Angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad
1922-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:141, Angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
1
Nr 141.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringsarbeten
inom kungl. bibliotekets byggnad; given
Stockholms slott den 3 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet åt Stockholms
slott den 3 mars 1922.
N är var ande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brantlng, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Vid anmälan den 7 januari 1922 av ärenden angående regleringen
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition
angående ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad,
för ändamålet beräkna på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett reservationsanslag av 240,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 121 Käft. (Nr 141.)
Ändringsarbeten
inom
kungl. bibliotekets
byggnad.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.
Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga och vill härutinnan
anföra följande.
Sedan kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården i
Stockholm åren 1877—78 tagits i anspråk för sitt ändamål, har
densamma icke varit föremål för några mera genomgripande förändringar
än de reparationer och förbättringar, som utfördes under
år 1913, sedan 1912 års riksdag beviljat ett anslag av 61,000
kronor för avhjälpande av en del särskilt framträdande olägenheter.
De då vidtagna åtgärderna avsågo emellertid huvudsakligen
anordnande av en ny värmeledning, ny belysningsanordning,
expeditionens omändring m. fl. smärre ändringsarbeten.
Åtgärderna voro sålunda icke direkt inriktade på ett avhjälpande
av de olägenheter, som uppkommit på grund av den växande utrymmesbristen.
Denna hade emellertid sedan länge gjort sig starkt
gällande, och med tiden hade behovet av förändringar och utvidgningar
alltmer framträtt. De önskemål, som härvid från bibliotekets
synpunkt företrädesvis framkommo, avsågo dels ökat utrymme
åt samlingarna, särskilt den svenska trycksamlingen och den stora
tidnin gssamlingen, dels utvidgade lokaler för allmänhetens betjänande
genom ökat antal arbetsplatser, dels ock ändamålsenliga lokaler för
tjänstearbetet inom biblioteket. Under erinran om det svåra läge,
under vilket biblioteket sökte fylla sina uppgifter, hemställde riksbibliotekarien
i skrivelse den 27 maj 1918, att Kungl. Maj:t täcktes
medgiva, att en fullständig utredning angående om- och tillbyggnad
av kungl. biblioteket i sammanhang med utarbetande av utförliga
ritningar och kostnadsberäkningar finge verkställas, ävensom att för
ändamålet måtte anvisas ett belopp av högst 7,000 kronor.
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 22
november 1918 åt byggnadsstyrelsen att verkställa den av riksbibliotekarien
ifrågasatta utredningen.
Byggnadsstyrelsen anmodade arkitekten A. Anderberg att, på
grundval av vissa av honom gjorda preliminära utredningar, i samråd
med riksbibliotekarien uppgöra fullständigt förslag till ifrågavarande
om- och tillbyggnadsarbete.
Med anledning härav överlämnade Anderberg i mars 1920 till
byggnadsstyrelsen ett sålunda utarbetat förslag till om- och tillbyggnad
av biblioteksbyggnaden, åskådliggjort å 12 ritningsblad och 2
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
situationsplaner jämte beskrivning och kostnadsförslag, varefter riksbibliotekarien
med skrivelse den 31 maj 1920 till byggnadsstyrelsen
överlämnade dels en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av samma
dag, däri han på det livligaste förordade det utarbetade förslaget och
hemställde om beviljande av medel för om- och tillbyggnad av biblioteket,
dels och en av honom i ämnet författad redogörelse för det
nuvarande sakläget i biblioteket och biblioteksförvaltningens önskemål
i samband med den anbefallda utredningen.
Genom det sålunda framlagda förslaget till byggnadens slutliga
utformning hade, så långt varit möjligt, hänsyn tagits till följande
önskemål, nämligen dels att den nuvarande fasaden lämnades orörd
— vilket särskilt beaktats genom att sidopartierna dragits bakom
fasadlinjen — dels att trädbestånden och trafiklederna på ömse sider
om byggnaden, av vilka senare den östra vore särdeles starkt anlitad
av fotgängare, i största möjliga utsträckning bibehölles oförändrade,
dels ock att den norra delen av byggnaden förlädes så långt
tillbaka som möjligt från området närmast Linnés staty.
Av det i februari 1920 upprättade kostnadsförslaget inhämtas,
att tillbyggnadsföretaget i sin helhet skulle komma att betinga en
kostnad av 8,300,000 kronor. En sedermera av Anderberg i september
1921 gjord beräkning hade emellertid givit vid handen, att
förslaget skulle med dåvarande priser kunna utföras för 7,350,000
kronor.
För egen del hade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 oktober
1921 framhållit, att styrelsen med hänsyn till jämväl detta belopps
avsevärda storlek ävensom nödvändigheten att för närvarande iakttaga
all möjlig sparsamhet ansett sig böra låta uppgöra jämväl ett
mindre förslag, avseende utförande för närvarande av endast en del
av det stora programmet, varigenom det mest trängande behovet
skulle fyllas. Enligt Anderbergs beräkning skulle denna mindre
utvidgning jämte vissa i samband med tillbyggnaden erforderliga
ombyggnadsarbeten inom den gamla byggnaden komma att betinga
en kostnadssumma av 1,040,000 kronor.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 5 oktober 1921 hade riksbibliotekarien
för bibliotekets vidkommande förklarat sin anslutning till
det sålunda uppgjorda mindre förslaget.
För den händelse att Kungl. Maj:t skulle finna erforderligt, att
arbetena i enlighet med detta mindre förslag skulle taga sin början
4
Kungl. May.ts proposition Nr 141.
under förra hälften av år 1923 och alltså medel behövde äskas
redan av 1922 års riksdag, beräknade byggnadsstyrelsen de härför
erforderliga kostnaderna dels till 3,000 kronor för de särskilda huvudritningarna
till detta förslag, dels till 75,000 kronor för arbetsritningarnas
uppgörande ävensom för arbetenas igångsättande i början
av år 1923.
Vad beträffar kostnaderna för utredningsarbetetet — beräknade
till 7,000 kronor — meddelade byggnadsstyrelsen, att styrelsen av
under händer varande medel förskottsvis utbetalat till Anderberg
sammanlagt 6,500 kronor för det av denne utförda arbetet samt till
firman Bennet & C:o 250 kronor för grundundersökning vid biblioteksbyggnaden
ävensom till Stockholms stads drätselnämnd 55 kronor
för inmätning och kartläggning av å området närmast biblioteket
växande träd, samt hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte ställa medel till styrelsens förfogande för ersättande av vad
styrelsen sålunda förskjutit, vilka medel, tillhopa 6,805 kronor, i
händelse byggnadsföretaget kommer till stånd, borde utgå av härför
beviljade anslag.
I avseende å det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda mindre
förslaget hade riksbibliotekarien, såsom nyss nämnts, förklarat sin
anslutning därtill. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december
1921, motiverar riksbibliotekarien närmare bibliotekets ställning till
detsamma.
Ehuru jag av skäl, för vilka jag vill i det följande redogöra,
icke nu anser mig kunna tillstyrka ens det mindre förslaget i dess
fulla utsträckning, anser jag mig dock böra för frågans fullständiga
belysande redogöra för vad riksbibliotekarien i sin sistnämnda
skrivelse anför.
Riksbibliotekarien yttrar till en början:
På grund av det stora programmets omfattning och vissa med detsammas
utförande sammanhängande frågor ävensom de höga kostnader verkställandet av
detsamma skulle medföra kom det redan på våren 1920 till byggnadsstyrelsen
inlämnade förslaget jämte ritningar och kostnadsberäkningar icke att där slutbehandlas
förrän på hösten 1921. En då av Anderberg verkställd omräkning av
det första kostnadsförslaget visade, att detsamma på grund av fallande materialpriser
kunde nedbringas med icke mindre är 950,000 kronor eller från 8,300,000
till 7,350,000 kronor. Då det emellertid stod klart, att det under nu rådande
ekonomiskt tryckta tider, då statsmakterna anbefallt iakttagande av all möjlig
5
Kungl. May.ts proposition Nr 141.
sparsamhet, icke skulle vara möjligt att framlägga ett med så stora kostnader
förenat byggnadsförslag, även om det kunde tänkas, att detsammas igångsättande
och verkställande skulle kunna utnyttjas i och för avhjälpande av den rådande
arbetslösheten, ansåg jag mig böra instämma i det av byggnadsstyrelsen förordade
partiella utförandet av det stora programmet. Jag är dock fullt medveten
om att genomförandet av det mindre förslaget otvivelaktigt kommer att på obestämd
tid uppskjuta förverkligandet av det stora programmet till bibliotekets om- och tillbyggnad,
om vilket byggnadsstyrelsen i sin skrivelse säger, att det erbjuder en
lösning av biblioteksbyggnadens slutliga utformning, som såväl ur rent biblioteksteknisk
som ur den besökande allmänhetens synpunkt måste betraktas såsom synnerligen
vällyckad, och att det till buds stående utrymmet på ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigaste sätt blivit tillgodogjort. Att jag för kungl. bibliotekets del
accepterar det nu framlagda förslaget beror, utom på vad jag ovan anfört rörande
de med det stora programmets utförande förknippade kostnaderna, dels på att
den tilltagande utrymmesbristen nödvändiggör en snar lösning av bibliotekets
byggnadsfråga, dels på att icke oväsentliga fördelar kunna genom detta mindre
förslags utförande vinnas för biblioteket och flera av de mest trängande behoven
avhjälpas för en tid av femton till tjugo år framåt.
Den föreslagna första utvidgningen av kungl. biblioteket kommer att omomfatta
dels entresolering av den onödigt stora visningssalen i två omkring
3,6 meter höga våningar, dels utbyggande av främre delen av de båda i det
stora programmet föreslagna mot norr utgående flyglarna, vilka skulle uppföras
till och med de brandsäkra trapphusen inklusive en i vardera flygeln placerad
hiss för bokvagnar. Planen är så utarbetad, att alla om- och tillbyggnadsarbeten
ingå i det stora förslaget och skola utföras enligt till detta hörande beskrivning.
Provisoriska bliva endast en del skiljeväggar mellan arbetsrum och bokmagasin,
vilka uppföras av brandhärdigt lätt material för att sedan utan större svårigheter
och kostnader kunna avlägsnas. Fasaden mot söder kommer efter flyglarnas tillbyggande
att erhålla samma utseende som i det stora förslaget. Ur brandskyddssynpunkt
är det synnerligen viktigt, att de nyssnämnda brandsäkra trapphusen
vid flyglarnas norra ända bliva uppförda, då biblioteksbyggnaden för närvarande
helt och hållet saknar från källare till vind genomgående brandsäkra trappor,
som i fall av eldsvåda kunna tjäna till räddning av människoliv och böcker och
möjliggöra en effektiv släckning. Ensamt ur denna synpunkt torde det förslag,
som här framlägges, förtjäna ett allvarligt beaktande.
Det mindre förslaget till om- och tillbyggnad av kungl. biblioteket kommer
enligt uppgjorda beräkningar att i allt draga en kostnad av 1,040,000 kronor,
vilken summa dock kan nedbringas till 988,000 kronor, om vissa föreslagna transportanordningar
i den gamla byggnadens mitt bortfalla. Enligt arkitektens
förslag skulle kostnaderna kunna fördelas på tre år, varvid, om det mindre beloppet
988,000 kronor lägges till grund för beräkningarna, för första året skulle
fordras en summa av 220,000 kronor för uppgörande av ritningar och entresolering
av visningssalen, för andra året 500,000 kronor i och för uppförande av
stommen till ftyglarna och för tredje året 268,000 kronor till dessas inredning.
Härav har byggnadsstyrelsen beräknat ett belopp av 78,000 kronor vara erforderligt
för ritningars uppgörande och arbetenas igångsättande i början av år 1923.
6
Den svenska
tryckavdelningen.
Den utländska
tryckavdelningen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
I anslutning till sin skrivelse den 31 maj 1920 framhåller riksbibliotekarien
vidare de fördelar, som denna partiella om- och tillbyggnad
skulle på vissa avdelningar medföra för kungl. biblioteket
och som särskilt angå ökat utrymme för den svenska tryckavdelningen,
tidningssamlingen, ett provisoriskt ordnande av handskriftsoch
planschavdelningarna samt ökat antal arbetsrum.
Den avdelning inom kungl. biblioteket, där för närvarande största hehovet
av ökat utrymme gör sig gällande är den svenska tryckavdelningen. Jag har i
mina skrivelser den 27 maj 1918 och 30 maj 1920 utförligt skildrat de svårigheter,
varmed denna avdelning kämpar på grund av såväl bristande utrymme för
samlingarnas enhetliga uppställande som frånvaron av tjänliga arbetslokaler. Bland
annat framhöll jag det ur bibliotekssynpunkt synnerligen olämpliga förhållandet,
att bottenvåningen i de svenska bokmagasinen upptoges av för olika ändamål inrättade
arbetsplatser.
I det nu framlagda förslaget till en första utvidgning av kungl. biblioteket
skall hela västra flygeln upplåtas till bokmagasin åt den svenska tryckavdelningen,
vilken vid den år 1920 verkställda räkningen upptog ett utrymme av 5,564 meter.
De nya magasinen komma att sträcka sig genom fem bottnar med utrymme för
sammanlagt 2,320 hyllmeter. De två nedre bottnarna, som gränsa till den nuvarande
svenska tryckavdelningen, äro brandsäkert skilda från varandra och från
de tre övre, vilka senare i likhet med nu befintliga bokmagasin i biblioteket endast
äro skilda från varandra genom järnbottnar. Eu transporthiss samt en i den nuvarande
bygnadens västra fasadmur inbyggd spiraltrappa förmedlar förbindelsen
mellan de fem bottnarna, av vilka den nedersta endast provisoriskt inredes till
två bokmagasin. Dessa skola sedermera vid det stora förslagets utförande inredas
till arbetsrum åt avdelningen för katalogisering av ofullständigt förtecknade delar
av kungl. biblioteket.
För den svenska tryckavdelningens tillväxt under de närmast följande 50
åren hade i min skrivelse den 30 maj 1920 beräknats ett sammanlagt utrymme
av 7,500 meter. Från anordnandet av eu svensk reservsamling, för vilken i det
stora projektet ett utrymme av 2,000 meter ansågs erforderligt, måste emellertid
kungl. biblioteket under nuvarande förhållanden avstå, åtminstone i den utsträckning,
som från början planlagts. Genom en biblioteket nyligen tillfallen donation
har dock värdefullt material erhållits till en sådan samling, vilken otvivelaktigt
skulle bliva till stort gagn vid utlåningen i kungl. biblioteket. Det utrymme,
som genom den nu föreslagna anordningen skulle erhållas, har ovan
uppgivits till 2,320 meter, tillräckligt alltså för en tillväxt å denna avdelning för
något mer än femton år framåt.
I det stora förslaget hade även planerats utrymmande av den del av den
utländska tryckavdelningen, som för närvarande befinner sig ovanför den nuvarande
svenska avdelningen, så att byggnadens västra del helt skulle reserveras åt
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
denna avdelning. Denna plan kan naturligtvis icke nu realiseras, utan den utländska
avdelningen lämnas tills vidare orörd och utrymmet här får vid behov,
och där så ske kan, utökas genom insättande av provisoriska hyllor. Med
1921 års början har det på den svenska avdelningen bedriva arbetet med katalogisering
av ofullständigt förtecknade delar av bibliotekets samlingar blivit utsträckt
även till den utländska avdelningen, och därav nödvändiggjordes för arbetets bedrivande
ett särskilt arbetsrum därstädes. Ett sådant inrättades även genom
byggnadsstyrelsens försorg i en av mittpartiets bokceller men medförde
givetvis motsvarande minskat utrymme för samlingarna. Det befintliga utrymmet
på den utländska avdelningen torde därför inom en snar framtid till det yttersta
bliva taget i anspråk.
För de svenska tidningarnas årliga accession erfordras ett utrymme av 24
m2 golvyta eller 150 hyllfack. I det stora projektet hade planlagts nybyggnad
av källarvåningar, i vilka 15,600 nya tidningsfack skulle kunna inredas för denna
viktiga samling. Härigenom skulle utrymmet för denna avdelnings tillväxt vara
tryggat för åtminstone etthundra år framåt. I det nu utarbetade provisoriska
förslaget komma endast källarvåningarna under de båda nya flyglarna att inredas
för ändamålet och beräknas att giva plats åt 1,800 tidningsfack. Ehuru det vore
önskvärt, att ett ännu större utrymme skulle kunna på grund av den stora årliga
accessionen beredas den svenska tidningssamlingen, vars betydelse i den historiska
och kulturhistoriska forskningens tjänst jag i föregående skrivelser framhållit,
är det dock för kungl. biblioteket av alldeles särskild vikt att på sätt som
föreslagits detta utrymme snarast kan erhållas. Företagna provisoriska åtgärder
räcka nämligen icke längre för att rymma de inkommande tidningarna och svårigheter
uppstå härigenom också för desammas tillhandahållaude åt allmänheten.
Genom visningssalens entresolering blir det nödvändigt att anskaffa nytt
utrymme åt de i skåp runt kring väggarna och på galleriet i denna sal uppställda
handskrifterna, utgörande huvudmassan av kungl. bibliotekets handskriftssamling.
Jag har i föregående skrivelser framhållit denna samlings otidsenliga
uppställning, splittrad som den är på vitt skilda ställen i biblioteket, samt det
obekväma och dessutom eldfarliga förvaringssättet av handskrifterna i låsta träskåp.
I det stora förslaget hade nedre bottnen av den nuvarande läsesalen avsetts
till handskriftsmagasin med plats för hela samlingen, för närvarande omkring
500 hyllmeter, jämte accession för en lång följd av år framåt. I det nuvarande
förslaget måste läsesalen bibehållas och det är endast visningssalen, som
genom inläggande av ett brandsäkert bjälklag entresoleras i två våningar om vardera
3,6 meters höjd. Den undre våningen avdelas i två rum, varav det närmast
ingången befintliga iordningställes till visningssal, och de där befintliga handskriftsskåpen
borttagas; vid det stora projektets utförande skall detta rum inredas
till föreläsningssal. Det andra rummet inredes till handskriftsmagasin med utrymme
för ungefär 350 hyllmeter handskrifter, placerade dels på tre fristående
hyllor, dels vid väggarna. Det övriga handskriftsbeståndet kan placeras dels i
de arbetsrum, som komma att inredas för handskriftsavdelningens behov i nedre
Tidnings
samlingen.
Handskrifts
avdelningen.
Kart och
planschgamlingarna.
Nya arbetslokaler
m. in.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
bottnen av den tillbyggda östra flygeln, dels i handskriftsavdelningens nuvarande
arbetsrum i mezzaninvåningen.
Även kart- och planschsamlingarnas sammanförande till en avdelning från
de skilda ställen inom biblioteket, där de nu förvaras, hör till ett av bibliotekets
största önskemål, vartill hänsyn tagits i det stora om- och tillbyggnadsförslaget.
Här skulle övre bottnen av såväl den entresolerade visningssalen som läsesalen
användas uteslutande för dessa samlingars magasinerande, varjämte här också en
läsesal inredes för dem, som endast önska använda dessa samlingar. I motsvarande
våning av den tillbyggda östra flygeln anordnas arbetsrum för avdelningens
tjänstemän. Detta projekt modifieras nu så, att de nämnda arbetsrummen jämte
en mindre läsesal eller forskarrum utföras i enlighet med den ursprungliga planen,
men att de tre däröver belägna etagerna, ursprungligen avsedda till bokmagasin
för den utländska tryckavdelningen, tills vidare inredas till magasin för
kart- och planschsamlingarna. Såsom i västra flygeln äro de två nedre våningarna
försedda med brandsäkra bjälklag och de tre övre skilda från varandra endast
genom plåtbottnar. Arbetsrummen och magasinen förbindas med varandra
medelst en spiraltrappa, varjämte även en transporthiss förmedlar förbindelsen
mellan de olika etagerna. De tre övre etagerna förses, såsom redan nämnts, endast
provisoriskt med kart- och planschskåp, som vid den definitiva utbyggnaden
av biblioteket flyttas till de nyss nämnda lokalerna i entresolvåningen, varvid de
tre etagerna i östra flygeln iordningställas till bokmagasin för den utländska
tryckavdelningens behov.
Då nya arbetsrum endast kunna inredas på nedre bottnen av östra flygeln
och icke inom den åt svenska avdelningen upplåtna västra flygeln, har i det
mindre projektet föreslagits, att provisoriska arbetsrum iordningställas i den övre
våning, som bildas vid visningssalens entresolering. Här kunna sålunda inredas
ett väntrum och fyra från ett förrum tillgängliga arbetsrum. Förrummet till arbetsrummen
sättes genom en passage i förbindelse med de nuvarande arbetsrummen
i mittpartiets entresolerade del. Till arbetsrummen leder eu trappa från
kapprummet, vilken trappa redan är utmärkt i det stora förslaget. Som redan
nämnts, ingick i detta inrättande av läsesal och magasin för kart- och planschsamlingen
i denna övre våning av den entresolerade visningssalen. Skiljeväggarna
i de provisoriska arbetsrummen utföras därför endast i brandhärdigt lätt
material, som sedermera utan svårigheter kan avlägsnas. Slutligen är att omnämna,
att det nyss nämnda kapprummet, som i sitt nuvarande skick är synnerligen
oändamålsenligt och trångt, kommer att erhålla betydligt utökat utrymme,
som tages från visningssalen genom förflyttning av väggen mellan dessa bägge
lokaliteter cirka 3 Va meter mot öster.
På grand av vad sålunda anförts hemställer riksbibliotekarien,
att Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå riksdagen att bevilja
nödiga medel för utförande av det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse
den 6 oktober 1921 framställda mindre förslaget till om- och
9
Kung!.
tillbyggnad av kungl. biblioteket, avseende utförande för närvarande
av endast en del av det stora programmet.
Att en biblioteksinstitution, i all synnerhet en institution av sådana
mått som kungl. biblioteket, icke kan under allt för lång tid
rymmas i en för länge sedan för ändamålet beräknad lokal torde ligga
i sakens natur. Den ökade utvecklingen på biblioteksväsendets område
och framför allt tillväxten av de samlingar, som äro anförtrodda
åt bibliotekets vård, göra det uppenbart, att förr eller senare
lokala utvidgningar äro ofrånkomliga, därest biblioteket skall kunna
hävda sin betydelsefulla ställning som ett svenskt nationalbibliotek.
I utlandet äro de större biblioteksbyggnaderna så anordnade, att
tillbyggnader utan olägenheter kunna vidtagas allt efter bokaccessionernas
tillväxt. Vad den nuvarande bibliotek sbyggnaden i Humlegården
beträffar, hava ritningarna för densamma uppgjorts med
tanke på kommande utvidgningsmöjligheter.
Kungl. biblioteket, som i mer än 40 år haft sina samlingar förvarade
inom samma lokaler, har, såsom redan antytts, allt mer
kommit i behov av ökade utrymmen. Med erkännansvärd
omtanke för de förpliktelser, biblioteket har att fylla gent
emot allmänheten och landet, har riksbibliotekarien ansett sig böra
för Kungl. Maj:t framlägga en fullständig redogörelse för de brister,
som vidlåda de nuvarande förhållandena, jämte ett omfattande förslag
till dessa bristers avhjälpande, varvid riksbibliotekarien tagit i
betraktande bibliotekets utvidgnings- och utvecklingsmöjligheter för
en lång tid framåt, enligt gjorda beräkningar för en tid mellan 50
och 100 år. I avseende å den närmare redogörelsen härför tillåter
jag mig hänvisa till riksbibliotekariens i ämnet verkställda utredning
och till Kungl. Maj:t avlåtna framställningar av den 27 maj
1918 och den 31 maj 1920. På sätt framgår av vad jag förut anfört,
skulle detta förslag, vilket innebär tillbyggnad av två flyglar
jämte en desamma sammanbindande, mot den nuvarande huvudbyggnaden
svarande byggnad, betinga en totalkostnad av 7,350,000 kronor.
Självfallet måste under nuvarande förhållanden detta projekt
lämnas å sido.
De ekonomiska synpunkterna hava föranlett byggnadsstyrelsen
att utarbeta ett mindre förslag, avseende utförande för närvarande
av endast en del av det stora programmet, vilket förslag omfattar
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 121 käft. (Nr 141.) 2
Departe
mentschefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
dels entresolering av den nuvarande visningssalen i två våningar,
dels utbyggande av främre delen av de båda i det stora programmet
föreslagna flyglarna. Detta mindre förslag beräknas draga en
kostnad av 988,000 kronor.
Ehuru jag med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget anser,
att man bör avstå från tanken på ett realiserande av det mindre förslaget
i hela dess omfattning, har jag dock blivit övertygad om nödvändigheten
av att något åtgöres för lindrande av bibliotekets trångmål.
Jag har trott mig finna den såväl mest ändamålsenliga och praktiska
som från ekonomisk synpunkt fördelaktigaste utvägen vara den, att
nu ett partiellt genomförande av sistnämnda förslag möjliggöres. Jag
syftar därvid på den del av detsamma, som kan betraktas såsom en
första etapp i byggnadsprogrammet, nämligen entresolering av visningssalen
och vissa i samband därmed stående smärre arbeten. En
dylik utbrytning ur programmet behöver på intet sätt rubba byggnadsplanen
i dess helhet: den är och bör, såsom nämnts, allenast betraktas
såsom ett första led i de utvidgningsarbeten, som förr eller
senare med naturnödvändighet måste vidtagas för att bereda
utrymme åt bibliotekets ständigt växande accessioner.
Då jag sålunda ansett mig böra stanna för ett förslag av nyss
antydd innebörd — entresolering av visningssalen och andra i samband
därmed stående arbeten — har jag infordrat kostnadsförslag
jämte arbetsbeskrivning avseende dessa åtgärder. Kostnadsförslaget
slutar på ett belopp av 190,000 kronor, och tillåter jag mig i fråga
om utredningens detaljer hänvisa till sagda förslag jämte åtföljande
beskrivning.
På anmodan har byggnadsstyrelsen den 17 januari 1922 yttrat
sig i sistnämnda hänseende och därvid för sin del ej funnit annat
att erinra än att kostnaderna för anskaffande av en del inventarier
syntes kunna beräknas omkring 4,000 kronor lägre, vid vilken beräkning
styrelsen sagt sig hava utgått, i fråga om kostnader för anskaffande
av vissa möbler, från av telegrafverket till styrelsen erbjudna
priser. Totalkostnaden borde sålunda enligt byggnadsstyrelsens
beräkning sättas till 186,000 kronor. Mot dessa beräkningar
har jag ej funnit något att erinra. Då arbetena äro av trängande
natur och böra påbörjas så snart som möjligt, synes mig det erforderliga
beloppet böra i sin helhet uppföras på övergångsbudgeten för
förra halvåret 1923.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.
På sätt av min förut lämnade redogörelse framgår, hava huvudritningarna
för ovanberörda av arkitekten A. Anderberg'' uppgjorda,
s. k. mindre förslag betingat en summa av 3,000 kronor. Detta belopp
ingår icke i nyssberörda 186,000 kronor, och torde särskilda
medel äskas hos riksdagen till ersättning i detta hänseende.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets
byggnad, avseende entresolering av visningssalen
och andra i samband därmed stående arbeten
bevilja på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett reservationsanslag av 186,000 kronor;
dels och till ersättning åt arkitekten Anderberg
för av honom uppgjorda ritningar för vissa
om- och tillbyggnader av kungl. biblioteket anvisa
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordna, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1922:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringsarbeten inom kungl. bibliotekets byggnad. s. 1 i texten