Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in

1922-03-10 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:156, Angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr lott.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringsarbeten

vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in.;

given Stockholms slott den 10 mars 1022.

• Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

I skrivelse den 22 september 1920 avgav arméförvaltningen förslag

rörande överföring till i 1920 års riksstat förefintliga anslag av reservationer

å äldre anslag, som på grund av den vid 1919 års riksdag beBihcmg

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 134 höft. (Nr 156—157.) 336 12 ]

Arméforvaltningens

skrivelse

den 22

september

1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr lod.

Kungl. Maj:ts

beslut deri

5 november

1920.

Chefläkarens

vid garnisonssjukhuset

i

Stockholm

skrivelse den

14 augusti

1920.

slutade nya uppställningen av fjärde huvudtiteln uteslutits ur riksstaten.

Härvid anförde arméförvaltningen beträffande anslaget till garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, att å staten för förstnämnda

sjukhus uppstått en reservation av 103,042 kronor 33 öre, varemot

vid garnisonssjukhuset i Boden uppkommit en brist å 65,730 kronor

65 öre. Den bokförda reservationen å anslaget i dess helhet från år

1919 utgjorde sålunda 37,311 kronor 68 öre. Denna reservation syntes

böra överföras till anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. I detta

sammanhang ansåge arméförvaltningen sig böra anmäla, att till sistnämnda

anslag framdeles borde överföras ersättning för nyssnämnda

brist å de till sjukhuset i Boden anvisade medel. Då denna brist icke

varit känd vid den tid, då ämbetsverket avlämnat sin framställning angående

brister å vissa reservationsanslag för år 1919, hade medel dittills

icke blivit anvisade för ändamålet, men komme arméförvaltningen framdeles

att anmäla densamma jämte de under år 1920 uppkommande

brister å ett flertal reservationsanslag.

Genom brev den 5 november 1920 föreskrev Kungl. Maj:t, bland

annat, att förenämnda behållning, 37,311 kronor 68 öre, å reservationsanslaget

till garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden

skulle tillgodoföras ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 augusti 1920 anmälde chefläkaren

vid garnisonssjukhuset i Stockholm, att han för genomförande

av flera för sjukhuset ytterst nödvändiga förbättringar beträffande dess

lokaler, avsedda för sjukvården, mathämtning och tvätt, samt för att bereda

bostäder åt förrådsförvaltare och portvakt gjort framställning hos

byggnadsstyrelsen om utarbetande av kostnadsförslag i berörda hänseende.

Enligt med anledning härav uppgjorda beräkningar uppginge

kostnaderna för ifrågavarande arbeten till sammanlagt 172,100 kronor.

Då de åtgärder, som vore av största vikt och sålunda först borde

vidtagas, vore vissa omändringar beträffande behandlingsrum och sjuksalar,

förbättrade anordningar för patienternas utspisning samt inredande

av portvaktsbostad, hade chefläkaren i skrivelse den 21 juni 1920 gjort

framställning hos armé förvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

om bemyndigande att för sagda ändamål få använda 90,130

kronor av besparingar å sjukhusets anslag. Enligt vad chefläkaren erfarit,

hade emellertid arméförvaltningen icke ansett sig kunna besluta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kimcit. Maj:ts Proposition Kr lön. 3

angående denna framställning, utan hade ämbetsverket för avsikt att

underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning.

(Ivriga erforderliga arbeten avsåge ändringar i sjukhusbyggnadens

källarvåning och våningen 1 tr. upp, reparation av nuvarande maskinhuset

samt lilla köksbyggnaden jämte diverse arbeten och omkostnader

ävensom inredande av bostad åt förrådsförvaltaren in. m. Kostnaderna

härför beräknades uppgå till (172,100—90,130=) 81,970 kronor; och

hemställde chefläkaren, att sistnämnda belopp måtte anvisas.

I häröver den 25 oktober 1920 avgivet yttrande tillstyrkte arméförvaltningens

civila departement och sjukvårdsstyrelse den av chefläkaren

sålunda gjorda framställningen samt hemställde, att Kung!. Maj:t

måtte dels medgiva, att för ifrågavarande ändamål finge användas ett

belopp av 11,600 kronor, som genom brev den 20 juli 1906 anvisats till

uppförande av en byggnad för vård av epidemisjuka men som icke härför

behövt tagas i anspråk, dels föreslå riksdagen att för samma ändamål

anvisa ett anslag av (81,970 —11,600 =) i avrundat tal 70,400 kronor.

I fråga om de ändringsåtgärder, som av chefläkaren i annat sammanhang

föreslagits skola bekostas av besparingar å sjukhusets anslag,

förklarade sig civila departementet och sjukvårdsstyrelsen komma att framdeles

tillsammans med intendentsdepartementet avgiva framställning.

Genom brev den 12 november 1920 medgav Kungl. Maj:t, att för

i chefläkarens skrivelse den 14 augusti 1920 avsedda arbeten vid garnisonssjukhuset

finge tagas i anspråk omförmälda genom brevet den 20

juli 1906 anvisade men icke disponerade belopp, 11,600 kronor.

Vidare föreslog Kungl. Maj:t i 1921 års statsverksproposition riksdagen

att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset

i Stockholm å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 70,400 kronor.

Det sålunda äskade anslaget anvisades av riksdagen.

Uti skrivelse den 10 mars 1921 gjorde arméförvaltningens intendents-

och civila departement samt sjukvårdsstyrelse framställning angående

täckande av uppkomna brister å vissa ordinarie reservationsanslag samt

anförde därvid, bland annat, att av den brist å 65,730 kronor 65 öre, som

enligt vad förut nämnts uppstått å anslagsposten till garnisonssjukhuset

i Boden, ett belopp av 5,381 kronor 38 öre, motsvarande under år 1919

Arméförvaltningens

civila

departements

och sjukvårdsstyrelses

yttrande den

25 oktober

1020.

Kungl. Majrts

beslut den

12 november

1920.

Framställning

till 1921 års

riksdag angående

vissa

tillbyggnadsoch

ändringsarbeten

vid

garnisonssjukhuset.

Arméförvaltningens

intendents-

och

civila departements

samt

sjukvårdsstyrelses

skrivelse den

10 mars 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 156.

Proposition

till 1921 års

riksdag angående

täckande

av vissa brister

å reservationsanslag.

Chefläkarens

vid garnisonssjukhuset

skrivelse den

21 juni 1920.

uppkomna ökade utgifter för expenser, kunnat ersättas av de för sådana

utgifter till civila departementets förfogande ställda medel. Den återstående

bristen, 60,349 kronor 27 öre, vilken i sin helhet utgjordes av

merkostnader under år 1919 för bränsle och lyse, hade däremot dittills

icke blivit slutligen täckt, utan hade, såsom framginge av skrivelsen den

22 september 1920, på den grund att bristen icke varit känd vid avlåtandet

av arméförvaltningens framställning den 8 mars 1920 angående vissa

brister å reservationsanslag för år 1919, tillsvidare måst belasta anslaget

till garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, å vilket

från år 1919 bokförts en å staten för förstnämnda sjukhus uppkommen

reservation. För att möjliggöra den i förstnämnda skrivelse i utsikt

ställda bokföringsåtgärden i fråga om överförande till sjukvårdsanslaget

av ersättning för bristen å de till bränsle för garnisonssjukhuset i Boden

under år 1919 anvisade medel, syntes nu framställning böra avlåtas till

riksdagen om anvisande av det därför erforderliga beloppet, 60,349 kronor

27 öre.

1 proposition, nr 316, till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att anvisa medel till täckande av, bl. a., nu ifrågavarande

brist. Kungl. Maj:ts framställning i denna del bifölls av riksdagen.

Med skrivelse den 15 juli 1921 hava nu arméförvaltningens intendents-

och civila departement samt sjukvårdsstyrelse överlämnat chefläkarens

vid garnisonssjukhuset i Stockholm förenämnda framställningav

den 21 juni 1920 angående disponerande av besparingar å sjukhusets

anslag för vidtagande av vissa ändringsarbeten vid sjukhuset in. m.

I berörda framställning erinrar chefläkaren till en början, att han

vid ett föregående tillfälle anhållit om medel för inköp av lämpliga

transportkärl för den mat, som utspisades till de å sjukhuset vårdade.

Detta äskande, som emellertid icke blivit beaktat,- hade haft till mål att

i någon mån förbättra utspisningsförhållandena vid sjukhuset. Då utspisningsanordningarna

för de sjuka vid garnisonssjukhuset vore mycket

bristfälliga och sedan energiska försök till en bättre ordning med hjälp

av förhanden varande resurser icke medfört önskat resultat, ansåge sig

chefläkaren nödsakad att upptaga frågan i hela dess vidd.

Utspisningen till patienterna tillginge för närvarande på följande

sätt. Från det omkring- 100 meter från sjukhusbyggnaden belägna

köket fördes maten i större plåtcisterner i det fria till sjukhuset. I en

lokal, matfördelningssal, belägen eu trappa upp i sjukhuset, skedde ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr l~>(i.

portioneringen till sjukhusets samtliga patienter, så att värjo portion

där iordningställdes. Matportionerna för varje sjuksal placerades i eu

s. k. back (trälåda), vilken av sjuksalens betjäning där avhämtades

Efter måltiden återställdes matbacken med servisen till matfördelningssalen,

där även diskningen försigginge och där servis och backar förvarades.

Såväl utportioneringen som diskningen utfördes av handräckningsmanskap,

som stode under köksföreståndarens befäl. Uppvärmningsanordningar

för servisen funnes, men fungerade dåligt.

De olägenheter, som uppstode genom dessa olämpliga anordningar,

vore många och stora. För det första komme den lagade maten nästan

aldrig, särskilt vintertid, varm fram till patienterna. Portionerna vore

ofta för små, ibland beroende på att eu del mat »försvunne» på den

långa vägen från köket till den sjuke och detta trots den strängaste

möjliga kontroll. Vidare vore matfördelningssalen belägen inom eu

sjukavdelning på tre sidor omgiven av sjuksalar. Den nog så larmande

trafiken till och från densamma påginge stor del av dagen.

Åven slamret från diskningen verkade störande på långt håll. Att de

sjuka härigenom stördes i hög grad vore lätt att förstå, och den frid

och stillhet, som borde vara rådande inom en vårdavdelning, vore här

förbytta till deras motsatser. På läkarna och vårdpersonalen verkade

missförhållandet i fråga beklämmande.

Till jämförelse ville chefiäkaren nämna, huru utspisningsanordningarna

på ett modernt sjukhus tedde sig. I köksavdelningen fördelades

maten i särskilda packningskärl, vilka inlastades i små täckta vagnar.

Genom korridorer och hissar fördes dessa matvagnar till de olika avdelningarna.

Å varje sådan avdelning, vilken vore utrustad med ser
veringsrum

och diskrum, mottoge översköterskan de tör hennes avdelning

avsedda packningskärlen, och under hennes överinseende skedde nu fördelningen

av maten å avdelningens egen servis. Diskningen och förvaringen

av servisen skedde på avdelningen.

Kunde sådana anordningar, vilka vore de bästa möjliga för sjukhus,

tillämpas på garnisonssjukhuset, skulle det utan tvivel vara lyckligast.

Detta syntes emellertid vara uteslutet, då sjukhusbyggnaden saknade

täckt förbindelsegång till köket och icke hade några hissar. Den svåraste

bristen vore emellertid, att serveringsrum och diskrum saknades

på'' avdelningarna. Endast inom en av sjukhusets fem avdelningar

funnes lokal, som möjligen skulle kunna räcka till för ifrågavarande

ändamål. För övrigt funnes å varje avdelning endast ett s. k. tekök,

som vore så litet, att tanken att kunna använda det som serveringsrum

vore alldeles utesluten. Att anordna serveringsrum och diskrum å de

s. 6 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts Proposition Nr 156.

6

olika avdelningarna skulle dels ovälkommet inkräkta på vårdutrymmet

och dels helt visst bliva mycket dyrbart.

De ovan anförda misshälligheterna i avseende på utspisningsanordningarna

vore emellertid så stora, att de icke borde få fortbestå, även

om sjukhuset beräknades hava endast få år ytterligare att fungera.

Efter att hava ägnat frågan en grundlig uppmärksamhet hade chefläkaren

stannat vid följande förslag till utspisningsanordningar, vilka,

ehuru ingalunda idealiska, dock skulle medföra de största fördelar,

som vore möjliga att uppnå under förhandenvarande förhållanden och

med relativt små kostnader.

Maten fördelades i portioner redan i köksavdelningen under överinseende

av överkokerskan och köksföreståndaren. Härifrån fördes den

direkt till patienterna för utspisning. Efter måltiderna fördes disken

utom knivar, gafflar och skedar, vilka diskades och förvarades å sjukavdelningen,

åter till köksavdelningen, där den i ett särskilt diskrum

diskades och förvarades.

Servisen, som vore av mathämtartyp, förvarades i värmeskåp. I de

väl uppvärmda serviskärlen placerades maten direkt från grytor och

kastruller. För transporten till sjukhuset stuvades det för en viss sjuksal

avsedda antalet portioner (mathämtare) i en s. k. back, vilken borde

hava väl isolerade väggar (koklådstyp) samt vara försedd med lock. Å

en rälsbana fördes backarna från köket till sjukhusbyggnadens västra

gavel, där lådorna medelst en hiss transporterades upp på den där befintliga

terassen in i en överbyggd gång samt vidare till de särskilda

sjuksalarna.

Med sådana anordningar skulle de sjuka även vintertid få sin mat

varm och sina portioner obeskurna. I smått hade chefläkaren redan

verkställt prov med de nu skisserade anordningarna, som därvid utfallit

till patienternas och personalens belåtenhet.

De nya anordningarna skulle bland annat medföra den ovärderliga

vinsten, att den lokal inom sjukhusbyggnaden, som f. n. användes till

matfördelningssal och diskrum, skulle kunna förvandlas till ett par små

sjuksalar och ett behandlingsrum, vilka alla skulle bliva mycket välkomna.

De kunde lämpligen upplåtas till patienter, hörande dels till

specialläkaren för öron-, näs- och halssjukdomar, dels till specialläkaren

för ögonsjukdomar; nämnda sjuka hade hittills i allmänhet legat instuckna

bland kirurgiska avdelningens patienter.

Skulle utspisningsanordningarna omläggas i ovan antydd riktning,

fordrades ökat utrymme i anslutning till köket, nämligen ett diskrum

och ett serveringsrum. Dessa lokaler erhölles lämpligast och billigast

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kung!. Maj:ts Proposition Nr It76''.

därigenom, att nuvarande skafferiet, tvättstugan för inom sjukhuset bosatt

personal samt mangelrummet omändrades till serveringsrum och

diskrum. Härigenom förlorades emellertid lokaler för tvätt, som måste

ersättas. Detta vore utan större svårighet möjligt, genom att mangeln

flyttades en trappa upp i byggnaden samt tvättstuga för inom sjukhuset

bosatt personal anordnades å byggnadens södra gavel invid det nu befintliga

maskinhuset.

Men frågan om förplägnadens ordnande vore icke tillfredsställande

löst endast genom beredande av lokaler. Åven födans transporterande

snabbast möjligt till sjukhuset vore av största vikt. Detta kunde på

enklaste sätt, som förut antytts, åstadkommas genom anläggande av en

rälsbana från serveringsrummet över sjukhusets gård till sjukhusbyggnadens

västra gavel.

Dessutom hemställde chefläkaren om utförande av följande ändringsarbeten

vid sjukhuset såsom varande i hög grad av behovet påkallade

och av sådan natur, att de snarast möjligt borde förverkligas.

Från och med år 1921 vore en portvakt uppförd å sjukhusets stat.

I dennes avlöningsförmåner inginge bl. a. fri bostad. I de av sjukhusets

byggnader, i vilka bostäder funnes, vore utrymmena till det yttersta

tillvaratagna, så att det icke funnes någon möjlighet att i dem bereda

en bostad. Men även om detta vore möjligt, så vore det dock icke

lämpligt, då portvakten skulle hava sin bostad i omedelbar närhet till

den huvudingång, han skulle bevaka. Den befintliga vaktbyggnaden

kunde för en relativt låg kostnad ändras till bostad åt portvakten, bestående

av ett rum och kök jämte erforderliga garderober m. m.

Av stor vikt vore också, att en lagstadgad bod för svinmat och

avskräde inrättades. För närvarande måste för detta ändamål avsedda

kärl förvaras i en del av vedgårdsbyggnaden, där de stode på vanligt

trägolv, en anordning, som ur hygienisk synpunkt vore helt förkastlig

och som vQre att betrakta som en nödfallsåtgärd. I denna byggnad

kunde genom enkla inredningsåtgärder anordnas svinmatsbod med cementgolv

i närheten av vattenkastare, klosetter och kolbod. Härigenom vunnes

möjligheten att köra direkt genom vedgården, vilket underlättade arbetet

vid vedleveranser, ävensom en mycket lämplig plats för sjukhusets isuppiag.

På grund av brist på lokaler hade de flesta inom sjukhuset boende

befattningshavarna inga källare till förvaring av födoämnen. Ytterligare

två familjer kunde erhålla dylikt utrymme genom uppdelning av en

källare i det s. k. kommissariebostället.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunr/l. Maj:ts Proposition Nr 156.

Kostnaderna för de av chefläkaren föreslagna åtgärderna hade beräknats

sålunda:

Ändring av rum nr 25 Va, 37 och 38 jämte linoleum
mattor

till dessa ............................................

» » tvättbyggnaden ................................................

)> » vaktbyggnaden.............................■...........

» » vedbodbyggnaden jämte flyttning av isstack.

....................................................................

» » källaren nr 5 ...................................................

Kostnader för elektrisk armatur, arbetsledning m. m.

samt oförutsedda utgifter

Rälsbana och hiss för mattransport .........-

Anskaffning av kärl och transportlådor

kronor

»

15,425

21,640

5,585

4,080:

300:

........ :»

10,000: -

»

25,000: —

............... »

8,100: —

Summa kronor

90,130: —

Vad slutligen anvisande av dessa medel beträffade, ville chefläkaren

anföra följande. År 1919 hade varit det första år, under vilket sjukhuset

enligt nya bestämmelser ägt uppbära ersättning för sjukvård från

de truppförband, vilka avpolleterat sjuka. Denna ersättning hade beräknats

enligt kostnaderna för underhållsdag under näst föregående år.

I betraktande av att priserna i allmänhet varit mycket höga under år

1918 och att sänkningar i desamma ägt ruin under 1919 samt att den

allra största sparsamhet iakttagits, hade under år 1919 en avsevärd besparing

uppstått å sjukhusets anslag. En icke oväsentlig härtill bidragande

orsak hade vant, att sjukhuset fortfarande haft medel anslagna

till inköp av apoteksvaror, förbands- och sjukvårdsartiklar samt instrumentalutrustning

in. in., vilka anslag från och med år 1921 bortfallit.

Den besparing, som redovisats å sjukhusets anslag, belöpte sig till

92,136 kronor 83 öre, en summa, som vore tillräcklig till täckande av

kostnaderna för de föreslagna förändrings- och förbättringsarbetena.

Arméforvait- I sin förenämnda skrivelse den 15 juli 1921 hava arméförvaltningens

ningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse avgivit ytt‘ocTcwna’

rande över chefläkarens förevarande framställning samt därvid anfört,

departements öe föreslagna ändrings- m. fl. arbeten vore synnerligen nödvändiga

vårdsstyrelses och därför syntes höra med det första komma till utförande.. Sjukyttrande

aen vårdsstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att

16 juli 1921. degga arbeten finge verkställas i enlighet med ingivna ritningar och

kostnadsförslag, mot vilka sjukvårdsstyrelsen icke hade något att erinra,

för en kostnad av högst 90,130 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 156.

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

arbeten erinrade departementen oeh sjukvårdsstyrelsen, att arméförvaltningen

i skrivelse den 22 september 1920 med förslag i anledning av

den från och med år 1920 ändrade uppställningen av fjärde huvudtiteln

till fördelning mellan vederbörande anslag av behållningen å 1919 års

ordinarie reservationsanslag anmält, att å 1919 års anslag till garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, å staten för garnisonssjukhuset

i Stockholm uppstått en reservation av 103,042 kronor 33 öre,

men att vid garnisonssjukhuset i Boden uppkommit en brist å 65,730

kronor 65 öre. Den bokförda reservationen å anslaget i dess helhet till

ett belopp av 37,311 kronor 68 öre hade jämlikt kungl. brev den 5

november 1920, angående överföring av behållningen å 1919 års ordinarie

reservationsanslag, tillgodoförts anslaget till sjiik- och veterinärvård in. in.

Av bristen, 65,730 kronor 65 öre, hade 5,381 kronor 38 öre, motsvarande

under år 1919 uppkomna ökade utgifter för expenser, ersatts

av de för sådana utgifter till civila departementets förfogande ställda

medel, och återstående beloppet, 60,349 kronor 27 öre, utgörande merkostnader

för bränsle och lyse, under första hälften av år 1921 belastat

anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård, titeln garnisonssjukhusen.

Sedan emellertid 1921 års riksdag, i samband med beviljande av anslag

till täckande av, bland annat, under år 1920 uppkomna brister å bränsleanslaget,

å nämnda anslag anvisat medel till täckande av ifrågavarande

brist, hade beloppet, 60,349 kronor 27 öre, i arméförvaltningens räkenskaper

tillgodoförts sjuk vårdsanslaget, titeln garnisonssjukhusen, vilket

anslag således numera ägde fullt tillräcklig behållning för de av chefläkaren

föreslagna arbetena.

Intendents- och civila departementen hemställde därför, att, därest

de föreslagna byggnads- med flera arbeten bleve anbefallda, Kungl.

Maj:t måtte föreskriva, att av de å garnisonssjukhusets i Stockholm stat

besparade medel, som därtill lämnade tillgång, ett belopp av högst

90,100 kronor måtte få användas dels till vissa ändringsarbeten vid

sjukhusets byggnader och lokaler, i huvudsaklig överensstämmelse med

de av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningarna, dels till anskaffande av

materiel till förbättrade utspisningsanordningar.

För verkställande av vissa tillb}rggnadsarbeten m. m. vid garnisonssjukhuset

i Stockholm har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

redan ställts till förfogande ett belopp av sammanlagt 82,000 kronor,

och framställning föreligger nu om disponerande av ytterligare 90,130

kronor. Då jag i likhet med vederbörande myndigheter finner samtliga

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 134 höft. (Nr 156—157.) 336 22 2

Departementschef

fou.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 156.

föreslagna ändringsarbeten och anordningar vara av behovet synnerligen

påkallade, anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet ytterligare erforderliga

medel må få tagas i anspråk. Emellertid har jag, med hänsyn

till att en avsevärd tid förflutit, sedan de framlagda kostnadsberäkningarna

uppgjordes, föranstaltat om en förnyad granskning av dessa beräkningar

genom byggnadsstyrelsens försorg. Denna granskning, som även omfattat

kostnaderna för de arbeten, vartill medel redan anvisats men som

ännu icke kommit till utförande, har givit till resultat, att kostnaderna

kunna beräknas minskade med omkring- 14,600'' kronor, i anledning

varav det belopp, som ytterligare skulle erfordras, torde kunna nedbringas

till 75,500 kronor. Härvid är att märka, att de ursprungliga

beräkningarna verkställdes före den senaste, i november 1920 träffade

uppgörelsen angående arbetslönerna inom byggnadsfacket, samt att vid

den nu företagna omräkningen hänsyn tagits till sannolika prissänkningar

under innevarande år.

Vad härefter angår sättet för bestridandet av berörda kostnader,,

hava myndigheterna hemställt, att härför måtte få disponeras förefintliga

besparingar å den för garnisonssjukhusen avsedda anslagsposten av

det under fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

sjuk- och veterinärvård m. m. Vad sålunda föreslagits finner jag mig

böra tillstyrka. Då emellertid varken det anslag, varå dessa besparingar

ursprungligen uppkommit, eller det, under vilket desamma numera redovisas,

varit avsett för utgifter av här ifrågavarande art, synes mig ärendet

böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhusen avsedda

anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård m. m. må tagas i anspråk högst

75,500 kronor för utförande av vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset

i Stockholm samt för anskaffande av viss materiel för förbättrade

utspisningsanordningar vid nämnda sjukhus.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändrinsgarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm m. m. s. 21 i texten
  2. SU 1922:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. m. s. 7 i texten