Angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid hospital och asyler
1922-03-03 · 52 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 46 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:146, Angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid hospital och asyler
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts proposition nr 146.
1
Nr 146.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid hospital och
asyler; given Stockholms slott den 3 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Herm. Lindqvist.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, följande:
I det till innevarande års statsverksproposition, femte huvudtiteln,
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden anmälde jag, under punkten
77, att 1902 års löneregleringskommitté med skrivelse den 31 oktober 1921,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 126 käft. (Nr 146.) 41022 1
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 140.
som den 17 november samma år ingivits till Kungl. Maj:t, överlämnat
delen LXV av sina tryckta betänkan den, vilken del innefattade utredning
och förslag beträffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statens hospital och asyler.
Rörande nämnda betänkande yttrade jag, att kommittén i detsamma
framlagt förslag till dels en ordinarie stat för statens hospital.och asyler,
vilken — uppdelad i en avlöningsstat och en omkostnadsstat — slutade å ett
sammanlagt belopp av 12,315,000 kronor, och dels eu övergångsstat
för samma anstalter, vilkens totalsumma uppgick till 122,520 kronor.
Jag meddelade tillika, att det vore min avsik.t att inom närmaste tiden
föreslå Kungl. Magt att till 1922 års riksdag avlåta proposition med
förslag till ny definitiv lönereglering från ingången av år 1923 för
hospitalspersonalen, i huvudsak baserat å löneregleringskommitténs nyssnämnda
förslag. I enlighet härmed hemställde jag under ovannämnda
punkt samt punkten 78, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, å ordinarie stat för tiden
1 januari—30 juni 1923, beräkna, enligt punkten 77, i stället för det
nu i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till hospitals underhåll,
under rubriken »hospital och asyler» ett förslagsanslag av 6,157,500
kronor samt, enligt punkten 78, under rubriken »hospital och asyler:
övergångsstat» ett förslagsanslag av 61,260 kronor.
Jag anhåller nu att ånyo få upptaga dessa frågor till närmare
behandling.
Nuvarande Nu gällande organisation av hospitalsstaten samt avlöningsförhål0^aiasati°u
ian(Jena för dithörande personal fingo i huvudsak sin slutliga utformning
ningsförhåi- vid 1918 års lagtima riksdag. Jag får hänvisa till dels riksdagens
landen. skrivelse nr 414 år 1918 (vartill ansluta sig riksdagens skrivelser nr 6 A
år 1919, nr 5 år 1920 och nr 5 A år 1921) dels kungörelsen den
28 juni 1918 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner
enligt den från och med år 1919 gällande avlöningsstat
för läkar- och kontorspersonal vid statens hospital och asyler (Sv. förf.-saml.
nr 492) med däri genom kungörelse den 9 juli 1920 gjord ändring
(Sv. förf.-saml. nr 553), dels ock avlöningsreglementet för sjukvårds- och
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28 juni
1918 (Sv. förf.-saml. nr 493) med däri genom kungörelser den 13
juni 1919 (Sv. förf.-saml. nr 306), den 9 juli 1920 (nr 554) och den
7 juli 1921 (nr 406) gjorda ändringar.
Enligt nuvarande organisation kunna särskiljas följande grupper av
ordinarie befattningshavare vid hospitalsstaten, nämligen läkarpersonal,
kontorspersonal, sjukvårdspersonal och ekonomipersonal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klingl. Maj:ts proposition nr 146.
Inom grupperna läkarpersonal och kontorspersonal är antalet befattningshavare
i skilda grader angivet uti den av Kungl. Maj:t och
riksdagen fastställda lönestaten. I avlöningssystemet ingår viss kontant
begynnelseavlöning samt i allmänhet ålderstillägg efter viss tids tjänstgöring;
däremot förekomma icke ortstillägg. Utöver den kontanta avlöningen
åtnjuta det stora flertalet befattningshavare vissa naturaförmåner
såsom fri bostad o. d. Villkoren för avlöningens åtnjutande likna
i viss mån de för befattningshavare i ämbetsverk, reglerade enligt statskontorstypen,
hittills gällande.
Vad sjukvårds- och ekonomipersonalgrupperna angår, är antalet
befattningshavare inom högre grader fastställt i det för dessa grupper
gällande avlöningsreglementet, under det att antalet befattningshavare
inom lägre grader bestämmes av Kungl. Maj:t. Enligt det för dessa
personalgrupper antagna avlöningsreglementet utgå de kontanta avlöningsförmånerna
efter ett system, som nära ansluter sig till det lör telegiafverket
före den sista regleringen gällande, alltså med avlöning i skilda
löneklasser, innefattande avlöningsförhöjning efter viss tids tjänstgöring.
Även för dessa befattningsgrupper utgå, utöver den kontanta avlöningen,
vissa naturaförmåner.
Tablå över antalet ordinarie befattningar vid statens anstalter för,sinnessjuka.
1. Stockholms hospital
2. Uppsala hospital o. asyl
3. Nyköpings hospital
4. Strängnäs hospital
5. Vadstena hospital och
asyl......................
6. Växjö hospital......
7. Västerviks hospital
8. Visby hospital ......
9. Malmö asyl1 11).........
10 Lunds hospital o. asyl
11. Göteborgs hospital
12. Vänersborgs hospital o.
asyl .....................
13. Kristinehamns hospital
14. Säters hospital........
15. Härnösands hospital
16. Östersunds hospital..
17. Piteå hospital och asyl
Summa
Antal
platser
för pa- tienter.
Över-
läkare.
Lä-
kåre.
Hospi-
tals-
läkare.
Biträ-
dande
läkare.
Sysslo-
män.
Bok- hållare] Kassör- av l:a j skor.
grad. :
liok- ''
hållare
av 2:a j
grad.3)!
Skriv-
biträ-
den.4)
255
1
i
i
i
1
1
i
1,246
1
—
2
4
i
1
1
1
i
206
1
—
—
—
i
—
1
—
800
1
—
2
2
i
i !
1
1
1
792
1
_
2
2
i
i
1
1
i
390
1
—
1
2
i
i
1
--
1
830
1
—
2
2
i
i
1
1
i
63
—
i
—
j
— i
—
--
124
—
—
—
—
—
—
—
--
1,232
1
—
2
4
i
i
1
1
1
355
1
—
1
1
i
i
1
“ !
1
1,080
1
_
2
2
i
i
1
1
i
800
1
_
2
2
i
i
1
1
1
830
1
—
2
2
i
i
1
1
1
269
1
—
1
i
—
1
—
560
1
—
1
2
i
i
1
—
1
370
1
—
1
—
i
i
1
|
-
15
i
22
26
15
13 i
15
8
12
‘) Malmö asyl är avsedd att indragas och finnes vid densamma icke någon ordinarie lakar
eller kontorspersonal.
2) Sysslomannen vid Visby hospital är avlönad med arvode.
8) Befattningen avsedd att i regel innehavas av kvinna.
4) Befattningen avsedd för kvinna.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
III och IV. Sjukvårds
-
Sjukvårdspersonal
Antal
platser
för
patien-
ter.
mani
ig
kvinnlig
upp-
synings-
man
första skötare.
skötare.
före- stån der- skor
första sköterskor.
sköterskor.
ma-
skin-
mästa-
re
maski-
nister
hant- |
verks- j
före- |
stån- dare
1:8 gr.
tf
i»
3:e gr.
1:8 gr.
u>
p
fl
ep
CD
fl
h*
p
rä
t©
P
CT5
yi
p
“4
2:a gr.
1=8 gr.
to
p
fl
1.
Stockholms hospital ...............
255
1
2
20
1
8
29
i
2
4
2.
Uppsala hospital och asyl........
1,246
2
—
2
12
70
2
—
3
18
98
1
—
2
1
3
7
3.
Nyköpings hospital..................
206
—
1
—
4
16
—
1
—
5
14
—
—
_
1
_
4
4.
Strängnäs hospital .................
800
1
—
—
9
43
2
—
1
22
69
1
—
1
1
3
6
5.
Vadstena hospital och asyl......
792
1
—
1
12
41
1
—
2
16
52
1
—
1
1
3
6
6.
Växjö hospital......................
390
1
1
—
10
53
1
1
3
5
28
—
i
1
2
_
6
7.
Västerviks hospital..................
830
2
—
2
11
72
]
—
2
17
65
1
—
1
1
3
6
8.
63
1
5
1
l
Q
9.
Malmö asyl ............................
124
_
_
1
6
_
1
_
6
_
_
_
J
_
_
10.
Lunds hospital och asyl .........
1,232
2
—
2
12
53
2
—
2
24
124
1
—
1
1
3
5
11.
Göteborgs hospital ...............
355
—
1
—
6
26
—
2
1
10
37
—
i
1
—
—
7
12.
Vänersborgs hospital och asyl..
1,080
1
—
1
11
74
1
1
17
66
1
—
1
1
3
8
13.
Kristinehamns hospital............
800
1
—
1
11
57
1
1
18
55
1
—
1
1
3
5
14.
Säters hospital.......................
830
2
—
2
15
71
1
2
17
52
1
—
1
1
3
6
15.
Härnösands hospital .............
269
—
1
—
5
15
—
1
1
6
18
—
i
_
1
_
3
16. Östersunds hospital.........
560
1
—
1
6
41
1
—
1
11
49
1
—
1
—
3
5
17.
Piteå hospital och asyl............
370
—
1
1
6
31
—
1
1
8
23
—
i
1
1
7
Summa
15
5
14
133
Gill
14
8
21 203 791
9
5
13
10
27
85
Antalet av de särskilda ordinarie befattningarna vid hospitalsstaten
och dessas fördelning på olika anstalter vid 1922 års början framgå av
förestående tablåer. Dessa avvika, vad beträffar sjukvårds- och ekonomipersonalen,
något från motsvarande tablåer i löneregleringskommitténs
betänkande (sid. 6 och 7), i det hänsyn tagits dels till av Kungl. Maj:t
efter betänkandets avgivande meddelade bestämmelser och dels till vissa
av de faktiska förhållandena föranledda smärre reduktioner i det sålunda
bestämda antalet befattningshavare.
Den ordinarie läkar- och kontorspersonalen vid hospitalsstaten åtnjuter,
oavsett dyrtidstillägg, nedan angivna kontanta avlöningar, varvid
dock i förekommande fall endast upptagits begynnelseavlöningar och
slutavlöningar.
Överläkare.
Överläkarna vid Uppsala hospital och asyl1), Strängnäs hospital,
*). Överläkaren vid Uppsala hospital och asyl uppbär såsom professor i psykiatri vid Uppsala
universitet ett arvode av 2,500 kronor jämte tillfällig löneförbättring 625 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition nr 14(i.
o
och ekonomipersonal.
E
k
O
n
o m
i
1> o
r
O
n
a
in
a n ]
i g
k v
n n 1 i
1
rf
P:
<§
po
N
Pj
ce
B
p:
er''
CD
B»
p
tf
5''
eg
ce
V
p
ti
5t
CD
►4
K*
cd
3*
p
0
§
►1
eldare
S
p
aq
p
ce
5’
DO
S?
•-i
CD
ce
föreståndare
ladugård och s
>3
O
CD
O
CD
ce
c-r-
3
p
ST
p
K
| manliga bitr
trädg. o. jori
köks-
förstån-
derskor
tvätt-
före-
stån-
derskor
bageri-
före-
stån-
derskor
©:
►4
CD
DO
<-t- p
P° i-t
3 O- p.i o
“ ?
pr
3 o:
p: PT
►1 ce
1 ?
P CD
CD
_ Po
? 3
3 g.
p; EL
i §*
CD O
CD* S-
2! 3
3 3
2:
3 ®
1^
® g
c-
O:
3
-i C
p: 3
® 2
pr
o S
P
3
0
p:
3
3
t-*
p
bo
p
03
CD
goo
O
eu
p
►i
CD
2,
3 ce
ce «rt-
§r el
pu
ce
er1
3
eu
p-i p;
2" ^
2 §
pr
t-4
p
åt)
H
tf
p
03
p
=3
2:a gr.
La gr.
p
pr
o
►4
h o
p: 2
eu ®
P £T
ce
■-J CD
p:
Q. OO
O pr
• p
a. v
P rr
P
ce
o
1
i
4
i
1
1
1
1
1
i
_
1
2|
1
i
10
1
2
5
4
1
2
1
2
2
1
—
—
1
~
—
—
2
1
i
_
2
—
—
—
—
—
2
—
—
—
1
1
1
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
— |
1
i
7
—
—
6
—
1
1
1
1
1
1
—
—
1
—
—
i
1
1
i
l
2
1
—
6
—
1
4
—
1
2
1
2
2
1
—
—
1
''-
—
i
1
1
i
l
21
1
i
5
—
1
3
—
—
2
1
1
3
—
1
—
—
1
—
i
—
1
i
—
2j
1
i
8
2
1
2
4
1
2
1
1
2
1
—
—
1
—
—
i
1
1
i
. l
2|
—1
1
i
11
1
2
4
3
—
3
1
2
2
1
—
—
1
—
1
—
1
1
i
l
i\
1
i
1
1
1
3
—
—
1
1
1
2
1
—
—
1
—
—
i
1
1
i
l
1
1
i
8
1
1
3
2
1
3
1
1
2
1
—
—
1
—
1
—
1
1
i
l
2
1
i
5
1
1
2
3
—
3
1
1
2
1
—
—
1
—
i
1
1
i
1
21
1
i
10
1
2
4
—
1
3
1
1
2
1
—
—
1
—
i
2
1
i
l
1
1
i
4
1
1
2
4
—
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
_
i
1
1
i
l
2;
2
1
—
2
—
1
4
—-
1
2
1
1
1
—
1
—
—
1
—
i
1
1
i
l
i
1 14
10
77
9
16 58
16 8 26
16
18
24
11 4
2
11
4
2
9
13
13
13
10
28
Nyköpings hospital, Vadstena hospital och asyl, Växjö hospital, ^ ästerviks
hospital, Lnnds hospital och asyl1), Vänersborgs hospital och asyl,
Kristinehamns hospital, Säters hospital och Östersunds hospital hava en
begynnelseavlöning av 7,500 kronor och en slutavlöning, efter tern år,
av 8,100 kronor, vartill kommer tillfällig löneförbättring för överläkaren
vid Uppsala hospital och asyl å 375 kronor, för överläkaren vid Lunds,
hospital och asyl å 500 kronor samt för en var av de övriga nu nämnda
överläkarna å 1,000 kronor.
Överläkarna vid Göteborgs hospital, Härnösands hospital samt Piteå
hospital och asyl åtnjuta en begynnelseavlöning av 7,000 kronor och en
slutavlöning, efter fem år, av 7,600 kronor samt därjämte tillfällig löneförbättring
å 1,000 kronor.
'') Överläkaren vid Lunds hospital och asyl uppbär för undervisning i psykiatri vid Lunds
universitet ett arvode av 2,000 kronor jämte tillfällig löneförbättring 500 kronor.
6
Kung1. Maj:ts proposition nr 146.
Överläkaren vid Stockholms hospital'') uppbär i begynnelseavlöning
4,000 kronor och i slutavlöning, efter fem år, 4,600 kronor, vartill kominer
tillfällig löneförbättring å 100 kronor.
Läkare.
Läkaren vid Visby hospital uppbär eu begynnelseavlöning av 5,500
kronor och en slutavlöning, efter fem år, av 6,100 kronor.
Hospitalsläkare
åtnjuter i begynnelseavlöning 6,000 kronor samt i slutavlöning, efter 10
år, 7,000 kronor.
Biträdande läkare
uppbär en avlöning av 5,000 kronor utan rätt till ålderstillägg.
Sysslomän.
Sysslomännen vid Uppsala hospital och asyl, Strängnäs hospital,
Vadstena hospital och asyl, Västerviks hospital, Lunds hospital och asyl,
Vänersborgs hospital och asyl, Kristinehamns hospital, Säters hospital
samt Östersunds hospital hava i begynnelseavlöning 4,500 kronor och i
slutavlöning, efter tio år, 5,500 kronor.
Sysslomännen vid Stockholms hospital, Växjö hospital, Göteborgs
hospital, Härnösands hospital samt Piteå hospital och asyl erhålla i begynnelseavlöning
3,600 kronor och i slutavlöning, efter tio år, 4,600
kronor.
Sysslomannen vid Nyköpings hospital åtnjuter i begynnelseavlöning
2,700 kronor och i slutavlöning efter tio år, 3,700 kronor, vartill kommer
tillfällig löneförbättring å 300 kronor.
Såsom förut nämnts, är sysslomannen vid Visby hospital icke ordinarie
befattningshavare. Han avlönas med ett arvode å 2,000 kronor.
Bokhållare av första grad
åtnjuter en begynnelseavlöning av 2,100 kronor och en slutavlöning,
efter tio år, av 2,1)00 kronor, vartill kommer tillfällig löneförbättring å
525 kronor.
Kassörska
har en begynnelseavlöning av 2,200 kronor och en slutavlöning, efter
femton år, av 2,800 kronor.
Bokhållare av andra grad.
Innehavare av dylik befattning, vilken är avsedd i regeln för
kvinna, uppbär en begynnelseavlöning av 1,800 kronor och en slutavlöning,
efter femton år, av 2,400 kronor.
'') Överläkaren vid Stockholms hospital är tillika professor i psykiatri vid karolinska institutet
och åtnjuter i sådan egenskap en begynnelseavlöning av 4,000 kronor och en slutavlöning,
efter fem år, av 4,600 kronor, varjämte utgår tillfällig löneförbättring med 900 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts proposition nr 146. <
Skrivbiträde (kvinnligt)
åtnjuter en begynnelseavlöning av 1,800 kronor och eu slutavlöning,
efter femton år, av 2,400 kronor.
Utöver den kontanta avlöningen äga befattningshavare tillhörande
läkar- och kontorspersonalen åtnjuta följande naturaförmåner.
Överläkare, hospitalsläkare, Inträdande läkare och syssloman ;iro berättigade
till boställsvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats,
med skyldighet emellertid att själva bekosta armatur och lampor. Läkaren likasom
sysslomannen vid Yisby hospital äger däremot icke rätt till några naturaförmåner.
Bokhållare av första grad, kassörskor, bokhållare av andra grad och skrivbiträden
åtnjuta bostad med möbler och sängkläder, bränsle, lyse och tvätt.
Biträdande läkare, åt vilken boställsvåning inom anstalten icke anordnats,
skall erhålla bostad med möbler och sängkläder, bränsle, lyse och tvätt.
Hospitalsläkare och biträdande läkare, som medgivas att bo utom anstaltens
område, skola för mistad bostadslägenhet med bränsle och elektrisk belysning
erhålla 800 kronor för år.
Bokhållare av första grad, åt vilken familjebostad inom hospitals eller asyls
område upplåtits, skall, med avstående från eljest medgiven förmån av möbler,
sängkläder och tvätt, till bostaden erhålla bränsle samt elektrisk belysning, där
sådan anordnats, med skyldighet emellertid att själv bekosta armatur och lampor.
Bokhållare av första grad, som medgivits att bo utom anstaltens område,
skall icke erhålla några naturaförmåner, men i kontant ersättning därför äga att
uppbära 500 kronor för år.
Överläkare, hospitalsläkare, biträdande läkare och syssloman, som på grund
av sjukdom av sådan art, att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen,
åtnjutit tjänstledighet under längre tid än ett år i följd, skall vara skyldig att,
efter medicinalstyrelsens omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad
och övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning av, överläkare 1,500 kronor
samt hospitalsläkare, biträdande läkare och syssloman 800 kronor för år.
Enligt § 24 av stadgan angående sinnessjuka den 14 juni
1901 är medgivet, att inom statens anstalter för sinnessjuka boende
tjänstemän och betjäning äga, i händelse av sjukdom, att därstädes
kostnadsfritt njuta den vård, varav de äro i behov och som lämpligen
kan beredas dem vid vederbörande anstalt.
Bland villkoren för avlöningsförmånernas åtnjutande torde i detta
sammanhang beträffande läkar- och kontorspersonal allenast behöva erinras
om följande, nämligen att överläkare icke må utom hospital och
asyl samt läkaren vid Yisby hospital icke utom \ isby stad utöva enskild
praktik mot betalning, utom vad rör nerv- eller sinnessjukdomar, samt
att med sysslomansbefattning icke må förenas anställning såsom sekreterare
hos vederbörande hospitalsdirektion.
Till sjukvårds- och ekonomipersonal utgår, oavsett dyrtidstillägg,
8
Kungl. Maj: fn proposition nr 146.
kontant avlöning med nedan angivna belopp, varvid dock allenast lägsta
och högsta avlöning upptagits:
j
Befattning.
Lägsta
avlöning.
Kronor.
Högsta
avlöning. (
Kronor.
i
Sjukvårdspersonal.
Manlig.
Uppsyningsman av l:a graden .....................................................
1,950
3,400
» » 2:a » ....................................................
1,800
3,000
» » 3:e » ...........................................
1,650
2,700
1 Förste skötare.............................................................................
1,500
2,400
; Skötare ....................................................................................
1,260
1,950
Kvinnlig.
Förestånderska av l:a graden ......................................................
1,800
2,700
» » 2:a » .....................................................
1,650
2,400
» . » 3:e » .....................................................
1,500
2,100
Första sköterska..........................................................................
1,140
1,650
Sköterska ....................................................................................
960
1,380
Ekonomipersonal.
Manlig.
| Maskinmästare av l:a graden.........................................................
2,100
3,400
» » 2:a » .........................................................
1,800
3,000
Maskinist » l:a » ........................................................
1,500
2,400
» » 2:a » .........................................................
1,380
2,100
Hantverksföreståndare av l:a graden.............................................
1.650
2,700
» » 2:a » .............................................
1,500
2,400
Trädgårdsmästare ........................................................................
1,650
2,700
Befallningsman ..........................................................................
1,650
2,700
Hantverkare.................................................................................
1,260
1,950
Chaufför......................................................................................
1.260
1,950
i Eld are av l:a graden .......................................................:........
1.260
1,950
» » 2:a » ................................................................
1,020
1,650
» » 3:e » ........................................................
960
1,500
Magasinsföreståndare ..................................................................
1,140
1,800
Föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................
1,020
1,650
Post- och stadsbud ...................................................................
1,020
1,650
N attvakt, ................................................................................
1,020
1,650
Manligt biträde i trädgård och jordbruk .......................................
1,020
1,650
Kvinnlig.
Köksförestånderska av l:a graden..........................................
1,500
2,100
» » 2:a » ...................................•.....
1,380
1,950
» » 3:e » ...............r................................
1.140
1,650
Tvättförestånderska » l:a » ..................
1,260
1,800
» » 2:a » ...................
1,140
1,650
| Bageriförestånderska » l:a » .................................................
1,140
1,650
» » 2:a » ......................
1.020
1,500
Arbetsförestånderska.............
1,140
1,650
j Köksförestånderskans närmaste biträde...... .........
960
1,380
] Tvättförestånderskans » »
900
1,260
Bageriförestånderskans » » ..............
900
1,260
Sömmerska och väverska .........................................................
900
1,260
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts proposition nr 146.
<)
. Beträffande sjukvårds- och ekonomipersonalen torde böra anmärkas,
att antalet år från tillträdande av lägsta avlöning till uppnående av
högsta avlöning är bestämt till 15 för manlig befattningshavare, undantagandes
maskinmästare av första graden, samt 12 för nämnda maskinmästare
ävensom för kvinnlig befattningshavare.
Befattningshavare bland sjukvårdspersonalen, åt vilken anförtrotts
att särskilt ansvara för handhavandet ''av sjukvård, förråd m. m. inom
viss avdelning, må tilldelas särskilt ansvarsarvode, som bestämmes av
medicinalstyrelsen, dock högst 200 kronor för år.
För tjänstgöring å s. k. fast avdelning (jfr not. å sid. 40) utgår
särskilt arvode, beräknat efter 120 kronor för år.
Jämte den kontanta avlöningen är befattningshavare, tillhörande
sjukvårds- och ekonomipersonalen, berättigad till vissa naturaförmåner.
Befattningshavare äger sålunda åtnjuta fri bostad med möbler och
sängkläder. Dock må befattningshavare kunna tilldelas — gift befattningshavare
av hospitalsdirektionen och ogift befattningshavare efter
medicinalstyrelsens beprövande — bostadslägenhet, avsedd för familj,
eller, om sådan lägenhet saknas, hyresbidrag beräknat till lägst 250 kronor
och högst 500 kronor för år, allt efter tjänsteställning och hyresprisen
å den ort, där befattningshavaren är placerad. Storleken av sådant
hyresbidrag bestämmes av medicinalstyrelsen.
Åtnjutes familjebostad eller hyresbidrag, är rätt till möbler och
sängkläder utesluten.
Med fri bostad in natura är förenad förmånen av fritt bränsle och
fri elektrisk belysning, där sådan anordnats; dock att innehavare av
familjebostad är skyldig att själv bekosta armatur och lampor.
Åtnjuter befattningshavare hyresbidrag, utgår till honom ersättning
för bränsle och lyse enligt grunder, som av medicinalstyrelsen bestämmas.
Tjänstebeklädnad in natura må tilldelas befattningshavare enligt
reglemente, som av Kungl. Maj:t fastställes. Förmånen av fri tvätt må
tillkomma befattningshavare i enlighet med grunder, som medicinalstyrelsen
äger bestämma.
Befattningshavare äger kostnadsfritt åtnjuta den läkarvård, som
lämpligen kan beredas honom av anstaltens läkare. Har befattningshavare
bostad i anstaltens hus, tillkommer sådan vård jämväl hans
hustru och hemmavarande oförsörjda barn. Finner anstaltens läkare
vård å offentligt sjukhus för befattningshavare erforderlig, må kostnaden
för sådan vård å allmän sal bestridas utav de för anstalten anvisade
medel.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 smil. 126 höft. (Nr 146.)
410 22 2
10
Det föreliggande
rörslaget.
Kungl. Maj.is proposition nr 14(i.
Förutom de ordinarie befattningshavarna finnas vid statens sinnessjukvårdsanstalter
icke-ordinarie befattningshavare, såsom predikanter,
amanuens (vid Stockholms hospital) samt sekreterare (vid hospitalsdirektionerna)
ävensom extra sjukvårds- och ekonomipersonal.
Avlöningarna till såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare
vid ifrågavarande anstalter utgå av förslagsanslaget till hospitals
underhåll.
I sammanhang med fastställande av avlöningsstat för läkar- och
kontorspersonalen och avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen
den 28 juni 1918 anbefallde Kungl. Maj:t medicinalstyrelsen
att verkställa utredning i vissa av 1918 års riksdag i dess förberörda
skrivelse nr 414 angivna avseenden och därefter till Kungl. Maj:t
inkomma med det yttrande och förslag, vartill samma utredning kunde
föranleda.
Sedan till medicinalstyrelsen därjämte remitterats vissa framställningar
från personalhåll, avgav styrelsen den 9 november 1918 yttrande
i ärendet.
Genom remiss den 24 januari 1919 överlämnades till 1902 års
löneregleringskommitté medicinalstyrelsens nyssberörda yttrande jämte
vissa andra handlingar i ämnet, med befallning att avgiva utlåtande
över de i handlingarna innefattade förslag och framställningar.
För att tagas i övervägande vid fullgörandet av nämnda, kommittén
givna uppdrag hava sedermera tid efter annan till kommittén
genom remisser överlämnats en mängd framställningar i ämnet.
I detta sammanhang tillåter jag mig ock erinra om, att Kungl.
Maj:t på framställning av chefen för finansdepartementet den 3 december
1920 uppdrog åt löneregleringskommittén att verkställa utredning beträffande
ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid vissa grenar
av den civila statsförvaltningen, varvid det för kommunikationsverken
nu gällande avlöningssystemet borde tjäna till ledning vid revisionsarbetet.
Vid angivande av vilka förvaltningsgrenar, utredningen borde
avse, erinrade departementschefen, att frågan om reglering för befattningshavare
vid hospital och asyler redan blivit kommittén anförtrodd.
I sitt den 3 november 1920 avgivna betänkande, delen LXII, innefattande
utredning och förslag beträffande ny definitiv lönereglering för
befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk, har
löneregleringskommittén förutsatt, att det i nämnda betänkande framlagda
förslag till avlöningsreglemente skulle successivt träda i tillämp
-
Kun f/l: Maj.ts proposition nr 146.
11
ning vid olika verk inom den civila statsförvaltningen. Sagda reglementsförslag
blev vid 1921 års riksdag i allt väsentligt godkänt att
tillämpas vid statsdepartementen, flertalet centrala ämbetsverk samt fångvårdsstaten,
beträffande diplomatisk och konsulär personal ävensom vid
statens tvångsarbetsanstalter. Att det, på sätt löneregleringskommittén
föreslagit, vid en lönereglering bör bliva gällande även för hospitalspersonalen,
torde vara självfallet.
Innan jag närmare ingår på löneregleringskommitténs nu föreliggande
betänkande, delen LXV, angående befattningshavare vid hospital
och asyler, torde böra påpekas, att jag beträffande inkomna framställningar
ämnar inskränka mig till att återgiva dem allenast i deras huvuddrag
samt att, därest framställningar med enahanda yrkanden gjorts
eller yrkandena överensstämma med inom kommittén reservationsvis
framförda, jag icke anser nödigt att redogöra för samtliga dessa framställningar.
Vid uppgörandet av förslag huru ordinarie tjänster vid hospitalen
böra placeras i lönegrader å den nya löneplanen, har kommittén sökt
åstadkomma ett värdesättande mellan de olika tjänsterna inbördes med
hänsyn till arbetsuppgifternas art och ansvar ävensom, där sådant lämpligen
kunnat ske, likställighet mellan, å ena sidan, tjänster vid hospitalen
och, å andra sidan, nyreglerade närmast jämförliga tjänster. Vid en
dylik jämförelse med befattningshavare vid andra verk har emellertid
beträffande flertalet tjänstemän vid hospitalen hänsyn tagits till de särskilda
förhållanden, under vilka deras tjänstgöring äger rum, samt de
särskilda kvalifikationer, som måste ställas å dylika befattningshavare.
Jag anser mig redan nu böra tillkännagiva, att jag kan ansluta
mig till vad kommittén i nämnda hänseenden föreslagit, och torde jag
fördenskull i stor omfattning kunna inskränka mig till att i fråga om
den närmare motiveringen hänvisa till vad kommittén anfört.
Vad först läkarpersonalen angår, har i en den 18 maj 1921 dagtecknad
framställning psykiatriska föreningen framhållit, hurusom svårigheterna
att få läkartjänsterna vid statens sinnessjukhus besatta så
småningom nått en sådan grad, att de måste anses innebära en allvarsam
fara för sinnessjukvården i vårt land. I sådant hänseende aniores,
bland annat, följande.
De särskilda
tjänsternas
placering
m. m.
Läkare
Psykiatriska
föreningen5
framställning
den 18
mai 1921.
12
Kungl. Maj.is proposition nr 146.
Vid- 1921 års början vore av 23 liospitalsläkar- och 25 biträdande läkartjänster
resp. 5 och lo vakanta. Sådana förhållandena hittills varit, hade det
visserligen varit möjligt att i stort sett hålla de underordnade läkartjänsterna
besatta, men i allmänhet endast med mera tillfälliga läkarkrafter, medicine kandidater,
som någon tid tjänstgjort å. hospital, medan de samtidigt bedrivit studier
för examen. Av vid hospitalen vid tiden för framställningens avfattande anställde
läkare, som kunde förväntas ägna sig åt yrket, hade endast 11 inkommit
pa banan under de sista 10 åren, och av dessa hade ,5 varit över 40 år vid anställningen.
Enligt föreningens mening vore det ett oavvisligt krav, att sinnessjukvården
inom icke allt för långt avlägsen framtid bleve tillfredsställande ordnad, och att
det antal platser bereddes, som vore nödvändigt för att giva möjligheter av till
fredsställande vard åt de sinnessjuke. Men därmed komme den nu jämförelsevis
ringa omsättningen på sinnessjukhusen att ökas och antalet intagningar att med
all sannolikhet uppgå till det dubbla, vilket förhållande komme att ställa större
krav på läkarkrafterna.
På. grund av nämnda och i övrigt angivna förhållanden bleve det av än
större vikt att se till, att en tillfredsställande rekrytering av liospitalsläkar kåren
erliölles. Det vore därvid icke nog, att förhållandena bleve sådana, att ett tillräckligt
antal läkare, vilka som helst, kunde erhållas, utan det vore av största
vikt, att också dugliga läkare funne med sin fördel förenligt att ägna sig åt
sinnessjukvården och de därmed förbundna uppgifterna.
En bättre rekrytering av liospitalsläkarkåren vore sålunda ett livsvillkor för
sinnessjukvården. Man kunde emellertid icke räkna med att läkare av enbart
ideella intressen skulle ägna sig åt ett yrke, som ekonomiskt erbjöde betydligt
sämre villkor än andra grenar av läkaryrket. Det gällde konkurrens inom ett
fritt yrke. Eörutsättningen för att sinnessjukvården skulle kunna draga till sig
dugliga läkare i tillräckligt antal vore, att de erbjudna löneförmånerna bleve
något så när jämförliga med inkomsterna inom andra grenar av läkaryrket.
Hospitalsläkarkåren vore under nuvarande förhållanden ekonomiskt avsevärt
sämre situerad än andra läkargrupper.''
I fråga om avlöningsförmånerna för nu ifrågavarande läkare erinras av föreningen,
hurusom liospitalsöverläkarna hittills haft eu lön lika med tjänstemännen
av tredje graden vid den centrala statsförvaltningen och därutöver förmånen av
fri bostad med bränsle och lyse. 1921 års riksdag hade placerat tjänstemännen
av tredje graden i lönegraden B 20 enligt det antagna nya avlöningsreglementet.
Skulle överläkarna giva ersättning för naturaförmånerna efter vanliga grunder,
skulle uppenbarligen eu minskning i deras löneförmåner komma till stånd. De
särskilda förhållanden, som vore givna med att läkarna vid hospitalen för sin
tjänst nödvändigtvis måste vara bosatta å hospitalen och taga de bostäder, som
följde med tjänsten, utan hänsyn till familjens behov av större eller mindre utrymme,
syntes föreningen .emellertid fullt motivera ett undantag, i enlighet med
vad i löneregleringskommitténs betänkande “den 3 november 1920 (delen LXII)
sid. 60 funnes anfört. Genom att fortfarande liksom hittills för läkarna vid
hospitalen medgiva förmånen av fri bostad bleve det också möjligt att inom det
fastställda lönescliemat bibehålla överläkarna vid en lönestandard jämförlig med
den de förut intagit.
Vad som borde betonas, vore emellertid, att den nuvarande lönestandarden
icke visat sig tillräcklig att till hospitalen locka ens ett tillräckligt antal, än
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
13
mindre mera dugliga läkare. För att nå detta vore det säkerligen nödvändigt
att tillerkänna överläkarna ett extra arvode, som lämpligen syntes kunna sättas
till 2,000 kronor för de större hospitalen och 1,500 kronor för de mindre. Detta
närmast för att i någon ringa mån kompensera de inkomster, en duglig läkare
kunde vinna genom praktik.
Lönerna för de underordnade läkarna borde givetvis avvägas därefter. För
liospitalsläkargraden syntes sålunda en placering i lönegrad B 17 vara lämplig.
Biträdande läkare, som för närvarande åtnjöte en endast obetydligt högre avlöning
an såsom extra läkare tjänstgörande medicine kandidater, syntes föreningen
lämpligen böra placeras i lönegrad B 14. Allt detta under förutsättning att även
dessa läkare komme i åtnjutande av fria naturaförmåner.
De begärda lönevillkoren för läkarna vid hospitalen vore högre än för statens
tjänstemän i allmänhet i motsvarande grad. Detta finge emellertid i viss mån
sitt berättigande i den långa och dyrbara läkarutbildningen; och det nödvändig
gjordes av, att det här gällde konkurrens inom ett fritt yrke, där endast ett
mindretal hade statsanställning och där endast den relativt lilla hospitalsläkargruppen
jämte ett fåtal andra läkartjänstemän vore för sin inkomst mera uteslutande
hänvisade till lön.
För erhållande av en tillfredsställande sinnessjukvård är det otvivelaktigt
av största vikt, att rekryteringen av hospitalsläkarkåren såvitt
möjligt befrämjas. En av de mest bidragande orsakerna till vakanserna
på hospitalsläkarbanan torde vara att söka i de nuvarande avlöningsförhållandena,
då de större ekonomiska förmåner, andra grenar av läkarverksamheten
erbjuda, givetvis varit ägnade att försätta hospitalen i eu
mindre gynnsam ställning. Fn förändring i berörda hänseende är påtagligen
av behovet påkallad, och de krav i fråga om ökade avlöningsförmåner
för hospitalsläkarkåren, som psykiatriska föreningen framfört,
måste i icke ringa grad anses berättigade.
Vad då till en början öv erläkarbe fattning ärna beträffar, har löneregleringskommittén
föreslagit, att överläkarna vid de större hospitalen
måtte, med bibehållande av dem för närvarande tillkommande förmåner
av fri bostad och bränsle samt elektrisk belysning, placeras i lönegraden
B 19 och att överläkarna vid de mindre hospitalen måtte, likaledes med
bibehållande av nämnda förmåner, placeras i lönegraden B 18 — men.
i betraktande av bostadsförmånen, med pensionsunderlagen och dåra
grundade pensionsavgifter efter närmast högre klasser. Reservationsvis
har inom kommittén föreslagits, att överläkarna vid de större hospitalen
i Uppsala, Strängnäs, V adstena, Västervik, Växjö, Lund, V änersborg.
Kristinehamn, Säter och Östersund måtte placeras såsom överläkare av
l:a klass i lönegraden B 20 samt att överläkarna vid de mindre hospitalen
i Stockholm, Nyköping, Göteborg, Härnösand och Piteå måtte
såsom överläkare av 2:a klass hänföras till lönegraden B 19. samtliga.
Departements
chefen.
14
Kung!. Maj:Is proposition nr 146.
såsom av kommittén föreslagits, med bibehållna naturaförmåner. En av
reservanterna har emellertid därvid förutsatt, att överläkaren vid Stockholms
hospital skulle förmedelst sin avlöning jämväl såsom professor
vid karolinska institutet i allt fall erhålla högre avlöning än de övriga
hospitalsöverläkarna. Likaledes har reservationsvis yrkande framställts
om att samtliga överläkare måtte pensioneras efter 20:de lönegraden.
Vid det övervägande, jag- ägnat spörsmålet om överläkarnas placering
i den nya löneplanen, har jag — med allt beaktande av såväl de
mycket höga krav, som måste ställas å dessa befattningshavare, som den
betydelse, deras avlöningsförhållanden kunna hava för vinnande av goda
krafter åt hospitalsläkarbanan — dock funnit mig icke böra föreslå någon
förhöjning av de utav löneregleringskommittén ifrågasatta avlönings- och
pensionsförmånerna, och får jag sålunda tillstyrka kommitténs förslag
härutinnan. 1 likhet med löneregleringskommittén anser jag därvid, att,
ehuru Stockholms hospital i fråga om patientantalet tillhör de mindre,
överläkarbefatt.ningen därstädes likväl bör med hänsyn till den mycket /
livliga omsättningen av sjuka vid hospitalet hänföras till lönegraden
B 19 samt att överläkaren vid Nyköpings hospital, vilken för närvarande
åtnjuter samma avlöning, som är fastställd för överläkare vid de större
hospitalen, bör kunna klassificeras såsom överläkare av 2:a klass.
Befattningarna som överläkare vid Stockholms hospital samt Uppsala
hospital och asyl äro — såsom i det föregående anförts — förenade
med professur i psykiatri vid karolinska institutet resp. Uppsala universitet,
och med överläkarbefattningen vid Lunds hospital och asyl är förbunden
skyldighet att undervisa i nämnda vetenskap vid Lunds universitet.
Lagtima riksdagen 1918 bär i sin skrivelse den 15 juni 1918 nr 414 beträffande
dessa kombinationer av tjänster anfört, att i fråga om de nu förenade
befattningarna som överläkare vid Stockholms hospital och professor i psykiatri
vid karolinska institutet i en motion hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t
dels om närmare utredning beträffande avlöningsförmånerna för nämnda befattningshavare
och dels om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill nämnda
utredning kunde giva anledning. I likhet med motionären ansåge även riksdagen
skäl kunna anföras för en utredning i förevarande avseende; i så fall syntes
denna utredning böra ske i sammanhang med den utredning beträffande motsvarande
befattningar vid universiteten i Uppsala och Lund, som löneregleringskommittén
i sitt i ärendet avgivna utlåtande ansett böra komma till stånd och
i vilket avseende någon erinran från vederbörande departementschefs sida ej
framställts.
Sedan sistberörda ärende blivit remitterat till medicinalstyrelsen och medicinska
fakulteten i Lund framlagt förslag om förändring av lärarbefattningen i
psykiatri vid Lunds universitet till en professur i nämnda ämne, har medicinalstyrelsen
i skrivelse till Konungen den 22 januari 1921 — med förmälan att
Kungl. Maj:tö'' proposition nr 140''.
15
styrelsen under visst angivet förbehåll icke hade något att erinra mot den av
medicinska fakulteten föreslagna ändringen — framhållit, att huvudavlöningen
till samtliga ifrågavarande befattningar borde utgå i form av överläkarlön och
vederbörande professur avlönas med ett arvode. Den administration och de
ekonomiska ärenden av mångfaldigt slag, vilka ålåge överläkarna vid hospitalen,
vore nämligen enligt medicinalstyrelsens uppfattning av den vikt och betydelse,
att med hänsyn till hospitalens intressen huvudvikten måste läggas vid anställningen
såsom överläkare, desto mer som överläkarna måste vara boende inom
anstalterna och de för dem anvisade bostäderna inginge i de för -överläkarna
fastställda avlöningsförmånerna. Beträffande storleken av de arvoden, som borde
tillerkännas innehavarna av resp. professurer, ansåg medinalstyrelsen något yttrande
icke påfordras från styrelsens sida, utan syntes detta styrelsen vara eu
angelägenhet, som det tillkomma vederbörande universitetsmyndigheter att utreda.
Efter framställning av chefen för ecklesiastikdepartementet har
Kungl. Magt i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 77)
framlagt förslag om förändring med ingången av år 1923 av lärarbefattningen
i psykiatri vid Lunds universitet till eu professur i samma ämne.
I likhet med vad dels medicinalstyrelsen i ovan anförda skrivelse
och dels löneregleringskommittén i sitt förevarande betänkande (s. 20
framhållit, anser jag, att avlöningen till de tre med professurer i psykiatri
förenade överläkarbefattningarna bör utgå i form av lön jämte
bostadsförmån för överläkarbefattningen och arvode för professuren.
Vad beträffar storleken av de arvoden, som böra utgå till innehavarna
av respektive professurer, har 1902 års löneregleringskommitté
ansett något förslag i berörda hänseende från kommitténs sida icke vara
erforderligt, då denna fråga enligt kommitténs mening ankomme på
yttrande av den av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1920
tillsatta kommittén för utredning rörande definitiv lönereglering för befattningshavare
vid rikets ''universitet m. m., den s. k. högskolornas
löneregleringskommitté.
Sådant förslag har sedermera av sistnämnda kommitté avgivits i
första delen av dess betänkanden, vilken del bland annat behandlar
frågan om definitiv lönereglering för befattningshavare vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko kirurgiska institutet. Enligt
nyssnämnda förslag skulle, under förutsättning att 1902 års löneregleringskommittés
ovan nämnda förslag i fråga om överläkarlönerna genomföres,
arvodet för en var av de tre professurerna bestämmas till 3,000
kronor för år.
Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet ausåg jag
mig vid min förberedande anmälan av ifrågavarande löneregleringsärende
till årets statsverksproposition kunna, i likhet med 1902 års lönereg
-
16
KungL Maj. ts proposition nr 146.
leringskommitté, utgå från den förutsättningen, att arvodena för de tre
professurerna i psykiatri skulle — i anslutning till det av högskolornas
löneregleringskommitté avgivna förslaget i ämnet — nyregleras samtidigt
med vederbörande överläkaravlöningar.
Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet numera meddelat
mig, anser han sig emellertid icke lämpligen böra utbryta denna detalj
av det av sistnämnda kommitté avgivna förslaget till definitiv lönereglering
för befattningshavarna vid universiteten och karolinska medikokirurgiska
institutet, vilket förslag icke kan i sin helhet föreläggas innevarande
års riksdag.
Vid sådant förhållande och då en nyreglering av överläkarlönerna
utan samtidig revidering av professorsarvodena skulle vålla olägenheter
av löneteknisk natur, anser jag mig nödsakad föreslå, att överläkarbefattningarna
vid Stockholms hospital samt vid hospitalen och asylerna
i Uppsala och Lund skola från och med ingången av år 1923 sättas på
övergångsstat med bibehållande av samtliga avlöningsförmåner enligt nu
gällande avlöningsstat. Denna provisoriska anordning skulle då äga
bestånd till dess ny lönereglering för befattningshavarna vid universiteten
och karolinska mediko-kirurgiska institutet träder i kraft.
Utom avlöningsförmånerna enligt den nuvarande staten böra givetvis
överläkarna i fråga under övergångstiden äga rätt till tillfällig löneförbättring
enligt de för oreglerade befattningar gällande grunderna.
Därest förslaget om förändring av lärarbefattningen i psykiatri vid Lunds
universitet till professur vinner riksdagens bifall, torde emellertid eu
förändring av fördelningen av imvarande totalbeloppet, 1,000 kronor, av
den tillfälliga löneförbättringen å överläkarbefattningen och å lärarbefattningen
böra äga rum till överensstämmelse .med vad som gäller för motsvarande
befattningar i Uppsala, så att tillfälliga löneförbättringen å överläkarbefattningen
utgår med 375 kronor och å professuren med 625
kronor.
De nuvarande hospitalsläkartjänsterna, med ett i det följande nämnt
undantag, anser kommittén böra under benämning hospitalsläkare av l:a
klass hänföras till lönegraden B 18, utan rätt till fria naturaförmåner.
Det kan icke förnekas, att detta förslag innebär eu avsevärd ökning
av den nuvarande avlöningen, även om man tager i betraktande, att
hospitalsläkarna härvid skulle förlora dem hittills tillerkända fria naturaförmåner.
Men vill man söka ernå en tillfredsställande rekrytering
och särskilt förmå de unga läkarkrafterna att ägna sig åt sinnessjukvården,
torde enda utvägen vara att göra även de underordnade läkar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
tjänsterna vid hospitalen mera ekonomiskt lockande än för närvarande.
Jag finner mig därför böra tillstyrka kommitténs förslag i förevarande
avseende.
Vad därefter angår de biträdande läkarna, erinrar kommittén därom
att, jämlikt kungörelse den 17 december 1915, för behörighet till befattning
såsom läkare vid statens anstalter för sinnessjuka — vare sig
med fast anställning eller med förordnande tills vidare — erfordras
bland annat att under minst tre år hava tjänstgjort som läkare vid
statsanstalt för sinnessjuka eller därmed jämförlig sinnessjukanstalt och
att därvid hava visat sig vara ägnad för läkarbetattning vid sinnessjukvården.
Under framhållande att innehavare av biträdande läkarbefattningar
med förordnande tills vidare alltså äro i sinnessjukvård väl utbildade
läkare, ävensom att deras göromål i stort sett sammanfalla med dem,
som tillkomma hospitalsläkare, nämligen att närmast under överläkaren
handhava sjukvården å viss avdelning, föreslår kommittén, att de biträdande
läkarna skola såsom ordinarie tjänstemän hänföras till lönegraden
B 16, utan rätt till fria naturaförmåner, och att i sammanhang
härmed deras benämning förändras till hospitalsläkare av 2:a klass.
Vid denna ändring beträffande de biträdande läkarbefattningarna anser
kommittén även, att hospitalsläkarbefattningen vid Härnösands hospital
bör klassificeras såsom hospitalsläkare av 2:a klass.
Av skäl, kommittén sålunda anfört, och under hänvisning till vad
jag nyss framhållit rörande nödvändigheten ur rekryteringssynpunkt att
vidtaga avsevärda löneförbättringar för de lägre läkartjänsterna vid
hospitalen, tillstyrker jag vad kommittén sålunda föreslagit i fråga om
avlöning till de biträdande läkarna. Mot förändringen av deras benämning
till hospitalsläkare av 2:a klass finner jag icke något vara att
erinra, liksom ej heller mot att hospitalsläkarbefattningen vid Härnösands
hospital upptages bland sistnämnda kategori av befattningshavare.
Läkare, som icke innehar föreskriven behörighet att erhålla ordinarie
befattning, torde böra avlönas såsom icke-ordinarie befattningshavare
enligt grunder, som fastställas av Kung]. Maj:t.
Under det att biträdande läkare för närvarande har eu kontant avlöning
å stat av 5,000 kronor utan ålderstillägg, men med rätt till naturaförmåner,
åtnjuter läkaren vid Visby hospital en kontant avlöning av
5,500 kronor jämte ålderstillägg å 600 kronor efter fem år, men icke
några naturaförmåner.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 126 höft. (Nr 146.) no ** .''i
18
Kungl Maj. ts proposition nr 146.
Kontors
personal.
Syssloman.
Avlöning.
Kommittén har ansett läkaren vid Visby hospital skäligen kunna,
vid befattningens inpassande i det nya lönesystemet, placeras i lönegraden
B 16 eller samma lönegrad som hospitalsläkare av 2:a klass.
Mot detta kommitténs förslag har jag ej funnit anledning till erinran.
Vid bifall till nu framlagda förslag av läkarpersonalens placering
i olika lönegrader, skulle, vad överläkarna angår, i l:a klass komma de,
som för närvarande i kontant begynnelseavlöning hava 7,500 kronor
(jämte 600 kronor i ålderstillägg), med frånräknande av överläkartjänsten
vid Nyköpings hospital, men med tillförande av den vid Stockholms
hospital, alltså tillhopa ett antal av 11, av vilka dock 3 provisoriskt
skulle ställas å övergångsstat.
Till 2:a klass skulle höra de, som för närvarande i kontant begynnelseavlöning
hava 7,000 kronor, jämte överläkartjänsten i Nyköping,
alltså 4.
Antalet hospitalsläkare av l:a klass skulle bliva lika med nuvarande
antal hospitalsläkare med frånräknande av tjänsten vid Härnösands
hospital, alltså 21, antalet hospitalsläkare av 2:a klass lika med nuvarande
antal biträdande läkare, med tillägg av dels en från och med år
1922 vid Lunds hospital och asyl tillkommen biträdande läkare dels
ock hospitalsläkartjänsten i Härnösand, alltså 27.
Härtill skulle slutligen komma läkartjänsten vid Visby hospital. I
I det föregående äro omförmälda de avlöningsförmåner, som, oberäknat
dyrtidstillägg, för närvarande tillkomma vid hospital och asyler
anställda sysslomän.
Föreningen liospitalsförvaltningens tjänstemän bär i sin senaste
framställning i ämnet den 25 maj 1921 hemställt, att — frånsett sysslomännen
vid de små anstalterna i Visby och Malmö — sysslomännen
måtte indelas i tre avlöningsgrupper, tillhörande resp. 16:e, 15:e och 14:e
lönegraderna inom avdelningen B i den löneplan, som finnes intagen uti
§ 9 av det vid 1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement m. fl. verk.
Till den högsta avlöningsgruppen — sysslomän av klass 1 —
skulle hänföras de, som äro anställda vid anstalter med patientantal
överstigande 1,200 (Uppsala hospital och asyl samt Lunds hospital
och asyl);
till den andra gruppen — klass 2 — sysslomän vid anstalter med
patientantal understigande 1,200, men överstigande 500 (Vänersborgs
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
hospital och asyl, Västerviks, Säters, Kristinehamns, Strängnäs och
Östersunds hospital samt Vadstena hospital och asyl);
till den tredje gruppen -— klass 3 -— sysslomän vid anstalter med
patientantal understigande 500, men överstigande 200 (Piteå hospital
och asyl samt Växjö, Göteborgs, Härnösands, Stockholms och Nyköpings
hospital).
Mot denna gruppindelning har jag, i likhet med löneregleringskom- Dw£™***- mittén, ej haft någonting att erinra och kan således icke tillstyrka eu av
sysslomannen vid Vänersborgs hospital och asyl (patientantal 1,080) hos
Kungl. Maj:t gjord framställning om befattningens hänförande till den
första gruppen. Icke heller kan jag tillstyrka vare sig att, såsom föreningen
hemställt, de särskilda grupperna placeras i 16:de, 15:e och 14:de
lönegraderna inom avdelningen B i förenämnda löneplan eller att, såsom
reservationsvis inom löneregleringskommittén föreslagits, samtliga sysslomän
inom nuvarande högsta gruppen, utan att uppdelas på sätt ifrågasatts,
måtte hänföras till 15:de lönegraden samt övriga sysslomän till
14:de lönegraden. Jag anser i likhet med löneregleringskommittén det
vara mest rättvist, att sysslomännen i enlighet med ovannämnda gruppindelning
hänföras till respektive 15:de, 14:de och 13:de lönegraderna,
och får jag i detta hänseende liksom kommittén erinra om, att i den
centrala statsförvaltningen endast ett mindretal av 2:dra normalgradens
tjänstemän hänförts till 16:de lönegraden, under det att det stora flertalet
upptagits i 15:de lönegraden.
För sysslomannen vid Visby hospital är i nu gällande stat uppfört
allenast arvode å 2,000 kronor. Han torde böra hänföras till ickeordinarie
befattningshavare och hans avlöning bestämmas i den för dylika
befattningshavare gällande ''ordning.
Vad Malmö asyl beträffar, är denna, såsom förut omnämnts, avsedd
att indragas, och finnes ej där någon ordinarie kontorspersonal.
Föreningen hospitalsförvaltningens tjänstemän har i omförmälda fram- ifr&gasatt^
ställning ånyo upptagit sysslomännens vid flera föregående tillfällen “jän"lef;tel
framförda önskemål att få sin tjänstetitel förändrad till »hospitalsintendent»;
och har föreningen i skrivelse den 29 augusti 1919 mera ingående
belyst de förhållanden, som föranlett framställningen i fråga.
Reservationsvis har ock inom kommittén hemställts, att sistnämnda skrivelse
måtte före berörda frågas avgörande underställas prövning såväl av
medicinalstyrelsen som av sakkunniga för verkställande av revision av
stadgan angående sinnessjuka m. m.
20
Departements
chefen.
Framställning
om tillfällig
löneförbättring.
Departementschefen.
Bokhållare.
Kurigl. Maj.is proposition nr 146.
Frågan om förevarande titelförändring var behandlad i löneregleringskommitténs
betänkande den 24 april 1918 (LVU). Kommittén omnämnde
då (sid. 126), att flertalet hospitalsdirektioner avstyrkt titelförändringen,
medicinalstyrelsen likaså. För egen del fann kommittén
några bärande skäl till förändringen ej anförda och ansåg därför titeln
syssloman böra bibehållas. Under erinran härom har kommittén i sitt
nu förevarande betänkande överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning, huruvida
skälig anledning numera må anses förefinnas för ändring av den
gamla titeln å ifrågavarande befattning.
Då frågan om sysslomaustitelns förändring — vilken fråga måste
anses vara av underordnad betydelse — icke lämpligen torde böra
bringas till avgörande, förrän nyssberörda sakkunniga avgivit betänkande
samt medicinalstyrelsen och, eventuellt, vederbörande hospitalsdirektioner
blivit i frågan hörda, linner jag framställningen härutinnan icke höra
för närvarande föranleda någon åtgärd.
Nyssnämnda förening har uti sin framställning av den 25 maj
1921 även erinrat om sin skrivelse den 22 februari 1921 med hemställan
om tillfällig löneförbättring för sysslomännen för år 1921, vilken
hemställan — avstyrkt av löneregleringskommittén med hänsyn
till den kommittén anbefallda utredningen angående ny definitiv lönereglering
för befattningshavare vid statens hospital och asyler — ej föranledde
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. I sin nu förevarande framställning
har föreningen begärt, att nyssberörda hemställan måtte tagas
under förnyad omprövning i och för förslag till 1922 års riksdag rörande
tillfällig löneförbättring för sysslomännen.
Att samtidigt därmed att, efter nämnda utrednings verkställande,
förslag framlägges rörande ny definitiv lönereglering för personalen vid
statens hospital och asyler, återupptaga spörsmålet om tillfällig löneförbättring
för den nämnda särskilda kategorien av ifrågavarande personal
har jag ansett icke böra ifrågakomma.
Vid 1918 års lagtima riksdag blevo å ordinarie stat uppförda jämväl
bokhållarbefattningar vid hospitalen. Befattningarna uppdelades i
två lönegrader, bokhållare av första (högsta) grad och bokhållare av
andra (lägsta) grad. Befattning av första grad var avsedd för man,
befattning av andra grad var enligt staten avsedd att i regel innehavas
av kvinna. Avlöningsförmånerna finnas angivna i- det föregående.
Kungl. Maj:tS proposition nr 146.
21
För att antagas till bokhållare av högsta lönegraden skulle vederbörande
hava avlagt realskoleexamen med överbetyg i ämnena svenska
språket och matematik eller ock studentexamen med betyget godkänd i
dessa ämnen. Den, som antoges till hospitalsbokhållare av högsta graden,
borde emellertid förutom avlagd skolexamen hava genomgått eu
tvåårig kurs vid av staten understödd handelsskola eller ock på annat
sätt hava förvärvat motsvarande utbildning.
Bokhållare av lägsta graden, såväl som kassörskor, borde hava avlagt
minst realskoleexamen eller ock avgångsexamen från statens normalskola
för flickor i Stockholm eller med denna i fråga om kompetensvärdet av
avgångsbetyg jämnställd'' skola samt dessutom hava genomgått minst
en ettårig kurs vid handelsskola eller ock på annat sätt förvärvat motsvarande
utbildning.
Bokhållare av högsta graden (13) skola finnas vid samtliga hospital
undantagandes dem i Nyköping, Visby och Härnösand.
Bokhållare av andra grad äro till antalet 8 och finnas vid hospitalen
i Uppsala, Strängnäs, Vadstena, Västervik, Lund, Vänersborg, Kristinehamn
och Säter.
Föreningen hospitalsförvaltningens tjänstemän har i sin förenämnda
framställning hemställt, att samtliga bokhållartjänster vid hospitalen
måtte placeras i löneplan för manliga tjänstemän samt att kompetensfordringarna
för bokhållare av andra graden måtte ändras till överensstämmelse
med de för bokhållare av första graden fastställda.
Vidare har föreningen yrkat, att bokhållarbefattningarna i nuvarande
l:a eller högsta graden måtte i den nya löneplanen placeras i
B 9 och bokhållarbefattningarna av lägsta graden i B (3. Enahanda
yrkande har ock inom löneregleringskommittén reservationsvis framförts.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hava bokhållare av 2:a graden
hemställt, att kvinnlig innehavare av dvlik befattning måtte hänföras
till C 4.
Med hänsyn till att arbetet med bokföring av hospitalens räkenskaper
måste anses till väsentlig del vara av den beskaffenhet, att det
med fördel kan utföras av kvinnor, finner jag mig lika med kommittén
icke kunna tillstyrka föreningens framställning om samtliga bokhållartjänsters
placering i löneplan för manliga tjänstemän, lika litet som jagkan
biträda förslaget om ändring i kompetensfordringarna. För att
möjliggöra att bokhållartjänster av lägsta graden må, efter sig före
-
Departements
chefen.
Kassörskor.
Skrivbiträden.
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.
teende omständigheter, kunna besättas med män eller kvinnor torde
emellertid, på sätt kommittén föreslagit, i tjänsteförteckning böra upptagas
lönegrad för dels män och dels kvinnor i vad ifrågavarande befattningar
angår.
I likhet med löneregleringskommittén finner jag mig icke kunna
tillstyrka högre placering än att bokhållare av nuvarande högsta graden
hänföras till B 8 — motsvarande vid kommunikationsverken placeringen
av manlig postexpeditör, förrådsbokliållare vid telegrafverket samt manlig
kontorsskrivare vid statens järnvägar och vattenfallsverk — ävensom
att manlig bokhållare av nuvarande lägsta graden vid hospitalen placeras,
under benämning manligt kameralbiträde, i B 4, motsvarande placeringen
av manliga kontorsbiträden vid statens järnvägar och vattenfallsverk.
Kvinnlig innehavare av dylik befattning torde under benämning
kvinnligt kameralbiträde böra hänföras till C 3 i förenämnda reglemente,
motsvarande, vad avlöningsbeloppen angår, kanslibiträden vid kommunikationsverken.
Med detta förslag rörande de manliga och kvinnliga kameralbiträdesbefattningarnas
inpassande i lönesystemet har jag uppenbarligen icke
velat intaga någon ståndpunkt i fråga om det definitiva ordnandet
av förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning.
Beträffande kassörskor och kvinnliga skrivbiträden, vilkas befattningar
även upptogos å ordinarie stat vid 1918 års lagtima riksdag,
anföres i meranämnda förenings framställning, att de för närvarande
åtnjöte samma kontanta löner som kvinnliga biträden av resp. 3:e och
2:a graderna inom den övriga civila statsförvaltningen samt dessutom
möblerad bostad med lyse och värme.
I det föregående äro avlöningsförmånerna angivna.
Föreningen har såsom sin mening uttalat, att, därest å blivande
löner avdrag skulle ske för nämnda naturaförmåner, kassörskor och skrivbiträden
borde placeras i närmast högre lönegrad än bemälda biträden
inom den övriga civila förvaltningen, vilka av 1921 års riksdag hänförts
till 5:e resp. 3:e lönegraden, avdelningen C, i förenämnda avlöningsreglemente.
Yrkande av enahanda innehåll har ock reservationsvis
blivit inom kommittén framfört.
Departements. Under erinran att kassörskor finnas vid alla hospital, undantagandes
chefen. Visby, (alltså till ett antal av 15) samt att skrivbiträden finnas vid fler
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
talet hospital (12), men ej vid Nyköpings, Visby, Härnösands och Piteå,
ävensom att skrivbiträdena i första hand äro avsedda för överläkarexpeditionerna,
men att, i den mån tiden medgiver, deras arbetskraft även kan
tagas i anspråk för arbetet å sysslomanskontoren, finner jag, i likhet
med löneregleringskommittén, att det bör vara till fyllest att placera
kassörskorna i C 5 och skrivbiträdena, under benämning kanslibiträden,
i C 3.
1 nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka äro under sjukvårdspersonalen
upptagna uppsyningsman av tre grader, förestånderskor likaledes
av tre grader, förste skötare och skötare samt första sköterskor och
sköterskor. Avlöningsförmånerna hava angivits i det föregående.
Vad beträffar antalet av nämnda befattningshavare, är detsamma i
reglementet bestämt för uppsyningsman och förestånderskor, varemot
för de övriga antalet bestämmes av Kungl. Maj:t på framställning av
medicinalstyrelsen.
I sitt betänkande angående statsdepartement och centrala ämbetsverk
erinrade löneregleringskommittén (delen LXII sid. 45—40), hurusom
för kommunikationsverken vore ur angivna synpunkter föreskrivet, att
antalet befattningar i vissa lägre lönegrader bestämmes av Kungl. Maj:t,
men att dessa synpunkter enligt kommitténs mening icke kunde anläggas,
då det gällde personalen vid centralförvaltningen i övrigt. Kommittén
såge ingen anledning, varför ej där fortfarande borde kunna tilllämpas
^ hittillsvarande anordning, varigenom inrättande av nya tjänster
och i förekommande fall indragning av gamla, i samtliga grader — sålunda
även de lägre — underställas ej blott Kungl. Maj:ts utan även
riksdagens prövning. Vad sålunda sagts syntes kommittén jämväl i
allmänhet äga tillämpning i fråga om verk, vilka antingen helt eller
delvis vore att hänföra till den lokala förvaltningen.
Kommitténs uppfattning i nämnda hänseende vann Kungl. Maj:ts
och riksdagens godkännande, även vid behandlingen av de 1921 års
riksdag förelagda frågorna om fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter.
Det har nu synts kommittén, att samma förfärande borde utan
olägenhet kunna komma i tillämpning beträffande all ordinarie personal vid
statens hospital och asyler, allrahelst efter det beslut av 1921 års riksdag
fattats om budgetårets omläggning. Häremot torde icke vara något
att erinra.
Sjukvårds
personal.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
Uppsyningsman
och
förostånderskor.
Departements
chefen.
I framställning till löneregleringskommittén liar hospitalens uppsyningspersonals
förening hemställt, dels att nuvarande 3:e (lägsta''
gradens uppsyningsman- och förestånderskebefattningar måtte indragas
och befattningshavare tillhörande denna grad överföras till 2:a graden,
dels att 2:a gradens uppsyningsmän och förestånderskor måtte överföras
till l:a (högsta) graden, dels att uppsyningsmän av l:a graden måtte
uppföras i 9:e lönegraden och uppsyningsmän av 2:a graden i 8:e lönegraden
enligt kommunikationsverkens löneplan avdelning A (motsvarande
samma lönegrader avdelning B enligt det vid 1921 års riksdag antagna
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement m. fl.
verk), dels och att förestånderskor av l:a graden måtte uppföras i (5:e
lönegraden samt förestånderskor av 2:a graden i 5:e lönegraden enligt
kommunikationsverkens löneplan avdelning B (motsvarande 7:e resp. 6:e
lönegraden avdelning C enligt nyssberörda vid 1921 års riksdag antagna
avlöningsreglemente). Föreningen har ansett uppsyningsmän vid hospitalen
böra jämnställas med lokomotivmästare vid statens järnvägar, linjemästare
vid telegrafverket och kronohäktesföreståndare vid fångvårdsstaten.
Lika med löneregleringskommittén får jag tillstyrka, att för såväl
uppsyningsmän som förestånderskor vid hospitalen bestämmas allenast
två tjänsteklasser, uppsyningsmän och förestånderskor av l:a klass samt
uppsyningsmän och förestånderskor av 2:a klass. Däremot anser jag, också
i likhet med kommittén, det vara tillfyllest, om uppsyningsmän av l:a
klass hänföras till lönegraden B 7 och uppsyningsmän av 2:a klass till
B 5 i avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk och att förestånderskor
av l:a klass hänföras till C 6 och förestånderskor av 2:a
klass till C 4 i samma avlöningsreglemente.
Vad de nuvarande uppsyningsmans- och förestånderskebefattningarna
angår, har kommittén hemställt, att, såsom redan förut varit i fråga, eu
uppsyningsmansbefattning vid Växjö hospitals manliga sjukavdelningar
uppflyttas från nuvarande 2:a grad till blivande l:a klass och därigenom
i detta hänseende likställes med enahanda befattning vid samma
hospitals kriminalavdelning, ävensom att, med bifall till en av nuvarande
innehavaren hos kommittén gjord, av vederbörande överläkare tillstyrkt
framställning, en förestånderskebefattning likaledes vid Växjö hospital
uppflyttas från nuvarande 2:a grad till blivande l:a klass. Likaledes
har det synts kommittén, att en uppsyningsman och en förestånderska
vid Göteborgs hospital, vilka för närvarande tillhöra 2:a graden, böra
uppföras i l:a klassen. Detta hospital med ett platsantal av samman
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
25
lagt 355 har ett femtiotal platser avsedda för sjuka av första betalningsklassen,
vilket '' medför ett ökat arbete för nämnda befattningshavare.
Platsantalet vid Piteå hospital och asyl (370) har synts kommittén berättiga,
att en uppsyningsman och en förestånderska därstädes ävenledes
uppflyttas fråji nuvarande 2:a graden till l:a klass. Mot vad kommittén
sålunda ifrågasatt har jag ej funnit skäl till erinran.
I övrigt skulle, på sätt kommittén hållit före, uppsyningsman- resp.
förestånderskebefattningarna av nuvarande 2:a och 3:e graderna sammanföras
med varandra till resp. 2:a klass.
Vid godkännande av vad jag nu förordat skulle antalet bliva:
av uppsyningsmän av 1 :a klass.................................... 18,
» » » 2:a » 16,
» förestånderskor » l:a » .................................. 17,
» » » 2:a » 26.
Beträffande därefter förste skötare och första sköterskor samt skötare
och sköterskor har från svenska hospitalspersonalens förbund, jämväl
genom dess representant inför kommittén sjukskötaren W. Svensson,
föreslagits, att nämnda grupper skulle sammanslås under benämningarna
»skötare» och »sköterskor» — med placering skötare i lönegraden B 5
och sköterskor i lönegraden C 3 i avlöningsreglementet för statsdepartement
m. fl. verk.
Mot detta förslag har i ett flertal skrifter inlagts eu bestämd gensaga
från hospitalens förste skötarpersonalsförening; och har denna förening
till löneregleringskommittén överlämnat yttranden i ämnet från
de allra flesta överläkarna vid hospitalen, vilka avstyrkt den ifrågasatta
sammanslagningen.
På de skäl, kommittén anfört (sid. 30) för sitt ställningstagande
till sagda förslag, har jag ansett mig böra avstyrka detsamma. Jag
finner alltså ej anledning att föreslå rubbning i den vid 1918 års lagtima
riksdag godkända uppdelningen av ifrågavarande tjänstekategorier,
men vill i likhet med kommittén förorda, att benämningarna förste
skötare och första sköterskor utbytas mot »överskötare» och »översköterskor»;
och anser jag att, i enlighet med vad kommittén föreslagit,
överskötare böra hänföras till lönegraden B 4, skötare till B 2, översköterska
till lönegraden C 3 och sköterska till C 2 i förenänmda reglemente
för statsdepartement m. fl. verk. Jag har sålunda funnit mig icke
kunna biträda vare sig inom kommittén reservationsvis gjorda yrkanden
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 126 käft. (Kr 146 J
Förste
skötare och
första sköterskor.
Skötare och
sköterskor.
Departements
chefen.
410 litf 4
26
Ekonomi
personalen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
om skötarnas placering i lönegraden B 3 eller en av sistnämnda förening
gjord framställning om överskötares och översköterskors placering i
B 5 resp. C 4.
Enligt 13 § i nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och
ekonomipersonalen kan, såsom förut är nämnt, ett särskilt ansvarsarvode
tilldelas befattningshavare bland sjukvårdspersonalen, åt vilken ombetrotts
att särskilt ansvara för handhavandet av sjukvård, förråd m. m. inom
viss avdelning. Detta ansvar finner jag i likhet med kommittén böra
utan särskilt arvode tillhöra den överskötare resp. översköterska, i vars
åligganden detta uppdrag ingår.
Antalet av nu ifrågavarande sjukvårdspersonal i de särskilda grupperna
skulle vid bifall till mitt förslag bliva följande:
överskötare (= nuvarande förste skötare) ............ 133,
översköterskor (= nuvarande första sköterskor). . 203,
skötare .......................................................................... 694,
sköterskor ........................................................................ 791.
Emellertid torde, av skäl löneregleringskommittén (sid. 42) anfört,
Kungl. Maj:t böra anbefalla medicinalstyrelsen att verkställa närmare
utredning, huruvida antalet befattningshavare må kunna i någon mån
reduceras, särskilt vid de fasta paviljongerna. I
I nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka äro under ekonomipersonalen
uppförda såsom ordinarie följande befattningshavare:
maskinmästare av 2 grader,
maskinister av 2 grader,
hantverksförestånaare av 2 grader,
trädgårdsmästare,
befailningsmän,
köksförestånderskor av 3 grader,
tvättförestånderskor av 2 grader,
bageriförestånderskor av 2 grader,
arbetsförestånderskor,
hantverkare,
chaufförer,
eldare av 3 grader,
magasinsförestånd are,
föreståndare i stall, ladugård och svinstall, post- och stadsbud, nattvakter
samt manliga biträden i trädgård och jordbruk,
Kungl. Maj. ts proposition nr 146.
27
köksförestånderskornas närmaste biträden,
tvättförestånderskornas » »
bageriförestånderskornas )> ))
sömmerskor och väverskor.
Beträffande den kontanta avlöningen kunna nämnda befattningshavare
uppdelas i följande särskilda grupper, räknat uppifrån och ned:
manliga:
1) maskinmästare av l:a graden,
2) » » 2:a »
3) hantverksföreståndare av l:a graden, trädgårdsmästare och befallningsmän,
4) maskinister av l:a graden och hantverksföreståndare av 2:a
graden,
5) maskinister av 2:a graden,
6) hantverkare, chaufförer och eldare av l:a graden,
7) magasinsföreståndare,
8) eldare av 2:a graden, föreståndare i stall, ladugård och svinstall,
post- och stadsbud, nattvakter samt manliga biträden i trädgård och
jordbruk,
9) eldare av 3:e graden;
kvinnliga:
1) köksförestånderskor av l:a graden;
2) 3> » 2:a »
3) tvättförestånderskor » l:a »
4) köksförestånderskor av 3:e graden, tvättförestånderskor av 2:a
graden, bageriförestånderskor av l:a graden och arbetsförestånderskor,
5) bageriförestånderskor av 2:a graden,
6) köksförestånderskornas närmaste biträden,
7) tvättförestånderskornas och bageriförestånderskornas närmaste
biträden samt sömmerskor och väverskor.
Vad angår ekonomipersonalen, hava åtskilliga önskemål i avseende
å avlöningsförhållandena framställts såväl från personalsammanslutningar
som från särskilda befattningshavare.
Så har i en framställning föreningen för maskinmästare och maskinister
vid statens hospital föreslagit, att vid blivande lönereglering
lönerna till maskinister och maskinmästare måtte utgå enligt kommunikationsverkens
lönereglering av den 19 juni 1919 med följande lönegrader
:
Maskinmästare
och
maskinister.
Avlöning.
Kung!. Maj:tf; proposition nr 146.
Departementschefen.
*
Antal och
fördelning
i klasser.
28
maskinist av 2:a graden lönegrad A 7 (d. v. s. — förste maskinist
vid statens vattenfallsverk),
maskinist av l:a graden lönegrad A 9 (= lokomotivmästare, andre
maskinist å ångfärja),
maskinmästare av 2:a graden lönegrad A 11 (= övermaskinist å Köp
enh amn sfärj an),
maskinmästare av l:a graden lönegrad A 12 (— övermaskinist å
Sassnitzfärjan).
Utan att vilja förringa betydelsen för hospitalen av ifrågavarande befattningshavare
och deras uppgifter, kan man finna den av föreningen framställda
begäran om jämnställdhet med förenämnda befattningshavare vid
statens järnvägar och vattenfallsverk något överdriven. Kommittén har
för sin del ej kunnat tillstyrka högre placering än att i vederbörande
löneplan i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
in. fl. verk maskinmästare av l:a (högsta) klass — 9 till antalet —
sättas i lönegraden B 7, maskinmästare av 2:a klass — 5 — i B f> samt
maskinister av l:a klass i B 5 och maskinister av 2:a klass i B 4. Till
kommitténs förslag härutinnan finner jag mig höra giva min anslutning,
och kan jag sålunda ej förorda vare sig ovanberörda eller andra beträffande
ifrågavarande befattningshavare i lönehänseende gjorda framställningar.
Med avseende å frågan om antalet maskinister och deras fördelning
på de två särskilda klasserna, har kommittén erinrat om följande vid
1921 års riksdag behandlade och i vissa delar till kommittén remitterade
ärende.
I skrivelse den 31 augusti 1920 hade medicinalstyrelsen — med föranledande
av framställningar från en del hospitalstfirektioner — hemställt om
vissa ändringar i avseende å det antal befattningshavare, som finnes upptaget i
gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens
anstalter för sinnessjuka. I enlighet med styrelsens förslag gjorde Kung!. Maj:t
i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag hemställan om nämnda ändringar.
Vissa av de riksdagen förelagda förslagen blevo godkända; beträffande andra
däremot framhöll riksdagen i skrivelse den 17 juni 1921 (nr 5 A), att med hänsyn
till att av medicinalstyrelsen framlagt förslag om lönereglering för hospitalspersonalen
för det dåvarande vore under 1902 års löneregleringskommittés prövning,
_ vilken prövning antogs komma att slutföras under år 1921, riksdagen icke
funnit skäl föreligga att biträda förslagen om vissa befattningshavares uppförande
å ordinarie stat eller uppflyttning i högre lönegrad.
Detta gällde uppförande å ordinarie stat av eu extra maskinist av andra
graden, vid Östersunds hospital och en extra hantverksföreståndare av samma
grad vid Göteborgs hospital samt uppflyttande i högre lönegrad av en maskinist
vid Nyköpings hospital och en hantverkare och en eldare vid Lunds hospital.
29
Kungl. Maj.is proposition nr 146.
Genom remiss den 9 -september 1921 överlämnades nämnda ärende
i nyssberörda delar till löneregleringskommittén för att tagas i övervägande vid
fullgörandet av det kommittén lämnade uppdraget att avgiva utlåtande rörande
liospitalspersonalens avlöningsförhållanden.
I sin ovannämnda skrivelse den 31 augusti 1920 anförde medicinalstyrelsen
i de hänseenden, om vilka nu närmast är fråga, hurusom liospitalsdirektionen i
Östersund hemställt, att en extra maskinist av andra graden, vilken anställts i
samband med genomförande av åtta timmars arbetsdag för ekonomipersonalen,
måtte uppföras på ordinarie stat; att liospitalsdirektionen i Nyköping hemställt,
att befattningen såsom maskinist av andra graden vid dåvarande hospital måtte
överföras till första graden, enär de med nämnda befattning förenade avlöningsförmåner
vore lägre än de, som tillkomme den därsammastädes anställda smeden,
d. v. s. hantverksföreståndares av andra graden, och dessa befattningshavare
syntes böra vara åtminstone jämnställda i avlöningshänseende, då maskinisten
på sätt och vis vore förman för smeden; samt att direktionen för Lunds hospital
och asyl hemställt, att en eldare av första graden måtte uppflyttas till maskinist
av andra graden, enär den befattning, nämnde eldare innehade, vore förenad med
sådana göromål, som i regel tillkomme maskinist av andra graden.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till dessa framställningar.
Efter .inhämtande av vidare upplysningar dels om det stadigvarande behovet
av omförmälda maskinistbefattning vid Östersunds hospital och om den nämnda
eldarens vid Lunds hospital och asyl tjänsteställning och göromål, dels ock att
vid Nyköpings hospital ej finnes någon maskinmästare och ej heller annan maskinist
än den nu ifrågavarande, har löneregleringskommittén ansett sig kunna
tillstyrka bifall till vad i angivna hänseenden blivit framställt.
För närvarande utgör antalet maskinister av första grad 13 och av
andra grad 16. Detta antal skulle enligt löneregleringskommitténs förslag,
som jag finner mig kunna biträda, tillökas med en i l:a klass och
en i 2:a klass,'' vadan antalet skulle .bliva 14 maskinister av l:a och
17 av 2:a klass.
Hantverksföreståndarna äro för närvarande uppdelade i två grader:
i den första graden äro upptagna skrädderi-, skomakeri- och snickeriföreståndare
vid de större hospitalen, i andra graden alla Övriga hantverksföreståndare.
Beträffande dessa befattningar har dels i flera framställningar
yrkats, att de nuvarande två graderna skulle sammanslås,
dels ock av eller för vissa hantverksföreståndare i lägre graden begärts
deras uppflyttning i- den högre graden.
Redan vid 1918 års lagtima riksdag föreslogs i avgivna motioner, att alla
hantverksföreståndare skulle höra till eu och samma grupp och uppbära samma
avlöning som hantverksföreståndare av första graden.
I sitt utlåtande den 9 november 1918 i anledning av riksdagens skrivelse
den 15 juni samma år nr 414 har medicinalstyrelsen föreslagit, att
någon ändring i den för hantverksföreståndare fastställda graderingen för det
Departementschefen.
Hantverks
föreståndare.
30
Löne
reglerings
kommittén.
Kung!. Maj:ts proposition nr 146.
dåvarande icke måtte vidtagas. Det syntes nämligen styrelsen ej kunna förnekas,
att de hantverksföreståndare, som uppförts i första (högsta) graden, jämförda
med dem av andra graden vid samma anstalt, hade avsevärt större förråd att
ansvara för och måste besitta personliga egenskaper, som gjorde dem lämpliga
att handhava ett ofta avsevärt antal patienter i arbetet.
Såväl från svenska hospitalspersonalens förbund i skrivelse till chefen för
civildepartementet den 14 september 1918 och skrivelse till Konungen den 9
januari 1919 som ock vid flera tillfällen från svenska hospitalens ekonomipersonals
förbund — upprepat av förbundets representant inför kommittén, hantverksföreståndaren
C. E. Mobert — hava framställts erinringar mot graderingen av
hantverksföreståndarna.
I ansökning den IT juli 1920 gjorde hantverksföreståndaren av andra
graden vid Lunds hospital och asyl målaren G. Forsberg framställning om
uppflyttning i den högre graden. Direktionen tillstyrkte bifall, men medicinalstyrelsen
avstyrkte i utlåtande den 31 augusti 1920."
Styrelsen anförde i sådant hänseende, bland annat, följande:
Anledningen till att vissa skräddare och skomakare vid genomförandet av
den nya'' avlöningsstaten uppfördes såsom hantverksföreståndare av första grad
var den, att dessa befattningshavare förutom sitt hantverk hade att handleda
patienter i arbetet på verkstäderna. Det vore visserligen sannt, att äyen målaren
kunde hava patienter till hjälp i sitt arbete, men dessa patienter vore vanligen
så pålitliga och rediga, att någon direkt handledning i arbetet ej erfordrades, då
däremot de patienter, som sysselsattes på skrädderi- och skomakeriverkstäderna,
ofta vore mycket svårskötta. Ett uppförande av målaren vid Lunds hospital och
asyl i högre lönegrad skulle givetvis hava till följd, att samtliga övriga målare
vid statens anstalter för sinnessjuka skulle med fog kunna begära att likaledes
bliva uppflyttade i högre grad, d. v. s. ett bifall till hans framställning skulle
betänkligt rubba principerna för grupperingen inom den nya avlöningsstaten.
Det syntes därför styrelsen vara klokare, att denna fråga behandlades i sammanhang
med eu eventuell omreglering av samtliga avlöningar för hospitalspersonalen.
Från ekonomipersonalens förbundsavdelning X, Lund, har hemställts, att
utöver den hantverksföreståndare för skrädderi och den för skomakeri, som funnes
vid Lunds hospital och asyl, måtte från hantverkare till hantverksföreståndare
uppflyttas en av vartdera slaget.
I sin ovannämnda skrivelse den 31 augusti 1920 har medicinalstyrelsen anfört,
hurusom direktionen för Göteborgs hospital, med erinran att, i anledning
av genomförandet av åtta timmars arbetsdag, därstädes erfordrats en extra hantverksföreståndare
av andra graden, elektriker, hemställt, att denna befattning
måtte uppföras på ordinarie stat; och har styrelsen tillstyrkt bifall därtill. Direktionen
för Lunds hospital och asyl hade hemställt, att en hantverkare vid
anstalten, plåtslagare, måtte uppflyttas till hantverksföreståndare av andra grad;
och har i detta hänseende medicinalstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framhållit,
att övriga vid statens anstalter för sinnessjuka anställda plåtslagare vore uppförda
i den nya avlöningsstaten som hantverksföreståndare av andra grad, vadan
det syntes styrelsen rättvist, att även plåtslagaren vid Lunds hospital och asyl
uppfördes i denna grad.
Lönereglerings kommittén har förklarat sig icke kunna tillstyrka ett
upphävande av den vid 1918 års lagtima riksdag godkända indelningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
31
av hantverksföreståndare i två särskilda grader eller klasser och ett
sammanförande av dem alla i en gemensam grupp, även om den indelningsgrund,
som kommit i tillämpning, icke kunde anses i allo tillfredsställande.
Spörsmålen om uppflyttning av vissa hantverksföreståndare
från 2:dra till l:a graden och uppflyttning av en del hantverkare till
hantverksföreståndare hade emellertid synts kommittén vara ur principiell
synpunkt så pass betydelsefulla, att de i flera hänseenden fordrade eu
mera ingående och omfattande utredning. Vid denna utredning, som
borde verkställas genom medicinalstyrelsens försorg, syntes även böra
komma i betraktande, huruvida ej — jämte vissa befattningars uppflyttande
från lägsta till högsta tjänsteklassen — en del befattningar tilläventyrs
kunde böra överföras från högsta till .lägsta klass av hantverksföreståndare.
I sammanhang därmed eller, om så ansåges lämpligt, fristående
för sig syntes ock böra komma under övervägande, huruvida ej
den förenämnda extra hantverksföreståndarbefattningen vid Göteborgs
hospital vid sysslans eventuella uppförande å ordinarie stat kunde och
borde där upptagas såsom allenast hantverkare.
Mot vad kommittén i denna del anfört synes intet vara att erinra.
Alltså torde, på sätt kommittén föreslagit, antalet hantverksföreståndare
i de särskilda klasserna upptagas i överensstämmelse med vad som nu
gäller samt hantverksföreståndare av l:a klass (27) hänföras till lönegraden
B 5 och hantverksföreståndare av 2:dra klass (85) till B 4. Ett
inom kommittén reservationsvis framställt yrkande om hantverksföreståndarnas
.placering i B 6 respektive B 4 har jag sålunda ansett mig ej
kunna biträda.
För närvarande äro trädgårdsmästare (14) och befallningsmän
i avlöningshänseende jämnställda med hantverksföreståndare av högsta
graden.
Från befallningsmän föreligger en den 10 november 1920 till kommittén
inkommen framställning om deras likställande i avlöningshänseende
med uppsyningsmän av högsta grad inom sjukvårdspersonalen.
Från ekonomipersonalens förbund har hemställts, att såväl hantverksföreståndare
som trädgårdsmästare och befallningsmän måtte placeras
i lönegraden B 6.
Då skäl icke torde föreligga till ett frångående av den år 1918
godkända likställigheten mellan hantverksföreståndare av högsta grad
Departements
chefen.
Trädgårdsmästare,
befallningsman.
Avlöning.
Departements
chefen.
Antal.
Departement.^- chefen.
Hantverkare,
chaufförer,
eldare av l:a
graden.
Departements
chefen.
Magasins
törest&ndare.
32 Kung!. Maj:ts proposition nr 146.
samt trädgårdsmästare och befallningsman, synas även sistnämnda två
slag av befattningshavare böra hänföras till lönegraden B 5.
1 skrivelse den 26 november 1921 har medicinalstyrelsen meddelat,
att den vid Vadstena hospital och asyl anställde befallningsmannens arbete
kunnat fördelas på personal av lägre grad och att hans tjänst i
fortsättningen icke kunde anses behövlig.
Antalet befallningsmän, som enligt gällande avlöningsreglemente för
sjukvårds- och ekonomipersonalen skall vara 11 men nu faktiskt
minskats till 10, torde med anledning av vad sålunda meddelats böra i
tjänsteförteckningen upptagas till 10.
För närvarande äro hantverkare, chaufförer och eldare av l:a graden
med varandra likställda i avlöningshänseende.
Rörande ifrågavarande befattningshavares placering å den nya löneskalan
har ekonomipersonalens förbund först hemställt, att de skulle
placeras i lönegraden B 5, och sedermera, efter det kommitténs förslag
avgivits, att de skulle placeras i graden B 3.
Med fästat avseende å berörda befattningshavares nuvarande avlöningsförhållanden
och efter jämförelse med vad som blivit bestämt för
sådana befattningshavare inom andra verk, som härvid kunna komma i
betraktande, har jag funnit mig icke kunna föreslå högre placering, än
den kommittén ifrågasatt eller i lönegraden B 2.
Beträffande antalet av dessa befattningshavare torde, vad angår eldare
av l:a grad, böra erinras, att jag i det föregående tillstyrkt, att
en eldare av l:a graden vid Lunds hospital och asyl måtte uppflyttas
till maskinist av 2:a klass. Vid godkännande därav skulle antalet eldare
av l:a klass minskas från 16 till 15.
Antalet hantverkare (78) torde, sedan eu skomakare vid Vänersborgs
hospital och asyl visat sig kunna undvaras, bestämmas till 77. I antalet
chaufförer (9) har någon ändring ej ifrågasatts.
Magasinsföreståndare (8) äro för närvarande i avlöningshänseende
ställda eu löneklass under hantverkare, chaufförer och eldare av l:a
graden. Med hänsyn till de skäl, kommittén anfört (sid. 39) för magasinsföreståndarnas
placering en lönegrad över nu nämnda befattningshavare
eller i B 3, har jag funnit mig böra förorda kommitténs förslag härutinnan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
33
Från ekonomipersonalens förbund har föreslagits inrättande av en
ny ordinarie befattning »trädgårdsförman», jämnställd i lönehänseende med
hantverkare.
I likhet med löneregleringskommittén har jag icke kunnat tillstyrka
detta, likasom ej heller ett från samma förbund framkommet förslag om
uppförande å ordinarie stat — i . samma lönegrad som chautför in. fl. —
av motorbåtsförare.
Förutom eldare av l:a graden finnas vid hospital och asyler ytterligare
två grader eldare, 2:a och 3:e gradens.
Det synes mig, lika med kommittén, att dessa eldare lämpligen
kunna sammanföras i en klass, placerad i lönegraden B 1.
Hela antalet dylika eldare, skulle, om hänsyn tages till vad för närvarande
är fallet beträffande sammanlagda antalet eldare av 2:a och 3:e
graden, bliva 69.
Till samma lönegrad, B 1, finner jag ock böra hänföras föreståndare
i stall, ladugård och svinstall (26), varemot post- och stadsbud (16) med
hänsyn till arten av deras tjänstgöring synas skäligen kunna hänföras
till lönegraden B 2.
Att, såsom från personalhåll ifrågasatts, post- och stadsbud skulle
berättigas till särskild ersättning för hospitalsdirektionens betjänande med
vaktmästargöromål, kan jag, i likhet med kommittén, ej tillstyrka.
För närvarande räknas till ordinarie befattningshavare även nattvakter
(18) samt manliga biträden i trädgård och jordbruk (24).
Sedan emellertid numera även med extra ordinarie anställning ansetts
kunna följa åtskilliga av de förmåner, som äro beskärda ordinarie tjänstemän,
såsom avlöning under sjukdom, kostnadsfri ledighet motsvarande
semester samt förhöjning av avlöningen efter viss tids tjänstgöring, varjämte
riksdagen i ej ringa omfattning plägat tilldela ålderdomsunderstöd
åt dylika befattningshavare efter långvarig tjänst, anser jag, i likhet med
löneregleringskommittén, att det med hänsyn till hela karaktären av nu
ifrågavarande nattvakts- och biträdesbefattningar vid hospitalen är riktigare
att hänföra dem till icke-ordinarie befattningar. Till frågan om
de nuvarande befattningshavarnas ställning torde jag få återkomma.
Med den ståndpunkt, jag sålunda intagit i berörda hänseende, kan
jag givetvis icke tillstyrka från ekonomipersonalens förbund framställda
önskemål, att till ordinarie befattningar skulle hänföras även sysslorna
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 126 höft. (Nr 146.) uo S2 5
Övriga eldare.
Föreståndare
i stall,
ladugård och
svinstall.
Post- och
stadsbud.
Vissa manliga
befattningar,
som anses
böra förändras
från ordinarietill
ickeordinarie.
34
Kung!. Maj:ts proposition nr 14(i.
Köks
för
ostån (lersköl*.
Tvätt
forestånder
skor.
Bageriförestånderskor.
Arbetsförestånderskor.
Vissa
kvinnliga
befattningar,
som anses
böra förändras
från ordinarie
till ickeordinarie.
såsom köks-, ekonomi- och kördrängar, renhållare, kollämpare och djurskötarnas
biträden ävensom yttre portvakt.
Av köksförestånderskor förekomma för närvarande tre grader; till
tredje graden höra endast de vid Visby hospital och Malmö asyl, vilka
torde böra hänföras till icke-ordinarie befattningshavare. Övriga köksförestånderskor
synas liksom hittills böra placeras i två grupper.
Ekonomipersonalens förbund har ansett högsta (l:a) graden böra
placeras i lönegraden C 5 och 2:a graden i C 4.
Jag anser, i likhet med kommittén, det vara tillfyllest, om högsta
klassen till ett antal av 11 placeras i C 4 och andra klassen (4) i C 3.
Tvättförestånderskor (15) äro fördelade i två grader; till den lägre
graden höra förestånderskorna vid hospitalen i Nyköping, Växjö, Härnösand
och Piteå. Vid de tre sistnämnda hospitalen äro, enligt vad av
kommitténs betänkande inhämtas, tvättavdelningarna utrustade med moderna
maskiner, vilkas användning och skötsel fordra sakkunskap och
erfarenhet från vederbörande förestånderskas sida. Det synes därför, att
tvättförestånderskorna vid dessa hospital böra tillhöra den högre graden
och endast förestånderskan vid Nyköpings hospital höra till den lägre
graden. Den högre graden, till ett antal av 14, torde böra hänföras till
C 3 och den lägre till C 2.
Bageriförestånderskor äro fördelade i två grader med 2 befattningar
i första och 9 i andra graden. Enligt kommitténs mening böra dessa
sammanföras till en grad med placering i C 3. Till samma lönegrad
hava ock arbetsförestånderskorna (13) synts böra hänföras. Vad kommittén
sålunda föreslagit finner jag mig böra tillstyrka.
Ej heller har jag funnit skäl till erinran mot kommitténs förslag
därom, att till icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare måtte överföras,
förutom ovannämnda köksförestånderskor av 3:e graden, köks-, tvättoch
bageriförestånderskornas närmaste biträden, tillhopa 36, samt sömmerskor
och väverskor, tillhopa 28. På grund av denna min ståndpunkt
kan jag givetvis ej tillstyrka från ekonomipersonalens förbund framställda
önskemål, att på ordinarie stat jämväl skulle uppföras telefonist
(inre portvakt), kokerska, strykerska och maskintvätterska.
Av vad jag sålunda hemställt rörande ekonomipersonalens placering
i lönegrader å den nya löneskalan framgår, att jag icke kunnat ansluta
mig vare sig till de ifråga om nämnda personals placering inom kom
-
Kungl. May.ts proposition nr 146. 35
mittén reservationsvis framställda förslagen eller till andra förut icke
berörda framställningar i detta hänseende.
Då vid 1885 års riksdag för första gången av Kungl. Maj:t framlades
förslag till avlöningsstat för vissa befattningshavare vid hospital
och sådan avlöningsstat av riksdagen godkändes, voro å staten uppförda
allenast läkare och sysslomän. 1 överensstämmelse med vad Kungl.
Maj:t hemställt anvisade emellertid riksdagen ett särskilt maximibelopp
att utgå av förslagsanslaget till hospitals underhåll till arvoden åt vissa
angivna befattningshavare, vilka icke vöro i avlöningsstaten upptagna.
Ursprungligen var detta anslagsbelopp upptaget till högst 16,000
kronor. Enligt beslut av 1921 års riksdag utgör beloppet högst 35,500
kronor. De befattningar, som efter 1922 års ingång erhålla avlöning
från nämnda anslagsbelopp, äro en amanuens vid Stockholms hospital,
predikanter samt hos vederbörande hospitalsdirektioner anställda sekreterare.
Till att bibehålla ett dylikt särskilt anslagsbelopp synes mig anledning
icke förefinnas, utan torde avlöningar till dessa befattningshavare
böra fastställas i enlighet med vad som enligt det nya avlöningsreglementet
kommer att gälla för andra icke-ordinarie befattningshavare vid
hospital och asyler. I sådant hänseende torde 34 § i avlöningsreglementet
böra komma till användning och således grunderna för avlöningsförmånerna
fastställas av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fall Kungl.
Maj:t överlåter detta på vederbörande verk (medicinalstyrelsen).
Det torde i detta sammanhang böra erinras, att beträffande all
ordinarie personal vid statens hospital och asyler en viss tids provtjänstgöring
finnes stadgad, för läkar- och kontorspersonal fastställd till tre
år, för sjukvårdspersonal till fyra år, för ekonomipersonalen, beträffande
befattningar, vilkas antal bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen, till
ett år och beträffande befattningar, vilkas antal bestämmes av Kungl.
Maj:t, till tre år. Under sådan provtjänstgöring avlönas läkar- och
kontorspersonal med belopp, som fastställts av Kungl. Maj:t och riksdagen,
övrig personal enligt grunder, som fastställts av Kungl. Maj:t.
Till vikarier å läkartjänster vid vakans, tjänstledighet för sjukdom,
semester m. m. utgår ersättning, som är fastställd av Kungl. Maj:t och
riksdagen.
Vidare finnes anställd annan extra personal, som avlönas i enlighet
med av Kungl. Maj:t godkända grunder.
Avlöning till
icke-ordinarie
befattningshavare.
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 146.
Avlöningsreglementet
m. m.
För vissa befattningar utgå arvoden enligt grunder, som av medicinalstyrelsen
varje år fastställas.
För samtliga nu nämnda och andra hithörande fall torde den förenämnda
34 § i avlöningsreglementet böra komma i tillämpning.
Att, såsom i 33 § i reglementet förutsättes kunna ske, i stat angiva
särskilda arvodesbelopp för vissa icke-ordinarie befattningshavare, därtill
synes, vad personalen vid hospital och asyler angår, anledning ej
förefinnas.
Enligt 2 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
m. fl. verk kunna för tjänstemän vid vissa verk jämte reglementets
stadganden gälla särskilda, av Kungl. Maj:t och riksdagen
beslutade avlöningsbestämmelser. Samtidigt med utfärdandet den 22 juni
1921 av nämnda avlöningsreglemente (Sv. förf.-saml. nr 451) har ock
utfärdats kungörelse (nr 452), innefattande, bland annat, dylika särskilda
bestämmelser beträffande tjänstemän vid vissa angivna verk. Åven för
befattningshavare vid hospital och asyler torde i vissa här nedan angivna
hänseenden sådana speciella föreskrifter böra fastställas.
Bland villkoren för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt gällande
avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och
asyler ingå bestämmelserna, att överläkare icke må utom hospital och
asyl samt läkaren vid Visby hospital icke utom Visby stad utöva enskild
praktik mot betalning, utom vad rör nerv- eller sinnessjukdomar, samt
att med sysslomansbefattning icke må förenas anställning såsom sekreterare
hos vederbörande hospitalsdirektion.
Beträffande bestämmelsen om vissa läkares praktik synes någon
ändring icke böra vidtagas. Vad åter angår bestämmelsen om förbud
för syssloman att med sin befattning förena anställning såsom sekreterare
hos hospitalsdirektion — om vars upphävande gjorts framställning
av föreningen hospitalsförvaltningens tjänstemän — må erinras,
att denna bestämmelse tillkommit på en tid, då till sysslomansbefattningen
hörde anstaltens hela kassarörelse; det ansågs under sådana förhållanden
olämpligt, att expeditionen av direktionens kassarapporter till
medicinalstyrelsen och innehavande av anstaltens kassa tillhörde samma
person. Sedan emellertid numera särskilda kassörskebefattningar tillkommit
vid alla statens anstalter för sinnessjuka med undantag av de små
anstalterna i Visby och Malmö, har jag i likhet med kommittén ansett
det vara obehövligt att bibehålla ett bestämt förbud för syssloman att
med denna tjänst förena befattning såsom sekreterare hos hospitalets
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung1. May.ts proposition nr 146.
direktion. Enligt mitt förmenande bör i förevarande fall bestämmelsen
i 3 § 2 mom. i avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk
äga tillämpning, och det skulle alltså ankomma på medicinalstyrelsens
prövning, huruvida med sysslomanstjänst må tillsvidare förenas sekreterarbefattning
hos vederbörande direktion.
Med överläkares bostadsförmåner är ock förenad förmånen av bränsle
ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid
för honom att själv bekosta armatur och lampor. Aven denna
förmån bör enligt min mening bibehållas.
Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande
bostadslägenhetens begagnande, torde beträffande överläkarna böra gälla
vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänstebostad
eller, om han avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande av
bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden för
vikarie eller efterträdare.
För närvarande är föreskrivet, att överläkare, som åtnjutit tjänstledighet
under längre tid än ett år i följd på grund av sjukdom av
sådan art, att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, skall
vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens omprövning, avstå från den
honom tillkommande bostad och övriga naturaförmåner mot en kontant
ersättning av 1,500 kronor för år.
En bestämmelse i sådant hänseende synes fortfarande vara av
behovet påkallad, dock torde, med avseende å bostadsförmånernas olika
värde vid olika hospital, Kungl. Maj:t böra meddela närmare föreskrifter
om det ersättningsbelopp, som må anses skäligt.
För undvikande av missförstånd torde ock i de särskilda bestämmelserna
böra stadgas, att, då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen,
mot ersättning i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, de i
22 § i avlöningsreglementet givna eller avsedda föreskrifter skola lända
till efterrättelse, vare sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder
eller ej.
Likaså torde böra föreskrivas, att de i 23 § i avlöningsreglementet
innefattade bestämmelser i fråga om bränsle skola, beträffande andra
befattningshavare vid hospital och asyler än överläkare, äga motsvarande
tillämpning i fråga om lyse, då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles
befattningshavare. De för befattningshavarna vid hospital
och asyler avsedda bostäderna äro nämligen i allmänhet utrustade med
elektrisk belysning.
38
Kung!. M.aj:ts proposition nr 146.
Enligt 22 § i förenämnda avlöningsreglemente gäller såsom allmän
regel, att den tjänsteman, åt vilken såsom bostad anvisas lägenhet, som
disponeras av statsverket, skall därför på angivet sätt erlägga ersättning,
däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning, om sådan finnes
anordnad. Likaså skall enligt 23 § i angivna fall och på angivet sätt
erläggas ersättning för eljest erforderligt bränsle. Inom vissa grenar av
förvaltningen givas emellertid förhållanden, som motivera en begränsning
av nyssberörda allmänna regel beträffande tjänstebostad, så att bostaden
bör upplåtas antingen utan ersättning eller mot eu efter andra grunder
än de i regel stadgade beräknad ersättning.
Efter vad i det föregående omförmälts, föreligga beträffande överläkarna
vid hospital och asyler sådana särskilda förhållanden, att de
enligt min mening fortfarande böra bibehållas vid fri bostadsförmån.
Övriga befattningshavare vid hospital och asyler skulle däremot, vid tilllämpning
av det nya avlöningssystemet, ej vidare åtnjuta några fria
naturaförmåner.
I 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet angivas de grunder, enligt
vilka vikariatsersättning bör beräknas i de uti paragrafen omförmälda
fall. Denna vikariatsersättning utgår med ett belopp för dag räknat,
motsvarande skillnaden mellan i 16 § 1 mom. angivet tjänstledighetsavdrag
i lägsta löneklass för, å ena sidan, den högre befattningen och,
å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre
om dagen.
Med hänsyn till den särskilda ställning i avlöningshänseende och i
samband därmed jämväl i pensionshänseende, som enligt vad jag föreslagit
med hänsyn till bostadsförmånén skulle tillkomma överläkare vid
hospital och asyler, anser jag, att bland särskilda bestämmelser beträffande
befattningshavare vid hospital och asyler även bör intagas föreskrift
därom, att vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 §
1 mom. angivna grunder överläkarbefattning av l:a klass skall anses lika
med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning av 2:a klass
lika med befattning i lönegraden B 19. I
I 10 § av gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka meddelas föreskrifter i
fråga om befattningshavares skyldighet att från anstalten mottaga kost
in natura samt om gottgörelse för mottagen kost.
Aven för framtiden torde särskilda föreskrifter böra finnas i detta ämne.
Kung1. Maj:ts proposition nr 146.
39
I likhet med löneregleringskommittén anser jag sålunda, att ogifta
befattningshavare vid hospital och asyler i allmänhet böra vara pliktiga
att från anstalten mottaga kost in natura; dock att vederbörande direktion
må, när skäl därtill föreligga, kunna medgiva ogift befattningshavare
att själv sörja för sitt kosthåll.
Gift befattningshavare bör i regel själv få handhava sitt kosthåll,
men vara skyldig att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då
sådant enligt direktionens beprövande linnes av omständigheterna påkallat.
För mottagen kost skall befattningshavare hava att utgiva gottgörelse
medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de
närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Magt. Den nu gällande
bestämmelsen angående vissa på angivet sätt utbildade sköterskors rätt
att erhålla personalkost av l:a klass mot gottgörelse för dylik kost av
2:a klass torde därvid böra upphävas.
Jämlikt 11 § i gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och
ekonomipersonalen må förmånen av fri tvätt tillkomma befattningshavare
i enlighet med grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma. Aven
vissa befattningshavare tillhörande läkar- och kontorspersonalen äro för
närvarande tillförsäkrade förmånen av fri tvätt.
Nämnda förmån bör i och med det nya avlöningsreglementets tillämpning
upphöra, varefter ersättning för tvätt bör utgå enligt av medicinalstyrelsen
fastställda grunder.
x Genom 24 § i stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901 har
inom anstalten boende tjänstemän och betjäning tillerkänts rätt att i
händelse av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård, varav de
äro i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas. Enligt
12 § i avlöningsreglementet för sjukvårds- och ekonomipersonalen äger
befattningshavare kostnadsfritt åtnjuta den läkarvård, som lämpligen kan
beredas honom av anstaltens läkare. Har befattningshavare bostad i
anstaltens hus, tillkommer sådan vård jämväl hans hustru och hemmavarande
oförsörjda barn. Finner anstaltens läkare vård å offentligt sjukhus
för befattningshavare erforderlig, må kostnaden för sådan vård å
allmän sal bestridas av de för anstalten anvisade medel.
Jämlikt 25 § i det nya avlöningsreglementet för statsdepartement
m. fl. verk erhåller tjänsteman allenast vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten på vederbörande myndighets bekostnad erforderlig läkarvård
jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust eller nedsättning
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga
hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
I den mån vid vissa verk en utvidgad rätt i förenämnda hänseende
anses böra ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad Kungl. Maj:t
och riksdagen därutinnan besluta.
Med tillämpning av bestämmelsen i sistberörda hänseende har ock
enligt kungörelsen den 22 juni 1921 (Sv. förf.-saml. nr 452) medgivits, att
tjänstemän i fångvårdsstaten och vid statens tvångsarbetsanstalter, tillhörande
någon av angivna lägre lönegrader, må även i andra fall än
vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t
meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård jämte
läkemedel på fångvårdens resp. vederbörande tvångsarbetsanstalts bekostnad,
dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av fångvårdens resp.
tvångsarbetsanstalts medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad
lön.
I anslutning härtill och med beaktande jämväl av vad nu enligt
stadgan angående sinnessjuka är medgivet inom hospital och asyl boende
befattningshavare uti förenämnda hänseende torde föreskrifter i ''ämnet
böra ingå i de särskilda bestämmelserna beträffande befattningshavare
vid hospital och asyler. I de närmare bestämmelser, som i sådant hänseende
varda meddelade av Kungl. Maj:t, torde böra innefattas föreskrift
i fråga om skyldighet för vid hospital och asyl anställda läkare att kostnadsfritt
lämna därstädes anställd personal den läkarvård, som lämpligen
kan beredas av anstaltens läkare.
Befattningshavare bland sjukvårdspersonalen, åt vilken ombetrotts
att särskilt ansvara för handhavandet av sjukvård, förråd m. m. inom
viss avdelning, må — enligt 13 § i nu gällande avlöningsreglemente för
sjukvårds- och ekonomipersonalen — tilldelas särskilt ansvarsarvode, som
bestämmes av medicinalstyrelsen, dock högst 200 kronor för år.
Vid de placeringar i lönegrader, varom jag i det föregående hemställt
beträffande överskötare och översköterskor, har jag, i likhet med
löneregleringskommittén, förutsatt, att nämnda särskilda ansvar för
handhavandet av sjukvård, förråd m. in. inom viss avdelning skulle
utan särskilt arvode ingå i vederbörande överskötares resp. översköterskas
åligganden.
Emellertid gäller för närvarande, att nämnda ansvar vid tillfälligt
förfall för den ordinarie befattningshavaren och vid tider, då denne med
stöd av fastställd arbetstidsordning är fri från tjänstgöring å avdelningen,
41
Kung1. Maj:ts proposition nr 14(i.
utövas av annan befattningshavare därstädes. För sådan extra tillsyn,
utövad av annan befattningshavare än överskötare eller översköterska,
synes det mig, att ersättning bör utgå enligt grunder, som fastställas
av Kung]. Maj:t.
Enligt den nyss nämnda 13 § i avlöningsreglementet för sjukvårdsoch
ekonomipersonalen utgår för tjänstgöring å s. k. fast avdelning'')
särskilt arvode, beräknat efter 120 kronor för år. Sådant arvode anser
jag alltjämt böra utgå och skäligen höjas till 180 kronor för år.
I vad nu ej blivit särskilt föreslaget att intagas i blivande speciella
bestämmelser torde beträffande befattningshavare vid statens hospital
och asyler böra tillämpas avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Med anledning av det nya lönesystemets regel om hela avlöningens
utbetalande i efterskott hava vid de hittills skedda löneregleringarna
enligt detta system vidtagits särskilda åtgärder i ändamål att för befattningshavarna
underlätta övergången till den nya utbetalningsord - ningen. Dylika åtgärder böra självfallet vidtagas jämväl beträffande
befattningshavarna vid hospital och asyler, och torde kostnaderna härför,
på sätt kommittén förutsatt, bestridas från den anslagspost till avlöning
åt ordinarie tjänstemän, vilken ingår i den i det följande föreslagna
ordinarie staten för hospital och asyler.
Vid å senare tider vidtagna löneregleringar för en del verk hava
i vissa fall åtskilliga befattningshavare blivit uppförda å övergångsstat;
de hava därvid fått bibehålla dem dittills tillkommande avlöningsförmåner,
varjämte i regel tillfällig löneförbättring, därest sådan dittills till
dem utgått, tillerkänts dem.
Vad hospital och asyler angår, torde det också, såsom framgår av
det förut anförda, bliva nödigt att uppföra en särskild övergångsstat.
Detta betingas till en början, såsom förut nämnts, av uppskovet
med nyregleringeu av överläkartjänsterna i Stockholm, Uppsala och Lund.
Då vidare enligt mitt i det föregående framställda förslag de nu
såsom ordinarie tjänster upptagna befattningarna såsom köksförestånderskor
av 3:e graden (2), nattvakter (18), manliga biträden i trädgård och
'') Fasta paviljonger finnas 2 till antalet, en vid Västerviks och en vid Säters hospital,
avsedda för vård av särskilt samhällsvådliga och farliga, för rymning benägna sinnessjuka män.
De befattningshavare, som åtnjuta ifrågavarande arvode, äro: 2 förste skötare samt 18 skötare
i varje paviljong.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 126 litift. (Nr 146.) 41022 0
Övergångsanordningar
och ponslonsförhållanden.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
jordbruk (24), köks-, tvätt- och bageriförestånderskornas närmaste biträden
(36) samt sömmerskor och väverskor (28) skulle förändras till
icke-ordinarie befattningar, torde även åt de nuvarande innehavarna av
ifrågavarande befattningar böra lämnas tillfälle att, om de så önska, å
övergångsstat bibehålla sina hittillsvarande avlöningsförmåner, till vilka
emellertid ej hört tillfällig löneförbättring.
Genom kungörelse den 29 juni 1921 (Sv. förf.-saml. nr 456) har förordnats,
att för en var ordinarie tjänsteman, vilken tillsättes genom
förordnande på viss tid eller genom fullmakt eller konstitutorial och
å vilken avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den
civila statsförvaltningen äger tillämpning, skola i fråga om rätt till pension
samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess
annorledes varder förordnat gälla de i sistnämnda kungörelse meddelade
bestämmelser.
Därav föranledda ändringar i den civila pensionslagen angivas i eu
den 29 juni 1921 utfärdad lag (Sv. förf.-saml. nr 455).
Då avlöningsreglementet kommer i tillämpning å befattningshavare
vid statens hospital och asyler, bliver därav självfallet en följd, att även
nyss omförmälda pensionsbestämmelser varda för dem gällande.
Därvid bör emellertid — vid bifall till vad jag i det föregående
föreslagit beträffande avlöningsförmånerna för överläkare — iakttagas,
att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda pensionsunderlag
som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20 i avlöningsreglementet,
d. v. s. 6,996 kronor, samt för överläkare av 2:a klass
samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande lönegraden
B 19, d. v. s. 6,684 kronor; i följd varav pensionsavgiften skall,
för år räknat, utgå:
för överläkare av l:a klass med 420 kronor,
» » » 2:a » » 399 »
Vid 1919 års lagtima riksdag bestämdes med avseende å den ordinarie
sjukvårdspersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka åldern för
erhållande av hel pension till 60 levnads- och 30 tjänstår för manliga
befattningshavare samt 55 levnads- och 25 tjänstår för kvinnliga befattningshavare,
alltså i bägge hänseendena tidigare än för manliga och
kvinnliga befattningshavare i allmänhet i statens tjänst.
Att nu, såsom från personalhåll och reservationsvis inom kommittén
ifrågasatts, ytterligare nedsätta pensionsåldern för nämnda personal, anser
jag icke böra ifrågakomma.
43
Kung!. Maj. t proposition nr 146.
De kontanta avlöningarna till den ordinarie hospitaIspersonalen
utgå, beträffande läkar- och kontorspersonalen enligt den av riksdagen
antagna avlöningsstaten och beträffande sjukvårds- och ekonomipersonalen
i enlighet med det för dem gällande avlöningsreglementet. Avlöningsbeloppen
bestridas från det å riksstaten upptagna förslagsanslaget
till hospitals underhåll, med undantag av ålderstillägg till läkare och
kontorstjänstemän, vilka ålderstillägg utgå ur femte huvudtitelns förslagsanslag
till ålderstillägg. Till vissa i stat icke upptagna befattningshavare
(amanuens, predikanter, sekreterare) utgå avlöningarna likaledes
från anslaget till hospitals underhåll, från vilket anslag även utbetalas
en del andra ersättningar till extra personal.
Därest nu det nya avlöningsreglementet skall vinna tillämpning å
hospital och asyler, erfordras förändrade anordningar beträffande staten.
Därvid torde, vad avlöningsstaten beträffar, böra tillämpas de grunder,
•som finnas angivna i löneregleringskommitténs betänkande (sid. 56—59).
I enlighet härmed skulle kostnaderna för avlöningar till de ordinarie
befattningshavarna angivas i en anslagspost, varifrån jämväl skulle bestridas
de i lönerna ingående belopp, som motsvara nuvarande ålderstillägg.
Anslagsposten skulle erhålla förslagsanslags natur, vilket, vad
hospital och asyler beträffar, måste vara så mycket mera nödvändigt, som
möjlighet måste förefinnas att kunna i avsevärd utsträckning företaga
omplaceringar, varigenom differenser i avlöningsbelopp kunna uppstå till
följd av ortsgrupperingen.
Då från den ifrågavarande anslagsposten skulle bestridas jämväl de
i lönerna ingående, nuvarande ålderstillägg motsvarande belopp, skulle
femte huvudtitelns gemensamma förslagsanslag till ålderstillägg ej vidare
behöva anlitas för avlöningsförhöjningar till läkar- och kontorspersonal
vid hospital och asyler.
Enligt de i löneregleringskommitténs betänkande angivna beräkningsgrunderna
(sid. 57) har anslagsposten »avlöningar till ordinarie
befattningshavare» förslagsvis upptagits till 7,000,000 kronor.
I likhet med vad som bestämts för statsdepartement m. fl. verk,
torde från denna anslagspost även böra bestridas begravningshjälp och
eventuell kostnad för läkarvård.
Vidare skulle å avlöningsstat för hospital och asyler uppföras en
särskild anslagspost till vikariatsersättningar åt vikarier å ordinarie befattningar.
Denna anslagspost har av kommittén förslagsvis upptagits
till 225,000 kronor.
Å avlöningsstaten bör slutligen uppföras eu särskild anslagspost
med beteckning »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.»,
Stater.
Avlönings
stat.
Departements
chefen.
Omkost
nadsstat.
44 Kung!. Maj:ts proposition nr 146.
likaledes såsom förslagsanslag. Denna post har av kommittén beräknats
till 1,090,000 kronor.
Från denna post skulle då även bestridas dels kostnaden för övertidsarbete,
där sådant förekommer, dels ersättning för visst extra arbete
beträffande ansvar för handhavandet av sjukvård, förråd m. m. inom viss
avdelning, dels ock arvode för tjänstgöring å s. k. fast sjukvårdsavdelning.
Mot de sålunda av kommittén framlagda beräkningarna och förslagen
i fråga om de i avlöningsstaten ingående anslagsposterna har jag icke
funnit anledning till erinran.
Till den ordinarie staten för hospital och asyler måste naturligen
höra, förutom avlöningsstaten, även en omkostnadsstat för övriga ordinarie
utgifter för hospitals underhåll.
Beträffande denna omkostnadsstat har, på löneregleriugskommitténs
uppdrag, förste revisorn i medicinalstyrelsen Helge Burman gjort följande
beräkning, mot vilken kommittén för sin del icke haft någonting- att
erinra.
Till hospitals underhåll har såsom förslagsanslag
anvisats för år 1922 ........................................ kronor 10,000,000: —
Av detta belopp beräknas åtgå till avlöningar i
™nt tal .................................................................. >, 5,000,000- —
Sålunda skulle till övriga omkostnader återstå...... kronor 5,000,000: —
Av allt att döma, och därest samma beräkningsgrund för bestämmande
av patientavgifterna, som tillämpats de senaste'' åren, fortfarande
komme att tillämpas, syntes* sistnämnda belopp icke behöva
överskridas, utan vore det antagligt, att på detsamma någon besparing
kunde göras. Då därtill komme, att statsverket, med tillämpning av
kommitténs förslag beträffande avlöningsförhållandena för personalen,
skulle tillföras en inkomst för hyror m. in. för bostäder, vilkas upplåtelse
nu utginge i form av naturaförmåner, och denna inkomst borde
tillgodoföras omkostnadsanslaget, syntes ovanstående belopp än ytterligare
kunna minskas. Nämnda inkomst borde approximativt kunna beräknas
till 750,000 kronor och förenämnda besparing till 250,000 kronor.
Ovanstående anslag skulle sålunda kunna
minskas med ........................................................................ kronor 1,000,000: —
eller, med andra ord, till hospitals underhåll,
oavsett avlöningar, skulle kunna beräknas ett
förslagsanslag av .............................................................. » 4,000,000: —
Katigt. Maj.ts proposition nr 146.
45
Resultatet av de sålunda gjorda beräkningarna angående omkostnadsstaten
kan jag biträda. Visserligen hava patientavgifterna i tredje
betalningsklassen sänkts från och med början av år 1922, vilket medför
en avsevärd minskning av inkomsterna. Vidare måste man räkna med
en betydande ökning av patientantalet, därigenom att Strängnäs nya
hospital med plats för 800 patienter lärer bliva fullt belagt under loppet
av 1922. Men häremot svarar en så stor nedgång i priserna å de viktigaste
förnödenheterna, att, så vitt nu kan bedömas, ett förslagsanslagför
»Övriga omkostnader» å 4,000,000 kronor för helt år eller 2,000,000
kronor för det nu ifrågavarande första halvåret 1923 kan anses väl avvägt.
Såsom i det föregående angivits, måste oek finnas en särskild övergångsstat.
Utgifterna å densamma hava av kommittén förslagsvis beräknats
till 122,520 kronor. Uppföras, såsom jag hemställt, jämväl de tre
överläkarna i Stockholm, Uppsala och Lund å övergångsstat — varvid
kan bortses från dem tillkommande ålderstillägg, som utgå från femte
huvudtitelns gemensamma anslag till ålderstillägg — torde övergångsstatens
slutsumma böra ökas med 19,000 kronor till 141,520 kronor.
Att samtidigt därmed reducera vederbörande anslag å '' den ordinarie
staten synes mig icke böra ske med hänsyn till de tre överläkarlönernas
relativt ringa inverkan å de betydande anslagen samt dessa anslags
approximativt beräknade storlek.
Godtages vad sålunda i olika hänseenden föreslagits, skulle staterna
för hospital och asyler få följande iitseende:
Ordinarie stat.
A. Avlöiiingsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
........................................................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag...........................................
B. Omkostnndsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
........................................................................
Summa förslagsanslag kronor 12,315,000: —
kronor 7,000,000: —
» 225,000: -
» 1,090,000: —
» 4,000,000: -
Departements
chefen.
Övwrgåugs
stat.
46
Ktmgl. Mnj.is proposition nr 146.
Kostnads
ökning.
Övergångsstat.
Nuvarande avlöning
Medel-
tjänst-
avlö-
Summa.
Anmärkningar.
lön.
görings-
pennin-
lägst.
högst.
ning.
gar.
Stockholms hospital.
1 överläkare........................
2,700
1,300
—
—
4,000
Uppsala hospital och asyl.
Därtill komma na- tura- och andra för-
1 överläkare........................
5,000
2,500
—
—
—
7,500
• maner enligt brev
den 28 juni 1818 och
Lunds hospital och asyl.
den 13 juni 1919.
1 överläkare........................
5,000
2,500
—
—
—
7.500
•
1 köksförestånderska av 3:e
graden .......................
—
- .
1,140
1,650
1,380
1,380
1 köksförestånderska av 3:e
graden ..................
—
1,140
1,650
1,380
1,380
1 nattvakt........................
—
—
1,020
1,650
1,260
1,260
17 nattvakter .....
—
—
1,020
1,650
1,260
21,420
1 manligt biträde i trädgård
1,020
och jordbruk ...............
—
—
1,650
1,260
1,260
23 manliga biträden i trädgård
Därtill komma na-
och jordbruk ...............
—
—
1,020
1,650
1.260
28,980
tura- och andra för-
1 köksförestånderskans när-
maner i enlighet med
maste biträde .............
_
—
060
1,380
1,140
1,140
avlöningsreglementet
12 köksförestånderskornas
t
för sjukvårds- och
närmaste biträden .........
—
—
960
1,380
1,140
13,680
ekonomipersonalen
1 tvättf örestånderskans n är-
vid statens anstalter
maste biträde ...
—
—
900
1,260
1,020
1,020
för sinnessjuka den
12 tvättförestånderskornas
28 juni 1918.
närmaste biträden..........
—
—
900
1,260
1,020
12,240
1 bageriförestånderskans när-
maste biträde ...........
—
—
900
1,260
1,020
1,020
9 bageriförestånderskornas
närmaste biträden .........
—
—
900
1.260
1,020
9,180
1 .sömmerska resp. väverska
—
—
900
1260
1,020
1,020
27 sömmerskor och väverskor
—
—
900
1.260
1,020
27,540
Summa förslagsanslag
-
—
141,520
Till ledning vid bedömandet av den kostnadsökning, som en tilllämpning
av föreliggande förslag till ny definitiv lönereglering beträffande
personalen vid statens hospital och asyler skulle medföra, tillåter jag mig
—- under hänvisning till vad jag här ovan anfört beträffande övergångsstaten
— åberopa följande av löneregleringskommittén i betänkandet
meddelade utredning:
Kungl. Maj.is proposition nr 14(1. 47
I riksstaten för år 1922 är för hospitalsstaten uppfört, bland
andra anslag, om vilka nu ej är fråga, till hospitals
underhåll förslagsanslag ............................................. ... kronor 10,000,000: —
Läggas därtiil kostnaderna för
1) ålderstillägg åt läkar- och kontorspersonal vid hospitalen,
beräknade efter förhållandena år 1921 till omkring ... » 20,000: —
2) tillfällig löneförbättring åt vissa ordinarie tjänstemän,
omkring ........................................................................... » 20,100: —
erhålles en totalsumma av............................................... kronor 10,040,100: —
De av löneregleringskommittén framlagda nya staterna, övergångsstaten
däri inberäknad, sluta å ett sammanlagt
belopp av ....................................................................... » 12,437,520: —
Oberäknat den kostnadsökning, som första året för den nya
avlöningsstatens tillämpning föranledes av löneökningen
vid övergång till efterskottsutbetalning av hela avlöningen,
skulle kommitténs förslag sålunda kunna anses
medföra en merkostnad av omkring ............................. » 2,400,000: —
Härvid har emellertid hänsyn ej tagits till dyrtidstillägg och de bestämmelser,
i utjämningssyfte, som av riksdagen år 1921 vidtagits och under följande år
kunna varda vidtagna beträffande dyrtidstillägg för befattningshavare vid nyreglerade
och dyrtidstillägg för befattningshavare vid icke-nyreglerade verk.
Enligt de beräkningar, jag sålunda framlagt, skulle det ordinarie
förslagsanslaget till hospital och asyler under första halvåret 1923 bestämmas
till 6,157,500 kronor, varav 4,157,500 kronor skulle belöpa å
avlöningsstaten och 2,000,000 kronor å omkostnadsstaten. För avlöningar
till de å övergångsstat uppförda befattningshavarna skulle härjämte komma
ett förslagsanslag å 70,760 kronor.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer
jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid hospital och asyler;
Hemställan.
48
Kungl. May.ts proposition nr 146.
dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under femte huvudtiteln införas följande:
Verk och befattningar
Avdelning
och löne''
grad enligt
löneplanen
Verk och befattningar
Avdelning
och lönegrad
enligt
löneplanen
Femte huvudtiteln.
Statens hospital och asyler.
I. Läkarpersonal.
Överläkare av l:a klass..........
Överläkare av 2:a klass...........
Läkare vid Vishy hospital......
Hospitalsläkare av l:a klass ...
Hospitalsläkare av 2:a klass ...
II. Kontorspersonal.
Syssloman av l:a klass...........
Syssloman av 2:a klass...........
Syssloman av 3:e klass..........
Bokhållare.............................
Kassörskor.............................
(manliga.........
Kameralbiträdenl eller
(kvinnliga......
Kanslibiträden........................
III. Sjukvårdspersonal.
Uppsyningsman av l:a klass.....
Uppsyningsman av 2:a klass.....
Överskötare............................
B 19'')
B 18l)
B 1H
B 18
B 16
B 15
B 14
B 13
B 7
B 5
B 4
Skötare........................................
Förestånderskor av l:a klass.........
Förestånderskor av 2:a klass.........
Översköterskor.............................
Sköterskor..................................
IV- Ekonomipersonal.
Maskinmästare av l:a ldass..........
Maskinmästare av 2:a klass...........
Maskinister av l:a klass ..............
Maskinister av 2:a klass ..............
Hantverksföreståndare av l:a klass
Hantverksföreståndare av 2:a klass
Trädgårdsmästare ........................
Befallningsman.............................
Magasinsföreståndare....................
Hantverkare.................................
Chaufförer....................................
Post- och stadsbud.....................
Eldare av l:a klass......................
Eldare av 2:a ldass.......................
Föreståndare i stall, ladugård och
svinstall..................................
Köksförestånderskor av l:a klass...
Köksförest&nderskor av 2:a klass...
Tvättförestånderskor av l:a klass...
Tvättförestånderska av 2:a klass....
Bageriförestånderskor...................
Arbetsförestånderskor ..................
B 2
C 6
C 4
C 3
C 2
B 7
B 6
B 2
B 1
B 1
) Jämte boställsvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, dill* sådan anordnats, med skyldighet
emellertid för överläkare att själv bekosta armatur och lampor.
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid hospital och
asyler på följande sätt:
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 146.
49
Befattningar
Antal
Befattningar
Antal
Överläkare av l:a klass .......
Överläkare av 2:a klass .......
Läkare vid Visby hospital ...
Hospitalsläkare av l:a klass .
Hospitalsläkare av 2:a klass .
Syssloman av La klass.
Syssloman av 2:a klass.
Syssloman av 3:e klass.
Bokhållare .................
Kassörskor.................
Kameralbiträden.........
Kanslibiträden.............
Uppsyningsman av l:a klass .
Uppsyningsman av 2:a klass .
Överskötare .........................
Skötare ..............................
Förestånderskor av l:a klass .
Förest&nderskor av 2:a klass .
Översköterskor....................
Sköterskor........................
8
4
1
21
27
2
7
6
13
15
8
12
18
16
133
694
17
26
203
791
Maskinmästare av La klass...........
Maskinmästare av 2:a klass...........
Maskinister av l:a klass ...............
Maskinister av 2:a klass ...............
Hantverksföreståudare av La klass
Hantverksföreståndare av 2:a klass
Trädgårdsmästare .......................
Befallningsman.............................
Magasinsföreståndare..................
Hantverkare.................................
Chaufförer....................................
Post- och stadsbud.......................
Eldare av La klass....................
Eldare av 2:a klass.......................
Föreståndare i stall, ladugård och
svinstall...................................
Köksförestånderskor av l:a klass...
Köksförestånderskor av 2:a klass...
Tvättförestånderskor av La klass...
Tvättförestånderskor av 2 a klass...
Bageriförestånderskor...................
Arbetsförestånderskor...................
9
5
14
17
27
85
14
10
8
77
9
16
15
69
26
11
4
14
1
11
13
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
hospital och asyler:
1. Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat, skall gälla,
att överläkare icke må utom hospital och asyl samt läkaren vid Visby
hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom
vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.
2. Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom.
i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a
klass anses lika med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning
av 2:a klass lika med befattning i lönegraden B 19.
3. överläkare äger, utan hinder av föreskrifterna i 22 § a) och b)
i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med bränsle ävensom
elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid att
själv bekosta armatur och lampor.
Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande
boställslägenhetens begagnande, skall dock även beträffande överläkare
gälla vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänstebostad
eller, om b an avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande
av bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden
för vikarie eller efterträdare.
Bihang till riksdagms protokoll 1922. 1 sand. 126 höft. (Nr 146.)
410 22 7
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes
för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under
längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens
omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad och
övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning till det belopp, som
Kungl. Maj:t finner skäligt.
4. Då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen, mot ersättning
i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, skola de i 22 § i avlöningsreglementet
givna eller avsedda föreskrifter lända till efterrättelse vare
sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder eller ej.
5. ’ De i 23 § i avlöningsreglementet innefattade bestämmelser i fråga
om bränsle skola jämväl, beträffande andra befattningshavare vid hospital
och asyler än överläkare, äga motsvarande tillämpning i fråga om lyse,
då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles befattningshavare.
6. Ogift befattningshavare är pliktig att från anstalten mottaga
kost in natura; dock äger direktionen, när skäl därtill föreligga, medgiva
honom att själv sörja för sitt kosthåll.
Gift befattningshavare handhave själv sitt kosthåll; vare dock skyldig
att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då sådant enligt
direktionens beprövande finnes av omständigheterna påkallat.
För mottagen kost har befattningshavaren att utgiva gottgörelse
medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de närmare
bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.
7. Verkställes vid anstalten tvätt för befattningshavares enskilda
räkning, skall befattningshavaren därför utgiva ersättning i enlighet med
grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma.
8. Befattningshavare, tillhörande någon av 1—7 lönegraderna under
avdelning B eller 1—6 lönegraderna under avdelning C enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fäll än vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på vederbörande
hospitals bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller
annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall betalas av hos4
pitals medel under tid, då befattningshavaren åtnjuter oavkortad lön; och
må även andra inom hospital eller asyl boende befattningshavare i händelse
av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård, varav de äro
i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas; allt emellertid
enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.
9. Har åt annan befattningshavare bland sjukvårdspersonalen än
överskötare eller översköterska ombetrotts att särskilt ansvara för handhavandet
av sjukvård, förråd in. m. inom viss avdelning vid tillfälligt
KnmjlrMaj:Is proposition nr 146. 51
förfall för överskötare eller översköterska eller vid tider, då överskötare
eller översköterska med stöd av fastställd arbetstidsordning är fri från
tjänstgöring å avdelningen, må för sådant extra arbete ersättning utgå
enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.
10. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till befattningshavare
bland sjukvårdspersonalen särskilt arvode, beräknat efter 180
kronor för år;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
punkterna 9 och 10 i nyssberörda särskilda bestämmelser, må bestridas
av anslag till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
dels besluta, att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda
pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20
i förenämnda avlöningsreglemente, eller 6,996 kronor, samt för överläkare
av 2:a klass samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän,
tillhörande lönegraden B 19, eller 6,684 kronor, och att i följd
därav pensionsavgiften skall, för år räknat, utgå för överläkare av l:a
klass med 420 kronor och för överläkare av 2:a klass med 399 kronor;
dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stater för hospital
och asyler;
dels besluta, att där vid hospital och asyler anställd befattningshavare,
å vilken ovanberörda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen —-‘såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari manad ar 1923 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, han vid utgången av
år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och
fri belysning, skall ökas med värdet, enligt medicinalstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i ordinarie staten för hospital och asyler upptagna anslagsposten
till avlöningar åt ordinarie befattningshavare;
dels förklara, att övriga av riksdagen i skrivelse den 22 februari
1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då
beslutade löneregleringen för statsdepartement och centrala ämbetsverk
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens
hospital och asyler;
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 146.
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll, i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga ej mindre under rubriken »hospital och asyler» ett förslagsanslag
av 6,157,500 kronor än även under rubriken »hospital och
asyler: övergångsstat» ett förslagsanslag av 70,760 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
\ Herman Hultkrantz.
Stockholm, K. L. Beckmana Boktr., 1(21.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1922:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statens hospital och asyler jämte i ämnet väc a1 i texten