Sök i Ratio Lex

Angående anslag för täckande av under är 1921 uppkomna brister ä vissa för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag under fjärde huvudtiteln

1922-03-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:155, Angående anslag för täckande av under är 1921 uppkomna brister ä vissa för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag under fjärde huvudtiteln

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 1.55.

Nr 155.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för

täckande av under är 1921 uppkomna brister ä vissa

för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag under

fjärde huvudtiteln; given Stockholms slott den 3 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

mars 1922.

Närvarande: ,

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av de medelsbehov, som under

fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, borde tillgodoses genom anslag å

tilläggsstat för år 1922, yttrade jag under punkten 35, att enligt vad

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 133 käft. (Nr 155.) 44522 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 155.

jag inhämtat komme på grund av förhållanden, vilka vid uppgörande

av förslag till riksstat för år 1921 icke kunnat förutses, brister att uppstå

å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för nämnda år.

Ifrågavarande brister, vilka då icke vore till siffran kända men kunde

approximativt beräknas till 520,000 kronor, syntes böra täckas genom

anslag å tilläggsstat för innevarande år. För huvudtitelns av jämnande

borde beloppet upptagas till 520,055 kronor.

I enlighet härmed föreslog Kung!. Maj:t riksdagen att, i avvaktan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående täckande

av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 520,055 kronor.

Marinförvaltningen har nu gjort särskilda framställningar om täckande

av de brister, som uppkommit å vissa reservationsanslag för år 1921.

Av nämnda framställningar framgår, att brister uppstått å följande

anslag, nämligen:

1. Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

2. Anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap.

3. Anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.

1. Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Detta anslag var för år 1921 upptaget med ett belopp av 497,756

kronor. Därjämte var till förstärkning av anslaget i riksstaten för samma

år uppfört ett förslagsanslag, högst, å 224,000 kronor, motsvarande 45

% av det ordinarie anslagets belopp.

Med avseende å erforderlig förstärkning till det ordinarie anslaget

hade marinförvaltningen i sin framställning angående sjöförsvarets medelsbehov

för år 1921 anfört, att med beräkning efter då gällande pris skulle

krävas ett tilläggsanslag å mer än 200 % av det ordinarie anslaget.

Enär detta beräknats utan hänsyn till förekommande vakanser, ansåge

sig marinförvaltningen emellertid icke böra räkna med en så hög procentsats,

men funne å andra sidan försiktigheten bjuda att icke sätta beloppet

av förstärkningsanslaget till mindre än 90 % av det ordinarie

anslaget eller sålunda i avrundat tal till 448,000 kronor.

Vid föredragning av anslagsfrågan inför Kungl. Maj:t hade därefter

dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet yttrat, att det med

hänsyn till rådande förhållanden icke syntes uteslutet, att en återgångtill

mera normala prislägen under de närmaste åren kunde vara att förvänta,

liksom ock, därest det befintliga vakansantalet skulle ytterligare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Proposition Nr 155. 3

ökas, en sådan ökning komme att medföra minskade beklädnadskostnader.

Då i övrigt fullt säkra hållpunkter för förstärkningsanslagets

beräknande icke stode att erhålla, syntes det lämpligt att tillsvidare

stanna vid samma procenttal, 45 %, som legat till grund för beräkningen

av förstärkningsanslagen för åren 1919 och 1920 och borde anslaget

sålunda i riksstaten för år 1921 upptagas med ett avrundat belopp av

224,000 kronor. Om anslaget icke skulle komma att visa sig för ändamålet

tillräckligt, finge hemställan framdeles göras hos riksdagen om

anvisande av medel till bristens täckande.

I enlighet härmed blev i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag

förstärkningsanslaget i fråga upptaget med ovannämnda belopp

224,000 kronor.

I skrivelse den 30 november 1921 anmälde marinförvaltningen, att,

såvitt då kunde bedömas, syntes å omförmälda ordinarie anslag kunna

beräknas en överbetalning under år 1921 å 260,000 kronor. Exakta

beloppet av överbetalningen kunde uppgivas först efter avslutat bokslut

för året.

• I skrivelse den 15 februari 1922 har nu marinförvaltningen anfört,

att sedan ämbetsverkets huvudbok för år 1921 blivit avslutad,

hade det visat sig, att anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

blivit överskridet med 529,573 kronor 22 öre. Att överbetalningen

blivit så mycket större, än vad man med ledning av utgifterna

under de tre första kvartalen av året kunnat förutse, vore främst

att söka i den kraftiga minskning av antalet vakanser bland både sjömanskårens

manskap och skeppsgossarna, som årets sista månader hade

att uppvisa. Men därjämte vore överbetalningen beroende av, att de

verkliga kostnaderna för manskapsbeklädnaden till följd av inneliggande

beklädnadslager ställt sig så avsevärt högre per man än de för undei-- hållskostnaden vid anslagsberäkningen fortfarande använda beloppen av

respektive 108 och 90 kronor.

I sådant hänseende finge ämbetsverket åberopa sin framställning

angående medelsbehovet för första halvåret 1923 (se statsverkspropositionen

till 1922 års riksdag, fjärde huvudtiteln, punkten 86), varav

framginge, att ämbetsverket vid beräknandet av anslagsbehovet för beklädnad

utgått från en beklädnadskostnad för år av 318 kronor för sjömanskårens

manskap och 265 kronor för skeppsgosse.

När såsom en följd av tidsförhållandena rekryteringen tagit sådan

fart som under de sista månaderna av år 1921, och de högre bekläd
-

Häri n förvaltningens

skrivelse den

30 november

1921.

Marinförvaltningens

skrivelse den

16 februari

1922.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 155.

Departements

chefen.

nadskostnaderna icke längre kompenserades av ett stort antal vakanser,

kunde med hittills varande beräkningsgrund för anslagets bestämmande

överbetalning av anslaget icke undvikas. I viss mån hade till överbetalningen

också bidragit den omständigheten att det — med hänsyn

till att vissa kostnader, som hitintills utgått av beklädnadsanslaget och

förut årligen reglerats först i början av ''det följande året, från och med

innevarande år skulle utgå av annat anslag — ansetts nödvändigt att

redan under år 1921 reglera dessa.

Som utgifterna å anslaget utginge i enlighet med i reglementet för

marinen givna bestämmelser, förefunnes icke någon möjlighet till besparingar

eller inskränkningar i utgifterna.

Under åberopande härav hemställde marinförvaltningen att å tillläggsstat

för år 1922 måtte äskas anslag för överbetalningens täckande.

Enligt gällande bestämmelser utlämnas till stammanskapet vid anställningens

början en fullständig uppsättning av beklädnadspersedlar.

Sedermera är varje man berättigad att årligen för beklädnadens underhåll

från förrådet utbekomma ett visst i stat bestämt antal beklädnadspersedlar.

Därest dylika persedlar icke uttagas eller i övrigt besparingar

å beklädnaden göras, tillföres en efter vissa grunder beräknad behållning

kontant vederbörandes beklädnadskonto, vars innestående belopp får uppbäras

vid anställningstidens slut. Den myckenhet persedlar, som sålunda

tillgodokommer manskapet för beklädnadens underhåll, är alltså att likställa

med en manskapet tillförsäkrad avlöningsförmån. Vid detta förhållande

lärer, såsom marinförvaltningen framhållit, möjlighet icke hava förelegat

till besparingar eller inskränkningar i beklädnadsutgifterna.

Genom den omläggning av sjöförsvarets anslag, som tillämpas från

och med innevarande år, hava kostnaderna för stam manskapets tvätt och

sängservis överförts från beklädnadsanslaget till andra anslag. Sagda

kostnader plägade tillförene, efter verkställda uträkningar, avföras å anslaget

först under året efter det, då kostnaderna upplupit. Å anslaget

för år 1921, varå sålunda i början av året avförts kostnaderna i fråga

för år 1920, hava emellertid på grund av anslagsomläggningen måst

avföras jämväl de kostnader av samma slag, som belöpte å löpande

året. 1921 års anslag har alltså måst bära två års kostnader för tvätt

och sängservis åt stammanskapet, vilket i sin mån bidragit till överskridandet.

På grund härav och under hänvisning till vad marinförvaltningen

i övrigt anfört finner jag mig böra tillstyrka, att till riksdagen avlåtes

framställning om anvisande av 529,573 kronor 22 öre för täckande av

den å förevarande anslag uppkomna bristen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta Proposition Nr 15!>. 5

2. Anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap.

Detta anslag var i riksstaten för år 1921 upptaget till 122,655

kronor och — i likhet med den del av näst föregående anslag som avsåg

beklädnad åt sjömanskåren — beräknat efter en underhållskostnad

av 108 kronor per man och år. Av enahanda skäl, som ovan anförts

rörande förstärkningsanslaget till sistnämnda anslag, begärde marinförvaltningen

ett tilläggsanslag till kustartilleriets beklädnadsanslag för

år 1921 å 90 % av det ordinarie anslaget eller således å 110,700 kronor

samt hemställdes i statsverkspropositionen om ett tilläggsanslag å allenast

45 % av det ordinarie anslaget eller å 55,200 kronor.

Marinförvaltningen, som i omförmälda skrivelse den 30 november

1921 anmält en approximativ överbetalning å kustartilleriets beklädnadsanslag

för år 1921 å 60,000 kronor, har nu i skrivelsen den 15 februari

1922 tillkännagivit, att det, sedan huvudboken avslutats, visat sig, att

överbetalningen uppgått till 157,415 kronor 48 öre. Rörande överbetalningen

finge ämbetsverket åberopa vad i sistnämnda skrivelse anförts

i fråga om överbetalningen å anslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna; och hemställdes om äskande å tilläggsstaten av medel

för täckande av jämväl nu ifrågavarande överbetalning.

Under hänvisning till vad jag under föregående punkt yttrat, vilket Dep^teef“ents‘

är tillämpligt jämväl beträffande förevarande anslag, tillstyrker jag, att

framställning avlåtes till riksdagen om anvisande av 157,415 kronor

48 öre till täckande av den å anslaget uppkomna bristen.

3. Anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.

Detta anslag var för år 1921 upptaget medjett belopp av 738,550

kronor. Såsom förstärkning av anslaget var i riksstaten för samma år

uppfört ett förslagsanslag, högst, å 147,710 kronor.

Med avseende å behovet av förstärkning till det ordinarie anslaget

hade marinförvaltningen anhållit, att förstärkningsanslaget- för år 1921

måtte beräknas efter ett procenttal av 100 % beträffande kostnaderna

för underhåll av byggnader och för uppehållande av kustfästningarnas

sjöförbindelser samt 30 % i fråga om anslaget i övrigt.

Med hänsyn till väntad tillbakagång särskilt av materialprisen hemställdes

emellertid i statsverksproposition till 1920 års riksdag, att förstärkningsanslaget

beräknades till allenast 20 % av det ordinarie anslagets

belopp eller till ovannämnda belopp 147,710 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

‘Kung1. Maj:ts Proposition Nr 155.

Marinförvaltningens

framställning

om ytterligare

förstärkning

till anslaget

för år 1921.

6

I skrivelse den 18 februari 1921 begärde marinförvaltningen — i

samband med anmälan om att den överbetalning, som under år 1920 uppkommit

å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel,

uppgått till 166,571 kronor 32 öre — ytterligare förstärkning till anslaget

för år 1921 och anförde därvid följande.

Då endast det mest ofrånkomliga underhållet under år 1920 kunnat komma

till utförande, hade givetvis högst nödvändiga underhållsarbeten måst uppskjutas.

Flera av dessa vore emellertid av den natur, att det icke kunde försvaras att

låta dem på obestämd tid anstå.

De arbeten, som enligt marinförvaltningens åsikt måste utan uppskov komma

till utförande, men vilka, till följd av de avsevärda kostnader de droge, icke kunde

20,750: —

5,200: —

5,000: —

12,600: —

5,000: —

4,000: —

15,000: —

5,000: -

28,300: —

Summa kronor 100,850: —

Sammanlagt erfordrades sålunda för nu ifrågavarande ändamål kronor

(166,571: 32 + 100,850=) 267,421 kronor 32 öre eller i avrundat tal 267,400 kronor.

Marinförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av under år 1920 uppkomna merkostnader å anslaget till

underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel samt till förstärkning av

samma anslag ixnder år 1921 för utförande av vissa underhållsarbeten måtte å

tilläggsstat för år 1921 beviljas ett förslagsanslag, högst, å 267,400 kronor.

Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 155

till 1921 års riksdag anvisande av medel för täckande av berörda under

år 1920 uppkomna brist å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader

och material.

Vad däremot beträffar marinförvaltningens hemställan om ytterligare

förstärkning av underhåll sanslaget för 1921 yttrade dåvarande chefen för

försvarsdepartementet, enligt det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet, följande.

»Med hänsyn till den allmänna nedgång i prisnivån, som redan givit sig

tillkänna och under årets 1 opp kan väntas fortsätta, torde det icke få anses ute
-

bekostas av för år 1921 tillgängliga medel, vore följande:

fullständig översyn och reparation av transportbåten nr 1 i

Karlskrona fästning............................................................. kronor

Motormaskineri till ångslupen nr 5 därstädes .......................... »

Översyn och reparation av ångpannan nr 1 å Ellenabbsfortet »

Reparation av 4 st. minutläggare i Vaxholms fästning ............ »

Reparation av 4 st. transportbåtar därstädes............................. »

Reparation av belysningsanläggningen i batterivärn 12 därstädes »

Reparation av handvapenskjutbanan vid Oscar-Fredriksborg ... »

Kostnader för certifikatenliga lanternor eller ändring av äldre

sådana jämte certifikat m. m................................................ »

Uthuggning och nyinsättning av bordläggningsplåtar å hand
kranpråm

i Älvsborgs fästning............ »

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr l~>:7.

7

slutet, att de arbeten, vilka enligt marinförvaltningens föreliggande framställning

skulle föranleda ytterligare anslagsbehov, kunna utföras inom ramen av för innevarande

år redan beviljade underhållsmedel. I allt fall torde i likhet med det

förfaringssätt, som enligt statsrådets och chefens för sjöförsvarsdepartementet

uttalande vid avgivandet av statsverkspropositionen till 1920 års riksdag ansetts

böra tillämpas beträffande sistnämnda år, eventuellt uppkommande merkostnader

för år 1921 kunna täckas genom anslag å tilläggsstat för år 1922.»

I skrivelse den 22 april 1921 uttalade marinförvaltningen ånyo, att Kun<

årets anslag till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel l,nn

icke kunde beräknas att, ens till någon del, lämna tillgång för bestridande

av de kostnader, enligt ovan beräknade till 100,850 kronor, vilka

vore erforderliga för utförande av förenämnda oundgängliga underhållsarbeten.

Då ämbetsverket därjämte alltjämt vore av den meningen,

att ett fortsatt uppskov med dessa arbetens utförande icke kunde försvaras,

hade ämbetsverket nödgats åter underställa detta ärende Kungl.

Maj:ts prövning.

Kravet på utförande av särskilt ett av dessa underhållsarbeten, nämligen

reparation av handvapenskjutbanan vid Oscar-Fredriksborg, hade ytterligare framhållits

av chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, som förklarat skjutbanan

numera befinna sig i sådant skick, att det vore förenat med verklig livsfara att

använda densamma.

Men även andra oundgängliga krav hade yppat sig. Med anledning av den

omfattande branden å Vaxholms kastell år 1919 hade kommendanten i Vaxholms

fästning med anlitande av sakkunnig från Stockholms brandkår verkställt utredning

rörande fästningens brandmateriel och därvid kommit till det resultat att

för denna materiels komplettering erfordrades 66,000 kronor. Marinförvaltningen,

som funnit kommendantens avgivna förslag välbetänkt, särskilt med hänsyn till

erfarenheterna från branden vid Vaxholms grenadjärregemente den 18 februari

1921, ansåge emellertid den föreslagna nyanskaffningen av brandmateriel kunna

med hänsyn till den förstärkning av brandmaterielen ifråga, som skett genom

anskaffningen av den motorspruta, vartill 1920 års riksdag anvisat medel, något

minskas och omfatta en kostnad av endast 51,500 kronor.

Vidare anmälde marinförvaltningen, att befälhafvande amiralen i Karlskrona

hemställt, att ett belopp av 10,900 kronor måtte ställas till hans förfogande för

anskaffning av eu motorspruta för Västra Hästholms fort, vilket saknade modern

brandmateriel. Marinförvaltningen, som ansåge att en lättare spruta, som kunde

förflyttas mellan sagda fort och Almö, borde anskaffas i stället för den av befälhafvande

amiralen föreslagna, funne kostnaden för en sådan kunna begränsas till

9,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för de underhållsarbeten och anskaffningar, vilka,

därest ej människoliv skulle sättas på spel eller beståndet av dyrbar materiel

allvarligt äventyras, måste komma till utförande, uppginge enligt den av marinförvaltningen

sålundade lämnade beräkningen till (100,850 -f- 51,500 + 9,000 =)

161,350 kronor.

Vidare erinrade marinförvaltningen om att ämbetsverket i sin framställning

angående medelsbehovet för år 1921 hemställt, att förstärkningsanslaget till

*1. brevet

22 juni

1921.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Marinförvaltningens

skrivelse

den 22

februari 1922.

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 155.

underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel måtte beräknas till 100

procent av ordinarie anslaget ifråga om bland annat sjöförbindelser, men att

detta anslag upptagits i riksstaten beräknat till 20 % av det ordinarie anslaget.

Redan vid tiden för avgivande av marinförvaltningens nämnda framställning

kunde det sålunda förutses, att anvisningen till kustfästningarnas sjöförbindelser

skulle komma att bliva avsevärt överskriden.

Med anledning av marinförvaltningens i skrivelsen den 22 april

1921 gjorda framställning fann Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni

1921 gott förklara hinder icke möta för marinförvaltningen att, även

om 1921 års anslag till kustartilleriets byggnader och materiel skulle

komma att därigenom överskridas, låta vidtaga de åtgärder, vilka vore

av natur att böra av detta anslag bekostas samt icke kunde undvikas

eller till ett kommande år uppskjutas, därest ej människoliv skulle sättas

på spel eller beståndet av dyrbar materiel allvarligt äventyras; och

hade Kungl. Maj:t till dylika åtgärder ansett uppenbarligen hänförliga

dels den av marinförvaltningen ifrågasatta reparationen av handvapenskjutbanan

vid Oscar-Fredriksborg, för vilket ändamål beräknats ett

belopp av 15,000 kronor, och dels den av marinförvaltningen förordade

anskaffningen av brandmateriel för en beräknad kostnad av 60,500 kronor.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 30 november 1921 anmält,

att merutgifterna å ifrågavarande anslag under år 1921 kunde

beräknas till omkring 200,000 kronor, har nu marinförvaltningen i

skrivelse den 22 februari 1922 tillkännagivit, att det sedan ämbetsverkets

huvudbok för år 1921 avslutats visat sig, att överbetalningen

å anslaget för nämnda år belöpte sig till 194,219 kronor 73 öre, varav

komme på sjöförbindelsernas underhåll 43,508 kronor, på komplettering

av brandmaterielen 59,158 kronor, på reparation av handvapenskjutbanan

15,000 kronor samt på materielens underhåll 76,553 kronor 73 öre.

Rörande dessa poster åberopade marinförvaltnigen vad som anförts

i ämbetsverkets ovan omförmälda skrivelser den 18 februari och den

22 april 1921, och hemställde ämbetsverket att förslag måtte avlåtas

till riksdagen om täckande av anslagsbristen, 194,219 kronor 73 öre.

Att anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel

skulle komma att överskridas, kunde, såsom framgår av den lämnade

redogörelsen, förutses. 1 fråga om sjöförbindelsernas underhåll grundar

sig överskridandet å de under större delen av år 1921 gällande höga bränslekostnaderna.

Utgifterna för komplettering av brandmaterielen och

reparation av handvapenskjutbanan grunda sig direkt å kungl. brevet den

22 juni 1921, och jämväl övriga utgifter, som föranlett överskridandet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 155.

9

äro att hänföra till sådana i nämnda brev avsedda åtgärder, som icke

kunnat undvikas eller till ett kommande år uppskjutas.

Framställning torde alltså böra avlåtas till riksdagen om anvisande

av 194,219 kronor 73 öre till täckande av förevarande anslagsbrist.

Sammanfattning''.

De brister, för vilkas täckande anslag nu skulle av riksdagen äskas,

utgöra således:

å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps
•

gossekårerna ............................................................. kronor 529,573: 22

» anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap » 157,415: 48

d anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader

och materiel................................................................... » 194,219: 73

eller tillhopa kronor 881,208: 43

För täckande av dessa brister torde ett anslag av i jämnt krontal

881,209 kronor nu böra äskas.

Detta belopp överstiger med c:a 361,000 kronor det i statsverkspropositionen

beräknade. Då redan uppkomna brister synas böra så snart

ske kan täckas genom anslag å budgeten, anser jag beloppet böra å

innevarande års tilläggsstat uppföras. Chefen för finansdepartementet

har meddelat mig, att täckning synes kunna beredas genom att det å

budgetens inkomstsida uppförda belopp, som tages i anspråk av statsverkets

kassafond, i erforderlig mån förhöjes.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av de å förenämnda ordinarie reservationsanslag

för år 1921 uppkomna brister å tilläggsstat för år 1922 under fjärde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 881,209 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 133 käft. (Nr 155.)

145 21 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.