Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

1922-02-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:131, Angående dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare; given Stockholms slott den 24

februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bråtting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter

gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet följande:

I punkt 9 under elfte huvudtiteln av den till innevarande års

riksdag avlåtna propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 115 käft. (Nr 131.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1917 års

riksdag.

2 Kung!. Majits proposition Nr 131.

bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

om anvisande av medel för ändamålet, som kunde bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare å

tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av

1.700.000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t'' i punkt 39 under elfte huvudtiteln i den

till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva

riksdagen förelagd, för enahanda ändamål å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av

850.000 kronor.

På min föredragning har Kungl. Maj:t förut i dag beslutat för

riksdagen framlägga förslag till kungörelse med allmänna grunder“för

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, med vilka jämställts

vissa andra grupper av pensionärer och understödstagare. Därvid

har emellertid såsom hittills undantag gjorts för avskedade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

-Jag anhåller nu att få anmäla frågan om beredande av dyrtidstillägg

dels för år 1922, dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 åt

sist omförmälda grupp av pensionärer och understödstagare, därvid jag

till en början torde få lämna en redogörelse för vad i nämnda hänseende

hittills från statens sida vidtagits.

Sedan 1916 års riksdag i skrivelse den 8 juni 1916, nr 238, anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och i vad mån

någon höjning av pensionsbeloppen för sådana pensionstagare, som

uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande omständigheter,

kunde anses av rådande förhållanden betingad, samt därefter för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning,

föreläde Kungl. Maj:t riksdagen, efter av löneregleringskommittén

verkställd utredning, sådant förslag genom proposition den 16 april

1917, nr 264, angående krigstidshjälp under år 1917 åt vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst. På av löneregleringskommittén anförda

grunder undantogos därvid från krigstidshjälp pensionerade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,

och ber jag att i detta sammanhang få återgiva vad löneregleringskommittén

härutinnan i sitt i ärendet avgivna utlåtande

yttrade:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

3

»Underhållet från Vadstena krigsmanshuskassa är mera att anse såsom ett

tillskott till livsuppehället än såsom en pension i vanlig mening. Anledningen härtill

är klar. Den tjänstgöring de indelta soldaterna fullgjort har, såsom i Kungl.

Maj:ts proposition nr 188 till 1914 års senare riksdag framhållits, i allmänhet ej

upptagit dem större del av året än att de kunnat ägna sig åt annan verksamhet,

och de kunna därför näppeligen på grund av sin tjänstgöring anses berättigade till

en verklig pension, tillräcklig för deras uppehälle vid avgången ur tjänsten.

Båtsmännen hava i avseende på anställning och avlöningsförmåner varit väsentligen

likställda med arméns indelta soldater. De hava i medeltal tjänstgjort

endast fyra månader om året. Att bereda dem vid uppnådd föreskriven levnadsoch

tjänstålder pension i egentlig mening torde därför icke hava varit av statsmakterna

avsett.

Härtill kommer, att flertalet av ifrågavarande underhållstagare uppburit den

huvudsakliga ersättningen för sin tjänstgöring vid armén och flottan icke av staten

utan av vederbörande rust- och rotehållare och att deras anställning i huvudsak

vilat på avtal mellan dem samt rust- och rotehållama.

Vid nu anförda förhållanden och på grund därav att riksdagen så nyss som

år 1914 beviljat underhållstagare av dessa kategorier ävensom f. d. marinsoldater

en väsentlig höjning i understöden, anser sig kommittén i detta sammanhang icke

hava anledning att räkna med nämnda avskedade manskap vid armén och marinen.»

1917 års riksdag beviljade emellertid i anledning av en i ämnet

väckt motion ett anslag för krigstidshjälp åt pensionerade båtsmän och

marinsoldater samt åt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,

vilka vid ingången av år 1917 uppnått en levnadsålder av 60 år eller

däröver; och beslöt riksdagen, att krigstidshjälpen skulle under visst

angivet villkor utgå med ett belopp av 50 kronor till varje djdik vid

årets ingång till pension eller därmed jämförligt understöd från statsverket,

statsunderstödd pensionsinrättning eller Vadstena krigsmanshuskassa

berättigad f. d. befattningshavare, eller, om han under året avlidit,

till hans stärbhus.

I proposition den 18 januari 1918, nr 12, äskade Kungl. Maj:t jgis <5™ lag

anslag för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt ifrågavarande tima riksdag.

f. d. befattningshavare, vilka vid ingången av år 1918 uppnått en levnadsålder

av 60 år eller däröver, och föreslog Kungl. Maj:t, bland annat,

att krigstidstillägget skulle till envar av ifrågavarande f. d. krigsmän

utgå med ett belopp av 75 kronor.

I enlighet med av vederbörande särskilda utskott gjord hemställan

beslöt riksdagen höja krigstidstillägget från 75 till 100 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t sedermera i en till 1918 års urtima riksdag i9is års urden

25 oktober 1918 avlåten proposition, nr 4, gjort framställning om t,ma rlksdas
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

1919 års

riksdag.

1920 års

riksdag.

1921 års

riksdag.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

medel för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt pensionerade båtsmän

och marinsoldater samt åt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,

vilka vid ingången av år 1918 uppnått en levnadsålder av 60

år eller däröver, samt föreslagit, att det extra krigstid stillägget skulle

till varje dylik vid årets ingång till pension eller därmed jämförligt

understöd berättigad f. d. befattningshavare, som varit i livet vid juli

månads ingång, utgå med ett belopp av 50 kronor, beslöt 1918 års

urtima riksdag, i enlighet med därom av vederbörande särskilda utskott

gjord hemställan, att det för envar av ifrågavarande f. d. krigsmän för

senare halvåret 1918 avsedda beloppet skulle höjas från 50 till 75 kronor.

Det sammanlagda beloppet av krigstidstillägg och extra krigstidstillägg

för år 1918 till envar av ifrågavarande f. d. krigsmän uppgick

sålunda till 175 kronor.

I proposition den 14 mars 1919, nr 228, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att för beredande av dyrtidstillägg åt ifrågavarande f. d. befattningshavare,

vilka vid ingången av år 1919 uppnått en levnadsålder

av 60 år eller däröver, anvisa visst anslag ävensom förklara, att dyrtidstillägget

skulle utgå med ett belopp av 175 kronor; och blev sistnämnda

proposition av riksdagen bifallen (riksdagens skrivelse nr 259

år 1919).

I proposition den 5 mars 1920, nr 267, angående dyrtidstillägg

för år 1920 åt ifrågavarande f. d. befattningshavare föreslog Kungl.

Maj:t, att dyrtidstillägget skulle utgå med 175 kronor.

I skrivelse den 17 juni 1920, nr 433, meddelade riksdagen, att

riksdagen i samband med propositionen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri bland annat hemställts, att ifrågavarande

dyrtidstillägg måtte höjas till 225 kronor. Då riksdagen, såsom av

andra riksdagens skrivelser framginge, beslutit en icke oväsentlig höjning

av de av Kungl. Maj:t föreslagna dyrtidstilläggen, finge enligt

riksdagens mening en ökning även av här ifrågavarande dyrtidstillägg

anses motiverad; och beslöt riksdagen, att dyrtidstillägget skulle höjas

till 200 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 18 mars 1921, nr 329,

anvisade sistnämnda års riksdag (riksdagens skrivelse nr 293) för beredande

av dyrtidstillägg för år 1921 åt pensionerade båtsmän och marin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

5

soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, vilka vid

ingången av år 1921 uppnått en levnadsålder av 60 år eller däröver,

å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag å

1,700,000 kronor; och förklarade riksdagen därvid, att dyrtidstillägget

skulle till varje dylik; vid årets ingång till pension eller därmed jämförligt

understöd från statsverket, statsunderstödd pensionsinrättning

eller Vadstena krigsmanshuskassa berättigad f. d. befattningshavare utgå

med ett belopp av 200 kronor, varjämte riksdagen medgav, att dyrtidstillägget

finge till vederbörande f. d. befattningshavare eller, om han

under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämdes.

Kungörelse i ämnet utfärdades den 29 juni 1921 (nr 347 .

Vad angår dyrtidstilläggen åt ifrågavarande pensionärer för år Departements1922

och första halvåret 1923 uppkommer i första hand frågan om stor- chefenleken

av samma dyrtidstillägg. För bedömande av denna fråga ber jag

att få hänvisa till följande tabell, vilken för åren 1917—1921 lämnar en

jämförelse mellan, å ena sidan, levnadskostnadernas höjd utöver 1914

års nivå, samt, å andra sidan, beloppet av ifrågavarande pensionärers

dyrtidstillägg:

1917

1918

1919

1920

1921

Leynadskostnadsstegringen i medeltal...

52

114

161.5

168.7

146.7

Dyrtidstillägg ....................................

50

175

175

200

200

För år 1922 har talet för levnadskostnadsstegringen i medeltal

beräknats till 105, en siffra, som enligt vad tabellen utvisar understiger

motsvarande siffra för år 1918. Dessutom vill jag erinra, att grunderna

för de allmänna dyrtidstilläggen genom beslut vid 1921 års riksdag

undergått viss beskärning. Med hänsyn härtill och då en fortsatt sänkning

av levnadskostnaderna torde vara att emotse, anser jag mig böra

föreslå, att dyrtidstilläggen till nu ifrågavarande pensionärer bestämmas

att utgå med ett belopp för varje understödstagare av 150 kronor för

år 1922 samt 75 kronor för första halvåret 1923.

I övrigt torde samma föreskrifter, som förut uppställts för åtnjutande

av ifrågavarande dyrtidstillägg, alltjämt böra gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Kostnaderna för de dyrtidstillägg, varom nu är fråga, skulle, med

den av mig föreslagna sänkningen av dyrtidstilläggen, belöpa sig till

för år 1922 1,275,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923 i

avrundat tal 640,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels

a) för beredande av dyrtidstillägg för år 1922 åt pensionerade

båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanhuskassas understödstagare,

vilka vid ingången av år 1922 uppnått en levnadsålder av 60

år eller däröver, å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag å .............................................................. 1,275,000 kronor;

b) förklara, att dyrtidstillägget till varje dylik vid 1922 års ingång

till pension eller därmed jämförligt understöd från statsverket, statsunderstödd

pensionsinrättning eller Vadstena krigsmanshuskassa berättigad

f. d. befattningshavare skall utgå med ett belopp av 150 kronor;

samt

c) medgiva, att dyrtidstillägget må till vederbörande f. d. befattningshavare

eller, om han under år 1922 avlidit, till hans stärbhus på

en gång utbetalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

dels ock

a) för beredande av dyrtidstillägg för tiden 1 januari—30 juni

1923 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare, vilka vid ingången av år 1923 uppnått

en levnadsålder av 60 år eller däröver, å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

å............................................................................... 640,000 kronor;

b) förklara, att dyrtidstillägget till varje dylik vid 1923 års ingång

till pension eller därmed jämförligt understöd från statsverket,

statsunderstödd pensionsinrättning eller Vadstena krigsmanshuskassa berättigad

f. d. befattningshavare skall utgå med ett belopp av 75 kronor;

samt

c) medgiva, att dyrtidstillägget må till vederbörande f. d. befattningshavare

eller, om han under tiden 1 januari—30 juni 1923 avlidit,

till hans stärbhus på en gång utbetalas i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr

7

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:198 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ''ds proposition angående dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshus s. 9 i texten
  2. BU 1922:57 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas under stö s. 1 i texten