Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt f. d. tillför ordnade för rådsvaktmästaren M. P. Helfrid

1922-03-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:134, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt f. d. tillför ordnade för rådsvaktmästaren M. P. Helfrid

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

5

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension å

allmänna indragning sstaten åt f. d. tillför ordnade för rådsvaktmästaren

M. P. Helfrid; given Stockholms slott den

10 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

I anledning av motion medgav 1918 års lagtima riksdag (riksdagens

skrivelse nr 10 A, punkt 59), att vaktmästaren vid intendenturkåren,

förrådsvaktmästaren vid arméns intendentur förr åd J. G. Johansson Lindhé,

som av 1914 års förra riksdag tillerkänts pension till belopp av 360

lil S2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 134.

kronor för år, finge å allmänna indragningsstaten årligen uppbära ytterligare

pension till sådant belopp, att hela pensionen jämte honom tillkommande

gratial från Vadstena krigsmanshuskassa uppginge till 800

kronor.

I en till arméförvaltningens civila departement ställd, den 22 juni

1921 dagtecknad ansökning har f. d. tillförordnade förrådsvaktmästaren

Magnus Peter Helfrid, som under tiden från den 1 december 1901 intill

den 1 november 1916 tjänstgjort såsom förrådsvaktmästare vid trängen

samt åtnjuter understöd från Vadstena krigsmanshuskassa med 260

kronor årligen, anhållit att erhålla något understöd.

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 november 1921 har arméförvaltningens

civila departement överlämnat ansökningen samt därvid fogat

ett från generalintendenten och chefen för intendenturkåren den 26 oktober

1921 avgivet yttrande över ansökningen.

I sitt berörda yttrande har generalintendenten anfört, att Helfrid, som

vore född den 30 november 1853, år 1872 hade antagits till soldat vid

Första livgrenadjärregementet, där han befordrats till vicekorpral år 1878,

till korpral år 1883 och till distinktionskorpral år 1892. Den 27 november

1901 hade Helfrid förordnats att från och med den 1 december

samma år upprätthålla vaktmästarbefattningen vid andra arméfördelningens

trängförråd i Mjölby samt hade med detta förflyttats till Östgöta

trängkår och kvarstått i tjänst såsom tillförordnad förrådsvaktmästare

intill den 1 november 1916. Förenämnde Lindhé hade år 1914, då han

tillerkänts en pension från och med avskedstagandet av 360 kronor,

innehaft eij. levnadsålder av 60 år samt en sammanlagd tjänstetid i

statens tjänst av ungefär 40 år, av vilka 14 år såsom vaktmästare.

Helfrid både vid avskedet innehaft en levnadsålder av 63 år och en

tjänstetid av mer än 44 år, varav drygt 15 år såsom vaktmästare.

Helfrids avlöningsförmåner såsom -vaktmästare hade varit desamma som

Lindhés. Intet tvivel syntes sålunda böra råda därom, att Helfrid, vilkens

plikttrogna tjänstgöring såsom vaktmästare generalintendenten kunde

vitsorda, lika väl som Lindhé på grund av sin tjänstgöring gjort sig

förtjänt av en pension å 360 kronor vid avskedstagandet. Rent formellt

torde dock häremot kunna erinras, att Lindhé varit anställd på ordinarie

stat, medan Helfrid endast varit tillförordnad vaktmästare. Detta borde

dock icke tillmätas någon avgörande betydelse, då den enda anledningen

till att Helfrid icke kommit på ordinarie stat torde vara den år 1901

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

beslutade indragningen av vaktmästarbefattningarna vid intendenturkåren.

Värdet av Helfrids tjänst ur statsnyttans synpunkt bleve icke

härigenom mindre. För övrigt hade även Lindhé under ett flertal av

sina tjänstår icke varit å ordinarie stat utan att detta räknats honom

till last. 1914 års senare riksdag hade åstadkommit en genomgripande

förändring uti dittills rådande förhållanden därigenom att beslut fattats

om att vid varje infanteriregemente och varje trängförband skulle uppföras

en förrådsvaktmästarbefattning på stat. Till dessa nya befattningar

skulle från och med år 1915 i första hand överflyttas de vid intendenturkåren

anställda vaktmästarna. De två vaktmästare, som då kvarstått på intendenturkårens

stat, nämligen förenämnde Lindhé och vaktmästaren G. Fallander,

vilken i olikhet med Lindhé tillhört arméns pensionskassa, hade

emellertid på -grund av sin höga ålder icke blivit överförda från intendenturkårens

stat till de vid truppförbanden nyinrättade beställningarna. Av

samma anledning torde icke heller Helfrid vid de nya befattningarnas

tillkomst kunnat få ingå på ordinarie stat, ehuru han vid denna tid kvarstått

i tjänst. Det syntes vara förenligt med billighet och rättvisa, att

åtgärder vidtoges för utverkande åt Helfrid av en årlig pension av enahanda

storlek som den Lindhé beviljade pensionen eller till så stort

belopp, att hela pensionen jämte Heifrid tillkommande underhåll från

Vadstena krigsmanshuskassa uppginge till 800 kronor. Då Helfrid under

5 år ej haft annat underhåll än det från Vadstena krigsmanshuskassa

utgående, syntes det med billighet och rättvisa förenligt, att hans pension

finge utgå från månaden näst efter den han avgått ur tjänst eller, om

detta ej läte sig göra, att åtminstone någon ersättning i form av gratifikation

utverkades åt honom.

För egen del har arméförv ältning ens civila departement i sin ovannämnda

skrivelse anfört, att departementet, som icke haft något att erinra

mot det av generalintendenten föreslagna pensionsbeloppet, finge

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen bereda Helfrid en

årlig pension från allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att hela

pensionen jämte honom från Vadstena krigsmanshuskassa tillkommande

gratial komme att uppgå till 800 kronor.

Statskontoret har uti den 9 januari 1922 avgivet utlåtande i ärende^

anfört, att då samma skäl, som föranlett beviljande av pension åt bemälde

förråd svaktmästaren Lindhé, syntes föreligga med avseende å Helfrid,

statskontoret funne det skäligt, att Helfrid komme i åtnjutande av

pension till så stort belopp, som av 1918 års riksdag tillerkänts Lindhé,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

eller 800 kronor, däri inberäknat från Vadstena krigsmanshuskassa utgående

gratial. Statskontoret funne det emellertid icke lämpligt att,

såsom generalintendenten ifrågasatt, låta pensionen utgå för så lång tid

tillbaka som från och med den 1 november 1916, utan tillstyrkte statskontoret,

att pensionen finge utgå från och med månaden näst efter

den, i vilken framställning om pension till vederbörande myndighet inkommit

eller från och med den 1 juli 1921.

Genom beslut den 24 februari 1922 medgav Kungl. Maj:t, med

hänsyn till förekommande bevekande omständigheter, att en gratifikation

av 300 kronor finge till Helfrid utbetalas från lantförsvarets

anslag till extra utgifter.

. I likhet med myndigheterna finner jag det vara av rättvisa och billighet

påkallat, att Helfrid, utöver till honom från Vadstena krigsmanshuskassa

utgående understöd, kommer i åtnjutande av pension av statsmedel.

Mot det av myndigheterna förordade pensionsbeloppet har jag

intet att erinra. Lika med statskontoret håller jag före, att den ifrågasatta

pensionen bör utgå från och med den 1 juli 1921.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. tillförordnade förråd svaktmästaren Magnus Peter Helfrid må

från och med den 1 juli 1921 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension till så stort belopp, att pensionen

jämte vad av honom åtnjutes från Vadstena krigsmanshuskassa

uppgår till sammanlagt 800 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.