Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

1922-02-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:124, Angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

33

Nr 124.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 24 februari

1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Förut denna dag har jag för Kungl. Maj:t anmält frågan om

fortsatta dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 109 Käft. (Nr 123—125.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Historik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

pensionärer. Nära förknippat med denna fråga är spörsmålet om dyrtidstillägg

jämväl åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer;

och anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan

härom.

Beträffande de åtgärder, som i förevarande avseende tidigare vidtagits,

torde jag till en början få erinra, hurusom jämväl dyrtidstilläggen

till nu ifrågavarande pensionärer år 1919 omlades till systemet med

glidande skala.

Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer vill jag erinra,

att de vid denna riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen åt befattningshavare

i statens tjänst kommo även ifrågavarande pensionärer

till del. Kungörelse i ämnet utfärdades den 30 juni 1920 (nr 366).

I en vid 1920 års riksdag inom första kammaren väckt motion,

nr 252, framhölls, hurusom genom den under år 1919 genomförda omläggningen

av dyrtidstilläggen att utgå efter s. k. glidande skala och

genom det i sammanhang därmed borttagna minimibeloppet för denna

förmån vissa pensionärer, nämligen åtskilliga änkor efter stallbetjänter

vid Strömsholms hingstdepå, vilka åtnjöte mycket låga pensioner, högst

70 kronor, blivit lidande och enligt av Kungl. Maj:t föreslagna grunder

för dyrtidstillägget skulle bekomma sådant tillägg å endast något över

24 kronor i kvartalet. På grund härav och då den eljest lämpligaste

utvägen till avhjälpande av berörda olägenhet eller att höja pensionsbeloppen

icke syntes kunna i detta sammanhang ifrågasättas, hemställde

motionären, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i de av Kungl.

Maj:t föreslagna grunderna för dyrtid stillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl., att dyrtidstillägg

till pensionsberättigad änka icke i något fall skulle utgå med

lägre belopp än 75 kronor''för kvartal. Sedan bankoutskottet yttrat sig

i utlåtande nr 79, fann sig riksdagen enligt skrivelse nr 432 icke kunna

biträda det i berörda motion framställda förslaget. Enligt de av riksdagen

beslutade allmänna grunderna för dyrtidstillägget skulle nämligen

pensionstagare med låga pensioner erhålla en i det allra närmaste fullständig

kompensation för prisökningen, och ett tillmötesgående av

motionärens förslag syntes därför vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget,

som ju vore att åstadkomma en dylik kompensation. Då

emellertid billigheten syntes bjuda att på något sätt tillgodose ifråga
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

35

varande änkor men härför erfordrades en fullständig utredning, i vad

mån en pensionsförhöjning i förevarande fall kunde anses vara av behovet

påkallad och huruvida icke jämväl åt andra grupper av statstjänares

änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner, anhöll

riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån

en lämplig pensionsförhöjning skulle kunna beredas sådana änkor efter

statstjänare, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande

omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

På grund härav och med föranledande tillika av åtskilliga till

Kungl. Maj:t från pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

inkomna framställningar om beredande av förhöjning av utgående pensioner

verkställdes inom finansdepartementet vissa preliminära undersökningar,

varom, såvitt angår pensionsberättigade änkor och barn samt

med dem likställda pensionärer, redogörelse lämnades i det utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden, som bifogats Kungl. Maj:ts proposition

den 18 mars 1921, nr 328, med förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. Föredragande departementschefen,

som vid behandlingen av spörsmålet om dyrtidstillägg

till f. d. befattningshavare förklarat sig icke kunna finna annat än att

frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d. statstjänares

läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp, vore för:

tjänt av ett allvarligt övervägande, yttrade beträffande de pensionärer,

varom nu är fråga, att detta syntes* i måhända än högre grad gälla

dessa. Emellertid syntes det gälla även här, att en mer definitiv pensionsförbättring

näppeligen kunde komma till stånd utan att först en

grundlig och allsidig utredning verkställts. Intill dess denna utredning

förelåge, torde man liksom beträffande f. d. statstjänare få åtnöja sig

med att tillse, att ifrågavarande pensionärer ej genom dyrtidstilläggens

beskärande finge sin ställning ytterligare försämrad. Såsom ett provisorium

föreslog därför departementschefen, att de dittillsvarande grunderna

för dyrtidstilläggens beräknande måtte få alltjämt bibehållas.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag i ämnet bifölls

av riksdagen. I sin skrivelse den 8 juni 1921, nr 292, hänvisade emellertid

riksdagen till vad riksdagen i sin skrivelse samma dag, nr 291,

anfört angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer. Det av riksdagen godkända förslaget är alltså att

anse som ett provisorium, avsett att gälla intill dess en grundligare utredning

i ämnet hunnit verkställas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Förslag av

1921 års

pensionskommitté.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

utfärdades den 29 juni 1921 (nr 346); och gäller denna kungörelse för

senare halvåret 1921 samt tillsvidare under år 1922. Grundtalet är

detsamma, som gäller för f. d. befattningshavare, d. v. s. det tal, som

motsvarar levnadskostnadsökningen, minskat med 6, därest talet är jämnt,

eljest med 5. Ä änkepension, som icke överstiger 125 kronor för kvartal,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiger pensionen 125 kronor för kvartal, utgår dyrtidstillägg för

den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal, på sätt nyss sagts

samt för den överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar

femtiofem hundradelar av grundtalet. Änka, som har ett eller flera

minderåriga barn, erhåller ökning av dyrtidstillägget för varje sådant

barn med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg.

Till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad

moder eller till annan pensionär utgår dyrtidstillägg efter samma grunder

som till änka, dock att motsvarande gräns för beräkningen därvid är

120 kronor för kvartal; och skall för två eller flera minderåriga syskon

utan pensionsberättigad moder dyrtidstillägget ökas för varje syskon

över ett med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande

dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetalningsperiod

i förhållande till pensionens belopp icke utgå efter högre

procenttal än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet ökat med

10, för änka med två barn - grundtalet ökat med 20, för änka med tre

barn grundtalet ökat med 30 o.» s. v. samt för två minderåriga syskon

utan pensionsberättigad moder grundtalet ökat med 10, för tre minderåriga

syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.

Såsom jag redan förut i dag om förmält, uppdrogs den såsom erforderlig

ansedda utredningen av pensionsförhållandena åt den s. k. 1921

års pensionskommitté, vilken genom beslut den 29 juni 1921 anbefalldes,

bland annat, att verkställa utredning såväl av frågan om förbättring i

vissa fall av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för

sig vore mycket låga, som ock av spörsmålet om jämkning i dyrtidstillägget

för pensionärer, vilka åtnjöte pensioner enligt på senare tid i

samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare bestämmelser.

_ I betänkande den 16 december 1921 har kommittén avgivit förslag

i fråga om, bland annat, dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Kommittén framhåller därvid, att även i fråga om pensionsförhållandena

för änkor och barn det sätt, varpå dyrtidstillägget beräknas,

måste under nuvarande förhållanden vara grundläggande för uppfattningen,

om och i vilken mån någon pensionsförbättring i annan form

må böra beredas och att kommittén därför funnit sig böra främst upptaga

till behandling spörsmålet om de allmänna grunderna för dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst m. fl.

Vad då angår de huvudsakliga grunderna för dyrtidstillägg åt

ifrågavarande pensionärer yttrar kommittén till en början i fråga om

det s. k. grundtalet följande:

»VajJ först beträffar det grundtal, som bör komma till användning vid beräkningen

av dyrtidstillägget till nu ifrågavarande pensionärer, hålla kommitterade

före, att, om — såsom kommitterade föreslagit — det grundtal, som användes

för beräkning av dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare, blir

gällande även vid beräkningen av motsvarande förmån för f. d. befattningshavare,

anledning icke förefinnes att beträffande dyrtidstillägg åt änkor och

barn gorå avvikelse från vad som i sådant avseende kommer att gälla för övriga

till sådan förmån av statsmedel berättigade. Om grundtalet alltså kommer att

även för nu ifrågavarande pensionärers del fastställas till det tal, som motsvarar

levnadskostnadsökningen, minskat med en tiondel, så medför denna ändring

under i övrigt enahanda förhållanden givetvis en beskärning av förmånen; men

liksom befattningshavarna fått vidkännas en dylik minskning och detsamma

enligt kommitterades förslag skulle komma att gälla f. d. befattningshavare,

så torde principiellt sett icke heller änkor och barn böra gå fria från en sådan

begränsning. Såsom kommitterade här nedan närmare utveckla, bör detta

emellertid föranleda någon åtgärd för höjande av de särskilt låga änke- och

barnpensionerna.»

Därefter ingår kommittén på frågan om den särskilda begränsningen

av dyrtidstillägget å pensioner, vilka äro att anse såsom nyreglerade.

Härom yttrar kommittén följande:

»I fråga om dyrtidstillägget åt f. d. befattningshavare hava kommitterade

skiljt mellan nyreglerade pensioner och pensioner av äldre typ. Undfer det att

för de senare förmånen skulle beräknas efter pensionens hela belopp och efter

procenttal, motsvarande obeskuret grundtal eller vissa delar av sådant grundtal,

skulle däremot av nyreglerad pension endast SO procent få läggas till grund

för dyrtidstilläggsberäkningen, vilken därjämte skulle äga rum efter ett med

20 reducerat grundtal eller vissa delar av sålunda reducerat grundtal. På

samma sätt torde beträffande änke- och barnpensioner skillnad göras mellan å

ena sidan nyreglerade pensioner, som avpassats efter de pensionsunderlag, vilka

ligga till grund för nyreglerade pensioner åt f. d. befattningshavare, och å andra

sidan alla övriga änke- och barnpensioner. Den förra gruppen, som ännu är

mycket fåtalig, skulle alltså underkastas de bestämmelser, som föreslagits skola

Allmänna

grunder.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

komma till tillämpning i fråga om f. d. befattningshavare tillkommande nyreglerade

pensioner. Kommitterade hålla emellertid före, att vad änkor

och barn beträffar hela den nyreglerade pensionen bör få läggas till grund för

dyrtidstilläggsberäkningen. Skulle nämligen på dessa familjepensioner tillämpas

bestämmelsen, att dyrtidstillägg endast må beräknas å 80 procent av pensionsbeloppet,

skulle detta tillsammans med det reducerade grundtalet komma

att medföra en alltför stark begränsning av dessa pensioners även efter en nyreglering

jämförelsevis låga belopp. Kommitterade finna sig därför böra förorda,

att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen för nyreglerade och

andra änke- och barnpensioner må inskränkas därtill, att vid beräkningen tilllämpas

å de förra reducerat grundtal (grundtalet minskat med 20) och å de

andra grundtalet utan sådan reducering.»

I likhet med vad som ''föreslagits beträffande f. d. befattningshavare

har kommittén ansett dyrtidstilläggsbestämmelserna för änkeoch

barnpensionerna böra hänföra sig till pensionernas månadsbelopp.

Beträffande den gräns, intill vilken dyrtidstillägg å äukepension

må beräknas efter helt grundtal, har kommittén, efter erinran att denna

gräns för närvarande är satt till 125 kronor av pensionens kvartalsbelopp,

anfört följande:

»För att vid omläggningen till månadsberåkning erhålla ett lämpligt

jämnt tal och i syfte tillika att i någon mån mildra verkningarna av de

strängare bestämmelser i övrigt, som föreslås, vilja kommitterade, som icke

funnit anledning att härutinnan göra skillnad mellan äldre och nyreglerade

pensioner, föreslå, att motsvarande gräns bestämmes till 50 kronor av pensionsbeloppet

för månad räknat eller alltså 600 kronor av årsbeloppet, samt att enahanda

gräns bestämmes att gälla även för andra nu ifrågavarande pensionärer

än änkor.»

Slutligen har kommittén till behandling upptagit frågan om den

särskilda förhöjning av dyrtidstillägget, som bör tillkomma änka med

barn ävensom flera syskon utan pensionsberättigad moder. I detta avseende

yttrar kommittén:

»Vid den år 1919 genomförda omläggningen av dyrtidstilläggsgrunderna

efter det s. k. glidande systemet vidtogos vissa anordningar beträffande dyrtidstillägget

åt änkor och barn i syfte att i någon män begränsa denna förmån, där

den enligt dittills tillämpade grunder visat sig alltför mycket överstiga den

kompensation, vartill levnadskostnadsökningen kunde föranleda. För att icke

då med ens göra alltför kraftig beskärning, infördes vissa bestämmelser om förmånligare

dyrtidstilläggsberäkning för änka med barn och för flera syskon.

Dessa bestämmelser i förening med de ändringar i'' dyrtidstilläggsgrunderna,

som därefter vidtagits, hava emellertid visat sig medföra i vissa fall så stora

tillägg, att en viss begränsning synes vara på sin plats. I regel är änke- och barnpensioneringen

så ordnad, att den pension, som tillkommer ensam änka, ökas

efter vissa grunder, om hon har minderåriga barn; exempelvis blir enligt civilstatens

änke- och pupillkassas reglemente ökningen för ett barn 40 procent av

änkepensionen och för varje ytterligare barn 10 procent av änkepensionen; i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

39

vissa andra kassor är ett fixt barntillägg bestämt att utgå för varje barn. Enbart

på grund av detta förhållande, som medför att änkepensionen vid större

antal barn fördubblas, ökas ju dyrtidstillägget i väsentlig grad för familjen.

Men nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser lägga därtill en ökning, som beräknas

å summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg. Härigenom

hava pensionsförmånerna för änkor med flera barn förbättrats i en grad, som

måste betecknas såsom mindre lämplig. Med nu gällande bestämmelser utgör

dyrtidstillägget för en änka med fem barn 176 procent av pensionsförmånerna

eller alltså icke obetydligt mer än vad levnadskostnadsökningen bör föranleda.

Om denna överkompensation måste anses böra. genom förändrad anordning av

dyrtidstillägget begränsas, så torde dock icke nu låta sig göra att skära ned

ända till den gräns, som angives av levnadskostnadsökningen; det skulle i själva

verket innebära att borttaga omkring en tredjedel av nuvarande dyrtidstilllä.

gget. Kommitterade anse, att en viss försiktighet billigtvis måste iakttagas vid

denna begränsning. Vid övervägande av dessa omständigheter hava kommitterade

funnit lämpligt nu inskränka beskämingen därhän, att dyrtidstilläggsökningen

för änka med barn, vilken ökning nu räknas efter summan av pension och därå

belöpande dyrtidstillägg, i stället må beräknas på det sätt, att för varje barn ej

mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den del av månadspensionen,

för vilken dyrtidstillägg utgår efter hela det sålunda höjda grundtalet,

i förekommande

Då vidare kommitterade uppmärksammat, att två minderåriga barn utan

pensionsberättigad moder i regel enligt gällande reglementsbestämmelser likställas

med ensam änka och alltså tillsammans i pension bekomma vad deras

moder ensam skulle hava erhållit, hava bestämmelserna om dyrtidstillägg åt

flera minderåriga syskon så utformats, att beträffande två syskon skall gälla

vad om ensam änka är stadgat, och att således först, då syskonens antal uppgår

till tre, något barntillägg såsom i fråga om änka med barn må förekomma;

och därvid skall beträffande tre syskon gälla vad om änka med ett barn är stadgat,

beträffande fyra syskon vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.»

Beträffande verkningarna av det av kommittén sålunda framlagda

förslaget anför kommittén:

»Oaktat den föreslagna höjningen av den del av pensionen, varå dyrtidstillägg

må beräknas efter helt grundtal, från 500 till 600 kronor för år räknat,

komma likväl nu föreslagna grunder för dyrtidstilläggsberäkningen att till följd

av det begränsade grundtalet medföra en minskning av förmånen nästan över

hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra. Icke heller

nu ifrågavarande pensionärer synas rimligtvis böra undgå att i sin mån vidkännas

den reduktion av dyrtidstilläggsförmånen, som befattningshavarna redan

nu fått underkasta sig och som föreslagits skola bliva gällande för f. d. befattningshavare.

Med tillämpning av det grundtal, som nu är fastställt för

beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare (117), och övriga ovan omförmälda

grunder för beräkningen skulle dyrtidstillägget för ensam änka minskas

för pensioner intill ett årsbelopp av 500 kronor med 9 procent av pensionsbeloppet;

för pensioner omkring den nya gränsen av 600 kronor skulle däremot någon

ökning framträda för att vid högre belopp åter förbytas till minskning. För

jämförelse meddelas bär följande exempel:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:tsproposition Nr 124.

Ensam änka.

Pension

Nuvarande

dyrtids tillägg

(126)

Föreslaget

dyrtidstillägg

(117)

Differens

100

126

117

— 9

200

252

234

— 18

300

378

351

— 27

400

504

468

— 36

500

630

585

— 45

600

699

702

+ 3

700

768

766

— 2

800

837

830

— 7

900

906

894

-12

1,000

975

958

-17

1,250

1,147.60

1,118

— 29.50

1,500

1,320

1,278

— 42

Härav framgår, att de föreslagna dyrtidstil]äggsgrunderna medföra

nästan utan undantag minskad förmån, en minskning, som givetvis måste beträffande

låga pensioner på något sätt ersättas.

I efterföljande tabell hava sammanställts exempel på de föreslagna grundernas

verkan vid tillämpning å pensioner, tillkommande änka med fem barn,

och hava därvid angivits de pensionsbelopp, som för dem tillsammans enligt

bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa motsvara de

i föregående tabell för ensam änka angivna pensionsbeloppen, vilka här nedan

upptagits inom parentes.

Änka med fem barn.

Pension

Nuvarande

dyrtidstillägg

(126)

Föreslaget

dyrtidstillägg

(117)

Differens

180 (100)

316.80

315—

— 1.80*

360 (200)

633.60

630—

— 3.60

540 (300)

950.40

945—

— 5.40

720 (400)

1,267.2 0

1,260—

— 7.20

900 (500)

1,584—

1,575 —

— 9—

1,080 (600)

1,900.80

1,890—

— 10.80

1,260 (700)

2,217 60

2,157.60

— 60—

1,440 (800)

2,534.40

2,330 4 0

— 204—

1,620 (900)

2,851.20

2,503.20

- 348—

1,800 (1,000)

3,168—

2,676—

— 492—

2,250 (1,250)

3,881.2 7

3,108—

— 773.2 7

2,700 (1,500)

4,572.02

3,540—

— 1,032.02

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

41

Även här framträder en minskning, som dock vad de lägre pensionerna beträffar

inskränker sig till endast 1 procent av pensionsbeloppet. Där den gemensamma

pensionen uppgår till större belopp än 1,200 kronor, blir däremot

minskningen mera avsevärd. Vid ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor

utgör reduceringen icke mindre än något över 1,000 kronor, men även i detta

fall utgör det nya dyrtidstillägget över 130 procent av pensionen och giver således

mer än väl den kompensation för levnadskostnadsökningen, som ansetts i

allmänhet kunna beredas. Emellertid synas icke heller i detta fall de låga familjepensionema

tåla vid någon minskning, utan måste på ett eller annat sätt

hjälpas upp.»

Hur kommittén tänkt sig, att de mindre änkepensionerna skulle

förbättras, torde jag få tillfälle att i annat sammanhang närmare omförmäla.

För belysande av nu förevarande spörsmål torde det vara

tillfyllest att återgiva innehållet av följande sammanställningar rörande

verkningarna av kommitténs förslag att med s. k. pensionstillägg upphjälpa

lägre änkepensioner:

Ensam änka.

Pensions-

belopp

Nuvarande

dyrtids-

tillägg

(12.6)

Summa

Pensions-

tillägg

Pension +

pensions- tillägg

Föreslaget

dyrtids-

tillägg

(117)

Summa

Differens

100

126.—

226—

90

190

222.30

412.30

+ 186.30

200

252.—

452—

90

290

339.30

629.30

+ 177.30

300

378.—

678—

90

390

456.80

846.3 0

168.30

400

504.—

904—

60

460

538.20

998.2 0

+ 94.2 0

500

630.—

1,130—

30

530

620.10

1,150.10

+ 20.10

600

699.—

1,299—

—

600

702—

1,302—

+ 3—

700

768—

1,468—

—

700

766—

1,466—

— 2—

800

837.—

1,637—

—

800

830—

1,630—

— 7—

900

906—

1,806—

—

900

894—

1,794—

— 12—

1,000

975—

1,975—

—

1,000

958—

1,958—

— 17—

1,250

1,147.50

2,397.5 0

—

1,250

1,118—

2,368—

— 29.50

1,500

1,320—

2,820—

—

1,500

1,278—

2,778—

— 42—

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 109 höft. (Nr 123—125.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Änka med fem barn.

Pensions-

belopp

Nuvarande

dyrtids-

tillägg

(126)

Summa

Pensions-

tillägg

Pension -j- pensions- tillägg

Föreslaget

dyrtids-

tillägg

(117)

Summa

Differens

180

316.80

496.80

90

270

472.50

742.50

+

245.70

360

633.60

993.60

90

450

787.50

1,237.50

+

243.90

540

950.40

1,490.40

90

630

1,102.50

1,732.50

+

242.10

720

1,267.20

1,987.20

60

780

1,365.—

2,145.—

+

157.80

900

1,584.—

2,484.—

30

930

1,627.50

2,557.50

+

73.50

1,080

1,900.80

2,980.8 0

—

1,080

1,890.—

2,970.—

—

10.80

1,260

2,217.60

3,477.60

—

1,260

2,157.60

3,417.60

—

60.—

1,440

2,534.40.

3,974.40

—

1,440

2,330.40

3,770.40

—

204.—

1,620

2,851.20

4,471.20

—

1,620

2,503.20

4,123.20

—

348.—

1,800

3,168.—

4,968.—

—

1,800

2,676.—

4,476.—

—

492.—

2,250

3,881.2 7

6,131.27

—

2,250

3,108.—

5,358.—

—

773.2 7

2,700

4,572.0 2

7,272.02

—

2,700

3,540.—

6,240.—

—

1,032.0 2

Enligt Kungl. Maj:ts förut i dag på min tillstyrkan fattade beslut

rörande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst skulle

grunderna för dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare bliva

i huvudsak normerande jämväl så vitt angår f. d. befattningshavare.

Det synes mig stå i full överensstämmelse härmed att även i fråga om

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst samt med dem jämställda pensionärer söka bringa de allmänna

dyrtidstilläggsbestämmelserna i tillämpning. Kommitténs förslag beträffande

till en början grundtalet finner jag mig alltså böra tillstyrka.

Liksom i fråga om f. d. befattningshavare torde man, så vitt angår

nu förevarande pensionärer, böra skilja mellan äldre och nyreglerade

pensioner och för de senare tillämpa en reduktion motsvarande den, som

gäller för nyreglerad avlöning. I sistberörda avseende har emellertid

kommittén föreslagit, att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen

för nyreglerade och andra änke- och barnpensioner inskränkes därtill,

att vid beräkningen tillämpas å de förra ett med 20 enheter reducerat

grundtal och å de senare oreducerat grundtal. Dyrtidstillägg skulle sålunda

få beräknas å hela pensionen i stället för, såsom i fråga om f. d.

befattningshavare, allenast 80 procent därav. Ehuru det synts mig

kunna möta betänkligheter att göra en dylik avvikelse från de regler,

vilka gälla för dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning och nu föreslagits

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t& proposition Nr 124.

43

skola bliva tillämpliga jämväl för dyrtidstillägg å ny regi erad tjänstemannapension,

har jag emellertid funnit billighet tala för bifall till kommitténs

förslag, helst de änkepensioner, vilka måste betraktas såsom nyreglerade,

i själva verket icke alltid utan vidare kunna anses hänförliga till

ett normalt levnadskostnadsläge i början av 1920-talet.

Vad angår den gräns, intill vilken dyrtidstillägg må beräknas efter

helt grundtal, biträder jag kommitténs förslag om att gränsen bestämmes

till 50 kronor i månaden eller 600 kronor för år.

Vidkommande slutligen frågan om dyrtidstillägg till änka med barn

ävensom till flera syskon har jag visserligen bemärkt, att jämväl kommittéförslaget

medför en avsevärd överkompensation av familjepensionen.

Då emellertid förslaget i allt fall innebär en minskning av den nuvarande

kompensationen och bereder en jämnare övergång till de med

prissänkningen inträdande mera normala förhållandena, har jag ansett

mig böra biträda detsamma.

I enlighet med de huvudgrunder, jag nyss återgivit, har kommittén Författningsutarbetat

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg förslaget.

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst m. fl.; och får jag för den närmare kännedomen om innehållet

härav hänvisa till mitt eget med kommitténs likalydande förslag till

kungörelse i ämnet.

Därjämte har kommittén framlagt förslag till de närmare föreskrifter

rörande utbetalningen av dyrtidstillägget, som enligt bestämmelse

i kungörelseförslaget skola av Kungl. Maj:t meddelas. Vid detta

förslag torde jag emellertid icke behöva i nu förevarande sammanhang

närmare uppehålla mig.

I en särskild motivering bar kommittén vid varje paragraf i den

föreslagna kungörelsen anfört de närmare skäl, varå förslaget grundar

sig. Jag inskränker mig i det följande till ett kort återgivande härav.

Kommittén anmärker vid § 1, att pensionärer från fonden för § i.

pensionering av änkor och barn efter befattningshavare vid Strömsholms

hingstdepå även utan särskilt stadgande komma i åtnjutande av dyrtidstillägg.

I § 3 återfinnas bestämmelserna angående dyrtidstillägg å änke- § 3.

pension i allmänhet; och skola dessa bestämmelser tillämpas, där ej i §

4 eller eljest i särskild ordning blivit annorlunda stadgat.

§ 4 innehåller de särskilda bestämmelserna beträffande dyrtids- § 4.

tillägg å nyreglerade pensioner.

I § 5 har kommittén upptagit bestämmelser angående dyrtidstilläggs- § 5.

s. 44 Kontrollera mot PDF

§ 6.

Departements
chefen.

44 Kungl. Maj:tsf proposition Nr 124.

beräkningen i fall, där någon åtnjuter två eller flera pensioner eller, jämte

pension, åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel såsom löntagare. Vid förening

av pensioner äro bestämmelserna enahanda som dem, vilka föreslagits

i fråga om f. d. befattningshavare. I övrigt anför kommittén

till bestämmelsernas motivering följande:

»Även för det fall, att pensionär åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel i

egenskap av f. d. befattningshavare eller löntagare, skulle ju kunna ifrågasättas

skilda bestämmelser för olika kombinationer; men då också dessa fall torde vara

ganska sällsynta, hava kommitterade ansett tillfyllest med ett stadgande därom,

att vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägg å familjepensionen

beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20,

allenast å det belopp, varmed pensionen såsom f. d. befattningshavare eller avlöningen

såsom löntagare understiger 600 kronor för år, dock med iakttagande i

förekommande fall av meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och

om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas

efter högre procenttal än å återstoden. Exempelvis äger en änka, som

jämte änkepension å 400 kronor innehar med dyrtidstillägg av statsmedel förenad

avlöning å 1,200 kronor för år, åtnjuta dyrtidstillägg å pensionen endast

efter det lägre procenttalet, men är avlöningen endast 300 kronor, får hon å

skillnaden mellan detta belopp och pensionsbeloppet eller alltså å 100 kronor av

pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter det högre procenttalet. I fall, där jämte

änkan finnas fem minderåriga barn och motsvarande pension utgör 720 kronor

för år, skall enligt bestämmelserna i § 3 grundtalet ökas med fem tiondelar; då

i sådant fall tillika det pensionsbelopp, å vilket dyrtidstillägg må beräknas efter

helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, ökas intill fördubbling,

skulle dyrtidstillägg å hela pensionen få i vanliga fall beräknas efter det högre

procenttalet. Förenas sådan familjepension med avlöning å 1,200 kronor, får

dyrtidstillägget å pensionen utgå endast efter det lägre procenttalet. Om avlöningen

endast utgör 300 kronor däremot, får dyrtidstillägg efter högre procenttal

åtnjutas å skillnaden mellan detta belopp och 720 kronor eller alltså å

420 kronor för år räknat.»

§ 6 inrymmer stadganden om dyrtidstillägg å andra änke- och

barnpensioner än som avses i § 1. I sak innebära dessa stadganden ingen

ändring i vad som för närvarande gäller.

Det av kommittén framlagda förslaget till kungörelse i ämnet har

jag funnit mig kunna godtaga; och tillstyrker jag sålunda, att detta

förslag förelägges riksdagen till antagande. Jämväl denna kungörelse torde

i enlighet med kommitténs förslag böra träda i kraft den 1 april 1922.

Även så vitt angår nu ifrågavarande pensionärer kan det bliva

erforderligt, att i samband med pension sreglering vid 1922 års riksdag

särskilt beslut om dyrtidstilläggets beräkning enligt § 4 i den föreslagna

kungörelsen meddelas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Såsom jag tidigare i dag omnämnt, har man vid de inom finansdepartementet

verkställda beräkningar angående kostnaderna för dyrtidstilläggen

räknat med en genomsnittlig levnadskostnadsindex för år 1922

av 205, vilket förutsätter en index för de tre sista kvartalen år 1922 av

i medeltal omkring 200; för första halvåret 1923 har räknats med en

index av 190. Med utgångspunkt härifrån hava i propositionen om

tilläggsstat och i statsverkspropositionen förslag framlagts om beräkning

å budgeten av följande anslagsbelopp för beredande av dyrtid stillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst

m. fl., nämligen:

för år 1922:

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be
-

fattningshavare i statens tjänst m. fl..................... kronor 4,600,000

» dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare.................................... » 1,000,000

för första halvåret 1923:

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. kronor 1,950,000

» dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare .............................. » 450,000.

Ehuru utvecklingen under sista tiden måhända skulle kunna giva

anledning att räkna med något lägre levnadskostnadsindex än som legat

till grund för nyssnämnda beräkningar, har jag likväl funnit försiktigheten

bjuda att för närvarande icke vidtaga någon nedsättning i de

anslagsbelopp, som upptagits i nyssberörda propositioner.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett i enlighet

med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (Bilaga A) samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

1) godkänna berörda förslag till kungörelse;

2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

Kostnads
beräkningar.

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:is proposition Nr 124.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. ett belopp av 4,600,000

kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare ett belopp av 1,000,000 kronor;

3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elfte huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. ett belopp av 1,950,000

kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och.barn

efter militära befattningshavare ett belopp av 450,000 kronor.

Yad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bil.

litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

47

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grnnder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

§ i
Dyrtidstillägg

tillkommer sådana änkor och. barn samt övriga anhöriga

efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension

eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av

staten understödd anstalt för pensionering av dylika befattningshavares

änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor

och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna

jämförlig pensionsinrättning.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, med ledning av det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under vilken

Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl.

Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget räknat efter den å månad

belöpande pensionen på följande sätt.

^4. 1. Dyrtidstillägg till änka utan minderårigt barn utgår å

pension, som icke överstiger 50 kronor för månad, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiger pensionen 50 kronor för månad,

utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 50 kronor, på sätt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

nyss sagts samt för överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar

femtiofem hundradelar av grundtalet.

2. Dyrtidstillägg till änka med ett eller flera minderåriga barn

beräknas på sätt i A. 1 sagts, dock med iakttagande att för varje sådant

barn ej mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den

del av pensionens månadsbelopp, för vilken dyrtidstillägg utgår efter

hela det sålunda höjda grundtalet, ökas med 10 kronor.

B. 1. Dyrtidstillägg till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad

moder eller till två minderåriga syskon utan pensionsberättigad

moder beräknas på sätt i A. 1 sagts.

2. Dyrtidstillägg till tre eller flera minderåriga syskon utan

pensionsberättigad moder beräknas efter enahanda grunder, som i A. 2

stadgats rörande änka med barn, därvid beträffande tre syskon skall

gälla vad om änka med ett barn är stadgat, beträffande fyra syskon

vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.

C. Dyrtidstillägg till annan pensionär än de i A. och B. omförmälda

beräknas på sätt i A. 1 är stadgat.

D. Därest vid beräkningen av procenttal eller av den ökning i

grundtalet, som i vissa fall skall äga rum, brutet tal uppstår, jämnas

det erhållna talet till närmast lägre hela tal.

Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående

öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 4‘

Till änkor eller barn eller andra här ifrågavarande pensionärer, vilkas

pensioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, som för befattningshavare

blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen

hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt den för

landshövding från och med den 1 juli 1921 fastställda pensionsreglering,

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med

iakttagande att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer,

skall i varje särskilt fall minskas med 20.

§ 5-

För den, som från mer än ett håll åtnjuter pension, som i § 1

omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda belopp till grund

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tsi proposition Nr 124.

49

för beräkningen av dyrtidstillägget; och skall, om någon av pensionerna

är av beskaffenhet, som i § 3 avses, dyrtidstillägg beräknas enligt bestämmelserna

i samma paragraf, men eljest enligt bestämmelserna i § 4.

Åtnjuter pensionär, som i § 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare

eller f. d. befattningshavare i statens tjänst eller äger pensionär

såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än

statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall — vid tillämpning av

stadgandena i §§ 3 och 4 och med iakttagande i förekommande fall av

däri meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning

av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas

efter högre procenttal än å återstoden — dyrtidstillägg å pension, som

i denna kungörelse avses, beräknas efter helt grundtal, respektive helt

grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom

f. d. befattningshavare i statens tjänst eller det avlöningsbelopp, varå

dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens

tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd,

understiger 600 kronor för år.

§ 6.

Dyrtidstillägg enligt de i § 3 av denna kungörelse stadgade grunder

utgår jämväl till:

1) pensmnsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid

flottans pensionskassa;

2) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med

familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m.fh;

3) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa;

4) änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar,

som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst, och

till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt lagen

den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av

järnvägs drift;

5) äukor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som

numera övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära

pension eller understöd i sådan egenskap; samt

6) från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsiurättning pensionerade änkor'' och barn efter sådana befattningshavare

vid numera av staten övertagen järnväg, vilka antingen

avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan

den övertagits av staten.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 109 käft. (Nr 123—125.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Dyrtidstillägget beräknas i fall, som avses i 4), å ersättningens

belopp samt i övriga fall å pensionen eller understödet.

§ 7.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan detsamma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes

rätt; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken

pensionen får uppbäras.

§ 8.

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått

den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller

eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§ 9.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården,

må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.

§ io.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 1L

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de

närmare föreskrifter, som av Kungl Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 346) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. upphör att gälla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pens s. 2 i texten
  2. Rskr. 1922:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragni s. 18 i texten
  3. Rskr. 1922:197 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i staten s. 5 i texten
  4. BU 1922:56 Bankout8kottets utlåtande Nr 56 s. 12 i texten