Sök i Ratio Lex

Angående anslag dels till avlöning åt en föredragande inom finansdepartementet i ärenden rörande sparkanksväsendet, dels ock till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet

1922-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:148, Angående anslag dels till avlöning åt en föredragande inom finansdepartementet i ärenden rörande sparkanksväsendet, dels ock till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 148.

1

Nr 148.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag dels till

avlöning åt en föredragande inom finansdepartementet i ärenden

rörande sparkanksväsendet, dels ock till bestridande av

kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet: given Stockholms

slott den 21 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Reg enten i statsrådet å Stockholms slott

den 21 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut denna dag skall till riksdagen avlåtas

proposition med bland annat förslag till lag om sparbanker. Enligt

nämnda förslag skall tillsynen över sparbankerna vara uppdelad emellan

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sa<nl. 128 höft. (Nr 148.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 148.

länsstyrelserna, en var för sitt län, samt en ny befattningshavare, sparbanksinspektören,

som förordnas av Kungl. Maj:t. Till bestridande av

kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet skola rikets sparbanker

enligt 65 § i förslaget vara skyldiga att årligen erlägga bidrag

enligt bestämmelser, som meddelas i administrativ ordning. Sparbanksinspektören

skall emellertid, på sätt jag vid berörda förslags, remitterande

till lagrådet den 3 nästlidne februari närmare utvecklat, icke blott

vara ett tillsynsorgan, utan han skall även, i den mån hinder ej möter,

hava att inom finansdepartementet handlägga där förekommande sparbanksfrågor.

På grund härav kunna kostnaderna för sparbanksinspektörens

verksamhet icke helt läggas å sparbankerna utan böra fördelas

emellan dem och statsverket. Statsverket torde sålunda höra vidkännas

kostnaderna för avlöning jämte dyrtidstillägg åt sparbanksinspektören i

hans egenskap av föredragande inom finansdepartementet i ärenden

rörande sparbanksväsendet ävensom deltaga i vissa kostnader, såsom

kostnaderna för hyra, expenser m. m. Med hänsyn till att inom finansdepartementet

för närvarande finnes till disposition eu för inspektören

lämplig lokal jämte inventarier torde statsverkets skyldighet att deltaga

i sistberörda ''kostnader lämpligen kunna, åtminstone så länge omförmälda

lokal kan för ändamålet disponeras, fullgöras på det sätt, att

statsverket tillhandahåller lokal jämte erforderliga möbler och övriga

inventarier och i samband därmed av finansdepartementets ordinarie

expensanslag bekostar renhållning, lyse, värme och telefon..

Sparbanksinspektören torde i avseende å tjänsteställning böra likställas

med tjänsteman i 20:e lönegraden enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Då befattningen bör

uppföras på extra stat, skall följaktligen sparbanksinspektörens begynnelselön

uppgå till 10,020 kronor, varav en tredjedel torde böra beräknas

för inspektörens tjänstgöring såsom föredragande inom finansdepartementet.

1 enlighet härmed har också i årets statsverksproposition under sjunde

huvudtiteln å extra stat för första halvåret 1923 i berörda avseende

beräknats ett förslagsanslag å högst 1,670 kronor, varjämte förutsatts,

att av det under sjunde huvudtiteln å extra stat begärda anslaget till

dyrtidstillägg skall till inspektören utgå ett belopp, motsvarande en

tredjedel av det dyrtidstillägg, som tillkommer befattningshavare, vars

årslön uppgår till 10,020 kronor.

De kostnader, med undantag för dyrtidstillägg, som enligt vad

ovan sagts icke böra bestridas av statsverket och följaktligen skola gäldas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 148.

genom bidrag från sparbankerna, kunna för helt år beräknas på följande

sätt:

*/3 av avlöningen till sparbanksinspektören ........................... kronor 6,680

Avlöning till ett kontorsbiträde, kvinnligt, .......................... » 2,040

Vikäriatsersättningar, expenser in. m................................... » 3,000

Rese- och traktamentsersättningar............................................. 5,000

Summa kronor 16,720

Vad angår kostnaderna för dyrtidstillägg åt sparbanksinspektören

och kontorsbiträdet kunna de i sin helhet beräknas till i runt tal respektive

3,300 och 1,000 kronor för hela år 1923. En tredjedel av kostnaden

för dyrtidstillägget åt sparbanksinspektören skulle, enligt vad förut sagts,

bestridas av statsverket, medan två tredjedelar av samma kostnad jämte

hela kostnaden för dyrtidstillägg åt kontorsbiträdet torde höra bestridas

av sparbankernas bidrag. Jag förutsätter givetvis, att dyrtidstilläggen

skola utgå efter de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande

grunder.

Statsverkets kostnader för avlöning till sparbanksinspektören i

dennes egenskap av föredragande inom finansdepartementet i ärenden

rörande sparbanks väsendet skulle alltså för första halvåret 1923 frånsett

dyrtidstillägg, som torde böra bestridas från det allmänna anslag

till dyrtidstillägg, vilket lärer komma att uppföras under sjunde huvudtiteln

— kunna beräknas till 1,670 kronor, vilket belopp torde höra såsom

förslagsanslag, högst, anvisas å extra stat för tiden 1 januari

30 juni 1923.

Kostnaderna i övrigt för tiden 1 januari—30 juni 1923 för sparbanksinspektörens

verksamhet torde, såsom av det föregående framgår,

kunna beräknas till 8,360 kronor jämte dyrtidstillägg, omkring 1,600 kronor,

eller tillhopa cirka 9,960 kronor. Beträffande den budgettekniska behandlingen

av ifrågavarande kostnader, skulle det vara riktigast, därest a

budgetens inkomstsida bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens

verksamhet, kunde uppföras en inkomsttitel, förslagsvis med benämningen

»bidrag till sparbanksinspektörens verksamhet», till belopp av

9,960 kronor samt å utgiftssidan upptagas ett reservationsanslag å enahanda

belopp att direkt utgå av samma bidrag. En dylik anordning

synes också, sedan den föreslagna lagen hunnit komma i tillämpning,

böra genomföras. Vad angår statsregleringsperioderna 1 januari 30

juni 1923 och 1 juli 1923—30 juni 1924 torde det emellertid bliva

nödvändigt att tillämpa en i viss mån annan ordning. Då sparbanks

skyldighet att erlägga bidrag till bestridande av sparbanksinspektörens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 148.

verksamhet på grund av 75 § i lagförslaget icke inträder, förrän den

nya lagen blivit gällande för sparbanken, vilket icke behöver bliva fallet

förrän mot slutet av år 1923, kunna sparbankernas bidrag, ehuru de

skola utgå i förhållande till deras omslutning vid 1922 års utgång och

avse år 1923 i dess helhet, icke till siffran fastställas och uttagas förrän

efter utgången av första halvåret 1923. Det kan sålunda redan nu

förutses, att några bidrag från sparbankerna icke komma att inflyta

under statsregleringsperioden 1 januari—30 juni 1923. Att vid sådant

förhållande i budgeten för nämnda period såsom inkomst upptaga dylika

bidrag synes mindre riktigt. Å denna riksstat skulle sålunda ifrågavarande

statsverksamhet komma till uttryck allenast å utgiftssidan, där

ett anslag å 9,960 kronor torde böra uppföras. Anledning att giva

detta anslag annan natur än reservationsanslag synes icke förefinnas.

För påföljande statsregleringsperiod, då bidrag för två kalenderår torde

komma att inflyta, synes antingen kunna förfaras så, att inkomsterna

av dylika bidrag i budgeten upptagas med 9,960 kronor utöver årskostnaden,

eller ock från ifrågavarande reservationsanslag tagas i anspråk

motsvarande belopp.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under sjunde huvudtiteln

anvisa

dels till avlöning åt en föredragande inom finansdepartementet i

ärenden rörande sparbanksväsendet ett förslagsanslag,

högst, å......................................................................................... kronor 1,670,

dels ock till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens

verksamhet ett reservationsanslag å ..................................... kronor 9,960.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,

gilla samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

STOCKHOLM, I8AAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 2 i texten
  2. SU 1922:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag dels till avlöning åt en föredragande inom finansdepartementet i ärenden rörande sparbanksväs a1 i texten