Angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in
1922-03-10 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:156, Angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in
Dokumentets text
Kung1. Maj:ts Proposition Nr lott.
1
Nr 156.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringsarbeten
vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. in.;
given Stockholms slott den 10 mars 1022.
• Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
10 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
I skrivelse den 22 september 1920 avgav arméförvaltningen förslag
rörande överföring till i 1920 års riksstat förefintliga anslag av reservationer
å äldre anslag, som på grund av den vid 1919 års riksdag beBihcmg
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 134 höft. (Nr 156—157.) 336 12 ]
Arméforvaltningens
skrivelse
den 22
september
1920.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung1. Maj:ts Proposition Nr lod.
Kungl. Maj:ts
beslut deri
5 november
1920.
Chefläkarens
vid garnisonssjukhuset
i
Stockholm
skrivelse den
14 augusti
1920.
slutade nya uppställningen av fjärde huvudtiteln uteslutits ur riksstaten.
Härvid anförde arméförvaltningen beträffande anslaget till garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, att å staten för förstnämnda
sjukhus uppstått en reservation av 103,042 kronor 33 öre, varemot
vid garnisonssjukhuset i Boden uppkommit en brist å 65,730 kronor
65 öre. Den bokförda reservationen å anslaget i dess helhet från år
1919 utgjorde sålunda 37,311 kronor 68 öre. Denna reservation syntes
böra överföras till anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. I detta
sammanhang ansåge arméförvaltningen sig böra anmäla, att till sistnämnda
anslag framdeles borde överföras ersättning för nyssnämnda
brist å de till sjukhuset i Boden anvisade medel. Då denna brist icke
varit känd vid den tid, då ämbetsverket avlämnat sin framställning angående
brister å vissa reservationsanslag för år 1919, hade medel dittills
icke blivit anvisade för ändamålet, men komme arméförvaltningen framdeles
att anmäla densamma jämte de under år 1920 uppkommande
brister å ett flertal reservationsanslag.
Genom brev den 5 november 1920 föreskrev Kungl. Maj:t, bland
annat, att förenämnda behållning, 37,311 kronor 68 öre, å reservationsanslaget
till garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden
skulle tillgodoföras ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
m. m.
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 augusti 1920 anmälde chefläkaren
vid garnisonssjukhuset i Stockholm, att han för genomförande
av flera för sjukhuset ytterst nödvändiga förbättringar beträffande dess
lokaler, avsedda för sjukvården, mathämtning och tvätt, samt för att bereda
bostäder åt förrådsförvaltare och portvakt gjort framställning hos
byggnadsstyrelsen om utarbetande av kostnadsförslag i berörda hänseende.
Enligt med anledning härav uppgjorda beräkningar uppginge
kostnaderna för ifrågavarande arbeten till sammanlagt 172,100 kronor.
Då de åtgärder, som vore av största vikt och sålunda först borde
vidtagas, vore vissa omändringar beträffande behandlingsrum och sjuksalar,
förbättrade anordningar för patienternas utspisning samt inredande
av portvaktsbostad, hade chefläkaren i skrivelse den 21 juni 1920 gjort
framställning hos armé förvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
om bemyndigande att för sagda ändamål få använda 90,130
kronor av besparingar å sjukhusets anslag. Enligt vad chefläkaren erfarit,
hade emellertid arméförvaltningen icke ansett sig kunna besluta
Kimcit. Maj:ts Proposition Kr lön. 3
angående denna framställning, utan hade ämbetsverket för avsikt att
underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning.
(Ivriga erforderliga arbeten avsåge ändringar i sjukhusbyggnadens
källarvåning och våningen 1 tr. upp, reparation av nuvarande maskinhuset
samt lilla köksbyggnaden jämte diverse arbeten och omkostnader
ävensom inredande av bostad åt förrådsförvaltaren in. m. Kostnaderna
härför beräknades uppgå till (172,100—90,130=) 81,970 kronor; och
hemställde chefläkaren, att sistnämnda belopp måtte anvisas.
I häröver den 25 oktober 1920 avgivet yttrande tillstyrkte arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse den av chefläkaren
sålunda gjorda framställningen samt hemställde, att Kung!. Maj:t
måtte dels medgiva, att för ifrågavarande ändamål finge användas ett
belopp av 11,600 kronor, som genom brev den 20 juli 1906 anvisats till
uppförande av en byggnad för vård av epidemisjuka men som icke härför
behövt tagas i anspråk, dels föreslå riksdagen att för samma ändamål
anvisa ett anslag av (81,970 —11,600 =) i avrundat tal 70,400 kronor.
I fråga om de ändringsåtgärder, som av chefläkaren i annat sammanhang
föreslagits skola bekostas av besparingar å sjukhusets anslag,
förklarade sig civila departementet och sjukvårdsstyrelsen komma att framdeles
tillsammans med intendentsdepartementet avgiva framställning.
Genom brev den 12 november 1920 medgav Kungl. Maj:t, att för
i chefläkarens skrivelse den 14 augusti 1920 avsedda arbeten vid garnisonssjukhuset
finge tagas i anspråk omförmälda genom brevet den 20
juli 1906 anvisade men icke disponerade belopp, 11,600 kronor.
Vidare föreslog Kungl. Maj:t i 1921 års statsverksproposition riksdagen
att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset
i Stockholm å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 70,400 kronor.
Det sålunda äskade anslaget anvisades av riksdagen.
Uti skrivelse den 10 mars 1921 gjorde arméförvaltningens intendents-
och civila departement samt sjukvårdsstyrelse framställning angående
täckande av uppkomna brister å vissa ordinarie reservationsanslag samt
anförde därvid, bland annat, att av den brist å 65,730 kronor 65 öre, som
enligt vad förut nämnts uppstått å anslagsposten till garnisonssjukhuset
i Boden, ett belopp av 5,381 kronor 38 öre, motsvarande under år 1919
Arméförvaltningens
civila
departements
och sjukvårdsstyrelses
yttrande den
25 oktober
1020.
Kungl. Majrts
beslut den
12 november
1920.
Framställning
till 1921 års
riksdag angående
vissa
tillbyggnadsoch
ändringsarbeten
vid
garnisonssjukhuset.
Arméförvaltningens
intendents-
och
civila departements
samt
sjukvårdsstyrelses
skrivelse den
10 mars 1921.
4
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 156.
Proposition
till 1921 års
riksdag angående
täckande
av vissa brister
å reservationsanslag.
Chefläkarens
vid garnisonssjukhuset
skrivelse den
21 juni 1920.
uppkomna ökade utgifter för expenser, kunnat ersättas av de för sådana
utgifter till civila departementets förfogande ställda medel. Den återstående
bristen, 60,349 kronor 27 öre, vilken i sin helhet utgjordes av
merkostnader under år 1919 för bränsle och lyse, hade däremot dittills
icke blivit slutligen täckt, utan hade, såsom framginge av skrivelsen den
22 september 1920, på den grund att bristen icke varit känd vid avlåtandet
av arméförvaltningens framställning den 8 mars 1920 angående vissa
brister å reservationsanslag för år 1919, tillsvidare måst belasta anslaget
till garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, å vilket
från år 1919 bokförts en å staten för förstnämnda sjukhus uppkommen
reservation. För att möjliggöra den i förstnämnda skrivelse i utsikt
ställda bokföringsåtgärden i fråga om överförande till sjukvårdsanslaget
av ersättning för bristen å de till bränsle för garnisonssjukhuset i Boden
under år 1919 anvisade medel, syntes nu framställning böra avlåtas till
riksdagen om anvisande av det därför erforderliga beloppet, 60,349 kronor
27 öre.
1 proposition, nr 316, till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att anvisa medel till täckande av, bl. a., nu ifrågavarande
brist. Kungl. Maj:ts framställning i denna del bifölls av riksdagen.
Med skrivelse den 15 juli 1921 hava nu arméförvaltningens intendents-
och civila departement samt sjukvårdsstyrelse överlämnat chefläkarens
vid garnisonssjukhuset i Stockholm förenämnda framställningav
den 21 juni 1920 angående disponerande av besparingar å sjukhusets
anslag för vidtagande av vissa ändringsarbeten vid sjukhuset in. m.
I berörda framställning erinrar chefläkaren till en början, att han
vid ett föregående tillfälle anhållit om medel för inköp av lämpliga
transportkärl för den mat, som utspisades till de å sjukhuset vårdade.
Detta äskande, som emellertid icke blivit beaktat,- hade haft till mål att
i någon mån förbättra utspisningsförhållandena vid sjukhuset. Då utspisningsanordningarna
för de sjuka vid garnisonssjukhuset vore mycket
bristfälliga och sedan energiska försök till en bättre ordning med hjälp
av förhanden varande resurser icke medfört önskat resultat, ansåge sig
chefläkaren nödsakad att upptaga frågan i hela dess vidd.
Utspisningen till patienterna tillginge för närvarande på följande
sätt. Från det omkring- 100 meter från sjukhusbyggnaden belägna
köket fördes maten i större plåtcisterner i det fria till sjukhuset. I en
lokal, matfördelningssal, belägen eu trappa upp i sjukhuset, skedde ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kunyl. Maj:ts Proposition Nr l~>(i.
portioneringen till sjukhusets samtliga patienter, så att värjo portion
där iordningställdes. Matportionerna för varje sjuksal placerades i eu
s. k. back (trälåda), vilken av sjuksalens betjäning där avhämtades
Efter måltiden återställdes matbacken med servisen till matfördelningssalen,
där även diskningen försigginge och där servis och backar förvarades.
Såväl utportioneringen som diskningen utfördes av handräckningsmanskap,
som stode under köksföreståndarens befäl. Uppvärmningsanordningar
för servisen funnes, men fungerade dåligt.
De olägenheter, som uppstode genom dessa olämpliga anordningar,
vore många och stora. För det första komme den lagade maten nästan
aldrig, särskilt vintertid, varm fram till patienterna. Portionerna vore
ofta för små, ibland beroende på att eu del mat »försvunne» på den
långa vägen från köket till den sjuke och detta trots den strängaste
möjliga kontroll. Vidare vore matfördelningssalen belägen inom eu
sjukavdelning på tre sidor omgiven av sjuksalar. Den nog så larmande
trafiken till och från densamma påginge stor del av dagen.
Åven slamret från diskningen verkade störande på långt håll. Att de
sjuka härigenom stördes i hög grad vore lätt att förstå, och den frid
och stillhet, som borde vara rådande inom en vårdavdelning, vore här
förbytta till deras motsatser. På läkarna och vårdpersonalen verkade
missförhållandet i fråga beklämmande.
Till jämförelse ville chefiäkaren nämna, huru utspisningsanordningarna
på ett modernt sjukhus tedde sig. I köksavdelningen fördelades
maten i särskilda packningskärl, vilka inlastades i små täckta vagnar.
Genom korridorer och hissar fördes dessa matvagnar till de olika avdelningarna.
Å varje sådan avdelning, vilken vore utrustad med ser
veringsrum
och diskrum, mottoge översköterskan de tör hennes avdelning
avsedda packningskärlen, och under hennes överinseende skedde nu fördelningen
av maten å avdelningens egen servis. Diskningen och förvaringen
av servisen skedde på avdelningen.
Kunde sådana anordningar, vilka vore de bästa möjliga för sjukhus,
tillämpas på garnisonssjukhuset, skulle det utan tvivel vara lyckligast.
Detta syntes emellertid vara uteslutet, då sjukhusbyggnaden saknade
täckt förbindelsegång till köket och icke hade några hissar. Den svåraste
bristen vore emellertid, att serveringsrum och diskrum saknades
på'' avdelningarna. Endast inom en av sjukhusets fem avdelningar
funnes lokal, som möjligen skulle kunna räcka till för ifrågavarande
ändamål. För övrigt funnes å varje avdelning endast ett s. k. tekök,
som vore så litet, att tanken att kunna använda det som serveringsrum
vore alldeles utesluten. Att anordna serveringsrum och diskrum å de
KungI. Maj.ts Proposition Nr 156.
6
olika avdelningarna skulle dels ovälkommet inkräkta på vårdutrymmet
och dels helt visst bliva mycket dyrbart.
De ovan anförda misshälligheterna i avseende på utspisningsanordningarna
vore emellertid så stora, att de icke borde få fortbestå, även
om sjukhuset beräknades hava endast få år ytterligare att fungera.
Efter att hava ägnat frågan en grundlig uppmärksamhet hade chefläkaren
stannat vid följande förslag till utspisningsanordningar, vilka,
ehuru ingalunda idealiska, dock skulle medföra de största fördelar,
som vore möjliga att uppnå under förhandenvarande förhållanden och
med relativt små kostnader.
Maten fördelades i portioner redan i köksavdelningen under överinseende
av överkokerskan och köksföreståndaren. Härifrån fördes den
direkt till patienterna för utspisning. Efter måltiderna fördes disken
utom knivar, gafflar och skedar, vilka diskades och förvarades å sjukavdelningen,
åter till köksavdelningen, där den i ett särskilt diskrum
diskades och förvarades.
Servisen, som vore av mathämtartyp, förvarades i värmeskåp. I de
väl uppvärmda serviskärlen placerades maten direkt från grytor och
kastruller. För transporten till sjukhuset stuvades det för en viss sjuksal
avsedda antalet portioner (mathämtare) i en s. k. back, vilken borde
hava väl isolerade väggar (koklådstyp) samt vara försedd med lock. Å
en rälsbana fördes backarna från köket till sjukhusbyggnadens västra
gavel, där lådorna medelst en hiss transporterades upp på den där befintliga
terassen in i en överbyggd gång samt vidare till de särskilda
sjuksalarna.
Med sådana anordningar skulle de sjuka även vintertid få sin mat
varm och sina portioner obeskurna. I smått hade chefläkaren redan
verkställt prov med de nu skisserade anordningarna, som därvid utfallit
till patienternas och personalens belåtenhet.
De nya anordningarna skulle bland annat medföra den ovärderliga
vinsten, att den lokal inom sjukhusbyggnaden, som f. n. användes till
matfördelningssal och diskrum, skulle kunna förvandlas till ett par små
sjuksalar och ett behandlingsrum, vilka alla skulle bliva mycket välkomna.
De kunde lämpligen upplåtas till patienter, hörande dels till
specialläkaren för öron-, näs- och halssjukdomar, dels till specialläkaren
för ögonsjukdomar; nämnda sjuka hade hittills i allmänhet legat instuckna
bland kirurgiska avdelningens patienter.
Skulle utspisningsanordningarna omläggas i ovan antydd riktning,
fordrades ökat utrymme i anslutning till köket, nämligen ett diskrum
och ett serveringsrum. Dessa lokaler erhölles lämpligast och billigast
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Kung!. Maj:ts Proposition Nr It76''.
därigenom, att nuvarande skafferiet, tvättstugan för inom sjukhuset bosatt
personal samt mangelrummet omändrades till serveringsrum och
diskrum. Härigenom förlorades emellertid lokaler för tvätt, som måste
ersättas. Detta vore utan större svårighet möjligt, genom att mangeln
flyttades en trappa upp i byggnaden samt tvättstuga för inom sjukhuset
bosatt personal anordnades å byggnadens södra gavel invid det nu befintliga
maskinhuset.
Men frågan om förplägnadens ordnande vore icke tillfredsställande
löst endast genom beredande av lokaler. Åven födans transporterande
snabbast möjligt till sjukhuset vore av största vikt. Detta kunde på
enklaste sätt, som förut antytts, åstadkommas genom anläggande av en
rälsbana från serveringsrummet över sjukhusets gård till sjukhusbyggnadens
västra gavel.
Dessutom hemställde chefläkaren om utförande av följande ändringsarbeten
vid sjukhuset såsom varande i hög grad av behovet påkallade
och av sådan natur, att de snarast möjligt borde förverkligas.
Från och med år 1921 vore en portvakt uppförd å sjukhusets stat.
I dennes avlöningsförmåner inginge bl. a. fri bostad. I de av sjukhusets
byggnader, i vilka bostäder funnes, vore utrymmena till det yttersta
tillvaratagna, så att det icke funnes någon möjlighet att i dem bereda
en bostad. Men även om detta vore möjligt, så vore det dock icke
lämpligt, då portvakten skulle hava sin bostad i omedelbar närhet till
den huvudingång, han skulle bevaka. Den befintliga vaktbyggnaden
kunde för en relativt låg kostnad ändras till bostad åt portvakten, bestående
av ett rum och kök jämte erforderliga garderober m. m.
Av stor vikt vore också, att en lagstadgad bod för svinmat och
avskräde inrättades. För närvarande måste för detta ändamål avsedda
kärl förvaras i en del av vedgårdsbyggnaden, där de stode på vanligt
trägolv, en anordning, som ur hygienisk synpunkt vore helt förkastlig
och som vQre att betrakta som en nödfallsåtgärd. I denna byggnad
kunde genom enkla inredningsåtgärder anordnas svinmatsbod med cementgolv
i närheten av vattenkastare, klosetter och kolbod. Härigenom vunnes
möjligheten att köra direkt genom vedgården, vilket underlättade arbetet
vid vedleveranser, ävensom en mycket lämplig plats för sjukhusets isuppiag.
På grund av brist på lokaler hade de flesta inom sjukhuset boende
befattningshavarna inga källare till förvaring av födoämnen. Ytterligare
två familjer kunde erhålla dylikt utrymme genom uppdelning av en
källare i det s. k. kommissariebostället.
8
Kunr/l. Maj:ts Proposition Nr 156.
Kostnaderna för de av chefläkaren föreslagna åtgärderna hade beräknats
sålunda:
Ändring av rum nr 25 Va, 37 och 38 jämte linoleum
mattor
till dessa ............................................
» » tvättbyggnaden ................................................
)> » vaktbyggnaden.............................■...........
» » vedbodbyggnaden jämte flyttning av isstack.
....................................................................
» » källaren nr 5 ...................................................
Kostnader för elektrisk armatur, arbetsledning m. m.
samt oförutsedda utgifter
Rälsbana och hiss för mattransport .........-
Anskaffning av kärl och transportlådor
kronor
»
15,425
21,640
5,585
4,080:
300:
........ :»
10,000: -
»
25,000: —
............... »
8,100: —
Summa kronor
90,130: —
Vad slutligen anvisande av dessa medel beträffade, ville chefläkaren
anföra följande. År 1919 hade varit det första år, under vilket sjukhuset
enligt nya bestämmelser ägt uppbära ersättning för sjukvård från
de truppförband, vilka avpolleterat sjuka. Denna ersättning hade beräknats
enligt kostnaderna för underhållsdag under näst föregående år.
I betraktande av att priserna i allmänhet varit mycket höga under år
1918 och att sänkningar i desamma ägt ruin under 1919 samt att den
allra största sparsamhet iakttagits, hade under år 1919 en avsevärd besparing
uppstått å sjukhusets anslag. En icke oväsentlig härtill bidragande
orsak hade vant, att sjukhuset fortfarande haft medel anslagna
till inköp av apoteksvaror, förbands- och sjukvårdsartiklar samt instrumentalutrustning
in. in., vilka anslag från och med år 1921 bortfallit.
Den besparing, som redovisats å sjukhusets anslag, belöpte sig till
92,136 kronor 83 öre, en summa, som vore tillräcklig till täckande av
kostnaderna för de föreslagna förändrings- och förbättringsarbetena.
Arméforvait- I sin förenämnda skrivelse den 15 juli 1921 hava arméförvaltningens
ningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse avgivit ytt‘ocTcwna’
rande över chefläkarens förevarande framställning samt därvid anfört,
departements öe föreslagna ändrings- m. fl. arbeten vore synnerligen nödvändiga
vårdsstyrelses och därför syntes höra med det första komma till utförande.. Sjukyttrande
aen vårdsstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att
16 juli 1921. degga arbeten finge verkställas i enlighet med ingivna ritningar och
kostnadsförslag, mot vilka sjukvårdsstyrelsen icke hade något att erinra,
för en kostnad av högst 90,130 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts Proposition Nr 156.
Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
arbeten erinrade departementen oeh sjukvårdsstyrelsen, att arméförvaltningen
i skrivelse den 22 september 1920 med förslag i anledning av
den från och med år 1920 ändrade uppställningen av fjärde huvudtiteln
till fördelning mellan vederbörande anslag av behållningen å 1919 års
ordinarie reservationsanslag anmält, att å 1919 års anslag till garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, å staten för garnisonssjukhuset
i Stockholm uppstått en reservation av 103,042 kronor 33 öre,
men att vid garnisonssjukhuset i Boden uppkommit en brist å 65,730
kronor 65 öre. Den bokförda reservationen å anslaget i dess helhet till
ett belopp av 37,311 kronor 68 öre hade jämlikt kungl. brev den 5
november 1920, angående överföring av behållningen å 1919 års ordinarie
reservationsanslag, tillgodoförts anslaget till sjiik- och veterinärvård in. in.
Av bristen, 65,730 kronor 65 öre, hade 5,381 kronor 38 öre, motsvarande
under år 1919 uppkomna ökade utgifter för expenser, ersatts
av de för sådana utgifter till civila departementets förfogande ställda
medel, och återstående beloppet, 60,349 kronor 27 öre, utgörande merkostnader
för bränsle och lyse, under första hälften av år 1921 belastat
anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård, titeln garnisonssjukhusen.
Sedan emellertid 1921 års riksdag, i samband med beviljande av anslag
till täckande av, bland annat, under år 1920 uppkomna brister å bränsleanslaget,
å nämnda anslag anvisat medel till täckande av ifrågavarande
brist, hade beloppet, 60,349 kronor 27 öre, i arméförvaltningens räkenskaper
tillgodoförts sjuk vårdsanslaget, titeln garnisonssjukhusen, vilket
anslag således numera ägde fullt tillräcklig behållning för de av chefläkaren
föreslagna arbetena.
Intendents- och civila departementen hemställde därför, att, därest
de föreslagna byggnads- med flera arbeten bleve anbefallda, Kungl.
Maj:t måtte föreskriva, att av de å garnisonssjukhusets i Stockholm stat
besparade medel, som därtill lämnade tillgång, ett belopp av högst
90,100 kronor måtte få användas dels till vissa ändringsarbeten vid
sjukhusets byggnader och lokaler, i huvudsaklig överensstämmelse med
de av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningarna, dels till anskaffande av
materiel till förbättrade utspisningsanordningar.
För verkställande av vissa tillb}rggnadsarbeten m. m. vid garnisonssjukhuset
i Stockholm har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
redan ställts till förfogande ett belopp av sammanlagt 82,000 kronor,
och framställning föreligger nu om disponerande av ytterligare 90,130
kronor. Då jag i likhet med vederbörande myndigheter finner samtliga
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 134 höft. (Nr 156—157.) 336 22 2
Departementschef
fou.
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 156.
föreslagna ändringsarbeten och anordningar vara av behovet synnerligen
påkallade, anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet ytterligare erforderliga
medel må få tagas i anspråk. Emellertid har jag, med hänsyn
till att en avsevärd tid förflutit, sedan de framlagda kostnadsberäkningarna
uppgjordes, föranstaltat om en förnyad granskning av dessa beräkningar
genom byggnadsstyrelsens försorg. Denna granskning, som även omfattat
kostnaderna för de arbeten, vartill medel redan anvisats men som
ännu icke kommit till utförande, har givit till resultat, att kostnaderna
kunna beräknas minskade med omkring- 14,600'' kronor, i anledning
varav det belopp, som ytterligare skulle erfordras, torde kunna nedbringas
till 75,500 kronor. Härvid är att märka, att de ursprungliga
beräkningarna verkställdes före den senaste, i november 1920 träffade
uppgörelsen angående arbetslönerna inom byggnadsfacket, samt att vid
den nu företagna omräkningen hänsyn tagits till sannolika prissänkningar
under innevarande år.
Vad härefter angår sättet för bestridandet av berörda kostnader,,
hava myndigheterna hemställt, att härför måtte få disponeras förefintliga
besparingar å den för garnisonssjukhusen avsedda anslagsposten av
det under fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
sjuk- och veterinärvård m. m. Vad sålunda föreslagits finner jag mig
böra tillstyrka. Då emellertid varken det anslag, varå dessa besparingar
ursprungligen uppkommit, eller det, under vilket desamma numera redovisas,
varit avsett för utgifter av här ifrågavarande art, synes mig ärendet
böra underställas riksdagens prövning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att av förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhusen avsedda
anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård m. m. må tagas i anspråk högst
75,500 kronor för utförande av vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset
i Stockholm samt för anskaffande av viss materiel för förbättrade
utspisningsanordningar vid nämnda sjukhus.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lindman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändrinsgarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm m. m. s. 21 i texten
- SU 1922:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm in. m. s. 7 i texten