Angående tilläggspensioner å allmänna indragning sstaten åt översten J. \. E. D. af Sandebergs änka och minderåriga barn
1922-03-10 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:140, Angående tilläggspensioner å allmänna indragning sstaten åt översten J. \. E. D. af Sandebergs änka och minderåriga barn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 140.
1
Nr 140.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspensioner
å allmänna indragning sstaten åt översten J. \.
E. D. af Sandebergs änka och minderåriga barn; given
Stockholms slott den 10 mars 1,922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Sciilyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
Under en av kronprinsens husarregementes officerskår den 19 november
1920 i tjänsten företagen terrängritt, vari även deltog dåvarande
översten och chefen för regementet J. V. E. D. af Sandeberg, råkade
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 120 käft. (Nr 140.) 489 22 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 140.
af Sandebergs häst att snava med påföljd att af Sandeberg kastades av
hästen och därvid ådrog sig skada, varav döden omedelbart blev följden.
I en till Knngl. Maj:t ställd skrift har översten af Sandebergs änka
Greta af Sandeberg, född Liiuing, anhållit, att hon och hennes barn
måtte, utöver den från arméns nya änke- och pupillkassa tillkommande
pension och pupilltillägg, komma i åtnjutande av det pensionstillägg,
som kunde befinnas skäligt.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att översten af Sandeberg
efterlämnat, utom änkan, i äktenskap med henne födda barnen Elsa
Greta Maria, född den 15 november 1908, Inga Greta Maria, född den
4 mars 1911, och Hugo Edvard David, född den 5 juni 1914, samt att
änkan den 30 april 1921 nedkommit med en dotter, som erhållit namnet
Greta Maria; ävensom att enligt verkställd bouppteckning boet efter
översten av Sandeberg utvisat en behållning av endast 856 kronor 64 öre.
Direktionen över arméns pensionskassa, som den 8 februari 1922 avgivit
utlåtande i ärendet, har meddelat, att änkan af Sandeberg efter
sin avlidne man åtnjöte från och med den 1 december 1920, så länge
hon levde ogift, en årlig änkepension från arméns nya änke- och pupillkassa
av 1,100 kronor, å vilken pension utginge dyrtidstillägg, samt
såsom pupilltillägg 100 kronor om året för vart och ett av sina fyra
barn, vilka pupilltillägg utginge till och med slutet av det kalenderår,
under vilket barnet avlede, fyllde 21 år eller dessförinnan inginge äktenskap
eller ock modern avlede, inginge nytt äktenskap eller på annat sätt
förlorade sin pensionsrätt.
Då riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t i ett flertal fall beviljat
änkor och barn efter genom olyckshändelse under tjänstutövning omkommen
personal, kommenderad till flygtjänst, tilläggspension utöver
sådan personal tillkommande pension och pupilltillägg från arméns nya
änke- och pupillkassa, ansåge direktionen, med hänsyn jämväl därtill,
att behållningen i boet allenast utgjort 856 kronor 64 öre, att understöd
även borde tillerkännas änkan af Sandeberg och hennes fyra omyndiga
barn. Beträffande understödets storlek syntes detsamma, i ''enlighet med
vad förut föreslagits i liknande fall, böra bestämmas så, att det jämte pension
och pupilltillägg uppginge till, för änkan 4,000 kronor och för vartdera
barnet till 1,000 kronor för år räknat. På grund av vad direktionen
sålunda anfört finge direktionen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva, att översten af Sandebergs änka och fyra minderåriga
barn finge, utöver dem tillkommande pension och pupilltillägg från
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 140.
3
arméns nya änke- och pupillkassa, från och med den 1 december 1920
komma i åtnjutande av pension från allmänna indragningsstaten, änkan,
så länge hon levde ogift, med 2,900 kronor årligen, samt vartdera barnet
till och med det år, varunder det fyllde 18 år, med 900 kronor årligen.
Uti den 14 februari 1922 i ärendet avgivet utlåtande har arméförvaltningens
civila departement erinrat, att riksdagen på förslag av Kungl.
Maj:t i ett flertal fall genom särskilda beslut beviljat änkor och barn efter
genom olyckshändelse under tjänstutövning omkommen personal, kommenderad
till flygtjänst, tilläggspension utöver sådan personal tillkommande
pension och pupilltillägg från arméns nya änke- och pupillkassa. Med
hänsyn till dessa riksdagsbeslut och då översten af Sandeberg omkommit
under tjänstutövning samt behållningen i dödsboet, 856 kronor 64 öre,
måste anses såsom synnerligen obetydlig, ansåge departementet, att
understöd borde tillerkännas änkan af Sandeberg och hennes fyra minderåriga
barn, av vilka det yngsta blivit fött efter makens död. För erhållande
av ledning vid bestämmandet av de belopp, varmed nämnda
understöd lämpligen borde utgå, syntes i första hand de principer, enligt
vilka tilläggspensionen till efterlevande efter flygpersonal beviljats, böra
omnämnas, i sådant avseende ville departementet erinra, att arméförvaltningen
uti avgivet utlåtande över det av särskilt tillkallade sakkunniga
för verkställande av förnyade tekniska utredningar rörande vissa
lantförsvarsbehov den 21 september 1916 avgivna betänkande (intaget i
proposition nr 72 till 1917 års riksdag) ifråga om ersättning vid olycksfall
för flygpersonal anfört, att om olycksfall medförde döden, livränta
borde från dödsfallet tillkomma den avlidnes änka till belopp av 1,500
kronor, så länge hon levde ogift, samt varje den avlidnes minderåriga
barn med 300 kronor, till dess barnet fyllde 21 år, men att vid utbetalningen
av nämnda livräntor avdrag i varje fall borde göras för pension
eller pupilltillägg, som enligt gällande pensionsbestämmelser vore tillerkända
änka eller barn efter delägare i arméns nya änke- och pupillkassa.
Ämbetsverket ansåge även, att ifrågavarande livräntor borde beträffande
fast anställd personal bestämmas utan hänsyn till den tjänstegrad,
den kunde innehava. Enligt dessa grunder hade även de till efterlevande
efter flygpersonal utgående livräntor bestämts, dock med den
ändring, att livräntorna till den avlidnes minderåriga barn i ett flertal
fall höjts till 325 kronor och att tiden för desammas utgående begränsats
till och med det år, under vilket barnet fyllde 18 år. I händelse
ovan omförmälda principer skulle tillämpas i förevarande fall, skulle således
de änkan af Sandeberg och hennes barn tillkommande livräntorna
4
Departe
mentschefen.
Kungl. Magis Proposition Nr 140.
komma att utgå med 1,500 kronor till henne själv och med 325 kronor
till vart och ett av barnen. Med hänsyn likväl därtill, att överste af
Sandeberg ljutit döden under deltagande i en övning, som för honom i
hans egenskap av kavalleriofficer varit obligatorisk, under det att kommendering
till flygtjänst endast skedde på frivillighetens väg och på
särskild ansökan, vilken kommendering jämväl medförde vissa förmåner
utöver den ordinarie avlöningen, samt till den tjänst överste af Sandeberg
innehade vid otyckstillfället och hans familjs betryckta belägenhet, syntes
det departementet som om billigheten krävde, att understöden till dem
sattes något högre än vad, såsom ovan blivit nämut, varit fallet beträffande
efterlevande efter flygpersonal, vilken aldrig innehade högre
än kaptens tjänstegrad. I sådant avseende hade departementet, som
ej funne sig kunna lörorda en så avsevärd höjning av livräntorna, som
av direktionen över arméns pensionskassa föreslagits, tänkt sig, att det
till änkan af Sandeberg utgående pensionstilläggets storlek skulle bestämmas
så, att detsamma jämte pensionen skulle uppgå till sammanlagt
2,000 kronor, varemot någon höjning av understöden för barnen utöver
ovan omförmälda 325 kronor till vart och ett ej syntes böra ifrågasättas.
På grund härav och då änkan af Sandeberg från arméns nya änke- och
pupillkassa åtnjöte dels årlig pension å 1,100 kronor dels ock såsom
pupilltillägg för vart och ett av barnen 100 kronor för år, finge departementet
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att
översten af Sandebergs änka finge, utöver henne och barnen tillkommande
pension från arméns nya änke- och pupillkassa, så länge hon
förbleve i sitt nuvande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
dels en årlig tilläggspension av 900 kronor dels ock 225 kronor årligen
för vart och ett av makarnas barn till dess det fyllde 18 år. Av handlingarna
i ärendet framginge, att lön för översten af Sandeberg utbetalats
till och med november månad 1920 -samt att hans änka från och med
den 1 december 1920 uppbure ovan omförmälda pension från arméns
nya änke- och pupillkassa. De nu föreslagna tilläggspensionerna skulle
alltså i enlighet med i liknande fall förut tillämpade principer utgå från
och med sistnämnda dag.
Statskontoret har den 24 februari 1922 avgivit utlåtande i ärendet
och därvid instämt i vad arméförvaltningens civila departement i ärendet
anfört och hemställt.
Med avseende å i ärendet förekommande omständigheter anser även
jag starka skäl tala för att till översten af Sandebergs änka och makarnas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klingl. Maj:ts Proposition Nr 140. °
barn utverkas särskilda pensioner utöver de belopp, som författningsenligt
tillkomma dem från arméns nya änke- och pupillkassa. Härvid bär jag
även tagit i betraktande, att översten af Sandeberg var känd såsom en
särdeles duglig och framstående officer, vars förtidiga bortgång är att
anse såsom en stor förlust speciellt för det vapen, han tillhörde.
Yad beträffar de ifrågasatta pensionernas storlek ansluter jag mig
till det av arméförvaltningens civila departement framställda och av
statskontoret biträdda förslag. Pensionerna ifråga böra utgå, till änkan
och hennes tre äldsta barn från och med den 1 december 1920 samt till
dottern Greta Maria, som är född den 30 april 1921, från och med den
1 mai sistnämnda år. _ . ..
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, , „ „ „ . ,
att översten J. V. E. D. af Sandebergs änka Greta af Sandeberg,
född Dåning, och makarnas minderåriga barn Elsa Greta Maria, Inga
Greta Maria, Hugo Edvard David samt Greta Maria må, utöver dem
författningsenligt tillkommande pension och pupilltillägg från arméns nya
änke- och pupillkassa, komma i åtnjutande av pensioner å allmänna mdragningsstaten,
änkan så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd
med 900 kronor årligen samt ett vart av barnen till och med det år,
varunder det fyller 18 år, med 225 kronor årligen, att utgå till änkan
och de tre förstnämnda barnen från och med den 1 december 1920 samt
till Greta Maria från och med den 1 maj 1921.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lindman.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 12Ö höft. (iSr 140.)
489 22 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.