Sök i Ratio Lex

Angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad

1922-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:141, Angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringsarbeten

inom kungl. bibliotekets byggnad; given

Stockholms slott den 3 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet åt Stockholms

slott den 3 mars 1922.

N är var ande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brantlng, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av ärenden angående regleringen

av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

angående ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad,

för ändamålet beräkna på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett reservationsanslag av 240,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 121 Käft. (Nr 141.)

Ändringsarbeten

inom

kungl. bibliotekets

byggnad.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga och vill härutinnan

anföra följande.

Sedan kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården i

Stockholm åren 1877—78 tagits i anspråk för sitt ändamål, har

densamma icke varit föremål för några mera genomgripande förändringar

än de reparationer och förbättringar, som utfördes under

år 1913, sedan 1912 års riksdag beviljat ett anslag av 61,000

kronor för avhjälpande av en del särskilt framträdande olägenheter.

De då vidtagna åtgärderna avsågo emellertid huvudsakligen

anordnande av en ny värmeledning, ny belysningsanordning,

expeditionens omändring m. fl. smärre ändringsarbeten.

Åtgärderna voro sålunda icke direkt inriktade på ett avhjälpande

av de olägenheter, som uppkommit på grund av den växande utrymmesbristen.

Denna hade emellertid sedan länge gjort sig starkt

gällande, och med tiden hade behovet av förändringar och utvidgningar

alltmer framträtt. De önskemål, som härvid från bibliotekets

synpunkt företrädesvis framkommo, avsågo dels ökat utrymme

åt samlingarna, särskilt den svenska trycksamlingen och den stora

tidnin gssamlingen, dels utvidgade lokaler för allmänhetens betjänande

genom ökat antal arbetsplatser, dels ock ändamålsenliga lokaler för

tjänstearbetet inom biblioteket. Under erinran om det svåra läge,

under vilket biblioteket sökte fylla sina uppgifter, hemställde riksbibliotekarien

i skrivelse den 27 maj 1918, att Kungl. Maj:t täcktes

medgiva, att en fullständig utredning angående om- och tillbyggnad

av kungl. biblioteket i sammanhang med utarbetande av utförliga

ritningar och kostnadsberäkningar finge verkställas, ävensom att för

ändamålet måtte anvisas ett belopp av högst 7,000 kronor.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 22

november 1918 åt byggnadsstyrelsen att verkställa den av riksbibliotekarien

ifrågasatta utredningen.

Byggnadsstyrelsen anmodade arkitekten A. Anderberg att, på

grundval av vissa av honom gjorda preliminära utredningar, i samråd

med riksbibliotekarien uppgöra fullständigt förslag till ifrågavarande

om- och tillbyggnadsarbete.

Med anledning härav överlämnade Anderberg i mars 1920 till

byggnadsstyrelsen ett sålunda utarbetat förslag till om- och tillbyggnad

av biblioteksbyggnaden, åskådliggjort å 12 ritningsblad och 2

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

situationsplaner jämte beskrivning och kostnadsförslag, varefter riksbibliotekarien

med skrivelse den 31 maj 1920 till byggnadsstyrelsen

överlämnade dels en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av samma

dag, däri han på det livligaste förordade det utarbetade förslaget och

hemställde om beviljande av medel för om- och tillbyggnad av biblioteket,

dels och en av honom i ämnet författad redogörelse för det

nuvarande sakläget i biblioteket och biblioteksförvaltningens önskemål

i samband med den anbefallda utredningen.

Genom det sålunda framlagda förslaget till byggnadens slutliga

utformning hade, så långt varit möjligt, hänsyn tagits till följande

önskemål, nämligen dels att den nuvarande fasaden lämnades orörd

— vilket särskilt beaktats genom att sidopartierna dragits bakom

fasadlinjen — dels att trädbestånden och trafiklederna på ömse sider

om byggnaden, av vilka senare den östra vore särdeles starkt anlitad

av fotgängare, i största möjliga utsträckning bibehölles oförändrade,

dels ock att den norra delen av byggnaden förlädes så långt

tillbaka som möjligt från området närmast Linnés staty.

Av det i februari 1920 upprättade kostnadsförslaget inhämtas,

att tillbyggnadsföretaget i sin helhet skulle komma att betinga en

kostnad av 8,300,000 kronor. En sedermera av Anderberg i september

1921 gjord beräkning hade emellertid givit vid handen, att

förslaget skulle med dåvarande priser kunna utföras för 7,350,000

kronor.

För egen del hade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 oktober

1921 framhållit, att styrelsen med hänsyn till jämväl detta belopps

avsevärda storlek ävensom nödvändigheten att för närvarande iakttaga

all möjlig sparsamhet ansett sig böra låta uppgöra jämväl ett

mindre förslag, avseende utförande för närvarande av endast en del

av det stora programmet, varigenom det mest trängande behovet

skulle fyllas. Enligt Anderbergs beräkning skulle denna mindre

utvidgning jämte vissa i samband med tillbyggnaden erforderliga

ombyggnadsarbeten inom den gamla byggnaden komma att betinga

en kostnadssumma av 1,040,000 kronor.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 5 oktober 1921 hade riksbibliotekarien

för bibliotekets vidkommande förklarat sin anslutning till

det sålunda uppgjorda mindre förslaget.

För den händelse att Kungl. Maj:t skulle finna erforderligt, att

arbetena i enlighet med detta mindre förslag skulle taga sin början

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

under förra hälften av år 1923 och alltså medel behövde äskas

redan av 1922 års riksdag, beräknade byggnadsstyrelsen de härför

erforderliga kostnaderna dels till 3,000 kronor för de särskilda huvudritningarna

till detta förslag, dels till 75,000 kronor för arbetsritningarnas

uppgörande ävensom för arbetenas igångsättande i början

av år 1923.

Vad beträffar kostnaderna för utredningsarbetetet — beräknade

till 7,000 kronor — meddelade byggnadsstyrelsen, att styrelsen av

under händer varande medel förskottsvis utbetalat till Anderberg

sammanlagt 6,500 kronor för det av denne utförda arbetet samt till

firman Bennet & C:o 250 kronor för grundundersökning vid biblioteksbyggnaden

ävensom till Stockholms stads drätselnämnd 55 kronor

för inmätning och kartläggning av å området närmast biblioteket

växande träd, samt hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte ställa medel till styrelsens förfogande för ersättande av vad

styrelsen sålunda förskjutit, vilka medel, tillhopa 6,805 kronor, i

händelse byggnadsföretaget kommer till stånd, borde utgå av härför

beviljade anslag.

I avseende å det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda mindre

förslaget hade riksbibliotekarien, såsom nyss nämnts, förklarat sin

anslutning därtill. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december

1921, motiverar riksbibliotekarien närmare bibliotekets ställning till

detsamma.

Ehuru jag av skäl, för vilka jag vill i det följande redogöra,

icke nu anser mig kunna tillstyrka ens det mindre förslaget i dess

fulla utsträckning, anser jag mig dock böra för frågans fullständiga

belysande redogöra för vad riksbibliotekarien i sin sistnämnda

skrivelse anför.

Riksbibliotekarien yttrar till en början:

På grund av det stora programmets omfattning och vissa med detsammas

utförande sammanhängande frågor ävensom de höga kostnader verkställandet av

detsamma skulle medföra kom det redan på våren 1920 till byggnadsstyrelsen

inlämnade förslaget jämte ritningar och kostnadsberäkningar icke att där slutbehandlas

förrän på hösten 1921. En då av Anderberg verkställd omräkning av

det första kostnadsförslaget visade, att detsamma på grund av fallande materialpriser

kunde nedbringas med icke mindre är 950,000 kronor eller från 8,300,000

till 7,350,000 kronor. Då det emellertid stod klart, att det under nu rådande

ekonomiskt tryckta tider, då statsmakterna anbefallt iakttagande av all möjlig

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

sparsamhet, icke skulle vara möjligt att framlägga ett med så stora kostnader

förenat byggnadsförslag, även om det kunde tänkas, att detsammas igångsättande

och verkställande skulle kunna utnyttjas i och för avhjälpande av den rådande

arbetslösheten, ansåg jag mig böra instämma i det av byggnadsstyrelsen förordade

partiella utförandet av det stora programmet. Jag är dock fullt medveten

om att genomförandet av det mindre förslaget otvivelaktigt kommer att på obestämd

tid uppskjuta förverkligandet av det stora programmet till bibliotekets om- och tillbyggnad,

om vilket byggnadsstyrelsen i sin skrivelse säger, att det erbjuder en

lösning av biblioteksbyggnadens slutliga utformning, som såväl ur rent biblioteksteknisk

som ur den besökande allmänhetens synpunkt måste betraktas såsom synnerligen

vällyckad, och att det till buds stående utrymmet på ur ekonomisk synpunkt

fördelaktigaste sätt blivit tillgodogjort. Att jag för kungl. bibliotekets del

accepterar det nu framlagda förslaget beror, utom på vad jag ovan anfört rörande

de med det stora programmets utförande förknippade kostnaderna, dels på att

den tilltagande utrymmesbristen nödvändiggör en snar lösning av bibliotekets

byggnadsfråga, dels på att icke oväsentliga fördelar kunna genom detta mindre

förslags utförande vinnas för biblioteket och flera av de mest trängande behoven

avhjälpas för en tid av femton till tjugo år framåt.

Den föreslagna första utvidgningen av kungl. biblioteket kommer att omomfatta

dels entresolering av den onödigt stora visningssalen i två omkring

3,6 meter höga våningar, dels utbyggande av främre delen av de båda i det

stora programmet föreslagna mot norr utgående flyglarna, vilka skulle uppföras

till och med de brandsäkra trapphusen inklusive en i vardera flygeln placerad

hiss för bokvagnar. Planen är så utarbetad, att alla om- och tillbyggnadsarbeten

ingå i det stora förslaget och skola utföras enligt till detta hörande beskrivning.

Provisoriska bliva endast en del skiljeväggar mellan arbetsrum och bokmagasin,

vilka uppföras av brandhärdigt lätt material för att sedan utan större svårigheter

och kostnader kunna avlägsnas. Fasaden mot söder kommer efter flyglarnas tillbyggande

att erhålla samma utseende som i det stora förslaget. Ur brandskyddssynpunkt

är det synnerligen viktigt, att de nyssnämnda brandsäkra trapphusen

vid flyglarnas norra ända bliva uppförda, då biblioteksbyggnaden för närvarande

helt och hållet saknar från källare till vind genomgående brandsäkra trappor,

som i fall av eldsvåda kunna tjäna till räddning av människoliv och böcker och

möjliggöra en effektiv släckning. Ensamt ur denna synpunkt torde det förslag,

som här framlägges, förtjäna ett allvarligt beaktande.

Det mindre förslaget till om- och tillbyggnad av kungl. biblioteket kommer

enligt uppgjorda beräkningar att i allt draga en kostnad av 1,040,000 kronor,

vilken summa dock kan nedbringas till 988,000 kronor, om vissa föreslagna transportanordningar

i den gamla byggnadens mitt bortfalla. Enligt arkitektens

förslag skulle kostnaderna kunna fördelas på tre år, varvid, om det mindre beloppet

988,000 kronor lägges till grund för beräkningarna, för första året skulle

fordras en summa av 220,000 kronor för uppgörande av ritningar och entresolering

av visningssalen, för andra året 500,000 kronor i och för uppförande av

stommen till ftyglarna och för tredje året 268,000 kronor till dessas inredning.

Härav har byggnadsstyrelsen beräknat ett belopp av 78,000 kronor vara erforderligt

för ritningars uppgörande och arbetenas igångsättande i början av år 1923.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Den svenska

tryckavdelningen.

Den utländska

tryckavdelningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

I anslutning till sin skrivelse den 31 maj 1920 framhåller riksbibliotekarien

vidare de fördelar, som denna partiella om- och tillbyggnad

skulle på vissa avdelningar medföra för kungl. biblioteket

och som särskilt angå ökat utrymme för den svenska tryckavdelningen,

tidningssamlingen, ett provisoriskt ordnande av handskriftsoch

planschavdelningarna samt ökat antal arbetsrum.

Den avdelning inom kungl. biblioteket, där för närvarande största hehovet

av ökat utrymme gör sig gällande är den svenska tryckavdelningen. Jag har i

mina skrivelser den 27 maj 1918 och 30 maj 1920 utförligt skildrat de svårigheter,

varmed denna avdelning kämpar på grund av såväl bristande utrymme för

samlingarnas enhetliga uppställande som frånvaron av tjänliga arbetslokaler. Bland

annat framhöll jag det ur bibliotekssynpunkt synnerligen olämpliga förhållandet,

att bottenvåningen i de svenska bokmagasinen upptoges av för olika ändamål inrättade

arbetsplatser.

I det nu framlagda förslaget till en första utvidgning av kungl. biblioteket

skall hela västra flygeln upplåtas till bokmagasin åt den svenska tryckavdelningen,

vilken vid den år 1920 verkställda räkningen upptog ett utrymme av 5,564 meter.

De nya magasinen komma att sträcka sig genom fem bottnar med utrymme för

sammanlagt 2,320 hyllmeter. De två nedre bottnarna, som gränsa till den nuvarande

svenska tryckavdelningen, äro brandsäkert skilda från varandra och från

de tre övre, vilka senare i likhet med nu befintliga bokmagasin i biblioteket endast

äro skilda från varandra genom järnbottnar. Eu transporthiss samt en i den nuvarande

bygnadens västra fasadmur inbyggd spiraltrappa förmedlar förbindelsen

mellan de fem bottnarna, av vilka den nedersta endast provisoriskt inredes till

två bokmagasin. Dessa skola sedermera vid det stora förslagets utförande inredas

till arbetsrum åt avdelningen för katalogisering av ofullständigt förtecknade delar

av kungl. biblioteket.

För den svenska tryckavdelningens tillväxt under de närmast följande 50

åren hade i min skrivelse den 30 maj 1920 beräknats ett sammanlagt utrymme

av 7,500 meter. Från anordnandet av eu svensk reservsamling, för vilken i det

stora projektet ett utrymme av 2,000 meter ansågs erforderligt, måste emellertid

kungl. biblioteket under nuvarande förhållanden avstå, åtminstone i den utsträckning,

som från början planlagts. Genom en biblioteket nyligen tillfallen donation

har dock värdefullt material erhållits till en sådan samling, vilken otvivelaktigt

skulle bliva till stort gagn vid utlåningen i kungl. biblioteket. Det utrymme,

som genom den nu föreslagna anordningen skulle erhållas, har ovan

uppgivits till 2,320 meter, tillräckligt alltså för en tillväxt å denna avdelning för

något mer än femton år framåt.

I det stora förslaget hade även planerats utrymmande av den del av den

utländska tryckavdelningen, som för närvarande befinner sig ovanför den nuvarande

svenska avdelningen, så att byggnadens västra del helt skulle reserveras åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

denna avdelning. Denna plan kan naturligtvis icke nu realiseras, utan den utländska

avdelningen lämnas tills vidare orörd och utrymmet här får vid behov,

och där så ske kan, utökas genom insättande av provisoriska hyllor. Med

1921 års början har det på den svenska avdelningen bedriva arbetet med katalogisering

av ofullständigt förtecknade delar av bibliotekets samlingar blivit utsträckt

även till den utländska avdelningen, och därav nödvändiggjordes för arbetets bedrivande

ett särskilt arbetsrum därstädes. Ett sådant inrättades även genom

byggnadsstyrelsens försorg i en av mittpartiets bokceller men medförde

givetvis motsvarande minskat utrymme för samlingarna. Det befintliga utrymmet

på den utländska avdelningen torde därför inom en snar framtid till det yttersta

bliva taget i anspråk.

För de svenska tidningarnas årliga accession erfordras ett utrymme av 24

m2 golvyta eller 150 hyllfack. I det stora projektet hade planlagts nybyggnad

av källarvåningar, i vilka 15,600 nya tidningsfack skulle kunna inredas för denna

viktiga samling. Härigenom skulle utrymmet för denna avdelnings tillväxt vara

tryggat för åtminstone etthundra år framåt. I det nu utarbetade provisoriska

förslaget komma endast källarvåningarna under de båda nya flyglarna att inredas

för ändamålet och beräknas att giva plats åt 1,800 tidningsfack. Ehuru det vore

önskvärt, att ett ännu större utrymme skulle kunna på grund av den stora årliga

accessionen beredas den svenska tidningssamlingen, vars betydelse i den historiska

och kulturhistoriska forskningens tjänst jag i föregående skrivelser framhållit,

är det dock för kungl. biblioteket av alldeles särskild vikt att på sätt som

föreslagits detta utrymme snarast kan erhållas. Företagna provisoriska åtgärder

räcka nämligen icke längre för att rymma de inkommande tidningarna och svårigheter

uppstå härigenom också för desammas tillhandahållaude åt allmänheten.

Genom visningssalens entresolering blir det nödvändigt att anskaffa nytt

utrymme åt de i skåp runt kring väggarna och på galleriet i denna sal uppställda

handskrifterna, utgörande huvudmassan av kungl. bibliotekets handskriftssamling.

Jag har i föregående skrivelser framhållit denna samlings otidsenliga

uppställning, splittrad som den är på vitt skilda ställen i biblioteket, samt det

obekväma och dessutom eldfarliga förvaringssättet av handskrifterna i låsta träskåp.

I det stora förslaget hade nedre bottnen av den nuvarande läsesalen avsetts

till handskriftsmagasin med plats för hela samlingen, för närvarande omkring

500 hyllmeter, jämte accession för en lång följd av år framåt. I det nuvarande

förslaget måste läsesalen bibehållas och det är endast visningssalen, som

genom inläggande av ett brandsäkert bjälklag entresoleras i två våningar om vardera

3,6 meters höjd. Den undre våningen avdelas i två rum, varav det närmast

ingången befintliga iordningställes till visningssal, och de där befintliga handskriftsskåpen

borttagas; vid det stora projektets utförande skall detta rum inredas

till föreläsningssal. Det andra rummet inredes till handskriftsmagasin med utrymme

för ungefär 350 hyllmeter handskrifter, placerade dels på tre fristående

hyllor, dels vid väggarna. Det övriga handskriftsbeståndet kan placeras dels i

de arbetsrum, som komma att inredas för handskriftsavdelningens behov i nedre

Tidnings
samlingen.

Handskrifts

avdelningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kart och

planschgamlingarna.

Nya arbetslokaler

m. in.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

bottnen av den tillbyggda östra flygeln, dels i handskriftsavdelningens nuvarande

arbetsrum i mezzaninvåningen.

Även kart- och planschsamlingarnas sammanförande till en avdelning från

de skilda ställen inom biblioteket, där de nu förvaras, hör till ett av bibliotekets

största önskemål, vartill hänsyn tagits i det stora om- och tillbyggnadsförslaget.

Här skulle övre bottnen av såväl den entresolerade visningssalen som läsesalen

användas uteslutande för dessa samlingars magasinerande, varjämte här också en

läsesal inredes för dem, som endast önska använda dessa samlingar. I motsvarande

våning av den tillbyggda östra flygeln anordnas arbetsrum för avdelningens

tjänstemän. Detta projekt modifieras nu så, att de nämnda arbetsrummen jämte

en mindre läsesal eller forskarrum utföras i enlighet med den ursprungliga planen,

men att de tre däröver belägna etagerna, ursprungligen avsedda till bokmagasin

för den utländska tryckavdelningen, tills vidare inredas till magasin för

kart- och planschsamlingarna. Såsom i västra flygeln äro de två nedre våningarna

försedda med brandsäkra bjälklag och de tre övre skilda från varandra endast

genom plåtbottnar. Arbetsrummen och magasinen förbindas med varandra

medelst en spiraltrappa, varjämte även en transporthiss förmedlar förbindelsen

mellan de olika etagerna. De tre övre etagerna förses, såsom redan nämnts, endast

provisoriskt med kart- och planschskåp, som vid den definitiva utbyggnaden

av biblioteket flyttas till de nyss nämnda lokalerna i entresolvåningen, varvid de

tre etagerna i östra flygeln iordningställas till bokmagasin för den utländska

tryckavdelningens behov.

Då nya arbetsrum endast kunna inredas på nedre bottnen av östra flygeln

och icke inom den åt svenska avdelningen upplåtna västra flygeln, har i det

mindre projektet föreslagits, att provisoriska arbetsrum iordningställas i den övre

våning, som bildas vid visningssalens entresolering. Här kunna sålunda inredas

ett väntrum och fyra från ett förrum tillgängliga arbetsrum. Förrummet till arbetsrummen

sättes genom en passage i förbindelse med de nuvarande arbetsrummen

i mittpartiets entresolerade del. Till arbetsrummen leder eu trappa från

kapprummet, vilken trappa redan är utmärkt i det stora förslaget. Som redan

nämnts, ingick i detta inrättande av läsesal och magasin för kart- och planschsamlingen

i denna övre våning av den entresolerade visningssalen. Skiljeväggarna

i de provisoriska arbetsrummen utföras därför endast i brandhärdigt lätt

material, som sedermera utan svårigheter kan avlägsnas. Slutligen är att omnämna,

att det nyss nämnda kapprummet, som i sitt nuvarande skick är synnerligen

oändamålsenligt och trångt, kommer att erhålla betydligt utökat utrymme,

som tages från visningssalen genom förflyttning av väggen mellan dessa bägge

lokaliteter cirka 3 Va meter mot öster.

På grand av vad sålunda anförts hemställer riksbibliotekarien,

att Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå riksdagen att bevilja

nödiga medel för utförande av det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse

den 6 oktober 1921 framställda mindre förslaget till om- och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!.

tillbyggnad av kungl. biblioteket, avseende utförande för närvarande

av endast en del av det stora programmet.

Att en biblioteksinstitution, i all synnerhet en institution av sådana

mått som kungl. biblioteket, icke kan under allt för lång tid

rymmas i en för länge sedan för ändamålet beräknad lokal torde ligga

i sakens natur. Den ökade utvecklingen på biblioteksväsendets område

och framför allt tillväxten av de samlingar, som äro anförtrodda

åt bibliotekets vård, göra det uppenbart, att förr eller senare

lokala utvidgningar äro ofrånkomliga, därest biblioteket skall kunna

hävda sin betydelsefulla ställning som ett svenskt nationalbibliotek.

I utlandet äro de större biblioteksbyggnaderna så anordnade, att

tillbyggnader utan olägenheter kunna vidtagas allt efter bokaccessionernas

tillväxt. Vad den nuvarande bibliotek sbyggnaden i Humlegården

beträffar, hava ritningarna för densamma uppgjorts med

tanke på kommande utvidgningsmöjligheter.

Kungl. biblioteket, som i mer än 40 år haft sina samlingar förvarade

inom samma lokaler, har, såsom redan antytts, allt mer

kommit i behov av ökade utrymmen. Med erkännansvärd

omtanke för de förpliktelser, biblioteket har att fylla gent

emot allmänheten och landet, har riksbibliotekarien ansett sig böra

för Kungl. Maj:t framlägga en fullständig redogörelse för de brister,

som vidlåda de nuvarande förhållandena, jämte ett omfattande förslag

till dessa bristers avhjälpande, varvid riksbibliotekarien tagit i

betraktande bibliotekets utvidgnings- och utvecklingsmöjligheter för

en lång tid framåt, enligt gjorda beräkningar för en tid mellan 50

och 100 år. I avseende å den närmare redogörelsen härför tillåter

jag mig hänvisa till riksbibliotekariens i ämnet verkställda utredning

och till Kungl. Maj:t avlåtna framställningar av den 27 maj

1918 och den 31 maj 1920. På sätt framgår av vad jag förut anfört,

skulle detta förslag, vilket innebär tillbyggnad av två flyglar

jämte en desamma sammanbindande, mot den nuvarande huvudbyggnaden

svarande byggnad, betinga en totalkostnad av 7,350,000 kronor.

Självfallet måste under nuvarande förhållanden detta projekt

lämnas å sido.

De ekonomiska synpunkterna hava föranlett byggnadsstyrelsen

att utarbeta ett mindre förslag, avseende utförande för närvarande

av endast en del av det stora programmet, vilket förslag omfattar

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 121 käft. (Nr 141.) 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

dels entresolering av den nuvarande visningssalen i två våningar,

dels utbyggande av främre delen av de båda i det stora programmet

föreslagna flyglarna. Detta mindre förslag beräknas draga en

kostnad av 988,000 kronor.

Ehuru jag med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget anser,

att man bör avstå från tanken på ett realiserande av det mindre förslaget

i hela dess omfattning, har jag dock blivit övertygad om nödvändigheten

av att något åtgöres för lindrande av bibliotekets trångmål.

Jag har trott mig finna den såväl mest ändamålsenliga och praktiska

som från ekonomisk synpunkt fördelaktigaste utvägen vara den, att

nu ett partiellt genomförande av sistnämnda förslag möjliggöres. Jag

syftar därvid på den del av detsamma, som kan betraktas såsom en

första etapp i byggnadsprogrammet, nämligen entresolering av visningssalen

och vissa i samband därmed stående smärre arbeten. En

dylik utbrytning ur programmet behöver på intet sätt rubba byggnadsplanen

i dess helhet: den är och bör, såsom nämnts, allenast betraktas

såsom ett första led i de utvidgningsarbeten, som förr eller

senare med naturnödvändighet måste vidtagas för att bereda

utrymme åt bibliotekets ständigt växande accessioner.

Då jag sålunda ansett mig böra stanna för ett förslag av nyss

antydd innebörd — entresolering av visningssalen och andra i samband

därmed stående arbeten — har jag infordrat kostnadsförslag

jämte arbetsbeskrivning avseende dessa åtgärder. Kostnadsförslaget

slutar på ett belopp av 190,000 kronor, och tillåter jag mig i fråga

om utredningens detaljer hänvisa till sagda förslag jämte åtföljande

beskrivning.

På anmodan har byggnadsstyrelsen den 17 januari 1922 yttrat

sig i sistnämnda hänseende och därvid för sin del ej funnit annat

att erinra än att kostnaderna för anskaffande av en del inventarier

syntes kunna beräknas omkring 4,000 kronor lägre, vid vilken beräkning

styrelsen sagt sig hava utgått, i fråga om kostnader för anskaffande

av vissa möbler, från av telegrafverket till styrelsen erbjudna

priser. Totalkostnaden borde sålunda enligt byggnadsstyrelsens

beräkning sättas till 186,000 kronor. Mot dessa beräkningar

har jag ej funnit något att erinra. Då arbetena äro av trängande

natur och böra påbörjas så snart som möjligt, synes mig det erforderliga

beloppet böra i sin helhet uppföras på övergångsbudgeten för

förra halvåret 1923.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

På sätt av min förut lämnade redogörelse framgår, hava huvudritningarna

för ovanberörda av arkitekten A. Anderberg'' uppgjorda,

s. k. mindre förslag betingat en summa av 3,000 kronor. Detta belopp

ingår icke i nyssberörda 186,000 kronor, och torde särskilda

medel äskas hos riksdagen till ersättning i detta hänseende.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets

byggnad, avseende entresolering av visningssalen

och andra i samband därmed stående arbeten

bevilja på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett reservationsanslag av 186,000 kronor;

dels och till ersättning åt arkitekten Anderberg

för av honom uppgjorda ritningar för vissa

om- och tillbyggnader av kungl. biblioteket anvisa

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordna, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1922:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad. s. 1 i texten