järnvägs drift;
5) äukor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som
numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära
pension eller understöd i sådan egenskap; samt
6) från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig
pensionsiurättning pensionerade änkor'' och barn efter sådana befattningshavare
vid numera av staten övertagen järnväg, vilka antingen
avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan
den övertagits av staten.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 109 käft. (Nr 123—125.) 7
50
Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.
Dyrtidstillägget beräknas i fall, som avses i 4), å ersättningens
belopp samt i övriga fall å pensionen eller understödet.
§ 7.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan detsamma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes
rätt; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken
pensionen får uppbäras.
§ 8.
Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått
den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller
eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.
§ 9.
Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,
må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.
§ io.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 1L
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de
närmare föreskrifter, som av Kungl Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 346) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. upphör att gälla.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1922:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pens s. 2 i texten
- Rskr. 1922:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragni s. 18 i texten
- Rskr. 1922:197 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i staten s. 5 i texten
- BU 1922:56 Bankout8kottets utlåtande Nr 56 s. 12 i texten